Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om undervisning och lärande av skönlitterär tolkning genom litteratursamtal i gymnasieskolan. Litteratursamtal har observerats och analyserats utifrån litteraturteoretiska antaganden och sociokulturella perspektiv på lärande. Uppsatsen tar utgångspunkt i kritik mot dominansen av läsarorienterade, receptionsteoretiska perspektiv på litteraturtolkning där ett stort ansvar läggs på elever att utveckla innehållet i det lästa. Studien har använt sig av deltagande observation som metod. Analysen fokuserar litteratursamtal i gymnasieskolan utifrån sociokulturella antaganden med koppling till styrdokumentens kunskapssyn, relationen undervisning – lärande, samt användande av språket som medierande redskap. De observerade samtalen visar bland annat medveten strategiundervisning för att upptäcka och benämna stilfigurer och formrelaterade begrepp i texter. Däremot används sällan litteraturvetenskapliga begrepp i direkt relation till den aktuella texten för att utveckla elevers tolkning och förståelse av innehållet. En närvaro av läsarorienterade perspektiv påvisas, men med frånvaro av lärarens stöttande, tolkande läsning. Resultaten visar samstämmigheter med tidigare forskning. Diskussionen problematiserar hur individen utifrån receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning antas konstruera undervisningens innebörder mellan text och läsare. Det innefattar brist på samstämmigheter mellan allmändidaktiska och ämnesdidaktiska antaganden. Lärarens roll i undervisningen framstår utifrån den sociokulturella analysen som central för att främja det ämnesrelaterade språkliga användandet i litteratursamtalet. / The purpose of the thesis is to develop knowledge about teaching and learning of fictional interpretation through literary conversations in upper secondary school in Sweden. Observations of literary conversations were conducted, and the conversations analyzed using sociocultural theory as an analytical tool. The thesis’ point of departure is a critique of dominating reader oriented, reception theory influenced perspectives in the field of literary teaching, where much responsibility is put on students to develop understanding and meaning from texts being read. According to critics, teaching in this perspective has limited students' opportunities to interpret literature. Previous research points to the need to investigate teaching, with the use of concepts in literary interpretation. The analysis focuses on students’ participation in literature conversations, relating to the philosophy of knowledge expressed in curriculum texts, teaching-learning relations, and the use of language as a mediating tool. The observed conversations show, among other things, strategy teaching to discover and name style figures and form-related concepts in texts. On the other hand, literary concepts are rarely used in direct relation to the current text to develop students' interpretation and understanding of the content. A presence of reader-oriented perspectives is demonstrated, but in the absence of the teacher's supportive, interpretive reading. The results are consistent with previous research. The discussion problematizes how the individual, based on reception-theoretical perspectives on literature teaching, is assumed to construct meaning from the teaching between text and reader. This includes a lack of coherence between general and more subject specific assumptions about teaching. Based on the socio-cultural analysis, the teacher's role appears crucial to promoting the subject-related language use in literary conversations.

Den politiska majoriteten i Stockholms stad beslutade 2019 att alla kommunala skolor senast hösten 2023 ska ha inrättat en lokal särskild undervisningsgrupp. Syftet med denna studie var att kartlägga om och i så fall hur särskilda undervisningsgrupper har organiserats och hur de används på mellan- och högstadiet i Stockholms stads grundskolor. Studien är kvantitativ och den övergripande teorin beskrivs som en sociokulturell ram runt ett specialpedagogiskt perspektiv som innehåller både ett kompensatoriskt och kritiskt synsätt och som tillsammans bildar ett dilemmaperspektiv.  Respondenter utgjordes av rektorer och/eller organisatoriskt ansvariga för särskilda undervisnings grupper inom Stockholms stads kommunala grundskolor och datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till samtliga 57 kommunala mellan- och högstadieskolor och 19 skolor valde att svara. Insamlad empiri sorterades utifrån studiens frågeställningar, analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och presenterades i tabell- och diagramform. Resultatet visar att majoriteten av skolorna hade flera särskilda undervisningsgrupper och att det oftast var biträdande rektor som hade det organisatoriska ansvaret för dessa grupper. De kompetenser som i hög grad var representerade i skolornas undervisningsgrupper var grundskollärare och ämneslärare. De vanligaste orsakerna till att elever hade helt eller delar av sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper var beslut om särskilt stöd och hög skolfrånvaro. Studien visade även på att pojkar var överrepresenterade i dessa grupper och att den här sortens särskilda stödinsats ökar med stigande ålder. / The political majority in the city of Stockholm decided in 2019 that all municipal schools must have established a local special teaching group by autumn 2023 at the latest. The purpose of this study was to survey how, and if, special teaching groups have been organized and how they are used at Stockholm's elementary schools. The study uses a quantitative method and the overall theory is described as a socio-cultural framework around a special educational perspective that contains both a compensatory and critical approach and which together form a dilemma perspective. Respondents consisted of principals and/or organizationally responsible for special teaching groups from the municipal elementary schools in the city of Stockholm, and the data collection method was a digital survey. The questionnaire was sent to all 57 municipal elementary schools and 19 schools chose to respond. Collected empirical evidence was sorted based on the study's questions, analyzed using descriptive statistics and presented in table and diagram form. The results showed that the majority of schools had several special teaching groups and that it was usually the assistant principal who had the organizational responsibility for these groups. The competencies that are highly represented in the schools' teaching groups were primary school teachers and subject teachers. The most common reasons why students had all or parts of their education in special teaching groups were decisions on special support and high absence from school. The survey also shows that boys were overrepresented in these groups and that this type of special support effort increases with increasing age.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.

Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och har som syfte att undersöka lärares syn på utforskande samtal i svenskundervisningen i lågstadiet. I intervjuer med tre lågstadielärare ställdes frågor om hur utforskande samtal genomförs, vilken roll läraren har när de genomförs och hur de påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling. Transkriptioner av intervjumaterialet är analyserat med en innehållsanalys och tolkats genom de sociokulturella begreppen; mediering, stöttning, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Genom analysen kunde vi identifiera att utforskande samtal oftast sker spontant och genom olika samtalsmodeller. Stöttning identifierades som centralt för att genomföra utforskande samtal. Språk- och kunskapsutvecklingen leds framåt när elever behärskar de verktyg som används och när de blir utmanade på rätt nivå. Vidare tycks utforskande samtal leda till ökad motivation och utvecklandet av elevers kommunikativa förmåga.

Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

Studiens syfte är att studera lärares uppfattningar om betydelsen av dialogisk högläsning för elevers språkutveckling samt hur de tillämpar metoden i praktiken. En kvalitativ metod används i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på grundskolans årskurser F-3. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då teorin beskrivs som en social och interaktiv process mellan människor där människorna konstruerar sina kunskaper tillsammans. Resultatet visar att lärare anser att dialogisk högläsning är viktigt för elevers språkutveckling då det medför många positiva fördelar, exempelvis träning av elevernas arbetsminne och ökning av deras ordförråd genom verbalt uttryckande. De arbetar olika under lektionens gång. Några av lärarna arbetar med kooperativ lärande vilket innebär att man arbetar i par/ grupp, medan andra jobbar mer med uppgifter kopplat till boken. En utmaning som de flesta lärare uppgav med dialogisk högläsning är att det kan bli för uttjatat om man har dialogisk högläsning för ofta och svårt att få med alla elever i samtalen. / The purpose of the study is to examine teachers' perceptions of the importance of dialogic reading for students' language development, as well as how they apply the method in practice. A qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with teachers working in grades F-3 in primary school. The sociocultural perspective underlies the study as the theory describes a social and interactive process between people where people construct their knowledge together. The results show that teachers consider dialogic reading important for students' language development as it brings many positive benefits, for instans training students' working memory and increasing their vocabulary through verbal expression. They work differently during the lesson. Some teachers work with cooperative learning, which means working in pairs/groups, while others work more with tasks related to the book. A challenge that most teachers mentioned with dialogic reading is that it can become too repetitive if used too often and it can be difficult to engage all students in the conversation.

Denna studie undersöker åtta lärares beskrivningar av literacyutvecklande arbetssätt i relation till övergångsprocessen. Syftet med vår studie är att få en djupare inblick i förskoleklasslärares och lärares arbete med tillvaratagandet av barns literacyerfarenheter i svenskundervisningen inför och efter övergången från förskoleklass till årskurs 1. Arbetet utgår från Hirshs (2021), Rubins (2021) och Säljös (2022) tolkningar av Lev Vygotskijs beskrivning av det sociokulturella perspektivet på språkutveckling. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna utfördes på fyra förskoleklasslärare och fyra lärare i årskurs 1-3. För att identifiera, analysera samt beskriva studiens teman analyserades det empiriska materialet utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Analysen av resultatet resulterade i tre huvudkategorier: möta barnen i deras literacyutveckling, arbetet med språkliga aktiviteter och språklig progression genom kontinuitet i övergångar. Resultatet visar att arbetet med tillvaratagandet av barnens literacyerfarenheter ser olika ut beroende på skola och informant. En av våra slutsatser är därför att förskoleklasslärares och lärares olika tolkningar av den didaktiska frågan hur många gånger ligger till grund för hur det språkutvecklande arbetet i svenskundervisningen ser ut.

The purpose of this thesis is to be able to contribute a small insight into how first-generationSomali women experience higher education and what they experience as opportunities andobstacles. The data has been collected through a semi-structured qualitative telephoneinterview. The result is based on five interviews with first-generation Somali femalestudents who have lived in Sweden for less than ten years and who are currently pursuingbachelors or master's level of education. The results showed that higher education plays animportant role in the lives of all the students, it also shows that the students socio-culturalupbringing is the driving force behind their pursuing of higher education. Education is alsoseen as crucial for gaining social cultural and economic capital. The results also shows thatthe female students face challenges such as prejudices, socio-cultural barriers and evendifficulties in finding work after their education.

The main purpose of this essay is to study how classroom interaction can take place in a class for Second Language Learners (SLL).1 I have applied a case study methodology on a linguistic method used by a Teacher in Swedish as Second Language working on a primary school situated in the Southern suburbs of Stockholm. The learning method is based on extensive reading of books which comprehend several learning techniques organized into a process that support the development of linguistic skills such as discussing in a group, writing, reading and thinking in a second language. The methodology applied is based on observations, on an interview with a Teacher in Swedish as Second Language and on a questionnaire answered by 11 students that participated on “Boksamtal”. Based on a theoretical framework about socio cultural theories on learning and scaffolding,2 I attempt to integrate theory and practice to investigate how the Teacher succeed on applying effective methods for second language learning. Through the analyses of the data is also my intention to emphasize the advantages and disadvantages of such a method. In order to clarify the analysis I have identified two different kind of scaffolding: the Teacher-Student interaction and the scaffolding that creates through the learning methods on “Boksamtal”. The results of the analysis shows that a school organization that affirms the student’s identities, has a well organized program based on context-embedded teaching with a combination of different forms of scaffolding succeed to generate critical language awareness and cognitive skills. On the other hand I found several points that are worth attention such as the a lack of cooperation between the mother tongue Teachers and the other Teachers of the school, and the importance of choosing appropriated books on which the students can easily relate to. Furthermore I found two points that need deeper reflection, which strategies can be used for shy students that do not produce a word and how can the school find adequate support for a second language student born in Sweden who has not attained the expected level. 1 Cummins 2001: 3262 Gibbons 2006: 29

Syftet med studien är att studera lärares roll i den muntliga interaktionen i ämnet svenska i årskurs två. Utifrån syftet besvaras två frågeställningar som knyts samman med de sociokulturella begreppen stöttning och mediering, nämligen hur lärarna stöttar elevernas muntliga interaktion och vilka medierande redskap som används i klassrummen. Studien bygger på sex observationer i årskurs två som tar sin grund i ett redan färdigställt observationsschema som ger verktyg att observera muntliga interaktioner och lärmiljö utifrån 25 olika faktorer, varav 14 faktorer redovisas och analyseras i studien. Resultatet analyseras med hjälp av ett ramverk inom den sociokulturella teorin som innefattar begreppen stöttning och mediering. Resultatet av studien visar faktorernas förekomst i de observerade klassrummen utifrån hur vanliga de är. Resultatet visar att lärarna främjar interaktionen i klassrummet genom att exempelvis ställa öppna frågor, använda sig av rekvisita för att stärka språkliga yttranden samt bekräftar elevernas yttranden. Under alla observationer använder sig även lärarna av muntliga övningar i både par och mindre grupper. Utifrån resultatet framkom det dock att flertalet lärare inte använder sig av flera av de metoder som tidigare forskning visat vara främjande för elevernas muntlighet, exempelvis använder de sig inte tillräckligt av ett långsamt taltempo eller av pausering och de agerar inte heller som språkliga förebilder i önskad grad. En slutsats som kan dras av resultatet är att lärare bör skapa ytterligare medvetenhet om vilka metoder och strategier som bör finnas med i undervisningen för att främja den muntliga interaktionen i klassrummet.