Denna studie har som mål att utläsa i vilken mån värdegrunden genomsyrar läromedlen i Svenska 1 på gymnasiet i deras skönlitterära utdrag i arbetet med dessa. Vidare har studien som syfte att se vilka grupper som gestaltas i de skönlitterära utdragen och vem den tänkta modelläsaren och modelläraren för de analyserade läromedlen är. Det har genomförts med hjälp av två metoder. Den ena har varit kvantitativ analys och den andra kvalitativ analys där kritisk diskursanalys har varit den specifika metoden. Studien har utgått från en intersektionell teoretisk utgångspunkt där maktaxlarna etnicitet, kön och sexualitet har varit fokus för analysen. I undersökningen har de tillhörande arbetsuppgifterna läromedlen presenterar i samband med de skönlitterära texterna även tagits i beaktning för att se vad de förmedlar. Studiens resultat visar att läromedlen utgår från ett västerländskt perspektiv, är heteronormativa och främst är riktade till män. De tillhörande arbetsuppgifterna säkerställer inte heller ett genomsyrande värdegrundsarbete, utan det är lärarens ansvar att bidra med dessa frågor och diskussioner i samband med läsning av skönlitteratur. Studien visar att detta kan vara problematiskt, eftersom läraren har så många arbetsuppgifter att det kan vara svårt att hinna granska sina läromedel.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hurspecialpedagogen tolkar det normkritiska uppdraget och hur hen beskriver sin egen kunskapoch förmåga att implementera och driva detta uppdrag i verksamheten. Tidigare forskningvisar hur en hbtq-inkluderande läroplan tenderar att generera begränsad förändring av skolansom verksamhet och att elever efterfrågar större synlighet av frågorna i den dagligaundervisningen. Vidare visar forskning på hur avsaknad av kunskap bidrar till en otrygghetinför att hantera frågor runt sexualitet och identitet då den heteronormativa matrisen skaifrågasättas. Ett förändringsarbete i enlighet med den nya läroplanen förutsätter kunskapvilket erhålls genom gemensam utbildning. Studiens resultat visar på stor diskrepans gällandespecialpedagogens roll i förhållande till det normkritiska uppdraget, vilket delvis kanförklaras av yrkesrollens breda och komplexa uppdrag. Resultatet visar att behovet av såvälegen som gemensam kunskap är stort, vilket även styrks av tidigare forskning, samt attytterligare kunskap efterfrågas. Vidare visar resultatet på hur specialpedagogens olikauppdrag, såsom att utveckla den tillgängliga lärmiljön, driva skolutvecklingsfrågor samthandleda pedagoger, tolkas på diametralt skilda sätt i förhållande till det normkritiskauppdraget. Då frågornas placering i läroplanens inledande delar fastställer att uppdragetinvolverar skolans samtliga personal menar vi att denna variation av tolkningar ärproblematisk. Specialpedagogens roll gällande delaktighet och ansvar i skolans normkritiskauppdrag är enligt denna placering inte förhandlingsbar. Med anledning av detta menar vi attspecialpedagogens uppdrag är förenligt med möjligheten att anta rollen somförändringsagent, med syfte att belysa rådande heteronorm i skolans verksamhet.

The purpose of this study is to investigate which discourse dominates a group conference between parent, teacher and child. My questions to examine are: which discourse can be seen as the dominating discourse based on the texts I use in my study, which subject positions do the main discourse construct and how do subject positions legitimize the discourse? To be able to answer this questions I have studied texts consisting of a pocket of a local order and interviews with four preschool teachers. I have used a discourse analysis inspired by Foucault, with a social constructionistic perspective. My result is based by using the theories of Foucault about discourses, power/knowledge and subject positions. The result of the study shows that the dominating discourse contradicts the dominating discourse of individual conferences in Swedish preschools. According to the discourse the group conference is a meeting where parents, teachers and children meets and having a dialogue about the learning of children. The subject positions are constructed to legitimize this perspective.

Uppsatsens syfte är att studera hur kvinnor som är chefer framställer chefskapet och svara på frågeställningen på vilka sätt chefskapet konstrueras samt vilka villkor och förväntningar som finns utifrån kvinnornas konstruktioner. Totalt intervjuades sex kvinnliga chefer i semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjutranskriptioner identifierades tre tolkningsrepertoarer och tre subjektspositioner. Tolkningsrepertoarerna var; ”det professionella samspelet”, ”det kravfyllda chefskapet” och ”den manliga och det kvinnliga i chefskapet”. De identifierade subjektspositionerna var; ”chefen som kollega”, ”chefen som den ytterst ansvariga” och ”den elaka kvinnan”. Studien genomfördes med diskurspsykologisk och socialkonstruktionistiskt teori och metod. Studien resulterade i identifierandet av tre tolkningsrepertoarer och tre subjektspositioner inom vilka olika aspekter av hur chefskapet konstruerades redogjordes för samt hur dessa kan tolkas i förhållande till förväntningar och villkor. / The purpose of this paper is to study how female managers constructs leadership and to answer in what ways leadership can be constructed together with what conditions and expectations that exists based on the women´s constructs. Six female managers where interviewed in semi structured interviews. From the interview transcripts three interpretation repertoires and three subject positions where identified. The identified interpretation repertoires where; “the professional teamwork”, “the demanding leadership” and “the male and female in leadership”. The subject positions where; “The manager as a colleague”, “the manager as the ultimately responsible” and “the mean woman”. The study was conducted with discourse-psychological and social constructionistic theory and method. The result of the study showed the identification of three interpretation repertoires and three subject positions within which different aspects of how leadership was constructed and how they can be interpreted in relation to expectations and terms.

Syftet med studien är att ur ett diskursteoretiskt perspektiv beskriva rådande diskurs och inom diskursen tillgängliga subjektspositioner, då sju gymnasieelever beskriver sina åtgärdsprogram på högskoleförberedande program. Resultatet visar att det råder samstämmighet bland eleverna kring att de har fått åtgärdsprogram upprättade eftersom de ligger efter i skolarbetet och att de ligger på betyget F i en eller flera kurser. Resultatet visar vidare att det inte råder samstämmighet bland eleverna kring hur det kommer sig att de ligger efter och riskerar F, och att det heller inte råder samstämmighet kring hur åtgärdsprogrammet har bidragit till förbättrade resultat. Resultatet visar att det i elevernas beskrivningar också framkommer att de har ett flertal subjektspositioner tillgängliga inom diskursen. Av dessa tillgängliga subjektspositioner intar samtliga elever i studien subjektspositionen elev som riskerar att få F. Likaså visar resultatet att samtliga elever intar en subjektsposition som innebär att han eller hon inte är ovanlig. / The aim of this study is to describe, from a discourse theoretical perspective, the prevailing discourse and the subject positions available within this discourse among sevens pupils attending higher education preparatory programmes at Upper Secondary Schools in Sweden. The discourse emerges in qualitative interviews where the pupils talk about their experiences of individual educational plans. The result shows that concordance prevails among the pupils about the fact that their individual educational plans have been drawn up because they have fallen behind in their school work, and because they run the risk of having grade F. Furthermore, the result shows that concordance does not prevail among the pupils when it comes to why they have fallen behind in their school work or how the individual educational plan has helped to improve the results. The result shows that in the pupils’ descriptions several subject positions appear as accessible within the discourse. All pupils accept the subject position of a pupil running the risk of getting an F, likewise they all accept a subject position that signifies that he or she is not an unusual or special pupil.

Medier kan påverka vilka frågor som aktualiseras och som människor har åsikter om. När medier uppmärksammar skolämnet idrott och hälsa tenderar det att bidra till en bild av hur ämnet är samtidigt som det kan bidra till en norm om hur ämnet bör vara. Syftet med denna studie är att synliggöra och öka förståelsen för vilka diskurser som skapas och sprids kring ämnet idrott och hälsa i svenska dagstidningar. Till hjälp har jag utformat två forskningsfrågor; 1) Vilka framställningar av ämnet idrott och hälsa förekommer i svenska dagstidningar och vilka framträdande diskurser går att identifiera i dessa framställningar? samt 2) Vilka möjliga konsekvenser följer av de diskurser som identifierats? För att besvara forskningsfrågorna användes diskursanalys som metod. Materialet som analyserades bestod av 75 tidningsartiklar med avgränsningar till åren 2017–2020 och svensk storstadspress. Det innebär att artiklarna har publicerats i tidningar med säte i Stockholm, Göteborg och Malmö. Studien utgår även från diskurs som teori och kopplas till Foucaults perspektiv på diskurs, makt och kunskap. Resultatet visar nio identifierade diskurser, varav tre övergripande diskurser och sex underdiskurser. Den mest framträdande diskursen var Diskursen om mer fysisk aktivitet tillsammans med fyra underdiskurser; Diskursen om ett välfärdssamhälle, Diskursen om att lyfta den svenska Pisaskolan, Diskursen om att hitta sin favoritidrott samt Diskursen om att minska stillasittande. Den näst mest framträdande diskursen var Diskursen om mer psykisk (o)hälsa med två underdiskurser; Diskursen om att ämnet leder till psykisk ohälsa och Diskursen om att ämnet löser problemet med psykisk ohälsa. Den sista identifierade diskursen är Diskursen om omklädningsrummet. Resultatet består även av en analys av vilka konsekvenser som följer för de identifierade diskurserna, det vill säga hur diskurserna också kan utöva makt över subjekt inom diskursen genom att det skapas diskursiva ramar för hur subjekt kan agera inom en given diskurs.

In the Spring of 2018 the Swedish Government announced an intended new law on legal sex change, based on self-identification. The Government’s policy proposal did however, not make it to the parliament as a formal proposition, most likely due to critique from the Council of Legislation. In this thesis, the Swedish government’s problematization of gender identity is scrutinized. The empirical material consists of the Swedish Government Official Report Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen Ds 2018:17. A poststructural approach to policy analysis is applied with a focus on how subjects and gender identities are made possible through subject positions identified in the report. By applying a poststructural perspective, this thesis highlights some of the paradoxes of identity-based rights and reflect on how governing takes place through the making of stable and responsible subjects.

The aim of this thesis is to historize discourses of parenthood by analyzing how they are negotiated and legitimized in Swedish non-literary and wide spread texts published in the 1870s, 1940s and 2010s. The analyzed corpus consists of the following: family and women’s movement magazines from the 1870s; a public counseling brochure and weekly magazines from the 1940s; blog texts; online health counseling; parent magazines; and public welfare information from the 2010s. The study moreover aims to make an inventory of which visual and lexico-grammatical resources realize legitimating strategies in the texts. Theoretically, the thesis draws on constructivist and feminist discourse theories and social semiotics. There is an emphasis on subject positions and power relations. The thesis investigates which parental subject positions are legitimized in the corpus, what power relations they reproduce, and furthermore how different positions are transformed as discontinuities of each other and over time. The results are presented in four analytical chapters. In the first of these, findings derived from the legitimation analysis of the 1870s are presented. The following two chapters present the results derived from the analysis of the 1940s and 2010s. The fourth research chapter presents an inventory of semiotic resources with the potential to realize legitimating strategies. One crucial discourse-historical result regards how the position of the mother as primary caretaker predominates in the research data. However, the position is mainly legitimized during the 1870s and transformed into legitimacy during the 1940s and 2010s. The analysis furthermore captures how the same position is legitimized during the 1870s with reference to a discourse concerning a divine order of things. Although this divine discourse is muted during the 1940s and 2010s, it continues to imprint the representations. Moreover, the analysis captures how discourses of legitimate parenthood constitute discourses of manhood, Swedishness, expert knowledge, responsiveness to children, consumption and risk management throughout the investigated periods, yet in discontinuous ways. The overall conclusion drawn is that legitimized discourses from one historical setting can constitute silent foundations for representations in later historical contexts. By unraveling history from past to present, the thesis shows how it is possible to identify presupposed lineages of today’s ideas and discourses, and thereby to deconstruct hegemonic truths and the power relations they reproduce.

Arbetet lyfter fram olika framställningar av Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD. För att visa hur konstruktioner byggs upp kommer utgångspunkten vara att granska hur språket i framställningarna används. Syftet med att skildra ytterligheterna i de olika tolkningarna är att belysa att det dels är den sociala kontexten som påverkar talakterna men även hur diskurser påverkar varandra. Det diskurspsykologiska begreppet tolkningsrepertoarer hjälper till att dela in diskurserna i olika sociala sammanhang. Inledningsvis redovisas studier som skildrar hur vardagsdiskurser påverkas av de mer traditionella forskningsdiskurserna. Det är ett specifikt socialt sammanhang som undersöks - en slags semi-vardags-diskurs - som utmärker sig för att vara starkt påverkat av avsändarnas yrkesidentitet som influencers. Materialet som granskas är främst publicerade texter på olika influencers bloggar. Det är fem individer som har valts ut för att de skriver om ADHD på ett sätt där de kopplar sin identitet till diagnosen. Genom att kartlägga subjektspositioner kan det utläsas att aktörerna positionerar sig i en expertroll - de uttrycker hur ADHD-diagnostiserade bör vända sin diagnos till enbart en tillgång. Det skildras hur aktörerna skapar sina egen tolkningsrepertoar samtidigt som de i enstaka fall påverkas av de traditionella forskningsframställningarna. Språkliga handlingar används som resurser för att lyfta fram de sidor av ADHD som gynnar avsändarna. Gemensamt för samtliga utom en är att de vill gestalta en vändning när det kommer till deras egen inställning till diagnosen, vilket ofta görs genom att beskriva ett stökigt förflutet i kontrast till hur de beskriver att de idag ser på ADHD som näst intill enbart något positivt. Aktören vars beskrivningar skiljer sig från resten, ska visa sig inte vara diagnostiserad men talar ändå på ett sätt där identitet kopplas till diagnos - genom att beskriva sina beteenden som ”typiska för en ADHD-person”. Ytterligare en aspekt som förstärker konstaterandet av att de aktörer vars språk granskas, framställer en stark koppling mellan identitet och diagnos.

<p>The aim of this essay is to analyze how students are constituted as subjects in local curricula. The theoretical perspective is grounded in Michel Foucault’s notion of governmentality and power/knowledge and his critique of a sovereign subject. From this theoretical perspective I use Foucault’s concept of formation of objects and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s idea of subject positioning as tools for a discourse analysis. The analyzed documents are local curricula from fourteen Swedish municipalities. The documents are divided in to two equally sized groups based on the political governing in the municipality.</p><p>The analysis presents five themes by which statements that constitute students as subjects can be categorized. These five themes are; lifelong learning, desire, essential traits, students responsibility and life and health. The differences between local curricula from political right wing and political left wing governed municipalities are rather small, but there can be seen differences in the technologies of liberal governing. The subject that is constituted in local curricula is primarily a self-governing subject who governs it self in relation to a expertise knowledge.</p>