I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte. Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat. Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.

<p>Abstract</p><p>Author: Annelie Johansson</p><p>Year: Spring 2006</p><p>Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbete</p><p>med skrivprocessen i en provsituation.</p><p>English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys’ work</p><p>with the writing process in a test situation.</p><p>City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities]</p><p>Pages: 53</p><p>Content:</p><p>The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students’ writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing. The main theory used to investigating this problem combines socio-cultural theories and a cognitive approach on writing in the sense that the individual’s thoughts and activities are socially and culturally situated. The methods used to collect information are observations and qualitative individual interviews with five boys from the same class studying the social science program combined with sports at a high school in the south of Sweden. The method used to interpret the boys’ written texts is textual analysis of their writing processes and of behaviour while creating the texts.</p><p>The main result is that the two boys who have higher grades plan their texts more carefully than the two boys with lower grades. The boy who got the highest grade on his task had experience from writing reviews, made a written mind map, relied on other texts to illustrate his opinions and did not follow the outline of the questions. The boys with lower or middle high grades on this specific writing task did not make a written text plan. Instead their planning prior to their writing of the text were mental or of an outline-and-develope-type. Two of the boys didn’t explicitly use other texts in their essays and their texts also had a more narrative than analytical approach and didn’t have any reproduction in them either. Typical for four of the boys are that they followed the outline made by the questions put in the task and that they didn’t revise their text in a broad meaning. The three boys who meet or try to meet the task demands also revise their texts at different stages of the writing process. Interesting is that the two boys who revise most in their texts also are the boys who reproduce the most and who lack the experience of this specific type of writing. The boys who reproduce, do it in a way called recreating which means that they use parts of other texts and change the words to synonyms or paraphrase them. The boys think that they are producing original texts when they use this tactic, but they are in fact reproducing.</p><p>Swedish keywords: skrivprocess, avskrift, produktion, reproduction, gymnasieelever, textkomposition.</p><p>English keywords: writing process, plagiarism, production, reproduction, high school students,</p><p>writing composition</p>

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är: • Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför? • Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling? • Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar? Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten. Det sistnämnda upplever eleverna som störande. Lärarna kommenterar huvudsakligen på innehåll och genreanpassning. Det framkommer att lärarna inte har en klar uppfattning om vilka effekter deras respons har på deras elevers skrivutveckling. Eleverna uppskattar att få berömmande kommentarer. Däremot är inte matriserna och slutkommentarerna lika uppskattade då eleverna upplever språket i dessa som svårbegripligt. Dock är eleverna huvudsakligen intresserade av vilket betyg deras produkt uppnått, vilket gör att kommentaren förlorar sitt värde. Eleverna upplever även att responsen inte utvecklar deras skrivförmåga. Detta beror dels på att responsen saknar instruktioner angående hur eleverna ska utvecklas och dels för att ett system för hur de ska spara den skriftliga responsen saknas. / The purpose of this study is to investigate how four teachers of the Swedish language apply their written feedback on their students’ assignments, what different effects it has on students’ writing process and how they describe their experiences of receiving the feedback. A qualitative method has been used by interviewing four teachers at a senior level school, thereafter interviewing their pupils by dividing them into four groups of four. Furthermore, the interviews were analyzed and data was categorized with the purpose of answering the question formulations of the study, which are: • According to the teachers’ descriptions, what is their main focus of the written feedback they apply on their students’ assignments, in which way and why? • What effects do the teachers describe that their written feedback has on the students writing process? • How do the students describe their experiences of receiving feedback on their written assignments? The results show that the teachers work with three types of feedback: final comments, templates and marks in the text. The latter is considered disturbing according to the students. The teachers mainly give feedback based on the content and how well the student has interpreted a certain genre. The conclusion is that the teachers do not have the proper awareness of the effects of their feedback on their students writing processes. Furthermore, the students clearly state they appreciate compliments on their assignments. However they find them difficult to understand due to the challenging language in the feedback. They also state the final grade to be more valued than the teachers’ final comments, resulting in the feedback losing its value. Also to be stated is that the students find that the response of their teachers does not develop their writing skills. This is due to the fact that the feedback lacks information on how to further improve and develop their skills, and also since there is no system for saving the different types of feedback.

Abstract Author: Annelie Johansson Year: Spring 2006 Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbete med skrivprocessen i en provsituation. English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys’ work with the writing process in a test situation. City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities] Pages: 53 Content: The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students’ writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing. The main theory used to investigating this problem combines socio-cultural theories and a cognitive approach on writing in the sense that the individual’s thoughts and activities are socially and culturally situated. The methods used to collect information are observations and qualitative individual interviews with five boys from the same class studying the social science program combined with sports at a high school in the south of Sweden. The method used to interpret the boys’ written texts is textual analysis of their writing processes and of behaviour while creating the texts. The main result is that the two boys who have higher grades plan their texts more carefully than the two boys with lower grades. The boy who got the highest grade on his task had experience from writing reviews, made a written mind map, relied on other texts to illustrate his opinions and did not follow the outline of the questions. The boys with lower or middle high grades on this specific writing task did not make a written text plan. Instead their planning prior to their writing of the text were mental or of an outline-and-develope-type. Two of the boys didn’t explicitly use other texts in their essays and their texts also had a more narrative than analytical approach and didn’t have any reproduction in them either. Typical for four of the boys are that they followed the outline made by the questions put in the task and that they didn’t revise their text in a broad meaning. The three boys who meet or try to meet the task demands also revise their texts at different stages of the writing process. Interesting is that the two boys who revise most in their texts also are the boys who reproduce the most and who lack the experience of this specific type of writing. The boys who reproduce, do it in a way called recreating which means that they use parts of other texts and change the words to synonyms or paraphrase them. The boys think that they are producing original texts when they use this tactic, but they are in fact reproducing. Swedish keywords: skrivprocess, avskrift, produktion, reproduction, gymnasieelever, textkomposition. English keywords: writing process, plagiarism, production, reproduction, high school students, writing composition

Följande didaktiska studie har syftet att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om svensklärares återkoppling i skrivprocessen. Förhoppningen med syftet är att urskilja eventuella utvecklingsmöjligheter inom formativ bedömning och skrivundervisning för svensklärare. Undersökningen har genomförts genom individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever, samt genom en enkät som har besvarats av gymnasieelever. En lärstrategi inom formativ bedömning om att ge effektiv återkoppling för att gynna lärandet appliceras på resultatet. Utöver det didaktiska perspektivet tillämpas även ett sociokulturellt perspektiv på skrivprocessen och återkopplingen, samt en teori om tre olika roller som lärare anses kunna inta när de ger återkoppling (Anson 1989). Resultatet visar att elevernas uppfattningar varierar, men majoriteten anser att återkoppling är viktigt för den egna utvecklingen och för att bli motiverad till fortsatt lärande. Återkopplingen förväntas innehålla information om vad som var bra i texten, vad som kan utvecklas i texten, hur de kan gå tillväga för att utveckla det samt nivå eller betyg. Förarbetet är den del i skrivprocessen som de flesta elever uppfattar som svårast. I likhet med tidigare forskning visar även resultatet att eleverna mestadels får återkoppling vid bedömning av den färdiga texten, samt att de skulle vilja ha återkoppling tidigare och arbeta med den i undervisningen. De önskar dessutom att få mer konkreta förslag på hur de ska kunna utvecklas. Det sociokulturella perspektivet visar att skrivundervisningen och det sociala mötet med läraren påverkar skribentens skrivutveckling i form av undervisningsinnehåll och möjlighet till muntlig återkoppling. Det finns även exempel i materialet som talar för alla tre olika roller kring lärares återkoppling. Baserat på elevuppfattningarna, och för att utveckla svensklärares formativa återkoppling, är slutsatserna för uppsatsen att svensklärare bör integrera återkopplingen mer i undervisningen och under skrivprocessen. I återkopplingen behöver de även fortsätta ge, eller börja att ge konkreta förslag på hur eleven ska gå tillväga för att utvecklas. / The following didactic study aims to investigate senior high school students' perception of Swedish teachers' feedback in the writing process. My purpose is to distinguish possible opportunities for improvement in formative assessment and writing teaching for Swedish teachers. A survey has been conducted through individual and focus group interviews with high school students, as well as a questionnaire that has been answered by high school students. A learning strategy in formative assessment of providing effective feedback to promote learning is applied to the result. In addition to the didactic perspective, a socio-cultural perspective is also applied to the writing process and feedback, as well as a theory of three different roles that teachers are considered to take when giving feedback (Anson 1989).  My result shows that the students' perceptions vary, but the majority believes that feedback is important for their own development and for staying motivated to continue learning. The feedback is expected to contain information on what was good in the student’s text, what can be improved in it and how to go about achieving this improvement, as well as information about the student’s level or grade. The preliminary work is the part of the writing process that most students perceive as the most difficult. As with previous research, the result also shows that the students receive the most feedback when assessing the finished text, and that they would like to receive feedback earlier on as well and work with it throughout the teaching. They also want more concrete suggestions on how they can improve. The socio-cultural perspective shows that both the writing instruction and social interactions with the teacher affect the writer's writing development in the form of teaching content and the possibility of oral feedback. There are also examples in the material that speak for all three different roles regarding teacher feedback. My conclusion is that in order to develop Swedish teachers’ formative feedback, they should integrate the feedback more into their teaching and during the writing process based on the student’s perceptions. In the feedback they also need to begin or continue to give concrete suggestions on how the student should proceed in order to improve.

Syftet med examensarbetet är att undersöka läromedels upplägg och utformning. Undersökningen har även som syfte att öka förståelsen för vilka förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav som läromedel förmedlar och inkluderar skrivövningar. Undersökningen består av en läromedelsanalys av fem läromedel i svenska avsedda för årskurs ett. Innehållet i läromedlen analyseras såväl kvalitativt som kvantitativt utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Det har utförts en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av fem läromedel, där studien undersöker utifrån delar av kursplanens förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav tillhörande skrivning. Det studeras vilka likheter och skillnader av läromedlens uppfyllelse av de valda analysvariablerna och faserna, men också likheter. I studien har det även försökt synliggöras vad läromedlen innehåller och hur de presenteras. Kvalitativt och kvantitativt har olika analysvariabler rörande skrivande av olika texttyper samt alfabet, alfabetisk ordning och bokstävers form utförts. Analysen visade ett resultat där läromedlen är uppbyggda på ett varierat sätt och fokuserar i varierande utsträckning på olika delar av analysvariablerna. Det är inte en självklarhet att läromedlen innehåller varje analysvariabel, utan det var endast tre av de fem utvalda läromedlen. Läromedlen har stora skillnader i variation av övningar och mängd övningar rörande uppfyllelse av kursplanens förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav. / The purpose of the thesis is to investigate the study material and their structure. The study also increases the understanding of abilities, central content and knowledge requirements that the study material mediates, also including writing exercises. The study composes of a study material analysis of five materials used in Swedish education for children in grade one. The study materials content is analyzed both qualitative and quantitative from a sociocultural perspective.   A qualitative and quantitative subject analysis has been performed on five study materials, where the analysis investigates the study material from the aspects of syllabus's abilities, central content and knowledge requirements associated with writing. It investigates what the similarities are between the study materials' fulfillment of the chosen analysis variables and the phases, but also their similarities. In the study, it was also tried to make visible what the study materials contain and how they are presented. Qualitatively and quantitatively analyze got different analysis variables concerning the writing of different text types as well as the alphabet, alphabetical order and lettering form. The analyze showed a result where the teaching aids are structured in a varied way and focus on varying degrees in different parts of the analysis variables. It is not obvious that the study materials contain every variable, but there were only three of the five selected study material that clearly contained them. The study material has a big difference in the variety of exercises and the number of exercises concerning the fulfillment of the syllabus's abilities, central content and knowledge requirements.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

Syftet med denna undersökning är att identifiera förekomsten av normbrytande användningar av idiom, kollokationer, prepositioner, anglicismer och ordval i gymnasieelevernas texter. Materialet består av 54 texter skrivna av 29 flickor och 25 pojkar med svenska som modersmål i årskurs ett och två på gymnasiet. Normbrotten har, genom en innehållsanalys, beräknats på antal fel per 100 ord för att göra en rättvis analys i förhållande till den textmassa som respektive kön har producerat. Resultaten visar att samtliga elever i genomsnitt gör 0,262 fel per 100 ord. Resultaten visar även att fel gällande kollokationer och ordval är mest frekvent förekommande. Därefter har kategorierna prepositionsfel följt av idiom flest fel per 100 ord. Det språkliga normbrott som förekommer mest sällan är oetablerade anglicismer. Det konstateras även att det finns en skillnad mellan könen eftersom flickor och pojkar har olika svårt för olika kategorier, men även att pojkar har flest fel per 100 ord i 4 av 5 kategorier. Slutligen visar undersökningen att flickor i årskurs två gör fler fel än flickor i årskurs ett.

Studiens syfte är att undersöka vilka resurser som erbjuds i undervisningen inför och under textskapandet av berättande texter. Vidare syftar studien att undersöka vad som karaktäriserar de berättande elevtexter som skapas i undervisningspraktiken samt vilka samband som synliggörs mellan elevtexterna och lärarens undervisning. Det empiriska materialet i studien utgörs av observationer, fältanteckningar och elevtexter. Studien bygger på socialsemiotisk teori, där språket beskrivs som ett sätt att i ”sociala sammanhang skapa betydelser och kommunicera” (Holmberg &amp; Karlsson 2019:201). I elevtexterna har ord och bilder analyserats med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell lingvistik, en språkmodell som beskriver hur språket fungerar i kommunikativa sammanhang (Holmberg, Karlsson &amp; Nord 2011:10). Studien visar att det finns en del tydliga samband mellan lärarens undervisning och elevernas texter. Det kunde även iakttas ett generellt mönster i elevtexterna utifrån innehållet och uppbyggnaden av texterna. Vidare visar resultaten att bilderna ofta uttrycker samma som orden i texten och att läraren verkar lägga störst fokus på den verbala texten.

In the current study, we explore and present different advantages creative writing can have on ESL and EFL-students’ writing and their attitude towards writing. We have also discovered some problems ESL or EFL-learners can come across in terms of writing in another language. In the syllabus for English in upper secondary school, it is stipulated that the students should be able to use their English in different situations. However, this is not always as easy as it might seem. Many ESL and EFL students claim that they feel anxious when it comes to writing in English, especially in an academic way, and do not feel confident enough with their own language production. This self-doubt is not unique for a specific country or region, it occurs all over the globe, and our Swedish students are certainly not an exception. Research shows that by practicing writing in a more creative and free way, the students can develop their language in a more relaxed setting, and at the same time increase their confidence and self-esteem regarding their language production.