<p>De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen. Resultatet visar att ett fåtal synsätt representeras övervägande i styr­dokumenten, men att samtliga synsätt i någon mån går att finna. Framförallt är ett processinriktat synsätt representativt för synen på skrivande medan en mer allmänt hållen inställning vid inlärning och undervisning visar ett kreativitets­inriktat synsätt, bedömningen sker till synes främst utifrån färdighetsinriktade synsätt. Resultatet av dokumentanalysen har med sekundärt syfte jämförts med en mindre enkätundersökning där resultatet visar att skillnader finns i hur framträdande de olika synsätten är i dokumenten och undersökningarna emellan. I diskussionen framkommer vilken relation resultatet har till annan forskning. Där görs även en jämförelse med valda punkter ur den vid tiden för studien kommande kursplanens utkast.</p> / <p>Thoughts behind planning and implementation of writing instruction in primary school is influenced by the attitudes the teacher has to his/hers teaching. To view language and writing from different perspectives yields different results. This study aims to identify the type pedagogical approach that is reflected in the governing documents for the primery school. The study carried out through an extensive document analysis in which the discourses of writing were identified, focusing on approach to education, language and writing. The starting point of the analysis was five discourses on writing pedagogical approach, a skill discourse, a creativity discourse, a process discourse, a genre discourse and a social practice discourse. The results show that a few of the approaches were represented more then other´s in the governing documents, but that all the approaches, to some extent, can be found. Above all is a process-oriented approach, representative of the view of writing while a more general attitude to learning and teaching displays a creativity approach, the assessment is made to appear mainly on the basis of a skill approach. The result of the document analysis whas, as a secondary aim, compared with a smaller questionnaire survey and the result show that differences existed between survey responses. There are also differences in how prominent the different approaches are in the documents. In the discussion of the results, the relationship between the outcome and previous research is raised. There is also a comparison of selected points from the forthcoming, course plan draft that at the time of the study is in alteration.</p>

<p>Vi möts av mängder med bilder av teknik och vetenskap i populärkulturens verk. Dessa bilder kan ses som representationer av vår verklighet och bidrar också till att skapa våra uppfattningar om världen.</p><p>Denna uppsats fokuserar på att studera just de populärvetenskapliga bilderna av teknik och vetenskap som finns representerade samt hur dessa bilder är en del av sin kontext. Genom att närmare studera filmerna Demolition Man och Sunshine, utifrån frågor om tekniken skildras som ond, god eller neutral, hur vetenskapsmannen gestaltas samt hur förhållandet mellan människa och maskin ser ut, nystar denna uppsats fram de bilder av teknik och vetenskap som återfinns i dessa två verk.</p>

Dagens teknologi förenklar integrationen mellan människor med stort avstånd, något man inte kunde föreställa sig tidigare. Massmedier som nyhetskanaler och sociala medier tillåter människor att interagera samt läsa och samla in information från hela världen. En person kan exempelvis samla information från bekvämligheten av sitt egna hem, utan personliga erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur mediebevakningen av flyktingströmmen har påverkat turisters attityder mot turistdestinationer. Studien avgränsas geografiskt till den grekiska ön Lesbos, för att få en inblick på hur turister påverkas av massmedia. Därtill har författarna av studien implementerat en kvantitativ forskningsmetod i form av strukturerade intervjuer. Sekundärdata har även samlats in i form av tidigare forskningar, information tilldelad av massmedia och fakta från myndigheter. Valet att inkludera dessa former av sekundärdata är för att få insikt och en djupare förståelse om hur världen ser ut idag i samband med studien. Resultatet av den strukturerade intervjun visade att majoriteten av de tillfrågade fått sin kunskap om Lesbos genom massmedier.  Dessutom visar det sig att majoriteten av respondenterna uppgav att de inte kunde tänka sig resa till ön Lesbos i Grekland för nöje och avkoppling. Studiens undersökning visar att mediebevakningen av flyktingströmmen och ön Lesbos har haft stort inflytande bland respondenterna. Baserat på informationen från massmedia, har ön beskrivits som flyktingmottagning och respondenter som reser för avkoppling och nöje valde att undvika Lesbos som ett resmål. Det författarna fick fram av studien var att majoriteten av de svenska turisterna har en negativ attityd och syn på Lesbos. Detta på grund informationen som förmedlas av massmedia och dess informationsspridning om ön. Vidare är det viktigt att notera att turismens attityder och åsikter skiljer sig åt mellan varje individ, eftersom varje individ tar emot informationen olika, även om den kommer från samma källa. / Today’s technology allows people to interact at a great distance that could not be imagined before. Through the technology, the media such as news channels and social media which allows people to interact as well as read and gather information from all over the world. For example, a person can gather information from the comfort of his own home, without having to experience it himself. The purpose of this paper is to examine how the media coverage affects and alters tourist’s attitudes and views of a tourist destination. The study has limited itself to the Greek Island of Lesvos and how its tourism has been affected by the media reports of the refugee movements. The authors of the study have applied a quantitative research method in the form of structured interviews. Secondary data have also been collected such as; news from social media, scientific articles, statistics, and facts from governmental organizations, in order to have a deeper understanding of the subject that is studied. The results of the structured interview showed that the majority of respondents gained their knowledge of the island Lesvos through media outlets.  Whilst the majority of those who participated expressed that they could not imagine traveling to the island of Lesvos in Greece for pleasure and relaxation. The study survey shows that the media coverage of the refugee tide and the island of Lesvos had a great influence among the respondents. Based on the information from the media outlet, the island was described as a refugee camp and the respondents traveling for relaxation and fun chose to avoid Lesvos as a tourist destination I conclusion; the study indicates that the majority of the Swedish tourists have a negative attitude and view towards Lesvos due to the coverage and information spread by the media. Furthermore, it is important to note that the attitudes and views of the tourists differ from each individual. This is because every individual receives and perceives the information differently, even though it may come from the same source.

Att utveckla ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt i skolor är något som gynnar alla i verksamheten, framförallt elever som inte når skolans kunskapskrav. Den här studien handlar om lärares uppfattning om arbetet med extra anpassningar både på individnivå och i samverkan på skolorna. Den handlar också om hur lärarna uppfattar att extra anpassningar förändras samt hur lärarna uppfattar att elevernas förståelse av sitt eget lärande förändras av ett ämnesövergripande arbetssätt och om detta kan vara ett bidrag till att arbeta hälsofrämjande och förebyggande.Syftet har varit att undersöka hur skolor med ämnesövergripande inriktning arbetar med extra anpassningar i teoretiska och estetiska ämnen. För att undersöka detta har frågeställningarna handlat om hur lärare uppfattar sitt eget och skolans arbete med extra anpassningar, hur de uppfattar att de extra anpassningarna förändras i ett ämnesövergripande arbetssätt samt hur de uppfattar att arbetssättet förändrar elevernas förståelse av sitt eget lärande.Studien är en kvalitativ studie där empirin består av semistrukturerade intervjuer med lärare på två skolor med ämnesövergripande inriktning. Hermeneutiken har utgjort metodansats utifrån den hermeneutiska spiralens samspel mellan del och helhet för att utveckla ny förståelse och kunskap. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit ett relationellt perspektiv. Relationer och relationellt perspektiv är centralt i ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt, alltså att både den psykiska och fysiska miljön hos individ och grupp är av vikt.Resultatet visar att i ämnesövergripande arbete uppfattar lärarna att de extra anpassningarna förändras, men även att elevernas förståelse av kunskapen förändras. Lärarna uttrycker att det är lättare för eleverna att visa sina förmågor och kunskaper när de får använda fler sinnen, men även att det underlättar för lärarna att se deras förmågor.

Prior research suggests that industry 4.0 could bring numerous benefits to firms manufacturing operations. Despite industry 4.0’s overwhelming popularity, there is considerable confusion surrounding how to approach a transformation, and additionally how it will affect organizations. Bus manufacturing has seen minor advancements in initiating change towards industry 4.0 due to characteristics with low volumes, high product varieties, high complexity and a large variety of customer adaptations. This thesis intends to give clarity to the opportunities and challenges that industry 4.0 technologies entail for bus manufacturing operations. Furthermore, contribute with a roadmap for how to manage a transformation towards industry 4.0 directed for bus manufacturing. The thesis was conducted studying a case using the process of systematic combining. Qualitative methods were applied to address the research questions, collecting data from ten interviews with operational- and manufacturing managers. Empirical findings indicate that the characteristics of bus manufacturing influence the industry 4.0 technologies that are applicable and suited for implementation. The findings suggest opportunities in terms of increased production efficiency, improved flexibility and reduced takt times with data management and real-time capabilities from adapting data management, cloud technology and sensors. Other opportunities such as virtualization with digital twin and virtual training were also suggested to enable factory simulations and virtual representations of manufacturing stations. Prominent challenges identified were lack of knowledge regarding industry 4.0 technologies, data analytics, how to motivate investments, system integration and using robotics in the bus manufacturing operations. Furthermore, the proposed roadmap for how bus manufacturing can manage a transformation towards industry 4.0 consists of eight steps that include important factors identified from the study such as vision, determination, barriers, responsibility, consistency and working in small steps. This study’s theoretical contribution is providing knowledge about industry 4.0 in the context of bus manufacturing operations. The findings suggest that knowledge is a primary factor for managing a transformation towards industry 4.0, where educating and engaging personnel could facilitate the change work. Further, the results of this study lend support to the argument that approaching industry 4.0 is dependent on the organization and industry. The study also emphasizes that future research should focus on establishing a uniform definition of industry 4.0, and further examine what the costs for a transformation towards industry 4.0 could necessitate for bus manufacturing operations. / Tidigare forskning tyder på att industri 4.0 kan ge många fördelar för företag som bedriver tillverkningsverksamhet. Trots industri 4.0’s överväldigande popularitet finns det betydande förvirring kring hur man närmar sig en transformation, samt hur det kommer att påverka organisationer. Busstillverkningsindustrin har sett en obetydlig utveckling i förändringsarbetet mot industri 4.0 på grund av dess egenskaper med låga volymer, stora variationer, höga komplexitet samt många kundanpassningar. Denna uppsats har för avsikt att klargöra de möjligheter samt utmaningar som teknologier inom industri 4.0 innebär för verksamheten inom busstillverkning, då industri 4.0 anses medföra stora förändringar inom produktionen. Studien bidrar vidare till en färdplan för hur man kan hantera en omvandling mot industri 4.0 inriktad för busstillverkning. Studien genomfördes genom att studera ett fall med tillvägagångssätt enligt “systematic combining”. Kvalitativa metoder tillämpades för att kunna behandla forskningsfrågorna med datainsamling från tio intervjuer med operativa- och produktionschefer. Empirin indikerar att kännetecknen för busstillverkning påverkar vilka teknologier inom industri 4.0 som är tillämpbara och lämpliga för implementering. Analys av empirisk data tyder på möjligheter i form av ökad produktionseffektivitet, flexibilitet samt reducerad takttid genom datahantering och real-tidsfunktioner från användning av artificiell intelligens, molnteknik samt sensorer. Ytterligare möjligheter antyddes inom virtualisering med digitala tvillingar samt virtuell träning för att simulera fabriken och produktionsstationer i virtuella miljöer. Framträdande utmaningar som antyddes var brist på kunskap om teknologierna inom industri 4.0, att analysera stora mängder data, att kunna motivera investeringar, systemintegration samt tillämpningen av robotik i produktionen. Den föreslagna färdplanen för hur busstillverkning kan hantera en omvandling mot industri 4.0 består av åtta steg som inkluderar viktiga faktorer som identifierades från studien såsom vision, beslutsamhet, hinder, ansvarighet, kontinuitet samt att arbeta i små steg. Det teoretiska bidraget från studien är kunskap om industri 4.0 i kontexten för busstillverkning. Resultatet tyder på att kunskap är en primär faktor för att hantera en förändring mot industri 4.0, där informera och engagera personal kan underlätta förändringsarbetet. Resultaten av denna studie ger stöd till argumentet att hur man närmar sig industri 4.0 är beroende av organisationen samt inom vilken industri som verksamheten bedrivs inom. Studien understryker även att framtida forskning bör fokusera på att skapa en enhetlig definition av industri 4.0, samt att vidare undersöka de kostnader som bussproduktion kan kräva vid en förändring mot industri 4.0.

Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.

Med vår litteraturöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild över lärares resonemang kring värdegrundsarbete. Och belysa religionskunskapsämnets roll för detta arbete. Skolan ska förmedla demokratiska värden och fostra goda samhällsmedborgare. Hur och när detta ska göras framgår, för lärarna, inte lika tydligt. Det är främst i kursplanen för religionskunskapsämnet som det går att återfinna en tydlig koppling mellan det centrala innehållet, etik, och värdegrundsarbete. I denna litteraturöversikt är syftet att sammanställa och analysera forskning som är gjord om värdegrundsarbete i skolan med fokus på lärarnas resonemang och ställa detta i relation tillreligionskunskapsämnet. Frågeställningarna som vi syftar att besvara är: 1) Hur resonerar lärare kring värdegrundgrundsarbete?2) Hur resonerar religionskunskapslärare kring värdegrundsarbete i relation till ämneskompetens? Studierna från resultatet visar att lärare arbetar reaktivt och oplanerat när det kommer till värdegrundsarbete. Det framkommer även att lärarna i studierna inte gör kopplingar till vare sig teorier eller forskning utan ser till egna erfarenheter från exempelvis barndomen. Lärarna refererar inte till styrdokumenten när de resonerar kring värdegrundsarbete. Däremot framkommer det att religionskunskapslärarna i studierna från resultatet gör kopplingar till styrdokumenten. Didaktiska implikationer av resultatet är främst kopplat till behovet av mer ämneskompetens för såväl religionskunskapslärare som andra lärare för att ge samtliga lärare förutsättningarna till en professionell värdegrund.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka möjligheten till hälsofrämjande insatser under Covid-19 pandemin i tre regioner i Sverige. Studien var en kvalitativ explorativ intervjustudie. Studien baseras på strategiskt urval och antalet i urvalet blev totalt fem informanter, vilket var strateger från tre regioner i Sverige. Vid datainsamling användes semi-strukturerade intervjuer som genomfördes digitalt och med en frågeguide. Innehållsanalys användes för att analysera materialet. Huvudresultatet i studien visade att strategerna har upplevt förändring i arbetssättet under pandemin. Strategerna upplevde att de har haft stöd i organisationen. De har uppfattat att intresset för frågor om folkhälsa har ökat. Deras synsätt på hälsofrämjande arbete uppfattade strategerna för egen del varit oföränderlig, då det har varit lika viktigt med det hälsofrämjande. Strategerna upplevde stundvis att de har varit beroende av att verksamheterna runt om varit i gång under pandemin, inför samverkan. I det fall där samverkanspartners varit tvungna att omprioritera arbetena har detta resulterat i att samverkan försämrades.  Slutsatsen är att strategerna uppfattade begränsning i vad som kunde göras under pandemin. Strukturen i sättet regionerna arbetar med insatser och samverkan uppfattades vara detsamma som innan pandemin. De uppfattade att samverkan kunde utvecklas till det sämre, när parter runt om varit tvungna att prioritera om på grund av pandemin. / The aim of this study was to examine the possibilities to health promotion efforts during the Covid-19 pandemic in three regions in Sweden. This study was a qualitative exploratory interview study. The data in this study were gathered through purposeful sampling, the sample contained five strategists from three regions in Sweden. The study’s data collection method was semi-structured interviews with an interview guide. To analyze the data, content analysis was used. The results of this study showed that the strategists experienced a change in working methods during the pandemic. During the pandemic, the strategists experienced that they had support from their management. Interest in public health and health promotion was perceived to have increased during the Covid-19 pandemic. The strategists' approach to health promotion work was perceived as unchanged. With regards to collaboration, the strategists perceived that in some cases they have been dependent on other actors around them, and their possibilities to continue their collaborative work during the pandemic. When this was not possible, it was perceived that collaboration deteriorated. The conclusion was that a limitation was expressed in which health-promoting initiatives could be implemented. The structure for efforts and collaboration was perceived to be unchanged. Collaboration deteriorated when different actors were unable to implement interventions and activities due to the pandemic.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet.Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare.