I denna kritiska studie undersöks nyhetsrapportering om de svenska sis-hemmen genom att analysera hur sis-hem och tvångsvård för barn och unga beskrivs i nyhetstexter. Syftet är att blottlägga vilka som kommer till tals i nyhetsrapporteringen samt vilka diskurser, normer och ideal som realiseras språkligt. På sis-hem tvångsvårdas barn och unga mellan 12-21 år med problematiska hemförhållanden och psykosociala problem, men även de som dömts för lagbrott. Tvångsvården av barn och unga kan beskrivas som en komplex verksamhet då den existerar i gränslandet mellan socialtjänst och rättssystem. Undersökningen visar att den svenska regeringen och andra politiska företrädare är de grupper somfrämst får komma till tals. Nyhetsredaktionerna verkar tillsammans med de politiska företrädarna vara de som sätter agendan för vad som ska diskuteras omkring sis-hem och barn i tvångsvård under den undersökta tidsperioden. När barn som tvångsvårdas på institutioner deltar i nyhetsrapporteringen blir det främst som omständigheter. De påverkas av åsikter, händelser och handlingar men ges ingen plats som aktiva deltagare i nyhetsrapporteringen. Undersökningen visar vidare att det verkar ha skett en förändring de senaste decennierna i synsättet på frågor som berör barn, unga och brott. Från att handla om vård och behandling verkar diskussionen alltmer fokusera på straff, säkerhet och andra kriminalpolitiska frågor.

Den nya läroplanens formulering börjar gälla hösten 2022 och innebär att skolan kommer behöva ta sig an porr som ämne för undervisning inom sexualitet, relationer och samtycke. Samtidigt är porr ett väldigt omdebatterat och känsligt ämne, och det råder inte konsensus om hur undervisning bör se ut. Studier har gjorts på ungas porrvanor, hur unga relaterar till porr samt hur porr eventuellt påverkar unga, men det finns inte lika mycket klassrumssituerad forskning. I ljuset av detta undersöker jag vilka möjligheter och begränsningar som skapas i en klassrumskontext som behandlar ämnet porr genom frågan: vilka subjektspositioner produceras under klassrumshändelser som behandlar ämnet porr? Med hjälp av teori om diskurs, subjektspositioner, makt/kunskap, samt performativitet synliggör min diskursanalys de ramar som är delaktiga i att begränsa och möjliggöra elevers handlingsmöjligheter. Lektionen om porr möjliggjorde för vissa subjektspositioner genom språk och handling. Eleverna distanserade sig från porrtittande i sitt språk och skiljde på verklighetens sexualitet och det som iscensätts i porr. Analysen illustrerar hur manliga och kvinnliga subjektspositioner möjliggjordes inom ramen för heterosexualitet, samtidigt som motstridiga subjektspositioner skulle kunna möjliggöra för mer. Min analys visar även att undervisning om porr berörde mycket mer än porr. Relationer, ställningstaganden, normer, samtycke och ömsesidighet var ämnen som var med i elevernas konstruktion av ansvarsfulla sexuella subjektspositioner. Genom språk och handling möjliggjordes även motdiskurser som visade på affektiva ingångar till ämnet porr generellt och porrtittande specifikt. Studien illustrerar elevers förmåga att analytiskt reflektera kring porr. Min studie ger inte alla svar, utan väcker snarare fler frågor om hur undervisning om porr kan utvecklas, samt vilka konsekvenser det kan få för elever i skolan. Denna uppsats kan ses som en explorativ studie om att planera, genomföra och utvärdera undervisning om porr med en öppen ingång för att främja elever i deras sexualitet och möjliggöra för dem att fatta medvetna beslut som rör deras sexuella hälsa.

Syftet med undersökningen är att utforska på vilket sätt representanter för Alternativ för Sverige (re)producerar högerpopulistiska diskurser i anslutning till Black Lives Matter demonstrationerna under sommaren 2020. Undersökningen ämnar skapa förståelse för hur subjektspositionen “svensk” konstrueras, hur en eventuell hegemonisk ståndpunkt utmanas ochhur den förstås inom de högerpopulistiska diskurserna, samt ta reda på vilket sätt mot diskurser konstrueras gentemot Black Lives Matter-rörelsen. Detta undersöks på Twitter, medFaircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatserna visar på att Alternativ för Sverige reproducerar högerpopulistiska diskurser genom produktionen av text på Twitter, vilket i förlängningen upprätthåller den högerpopulistiska diskursordningen.

Syftet med denna studie är att bättre förstå könsspecifika benämningar i ungdomsspråk, deras värde, hur situationskontexten förändrar värdet, hur de används och slutligen hur benämningarna kan relateras till identitetsskapande. Som metod används fokusgruppsamtal och enskilda intervjuer. Materialet genomgår en innehållsanalys utifrån det teoretiska ramverket, vilket består av kritisk diskursanalys och ett antal idéer från diskursteorin. I resultatet framkommer att ord för att benämna flickor/kvinnor, till skillnad från i äldre studier, inte är fler till antalet. Det framkommer även att kvinnobenämningarna såväl som kvinnliga stigman är mer befästa inom diskursen. Vidare får ord för att benämna flickor/kvinnor ofta en mer negativ värdering än maskulina motsvarigheter och de används oftare som svordomar. Flickorna intar, som en motreaktion på återupprepad interpellering med negativa subjektspositioner, identiteten rebell och i denna använder de bl.a. ord som hora om varandra. Ordets stigmatiserande effekt är dock fortfarande påtaglig och försök att neutralisera ordet tycks än så länge ha gett liten verkan. Materialet visar att många traditionella könsföreställningar fortfarande styr: kvinnan ska inte vara lösaktig och mannen ska inte vara sexuellt oerfaren. Det finns också många tecken på förändrade mönster. Bland annat tycks pojkarnas begränsningar ha närmat sig flickornas och normer ha utvidgas till att flickor kan vara maneaters i en positiv bemärkelse och pojkar mjukare identiteter som hjärtat och dreamyboy. Slutligen konstateras att situationskontexten är avgörande för benämningarna värde, att såväl flickor som pojkar anpassar sina beteenden av rädsla för att omtalas exempelvis hora eller fuckboy, och att olika identiteter hos ungdomarna kan relateras till att de omtalats på ett visst sätt.

Sweden is generally regarded as progressive in politics related to LGBTQI people, and the work for LGBTQI-rights is often described as a success story. Nevertheless, success and resistance have coincided throughout history with different discourses characterizing the political conversation. The study’s aim was to identify and deconstruct the subject positioning of LGBTQI people in Swedish politics. Furthermore, I analysed how LGBTQI people are constructed as a threat or as threatened in relation to the majority society. Using the AI-based topic modeling tool BERTopic, speeches from parliamentary debates from the period 2010–2023 were sampled for a qualitative discourse analysis. The theoretical framework consists of discourse theory, intersectionality, and concepts from queer- and postcolonial theory. The results show that the positioning of LGBTQI people is made in a hegemonic vulnerability discourse. The construction of LGBTQI people as vulnerable relates to an unwanted social development in which LGBTQI people are positioned as an already vulnerable group risking further vulnerability. Two competing discourses emerge, one that constructs threats to LGBTQI people as imported problems, and one that constructs LGBTQI people as threatened by right-wing nationalism. When LGBTQI people are constructed as a threat, it is primarily a threat to the prevailing gender order.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer. Vi har även kunnat uttyda hur artisterna använder språkliga resurser som ett verktyg för att till exempel framhäva en kvinnlig styrka, såväl individuell som kollektiv. / Hip hop has throughout the years been a male dominated music genre and industry but this has recently come to change, not least within the Swedish context. Today Swedish hip hop is largely characterized by its pronounced feminism, partly because of the development of the female collective Femtastic. The fact that women today have an at least equally clear role in the Swedish hip hop industry as men indicates that sexism, which has been a frequently reoccurring theme in male rap lyrics, has come to lose its popularity. We have, through the use of Edleys critical discourse psychology, examined how Swedish female rappers express gender and sexuality and how they position themselves and others with regard to these aspects, aspects that male rappers often have used to describe women. By using interpretative repertoires, subject positions, ideological dilemmas and Judith Butlers term subversivity, we have been able to distinguish certain patterns in the constructions of gender and sexuality. We have found that the artists frequently express themselves in ways that digresses from stereotypical norms of gender and sexuality and distinguished how they use linguistic resources as tools with which they, among other things, accentuate female strength, individual as well as collective.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital. / High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.

“The point is that you should be able to know your speech”. A study of the teaching practice of prepared speech, in upper-secondary school Swedish. Cristina Jarl This licentiate study explores the discursive construction of the classroom practice of teachers and students preparing a formal speech, within the Swedish language teaching. The explicit focus is on the teaching situation prior to the students’ prepared speech, and the actions per-formed by the actors within the language teaching context. The overall aim of the thesis is to increase the knowledge of teaching prepared speech as a social practice, by specifically describ-ing, analyzing, and problematizing the students’ opportunities to develop knowledge, connected to prepared speech in the language teaching classroom. By focusing on the instructional pro-cesses that lead to the delivery of the prepared speech this thesis contributes to new insights about the desired knowledge in the students’ prepared speech in school. The research questions guiding the investigation deal with aspects such as social actions, circulating discourses and the students’ subject positions as speakers in the teaching of prepared speech. A focused ethnography method was used, defined by short and intense periods of fieldwork engaging in a specific group activity in a social environment. The data production took place in two teaching groups, in two different upper secondary schools in Sweden. The empirical data consist of observations, sound and video recordings, field notes and texts produced by both teachers and students. During data production, the teaching alternated between on-site and online teaching due to the Corona pandemic. The classroom practice is explored as a social practice and as a discursive arena, where different perceptions exist. Social actors use discourse to mediate action, in which discourse impacts their ways of doing and being. By applying me-diated discourse analysis it is possible to study the complex relations between social action and discourse. The main findings suggest that teachers and students tend to focus more on the form and the production of the speech, and less on the specific subject content of the speech. The results display prominent and sometimes contradictory dichotomies in the teaching of speech: aspects of the prepared speech involve on one hand the practical, the spoken and the corporeal, and on the other hand the theoretical, the written and the visual. Additionally, the study illustrates the fixed and mobile dimensions of Swedish as a school subject. The importance of a speaker’s credibility shows a dynamic tension between students’ strategic, institutional and social posi-tions as a speaker. A concluding remark in the present study is that it seems important for the students to speak and having something to say, in a certain form and packaging, rather than what they have to say and why. Therefore the key instructional questions of what, why and who in terms of teaching prepared speech open up for further discussion.

Den här studien ämnade undersöka utommusikaliska dimensioner av gymnasieskolans ensembleundervisning, med fokus på pop- och rockensemble. Ambitionen var att identifiera möjliga roller och identiteter hos elever för att synliggöra eventuella maktrelationer. Detta för att bidra till ökad kunskap i strävan efter en jämlik och inkluderande musikundervisning. Datainsamlingen skedde genom enskilda semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper med gymnasieelever vid estetiska programmet. Dessa transkriberades till text och analyserades tematiskt utifrån diskursteorins begreppsapparat.  Resultatet visar ojämlika maktrelationer där framför allt gruppbildningar utifrån könsidentitet och instrument avgör vilka som kan inta attraktiva positioner och roller. Dessa maktrelationer upprätthålls genom att utesluta subjekt och grupper som kan förstås som motsatser. Vidare synliggör resultatet att ensembleformatets utgångspunkt i genrepraktiken pop- och rock kan ses som en anledning till att normer och stereotyper upprätthålls. Slutsatserna visar ett behov av en breddad undervisningsrepertoar, en bredare representation samt en ökad social medvetenhet bland lärare och elever. / This study intended to examine the extra-musical dimensions of upper secondary school ensemble teaching, pop and rock in particular. The ambition was to identify the student’s possible roles and identities in order to make any power relations visible in order to contribute to increased knowledge in the pursuit of an equal and inclusive music education. Data collection was made through individual semi-structured interviews and focus groups with students off the upper secondary high school arts program. These were transcribed into text and analyzed thematically based on the concepts of discourse theory. The results show unequal power relations where, above all, group formations based on gender and instruments are the decisive factor in who can take attractive positions and roles. Positions of power are maintained by excluding other groups that can be understood as opposites. Furthermore, the results show that the ensemble’s starting point in the practice of pop -and rock genre can be seen as a reason for norms and stereotypes to be maintained. The conclusions show a need for a broader teaching repertoire, a broader representation and an increased social awareness among teachers and students.

What are the power relations between the fashion company Na-kd, influencers, and the general public? This study problematizes and concretizes the events surrounding the fashion company Na-kd that took place at the end of 2020 and is further discussed as an example of so-called cancel culture. The study explores the cancel culture phenomenon through the theoretical framework of Michel Foucault; including power, punishment, and discipline. By way of a Foucauldian discourse analysis, we have identified three main discourses: the boycott discourse, the violation discourse, and the discourse regarding subject positions. The analysis also identified the following subject positions as active partakers in the discourse: followers, company, influencer, woman, and boycotter which are discussed and analyzed in terms of how they relate to one another. The study’s key findings include the problematic use of boycott culture as a concept and whether it can be applied to companies or not, the shift of responsibility from company to influencers (i.e. individuals), and how great the power of the followers actually is. / Hur ser maktförhållandena ut mellan Na-kd, influerare och allmänheten? Studien problematiserar och konkretiserar händelserna kring modeföretaget Na-kd som ägde rum i slutet på 2020, och diskuteras vidare som ett exempel på bojkottskultur. Vidare i studien så utforskas bojkottskultur som fenomen utifrån det teoretiska ramverket Michel Foucault innefattande makt, straff och disciplin. För skapandet av en enhetlig undersökning så används Michel Foucaults diskursanalys, där tre huvuddiskurser identifieras: bojkottsdiskursen, diskursen om överträdelser inom fallet och subjektspositioner. Avslutningsvis diskuteras de identifierade subjektspositionerna; följare, företag, influerare, kvinna och bojkottare och hur dessa i förlängningen relaterar till varandra. Studiens huvudsakliga resultat  utmynnar i huruvida bojkott som begrepp går att applicera på ett företag eller inte, hur förflyttningen av ansvar från företaget till influerare sker och hur stor följarnas makt faktiskt är.