1 |
Bilddidaktiska förutsättningar och förhållningssätt : Diskursanalytisk studie om bildämnets förankring i samhälletWirén, Lotten January 2023 (has links)
The aim of this study was to create further understanding of what conditions are offered for the development of the visual art subject and its relevance to society by reviewing and describing two visual arts teachers approach to their assignment, how students relate to the subject and what other conditions effect the visual art subject. The theoretical framework is based on a knowledge-theoretical and socio-cultural perspective as well as curriculum theory. Data was produced through interviews and observation in two classes of upper secondary school. Using discourse analysis, the results showed a complex relation of discourse and interdiscursive aspects in the didactic practice of visual art as well as traces of former knowledge conceptions. The analysis also shows that despite the art teachers’ stated intentions, both classroom practices tended to pause and act as a free space for self-fulfilling goals. Resistances and lack of understanding was also identified towards the visual art subject. The study concludes that the dominating discourses reveal what kind of knowledge constructions that are valued and that there’s a need of developing the collective body of knowledge about the visual art subject as well as resources for formal continuing development.
|
2 |
Naturvetenskap som medborgarbildning : En förskjutning av naturvetenskapligt innehåll / Natural science as civic education : A shift in natural scientific contentSpencer, Rachel, Björklund, Rebecca January 2020 (has links)
Det finns forskning som tyder på att den naturvetenskapliga undervisningen främst riktas åt elever som kommer att vidareutbilda sig inom området, vilket sker på bekostnad av medborgarbildning. Det verkar således finnas en klyfta mellan skolans naturvetenskapliga innehåll och det naturvetenskapliga innehållet elever möter och hanterar utanför skolan. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i årskurs 1 - 3 beskriver att de undervisar så att elever utvecklar de kunskaper och förmågor de anser att elever behöver besitta för att möta och hantera naturvetenskap utanför skolan. Den kvalitativa metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Den pragmatiska lärandeteorin har utgjort studiens tolkningsraster. Resultatet visar att det finns en tvetydighet angående innehållsrelevansen i de naturvetenskapliga ämnenas kursplaner, men att lärare ändå landar i att det är viktiga baskunskaper som alla elever behöver ha kännedom om. Innehållsrelevansen blir snarare en fråga om hur enskilda lärare undervisar. För att elever ska kunna möta och hantera naturvetenskap i vardagen undervisar lärare utifrån undersökande arbetssätt där elever ges möjlighet att öva på kommunikativa förmågor. Slutsatsen är att innehållet i den naturvetenskapliga undervisningen är objekt för elever att öva kommunikativa förmågor på, vilket lärarna anser är det primära i undervisningen.
|
3 |
Bilden av bilden : En diskursanalys av hur bildämnets samhällsrelevans motiveras / Apprehending art educationBreséus, Roberth January 2022 (has links)
The purpose of this study was to describe how the art subject´s societal relevance is motivated. The questions asked were: How is the art subject's societal relevance in school policy, state's public investigations and public art subject debate motivated? And how is the future development of the art subject described therein? The method used was based on Faircloughs critical discourse analysis and studied text extracts from publicly accessible publications. The results showed a complex and multifaceted discourse. Furthermore, the analysis showed several intertextual and interdiscursive relations, but also its potential future development with a discourse comprised predominantly of concrete statements. The conclusion was that school policy discourse emphasized to a large extent the democratic societal relevance, the discourse in state public investigations used largely a beneficial economic relevance, and the discourse of the art subject debate showed a tendency to pursue an analytical, critical, and communicative relevance. However, there were elements within each discourse that were reminiscent of each other. The future development of the subject highlighted the need to ensure the desirable creative commodity and a necessity of a more theoretical inclined subject, and a need to develop the subject as support to ensure democracy.
|
4 |
Ta med arbetet till naturen : Ett utomhuskontor för framtidens hållbara samhällePettersson, Lovisa January 2018 (has links)
Detta examensarbete bygger på möjligheten och längtan om att få arbeta utomhus med kontorsarbete. Vi tillbringar stora delar av våra liv på våra arbetsplatser. Ofta är det inomhusarbete, främst framför en dator eller ett skrivbord. Vi har få soldagar i Sverige och behöver dagsljus och utomhusvistelse för att må bra. Varför har vi då ingen plats där man kan gå ut och arbeta med kontorsarbete? I detta projekt har jag tillsammans med Frida Pettersson, designstudent på Beckmans designskola, utvecklat och tagit fram en stol som är anpassad för kontorsarbete utomhus. Kontorsstolen är bred och robust med ett flexibelt och vridbart bord som är fäst på sidan av stolen. Stolen är vridbar och skyddar dig och din dator från ovälkommet solljus, väder och vind. Den ger även en form av avskärmning. Allt började med att vi tillsammans gjorde en sommarkurs på 7,5 högskolepoäng där vi tog fram ett koncept på ett utomhuskontor. Konceptet var mer som en designidé och vi tillsammans med vår handledare såg stor potential att fördjupa detta designkoncept. Vi har undersökt konstruktion och produktion för att anpassa denna stol för offentlig utomhusmiljö. Möbeln har genomgått en ny formgivning genom en designprocess enligt Österlin (2011) med research, syntes av lösningar, utvärdering och konceptutveckling. Vi har även under detta projekt identifierat tänkbar kund för vår utomhuskontorsstol och tagit fram en färdig prototyp i skala 1:1. Med vår lösning på utomhuskontor får människan möjligheten att tillbringa en del av, eller hela arbetsdagar utomhus, vilket är en mer naturlig miljö för människan. Det gör att man får naturupplevelser, frisk luft och solljus som i sin tur ger D-vitamin under den varmare delen av året. Det kan även ge möjlighet att kombinera jobb med fritid på ett flexibelt sätt. Genom att få möjlighet att arbeta utomhus kan man öka människans välbefinnande och kreativitet och minska stillasittande och stress. Vi tror att samhället i stort kan ha nytta av vår lösning. Att placera ett utomhuskontor på en kontorsbyggnads innergård eller i en kommunägd park ger gladare anställda och friskare invånare. Vår lösning är robust, relativ enkel och billig att producera, även så installera och kräver minimalt med underhåll. Den integrerar såväl ekonomisk- social- som ekologisk hållbarhet.
|
5 |
GRAVIDA KVINNORS INTAG AV KOSTTILLSKOTT : En kvantitativ studie med fokus på järn och probiotika / PREGNANT WOMEN´S INTAKE OF DIETARY SUPPLEMENT : A quantitative study focusing on iron and probioticsLange Bålman, Miriam January 2019 (has links)
Sammanfattning Bakgrund Vitamin- och mineralbrister hos gravida kvinnor kan leda till missfall och allvarliga störningar i barnets utveckling. Moderns tarmflora överförs med stor sannolikhet till barnet under förlossningen och kan därför innebära ett viktigt steg i utvecklingen av barnets tarmflora. En tänkbar lösning för att säkra ett adekvat intag kan vara konsumtion av kosttillskott och probiotika. I dagsläget finns osäkra uppgifter om hur många gravida kvinnor som intar tillskott. Syfte Att undersöka hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som valde att inta kosttillskott, främst järn och probiotika, samt om det fanns en skillnad mellan olika faktorer och intag. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie där gravida kvinnor (n=1473) från Northpop-studien i Västerbottens län svarade på ett frågeformulär gällande intag av kosttillskott och faktorer som ålder, utbildning, kostregim etc. De statistiska tester som användes var Chi-2-test, oberoende t-test och Mann Whitney U-test. Materialet analyserades i SPSS. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna svarade att de intog kosttillskott. Faktorer som ökade intaget av kosttillskott hos gravida kvinnor var högre ålder (p=0,030) jämfört med lägre ålder, högre utbildningsnivå (p=0,006) jämfört med lägre utbildningsnivå och vegetarisk/vegansk kost (p=0,021) jämfört med blandkost. Femtiofem procent uppgav att de intog järntillskott. De faktorer som ökade intaget av järntillskott hos gravida kvinnor var vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Probiotika intogs av 2 procent. Ett högre intag av probiotika sågs hos personer boende i stadsområde (p=0,024) jämfört med övriga boenderegioner samt de som åt vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Slutsats Majoriteten av deltagarna intog någon typ av kosttillskott, hälften intog järntillskott och en liten andel intog probiotika. Lågutbildade, yngre, de som äter blandkost och bor utanför stadsområde verkar vara i riskgruppen för att inte inta kosttillskott. / Abstract Background Vitamin and mineral deficiencies in pregnant women can lead to miscarriage and serious disturbances in children’s development. The intestinal flora of the mother is most likely transmitted to the child during childbirth and may lay the foundation for the child's health. One possible solution to ensure an adequate intake may be the consumption of dietary supplements and probiotics. At present, there is insufficient data on supplement consumption among pregnant women. Objective The purpose of the study was to examine how many pregnant women in Västerbotten County chose to consume dietary supplements, mainly iron and probiotics, and whether there was a difference between different factors and intake. Method A quantitative cross-sectional study where pregnant women (n=1473) from the Northpop-study in Västerbotten County responded to a questionnaire regarding consumption of dietary supplements and factors such as age, education, diet etc. The material was analyzed in SPSS with Chi-2-test, independent T-Test and Mann-Whitney U-Test. Using significance level <0.05. Results The majority of participants, 90 percent, responded that they consumed dietary supplements. The factors that increased the intake of dietary supplements in pregnant women were higher age (p=0.030), higher education (p=0.006) and vegetarian/vegan diet (p=0.021). Iron was reported to be consumed by 804 people, 55 percent. The factors that increased the intake of iron supplement in pregnant women were vegetarian/vegan diet (p=0.001). Probiotics were consumed by 25 people, 2 percent. Living in urban areas (p=0.024) and eating vegetarian/vegan diet (p=0.002) increased consumption of probiotics. Conclusion The majority of participants chose to consume some type of dietary supplement, half of the participants consumed iron supplements and a small part consumed probiotics. It appears that pregnant women who are low educated, younger, eating an omnivorous diet and living outside urban areas are in the risk zone for not consuming dietary supplements. / Northpop
|
Page generated in 0.0455 seconds