Generativ AI har funnits i skolmiljö sedan 1960-talet, men det är först under de senaste två åren som chattbottar, främst genom chattbotten GPT, har fått stor spridning i svenska skolor. Fenomenet har lett till livlig diskussion i både branschpress och fikarum på landets skolor. Till en början var det ett tydligt fokus i debatten på att chattbottarna förenklar för eleverna att fuska, genom att chattbottarna gör jobbet åt eleverna. I studien presenteras röster som förespråkar chattbottars användning vid lärande i undervisningen. Svenskämnets skrivundervisning på gymnasiet är fokus i studien. Även om det inte finns explicita formuleringar i styrdokumenten om att använda chattbottar i skrivundervisningen på gymnasiet, så lyfter Skolverket fram att digitala lärresurser ska användas i undervisningen. När det kommer till chattbotten specifikt, så finns det problem i att det råder oklarheter om förhållningssätt för och emot användningen av dem i undervisningen, samt kring vilka faktorer som påverkar lärare i deras val och möjligheter att använda chattbottar. Syftet med föreliggande fenomenografiska intervjustudie är att synliggöra svensklärares uppfattningar om sådant som påverkar viljan och möjligheterna att använda chattbottar i skrivundervisningen på gymnasiet. Uppfattningarna analyseras genom en variant av den didaktiska triangeln som kategoriseringsmodell, där faktorer som ligger utanför lärarnas didaktiska val placeras i en kategori, medan faktorer som kan relateras till den didaktiska triangelns samtliga hörn, och således ligger inom ramen för lärarnas påverkan, hamnar i en annan kategori. Genom val av fenomenografisk metodansats är målet att visa på variationen av uppfattningarna för att kunna bidra till en fördjupad förståelse för elevers skrivutveckling i det digitala klassrummet. Resultatet visar att ansvaret för de yttre faktorerna som påverkar lärarens didaktiska beslut behöver lösas innan svenskläraren kan känna sig säker på hur chattbottar ska kunna användas i skrivundervisningen. De yttre faktorernas påverkan på lärarens förhållningssätt vid lärande genererade i studien en stor spridning på hur lärare tolkar styrdokumenten. Tolkningarna avser hur väl styrdokumenten träffar införande av chattbottar i skrivundervisningen. Studien visar att olika lärare hade skilda erfarenheter om hur väl en styrdokumentstext träffar elevers användande av chattbottar för skrivutveckling.

Denna studie undersöker hur gymnasielärare i svenskämnet arbetar med och förhåller sig till skrivundervisningen och hur deras språksyner uppfattas. Sju gymnasielärare har intervjuats om hur och varför de bedriver skrivundervisning. I denna studie är fokus på lärarens skrivutvecklande arbete samt vilken språksyn läraren ger uttryck för. Studiens resultat visar i enlighet med tidigare forskning att vissa sätt att arbeta med skrivande är mer vanligt förekommande och att dessa sätt i stor del beror på lärarnas tolkning av styrdokument. Studien visar också att lärarna har en dominerande språksyn, men ofta med drag av andra språksyner. Då en språksyn ofta är dominerande enligt tidigare forskning och att lärare bör vara medvetna och försöka kompensera för detta i skrivundervisningen för att eleverna sskrivundervisning ska bli mer varierande och ge en bättre helhet till vad som är skrivande bör lärarna, utifrån resultatet i studien, försöka kompensera för den egna språksynen för att eleverna ska få större variation. Medvetenhet hos lärare kring skrivundervisningen och en större variation torde också möta fler elevers behov och bidra till att de känner större meningsfullhet i skrivundervisningen.

I både forskning och media rapporteras om en negativ trend att elever i den svenska skolan idag uppvisar allt sämre resultat i läsning, en bild som vi som svensklärare på högstadiet delar. En del av denna forskning beskriver en oro kring hur den svenska skolan tenderar att enbart lägga fokus på summativa resultat istället för på bestående läskunskaper och läslust för eleverna. Denna utveckling riskerar att bidra till att redan lågt presterande elever helt tappar motivationen för läsning. För svensklärarna kan deras arbete med läsning många gånger innebära en policykrock då det innefattar att dels inspirera eleverna att läsa mer, dels bedöma deras läsförmåga i enlighet med hur betygsnivåerna är formulerade i kursplanen i svenska på högstadiet. Mot denna bakgrund är syftet med studien i föreliggande examensarbete att utöka kunskapen kring de utmaningar och möjligheter som högstadielärare i svenska upplever att de möter i arbetet med läsning i skolan. Den empiriska studien som rapporteras bygger på kvalitativa intervjuer genomförda tillsammans med tio verksamma högstadielärare i svenska. Studiens resultat visar bland annat hur en förändrad läskultur och frånvaro av läsning i hemmen innebär utmaningar i att motivera högstadieeleverna till läsning. Vidare hur betyg å ena sidan beskrivs få elever att anstränga sig och motiveras till läsning, å andra sidan samtidigt skapar en stor press för många elever i de skolor som lärarna arbetar i. I diskussionen med tillhörande slutsatser förs ett resonemang om behovet av att försöka vända utmaningar kring läsning på högstadiet till möjligheter i svenskundervisningen. Avslutningsvis i examensarbetet konstateras att då den genomförda och rapporterade studien enbart fokuserat lärarperspektivet så kan framtida forskning med fördel rikta in sig på elevens perspektiv och upplevelser av läsning i svenskämnet på högstadiet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet arbetar med språkriktighet hos eleverna i kurserna svenska 1, 2 och 3 på gymnasiet. För att uppnå studiens syfte intervjuas åtta svensklärare på gymnasiet. Detta är en kvalitativ studie där den intervjumetod som används är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att svensklärare på gymnasiet arbetar mycket med formativ bedömning och feedback på elevtexter för att utveckla elevernas skrivande. Det framkommer även att lärarna ofta låter eleverna arbeta tillsammans med olika typer av språkriktighetsfrågor, som att rätta texter och liknande. Dock upplever lärarna att det är svårt att finna tid till att arbeta med språkriktighet i den mån de egentligen skulle önska. Något annat som ses som en svårighet i språkriktighetsarbetet är att gymnasieelever sällan ligger på rätt nivå språkligt i förhållande till vad gymnasiestudier kräver. Något samtliga lärare slutligen är överens om är att språkriktighetsarbete och språkriktighetskriterier är något som borde finnas med i alla ämnen på gymnasiet, och inte bara i svenskämnet.

Studien undersöker om och i så fall hur textsamtal om olika texttyper kan bidra till att fördjupa elevernas läsförmåga. Studien granskar och tar del av grundlärares uppfattningar och tillvägagångssätt för användning av textsamtal. Den tidigare forskning som presenteras betonar vikten av att implementera textsamtal för att förbättra elevers läsförståelse. Det teoretiska ramverk som används i studien är den sociokulturella är den sociokulturella teorin som är grundad av Lev Vygotskij (1978) och Pedagogical Content Knowledge (PCK) där Lee Shulman (1986;1987) är grundaren. Metodavsnittet beskriver den kvalitativa ansats som studien utgått ifrån med semistrukturerade intervjuer och de urval som gjorts.  Studien använder sig av en fenomenografisk analysmetod vilket innebär att forskningen som gjorts baseras på olika människors upplevelser och uppfattningar. Resultatet av studien visar att grundskollärare, trots vissa variationer i sina metoder, i huvudsak hanterar textsamtal på liknande sätt över olika ämnen och typer av texter. Detta indikerar att lärarna betraktar textsamtal som en metod för att främja elevernas kunskapsutveckling. Utmaningar med textsamtal framkommer i studien men även att textsamtal är avgörande för att främja elevers intresse för texter och djupare förståelse, vilket i slutändan stödjer elevernas lärande och motivation.

Ett mått på hur väl ett skolämne definierar sig i förhållande till de övriga är klassifikation. Den ämnesdidaktiska forskningen tyder på att svenskämnet, bland annat genom en låg tillämpning av ämnesspecifik terminologi, kännetecknas av en svag klassifikation. Tre svensklärare vid gymnasiet intervjuades angående deras uppfattning om sitt eget ämnes­relaterade språkbruk och observerades vid två lektionstillfällen var. Resultaten ger vid handen ett språkbruk som till största del präglas av termer som är ämnesrelaterade men inte hämtade från språk- eller litteraturvetenskapen. Detta indikerar en klassifikation av varken alltigenom svag eller stark grad. De uppfattningar som lärarna ger uttryck för i intervjuerna motsvaras endast delvis av den observerade undervisningen.

Syftet med denna studie är undersöka hur svensklärare på högstadiet förhåller sig till traditionell och funktionell grammatik i sin undervisning och vilka olika diskurser om grammatik som kan urskiljas i deras förhållningssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Ivanič (2004) skrivdiskurser och specifikt färdighetsdiskursen och diskursen om sociala praktiker. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna undervisar inom såväl den traditionella som funktionella grammatiken, men också att diskursen om sociala praktiker dominerade och därmed den funktionella grammatiken. Samtliga lärare menar samtidigt att de undervisar enligt den traditionella grammatiken för att de ska kunna bygga upp en begreppsbank och ett metaspråk hos eleverna. Majoriteten av informanterna vill bygga upp detta metaspråk för att sedan kunna arbeta funktionellt med grammatik.

The purpose of this study is to examine the view of Swedish language teachers on the role of fiction and of school libraries within the compulsory school’s teaching of Swedish of form 6-9. The questions to be answered are:• What part do Swedish language teachers (hereafter called teachers) think fiction is playing regarding the pupils inclination to read and reading promotion?• What is the attitude of teachers regarding the function of fiction in the Swedish subject?• What do teachers consider being the role of the school library in education, and can this be related to the local school library resources?To answer the questions a questionnaire was sent out to thirty-five teachers. Four qualitative interviews were also carried out among the fourteen teachers that answered the questionnaire. The empirical material has been analyzed with the use of the following theoretical models: A. Chamber’s The Reading Circle; models of understanding the Swedish subject by L-G Malmgren and S. Thorson, and D. Loertscher’s taxonomy of school libraries, modified by L. Limberg. Within the study we have found that the teachers imply that reading promotion is important, in spite of this we found an instrumental view on the reading of fiction. The main views on the role of fiction were that fiction partly serves as a means for practice in Swedish, partly as a means for the pupil’s self-identification. We also found that only a few school libraries function as a pedagogical resource in a problem-based teaching, and that it was mostly teachers in schools where the library did have this function, that fully understood its meaning.

Sammanfattningsvis handlar denna studie om att undersöka hur mellanstadielärare i svenska arbetar med anpassningar i sitt klassrum, med fokus på hur de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning för att ge alla elever möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Studiens övergripande syfte mynnar ut i två specifika frågeställningar. Den första berör hur svensklärare på mellanstadiet anpassar sin undervisning för att ge eleverna i klassrummet möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga genom digitala verktyg. Den andra handlar om vilka kunskaper svensklärare har i att göra anpassningar för att stötta elevernas utveckling i att läsa och skriva. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats där data kommer att samlas in genom observationer och intervjuer med verksamma svensklärare på mellanstadiet. / <p>svenska</p>

PISA-undersökningarna visar att dagens 15-åringar tappar i läsförståelse. Sverige har nu sämst resultatutveckling av alla OECD-länder i alla tre undersökta ämnen. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur sju svensklärare på tre olika gymnasieskolor i Norr- och Västerbotten arbetar med läsförståelse för att utveckla eleverna till goda läsare samt hur deras arbetssätt förhåller sig till forskning om läsförståelse. Jag har använt mig av kvalitativa fältintervjuer och fördjupat mig i litteratur om läsförståelse. Resultatet av undersökningen visar att arbetet med läsförståelse endast står implicit uttryckt i läroplanen för gymnasiet samt att skolorna saknar gemensamma metoder för arbetet med läsförståelse. Det egentliga gemensamma ansvaret för elevernas läsförståelse läggs på svensklärarna och på speciallärarna. Resultatet visar också att arbetet med läsförståelse i undervisningen ofta sker implicit och därför skiljer sig från forskningens uppfattning om hur arbete med läsförståelse bör gå till, det vill säga explicit.