Spelling suggestions: "subject:"sociokulturella teori"" "subject:"sociokulturellt teori""
291 |
Barns språkstimulering i utomhusmiljö : Ur ett förskollärarperspektivLundberg, Elin, Östby Myrgren, Cecilia January 2019 (has links)
Språket ses enligt den sociokulturella teorin som nyckeln till allt lärande. Barn lär sig sitt språk i samspel med andra och i sociala sammanhang. Förskolan blir av stor betydelse för barns språkutveckling då barn spenderar mycket tid på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om hur deras arbete i utomhusmiljöer gynnar barns språkutveckling. För att svara på studiens frågeställningar har intervjuer utförts med nio yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser samtalet som det viktigaste verktyget i barnens språkutveckling. Förskollärarna beskriver också vikten av aktiva och närvarande förskollärare i barnens lek och i planerade aktiviteter för att kunna utmana och stimulera barnens språkliga utveckling. Resultatet visar på några svårigheter som förskollärarna finner med att bedriva språkutvecklande aktiviteter med barnen i utomhusmiljö. Dessa svårigheter var exempelvis brist på personal och förskollärares gamla tankesätt och vanor. Slutsatsen av denna studie visar att aktiva förskollärare krävs för att samtal av språkutvecklande karaktär ska kunna äga rum. För att lärandet ska bli meningsfullt för barnen behöver aktiviteterna utgå från barnens intressen och behov. Utomhusmiljön bör användas som ett komplement till inomhusmiljön då den tillgodoser barnen med andra erfarenheter och samtalsämnen, vilket leder till ett utökat språkligt innehåll. / Children's language development in the outdoor environment The language is seen in the socio-cultural theory as the key to all learning. Children learn their language in interaction with others and in social contexts. Preschool is of great importance for children's language development as the children spend a lot of time in preschool. The purpose of the study is to investigate how preschool teachers reason about how their work in outdoor environments favors children's language development. In response to the study's questions, interviews have been conducted with nine professional preschool teachers from six different preschools. The result shows that preschool teachers consider the conversation to be the most important tool in children's language development. Preschool teachers also describe the importance of active and present preschool teachers in children's play and in activities led by teachers to challenge and stimulate children's linguistic development. The result shows some difficulties that the preschool teachers find in pursuing activities of language developing character with the children in the outdoor environment. These difficulties were, for example, lack of staff and the preschool teacher's old thinking and habits. The conclusion of this study shows that active preschool teachers are required for conversations of language developing character to take place. In order for the learning to be meaningful for the children, the activities need to be based on the children's interests and needs. The outdoor environment should be used as a complement to the indoor environment as it contributes the children with other experiences and conversational topics, which leads to an increased linguistic content.
|
292 |
Blir det fritt fram tappar man ju kanske helt greppet : En kvalitativ studie om beståndsutveckling och bibliotekariers syn på den egna professionen / Given free rein this might be getting out of hand : A qualitative study about collection development and librarians’ views of their professionLagerskog, Jennifer, Nordmark, Solveig January 2018 (has links)
The aim of this bachelor thesis is to investigate how collection development implemented in a changed media landscape affects the professional identity of librarians. The study is based on three questions: Which problems, quandaries or possibilities are librarians experiencing in collection development? What does the idealistic view of collection development look like - and how does it relate to librarians’ actual work? How does all these factors related to collection development affect the profession of librarianship? Former research indicates that collection development is not that uncomplicated, and it discusses all kinds of practical issues. There is though a lack of former research in the relationship between collection development and profession, which is the aim of this investigation taking place in small public libraries in the north of Sweden. To answer our questions six librarians were interviewed in a ”semi-structured” way. In the analysis we applied Roger Säljös construction of the sociocultural theory and related it´s concepts to lines of reasoning in our result. The results and analysis showed that in the current media landscape there are many factors and considerations affecting the collection development process. First there are fundamental documents and policies, written based on the democratic mission of the library and then, because there is a certain ambiguity in the directives, there are the librarians’ interpretations, which sometimes might be based on personal ideologies. All this in combination with failing collection development tools forces the librarians into a certain controlling role.
|
293 |
”Jag känner mig inte bra nog” : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av hur sociala medier påverkar deras hälsa / “I don’t feel good enough” : A qualitative study of adolescents experiences of how social media affects their healthFridehjelm, Maja, Broström, Linn, Olsson, Ida January 2019 (has links)
Bland ungdomar i åldrarna 16-18 i Sverige har den psykiska ohälsan ökat de senaste åren och förväntas att fortsätta öka. Sverige är ett av de mest digitaliserade länder där 99 % av de svenska ungdomarna har tillgång till och estimeras använda sociala medier från två till över sex timmar dagligen. Tidigare forskning på området påvisar ett samband mellan användandet av sociala medier och uppkomsten av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa vilka upplevelser ungdomar har om hur sociala medier och de rådande hälsonormer som framställs på sociala medier påverkar ungdomars självupplevda psykiska hälsa. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt med abduktiv ansats. I studien har fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 17 informanter genomförts som sedan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomarna upplever att sociala medier främst har en negativ påverkan på deras självupplevda psykiska hälsa då de är rädda för att missa saker medan de också konstant jämför sig med andra på sociala medier vilket framkallar stress och ångest. Ungdomarna upplever också att deras självupplevda psykiska hälsa främst påverkas negativt av de rådande hälsonormer som florerar på sociala medier då normer kring kroppsideal och livsstil främst leder till känslor av ångest, krav, press, besvikelse, misslyckande och otillräcklighet. Studiens slutsats är därmed att ungdomarna främst påverkas negativt av vad de ser på sociala medier och de rådande hälsonormer som framställs på sociala medier relaterat till den självupplevda psykiska hälsan. / Among adolescents aged 16-18 in Sweden, mental illness has increased in recent years and is expected to continue to increase. Sweden is one of the most digitized countries, where 99 % of Swedish teenagers have access to and are estimated to use social media from two to over six hours daily. Previous research in the field demonstrates a connection between the use of social media and the emergence of mental illness. The purpose of this study was to highlight what experiences adolescents have about how social media and the prevailing norms of health portrayed on social media affect their self-perceived mental health. The study has a social constructivist basis with an abductive approach. In the study, four focus group interviews with 17 informants were carried out, which were then analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that the adolescents feel that social media primarily have a negative impact on their self-perceived mental health since they are afraid of missing things while also comparing themselves with others on social media. The adolescents also experience that their self-perceived mental health is mainly negatively affected by the prevailing norms of health that flourish on social media, since norms about body ideals and lifestyles primarily lead to feelings of anxiety, demands, pressure, disappointment, failure and inadequacy. The study's conclusion is that the adolescents are mainly affected negatively by what they see on social media and the prevailing norms of health that are portrayed on social media related to their self-perceived mental health.
|
294 |
Låt inte språket bli ett hinder : En intervjustudie om tidig upptäckt av språkliga svårigheter och om språkstimulerande arbetssättNorder, Åsa January 2018 (has links)
Denna studie fokuserar på språkliga svårigheter i förskolan samt vikten av tidig upptäckt och adekvata stödinsatser i barns tidiga år. Studiens syfte var att beskriva och analysera förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om förutsättningar för upptäckt av språkliga svårigheter i förskolan, samt utformningen av förskolans arbetssätt för stimulans av barns språkutveckling, med särskilt fokus på språksvårigheter. Studien utgick från följande två forskningsfrågor: "Vilka är förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om sina möjligheter att upptäcka språksvårigheter hos barn i förskolan?" och " Vilka är förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om utformningen av arbetet för att stötta barn med språksvårigheter i förskolan?" För att besvara dessa frågor gjordes denna kvalitativa intervjustudie. Datainsamlingen bestod av totalt åtta intervjuer med urval från ovan nämnda professioner i förskolan. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från sociokulturell teori, samt early childhood literacy. Resultatet påvisade goda möjligheter att upptäcka språkliga svårigheter i förskolan, likväl som att tillämpa stödjande insatser. Det framkom dessutom att detta har positiva effekter på barns fortsatta språkutveckling och inlärning i ett större perspektiv, samt gynnar barnets sociala relationer. Interaktion och kommunikation med barnen, pedagogernas kompetens och förhållningssätt, tillgång till specialpedagogisk kompetens, samt samverkan med vårdnadshavare framstår som avgörande faktorer vid likväl upptäckt av språksvårigheter som tillämpning av stödinsatser. / This study is about language difficulties in preschool and the importance of detection and adequate language intervention at an early age. The purpose of the study was to describe and analyze preschool teachers' and special educators' opinions regarding the prerequisites for detecting language difficulties in preschool, as well as the methods used to support language development, focusing children with language difficulties in particular. The study was based on the following two research questions: "What are the perceptions of pre-school teachers and special educators of their opportunities to detect language difficulties in preschool?" and "What are the views of preschool teachers and special educators on methods used to support children with language difficulties in preschool?" In order to answer these questions, this qualitative interview study was done. The data collection consisted of eight interviews with a selection from the above mentioned professions. The empirical data were sorted by themes and analyzed with concepts from socio-cultural theory, as well as early childhood literacy. The result of the study showed that the prerequisites to discover linguistic difficulties in preschool, as well as the ability of language interventions, were good. Positive effects on children's language development and learning in a larger perspective, as well as social relations, also emerged in the study. Interaction and communication, the educators' competence and approach, access to special educational competence, and collaboration with the parents appear to be crucial for discovering language difficulties, as well as implementing interventions.
|
295 |
Interaktiva tavlor -Bara att införskaffa och sätta igång, eller? : En undersökning om vilka faktorer som påverkar införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet / Interactive whiteboard- does supplied mean that you are up and running?Bragsjö, Helene January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag</p>
|
296 |
Mina klasskamrater kallar mig för den nya främmande : En kvalitativ studie om nyanlända elevers upplevelser av att börja om i ny skola / My classmates call me the new stranger : A qualitative study of newly arrived students’ experiences of starting over in a new schoolMohammad, Noura January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera hur nyanlända ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lära sig ett nytt språk och skaffa nya vänner och vad denna utmaning innebär. Med uppsatsen vill jag belysa språket och skolans betydelse för nyanlända elevers delaktighet. Min studie är baserad på kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanländ elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA är en kombination mellan fenomenologi och hermeneutik. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och postkolonial teori. Med sociokulturell teori analyserar jag delaktighetens och gemenskapens betydelse för lärandeprocessen bland nyanlända elever. Jag använder postkolonial teori för att analysera den postkoloniala ordningen i vår nutida skola. Jag har kommit fram till att nyanlända elever står inför en svår utmaning när de börjar skolan. Deltagarna upplevde att det var svårt att skaffa vänner, lära sig ett nytt språk och bli en del av samhället. Deltagarna upplevde både delaktighet och utanförskap i skolan och de har blivit utsatta för kränkning, stigmatisering och mobbning. Skolan hade en viktig roll i nyanlända elevers liv, speciellt under de första åren i Sverige eftersom nyanlända träffade jämnåriga och nya människor i skolan. Svenska språket är ett krav för att nyanlända ska klara sig och bli delaktiga i skolan. Det kräver lång tid för nyanlända elever att bli accepterade i skolan, lära sig ett nytt språk och anpassa sig till det nya landet. / The aim of this study is to illuminate and analyze how newly arrived adolescents describe their experiences of starting over in a new school, in a new land. The essay will explain and illuminate the refugee adolescents’ experiences of starting over in a new school and learn a new language and make new friends and what this challenge mean for them. The essay describes the language- and the school's impact on newly arrived students’ participation. My study is based on qualitative methods, based on interviews with six individuals who have the experience of being a newly arrived student. The analysis of the study was made with IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA is a combination of phenomenology and hermeneutic perspective. Theoretical premises are the socio-cultural theory and postcolonial theory. With socio-cultural theory I explain and analyze the participation and community importance for the learning process among newly arrived students. I use postcolonial theory to analyze the post-colonial order in our current school. I have found that newly arrived students are facing a difficult challenge when they start school. The participants experienced that it was difficult to make friends, learn a new language and become part of the community. The participants experienced both inclusion and exclusion in school and they have been exposed to violations, stigmatization and bullying. The school had an important role in the newly arrivals' lives, especially during the first years in Sweden because in school they meet peers and new people. Swedish language is a requirement for new arrivals so they will cope with life and get involved in school. It takes a long time for newly arrived students to be accepted in school, learn a new language and adapt to the new country.
|
297 |
Interaktiva tavlor -Bara att införskaffa och sätta igång, eller? : En undersökning om vilka faktorer som påverkar införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet / Interactive whiteboard- does supplied mean that you are up and running?Bragsjö, Helene January 2009 (has links)
Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag
|
298 |
Information och informationskompetenser för ett evidensbaserat socialt arbete : om socionomers informationspraktiker i arbetet med barnavårdsutredningar inom socialtjänstens yrkesverksamhet / Information and information literacies for an evidence based social work : about the information practices of social workers in the work of child welfare investigations in the profession of the social servicesSöderlund Lindqvist, Kristian January 2015 (has links)
The aim with this master’s thesis is to examine the information practices and information literacies among social workers in the field of the social services and in the work with child welfare investigations. This is in this study related to their ambition to fulfill the requirements of an evidence-based practice. On a theoretical level, the study is based on three theories grounded in the idea of situated learning and of human activities based in a social context. These are the sociocultural theory, the theory of communities of practices and the theory of information practices. On a methodological level the survey is carried out, and the empirical material is extracted, by using semi-structured interviews with five social workers in two different social offices. The result of the analysis shows that the social workers see the need of, search, share, evaluate and use several sources of information. They include information from the social workers own working experience and expertise, information from the clients and their social network, colleagues and professionals in institutions and agencies external to the social offices. The survey also shows that scientific research information is searched, used and evaluated by the social workers to a low degree. This is connected to the information barriers found in the empirical material, including lack of time and lack of access to digital databases. The main conclusion is that the social workers see the need of scientific research and the academic information literacy related to this, and that the information barriers at the same time force them to evolve an information literacy fitted to the practical work situation. For an evidence-based practice, the social workers see the need to incorporate more of the academic information literacy and practices with the information literacy and practices of the workplace. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.
|
299 |
Ämnesintegrerad sex- och samlevnad i bildämnet. : En studie ur ett normkritiskt perspektiv. / Interdisciplinary sex education in art. : A study through a critical perspective.Persson, Annette January 2013 (has links)
I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a. skapar tillfällen att diskuterar relationer och värderingar, medvetgörandet av normer och stereotyper, samt uttryck och undersökande av den identiteter. Genom att använda sig av olika kreativa läroprocesser och horisontell mediering så kan elever förstå sin egen person och kropp, samt sig själv i relation till andra och till samhället. Detta är en god förutsättning för identitetsskapande och för ett kreativt och välfungerande liv.
|
300 |
IKT verktyg – befrielse eller belastning? : Elever i behov av särskilt stöd och deras uppfattningar om IKT verktyg i lärandet.Lindström, Pia January 2013 (has links)
The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g. knowledge, accessibility and infrastructure around the ICT tool.To identify each pupil’s most successful way of learning with ICT, communication between pupil and teacher were essential.
|
Page generated in 0.0652 seconds