Syftet med detta arbete är att studera den mer eller mindre medvetna litteraturkanon som skapas genom lärares val av litteratur i undervisningen inom svenskämnet för årskurs 7–9 och gymnasieskolan. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning som en grund för läromedels- och antologianalys av de verk som svensklärarna nämnde i enkäten. Studien visar att svensklärarnas texturval påverkas av olika faktorer såsom läromedel, antologier, tillgänglighet, kollegor, internet samt egna erfarenheter och kunskap. Läromedelsförfattare och antologiredaktörer har en stor makt över svenskämnet och litteraturundervisningen då deras val och preferenser resulterar sedan i ett texturval som används i svenska skolorna. Dessutom tyder studien på att lärare bidrar till att skapa en informell klassrumskanon genom de skönlitterära verk som väljs ut och som inte ingår i antologier eller läromedel. / The purpose of this work is to study the, more or less conscious, canon of literature that is created through teachers' choice of literature in teaching within the Swedish subject for grades 7–9 and upper secondary school. In order to achieve the purpose, a survey was conducted as a basis for teaching aids and anthology analysis of the works mentioned by the Swedish teachers in the survey. The study shows that the Swedish teachers' text choices are influenced by various factors such as teaching aids, anthologies, accessibility, colleagues, the internet and their own experiences and knowledge. Teaching aids writers and anthology editors have a great power over the Swedish subject and literature teaching as their choices and preferences then result in a text choice used in Swedish schools. In addition, the study suggests that teachers contribute to creating an informal classroom canon through the fiction works selected and not included in anthologies or teaching aids.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur läsförståelsestrategier kommer till uttrycki två läromedel för ämnet svenska i årskurs 4–6 genom en läromedelsanalys. För attundersöka detta studeras utvalda läsförståelsestrategier från En läsande klass:Spågumman, Detektiven och Konstnären. Tidigare forskning definierarläsförståelsestrategier som mentala redskap som används av läsaren för att förutspå,förklara och föreställa sig en texts innehåll. Forskningen är samstämmig kringläsförståelsestrategiernas positiva effekter på elevers läsförståelse och läsförmåga. Ivår läromedelsanalys har resultatet sammanställts genom en analys av ett utvalttextstycke med tillhörande uppgifter i respektive läromedel. Dessa har sedan förts ini en tabell (se bilaga 1) för att strukturera resultatet och få en överblick. Resultatetvisar att båda läromedlen tar upp samtliga av de utvalda läsförståelsestrategierna, menmed varierande uttrycksformer och frekvens. I läromedlet Aktiv läsning varfördelningen mellan läsförståelsestrategierna jämn. I ZickZack var fördelningen mervarierande då de flesta uppgifter fokuserade på läsförståelsestrategin Konstnären.Resultatet visar även att placeringen för uppgifterna i relation till texten varierade, dåvissa strategier kom till uttryck före läsningen i ett läromedel respektive under ochefter läsningen i det andra läromedlet. I diskussionen problematiserasläsförståelsestrategierna i förhållande till lärarens roll samt till elevers olikaförutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att kontexten utgör en väsentligdel i undervisningen om läsförståelsestrategier, där faktorer somgruppsammansättning och förutsättningar för samtal spelar stor roll. En annan slutsatssom dras är att läromedel bör inkludera läsförståelsestrategier för att främja eleversläsförståelse.

I denna uppsats analyseras tre läromedel för kursen svenska 1. Tanken bakom analyserna är att se efter huruvida man gör nivåskillnader i elevers läsförmåga och läsförståelse beroende på om de går yrkesförberedande program eller högskoleförberedande program på gymnasiet, samt om man kan se vilka didaktiska inslag som finns med för att stimulera elevernas inre motivation. Det visar sig att det är mycket stor skillnad i hur många olika skönlitterära texter som eleverna förväntas läsa beroende på yrkes eller högskoleförberedande program samt att nivåskillnaden i förväntad analysförmåga är stor i uppgifterna som är kopplade till det lästa. Detta är något man borde reagera kraftigare på med tanke på att eleverna läser samma kurs, men beroende på vilket läromedel de får utefter vilket program de går utmanas de på helt olika nivåer. Detta innebär att två tonåringar som läser samma kurs inte kommer att varken utmanas eller få chansen till att utveckla sina kunskaper i samma utsträckning. / In this essay, three teaching materials are analyzed for the course Swedish 1. The idea behind the analyzes is to look at whether you make differences in students' reading ability and reading comprehension depending on whether they attend vocational programs or college preparatory programs in high school, and if you can see what didactic elements are available to stimulate students' inner motivation. It turns out that there is a very big difference in how many different fiction texts the students are expected to read depending on the vocational or university preparatory program and that the level difference in expected analytical ability is large in the tasks that are linked to what is read. This is something you should react more strongly to given that the students read the same course, but depending on what teaching material they receive according to which program they go to, they are challenged at completely different levels. This means that two teenagers who take the same course will not be challenged or given the chance to develop their knowledge to the same extent.

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel. / Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

Studiens syfte var att belysa vilka möjligheter förlagsproducerade läromedel för engelskämnet ger eleverna att utveckla sin kommunikativa kompetens i linje med läroplanens intentioner. För att uppfylla detta syfte ställdes två forskningsfrågor: hur möjligheten att öva de fyra förmåg­orna för språkinlärning fördelas i förlagsproducerade läromedel och på vilka sätt ut­veckling av elev­ernas kommunikativa kompetens möjliggörs i läromedlen. Sammanlagt nio textböcker och nio övningsböcker för årskurserna 4–6 från tre olika läromedelsserier (Skills, Sparks och Join the Quest) ingick i studien. Studiens metod var en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa in­slag. Övningarna kategoriserades efter vilken/vilka av de fyra förmågorna som övades och på vilket sätt förmågan övades (mekaniskt, meningsfullt eller kommunikativt). Resultatet visade att hörförståelse är den förmåga som får minst utrymme i alla tre läromedels­serier och i två av tre läromedelsserier övas hörförståelse inte en gång i ett kommunikativt syfte genom årskurs 4–6. Vissa läromedelsserier erbjuder eleverna mer kommuni­kativ övning av för­mågorna, medan vissa erbjuder mindre. En av de tre läromedelsserierna visar även på brister med att möjliggöra utveckling av de två potentiellt viktigaste förmågorna, hör­förståelse och den muntliga förmå­gan, i ett kommunikativt syfte. / The aim of this study was to illustrate the possibility of developing communicative competence with the help of English language teaching materials for grades 4-6. Two research questions were asked to fulfill the aim of the study: how the opportunity to develop the four language skills are distributed in commercial English language teaching materials and in what way dev­elopment of communicative competence is facilitated by using these teaching materials. A total of nine textbooks and nine exercise books for grades 4-6 from three different series (Skills, Sparks and Join the Quest) were included in this study. The methodological approach of this study was a qualitative content analysis with quantitative features. The exercises were catego­rized based on which of the four language skills that were practiced and how they were practiced (mechanical, meaningful, or communicative exercises). The result showed that listening comp­rehension is the least focused skill in all three series. In two out of three series, listening compre­hension is not practiced in a communicative way in either of the grades. Some series contain more communicative language exercises, while some contain less. One of the three series also shows shortcomings when it comes to developing the two potentially most important skills, listening comprehension and the oral skill, in a communicative way.

Thesis (M. Ed. (Curriculum Studies)) -- University of Limpopo, 2021 / The purpose of the research was to explore challenges encountered by teachers when teaching fractions to learners in grade 2 at schools in the Koloti Circuit. A qualitative approach including other research techniques, such as observation, document analysis and interviews, were mutually employed to collect data during the study. A pluralistic approach was employed when gathering data to enhance triangulation and further intensify the merits of the probed facts. Purposive sampling was employed to choose three grade 2 teachers from various schools to serve as participants in this study. The following challenges were uncovered as a result of the research: learners are from child-headed families; there is a high rate of learner absenteeism; parents do not attend consultative meetings; there is a high rate of teacher time-offs; there is a lack of teacher pedagogical content knowledge in mathematics; teachers have to teach in multi-grade classroom; teachers lacking background knowledge on implementation of inclusive classrooms resulting in inadequate support to learners with learning barriers; classrooms are over-crowded; uneven partitioning of circular representations was discovered, and there is lack of content-related workshops. The following were some of the recommendations that were established to counteract the challenges uncovered during the research study, namely: establishment of after-care centres with qualified tutors; provision of state paid security services in schools; teachers should create learner support materials to aid in the teaching of fractions to the learners; teachers should notify parents when their children are absenting themselves from school on regular basis without valid reasons; teachers should notify parents about the benefits of attending consultative meetings; memorial services for teachers should be conducted after learner contact time, competent and/or qualified teachers in arithmetic should be assigned to educate the subject; small schools should be merged to curb multi-grate teaching at schools; more classrooms should be provided to avoid over-crowding in the classrooms, and more content workshops should be organised in order to assist teachers who experience challenges with the teaching of fractions. In conclusion, the outcomes of this study could aid grade 2 teachers in instilling knowledge of fractions into their learners, crafted on the suggested recommendations that are drawn subsequent the challenges facing teachers were singled out, in order to improve learner performance in fractions. This could result in better performance by learners in mathematics at various schools.

Is there a symbiosis between gender equality and teaching materials? If yes, are we talking about representation, a percentual divide of pages or of anti-oppressive pedagogy? This study has its origins in the social science subject within the Swedish school system and focuses on analyzing the gender equality in textbooks. It is of importance as gender equality is a central topic in the Swedish curriculum on which the education is built on. The purpose of the study is to gain knowledge about how gender equality is portraited in textbooks addressed for the Swedish upper secondary school. The basis for this study sets in the anti-oppressive theory combined with a performative approach and the discourse of sencemaking. The anti-oppressive pedagogy addresses social values in relation to gender roles and the upholding of hierarchies. The performative approach works together with sencemaking to describe the textbook’s co-creation upon perceptions of reality. It states that if something is repeated enough times, patterns and values are made that outlines the gender roles in society. The method used in this study is a qualitative text analysis by means of evaluating the concept of gender equality as well as to investigate how it is presented, pictured and mediated through the texts.   The study shows that gender equality is limited within the textbook to a political goal with emphasis on labor legislation, and foremost about wages. Gender equality is also portraited mainly by means of statutory formal change, which neglects the operative gender equality. It also shows that women somewhat are excluded from representation even within the content of their own historiography. Men are given more content in total which could lead to difficulties for female pupils to find the text meaningful by means of representation. Sweden is viewed upon as a pioneering country when it comes to gender equality and is compared to other countries less influent work on the subject. This could influence the correlation of power between westerners, Swedes included, and the others in relation to the performative approach. Finally, the study argues for the balance between managing gender equality as a separate text episode as well as it being integrated in other sections of the textbook.

Bakgrund: Det finns skillnader i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk (Skolverket, 2011). Ämnet Svenska som andraspråk, i jämförelse med Svenska, fokuserar mer på att bland annat utveckla elevernas ordförråd och språkliga variationer. I arbetet nämns även termerna skolspråk och vardagsspråk frekvent, då dessa är ytterst relevanta för analysen. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur två läromedel med fokus på grammatik i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk framställs, samt hur både det strukturella och språkliga innehållet framträder. De läromedel som vi valt att analysera är Fixa grammatiken (2014), som riktas mot ämnet Svenska och Grammatik från grunden (2016) som riktas mot ämnet Svenska som andraspråk. Fokus riktas mot de abstrakta och konkreta orden inom ordklassen substantiv, men även huruvida det finns, och i sådana fall hur, en form av adaption i läromedlet för Svenska som andraspråk. Metod: Två läromedel i ämnet Svenska och Svenska som andraspråk analyseras utifrån Hellspongs (2001) strukturella analysmetod, detta på grund av att analysen bidrar till en djupgående analys av textens innehåll samt stilistiska drag. Den strukturella analysen delas upp i följande fem kategorier: kontexten, den textuella strukturen, den ideationella strukturen, den interpersonella strukturen och samband. Syftet med analysmetoden är att ge en mångsidig beskrivning av de två valda texterna. Resultat: Utifrån en djupgående analys med hjälp av den strukturella analysmetoden uppkom ett tydligt resultat. Innehållet i de två läromedlen har en tydlig struktur och det är logiskt presenterade rubriker och förklaringarna, som dessutom fullföljs med konkreta exempel. Fixa grammatiken har en aning mer strukturerade underrubriker, medan Grammatik från grundens underrubriker till viss del kan anses vara diffusa. Fixa grammatiken innefattar ett både passivt och aktivt ordförråd, i jämförelse med ordförrådet i Grammatik från grunden som till största del är aktivt och med mindre abstrakta ord, vilket bygger vidare på adaptionen, som även innefattar ett mindre varierat innehåll i jämförelse med läromedlet för Svenska.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga om alla tre världsreligionerna ges samma utrymme i undervisningen samt vilka berättelser som lärare använder sig utav i sin undervisning inom religionskunskap, varför de valt dessa specifika berättelser samt vilket läromedel de använder sig utav.  Med hjälp av undersökningsmetoden enkäten, undersöktes vilket stoffurval som SO- läraren väljer att inkludera i undervisningen samt eventuella orsaker till de valda stoffen. Det saknas dock tidigare forskning om stoffurval på lågstadiet, därför har en närliggande forskningsstudie valts som är riktad till den senare delen av grundskolan samt gymnasieskola. Andra studier och teori som inkluderas i arbetet är Osbecks studier, Falkevalls och Emanuelssons teori om stoffet samt Blikstad-Balas teorin om läromedel i undervisningen. Vidare används styrdokument och läroplanen i arbetet.  Det resultat som framkom i samband med undersökningen visar hur 102 lärare uppfattar läroplanens formulering, vilka utav berättelserna från de abrahamitiska religionerna som valts samt vad deras val av stoffet bygger på och till slut vilka läromedel stoftet hämtas ifrån. Resultatet av undersökningen överensstämmer med tidigare forskning, tidigare teorier kring lärarnas användande av läroboken samt andra läromedel. Det framkommer även att lärarna tolkar och uppfattar läroplanen på ett likartat sätt och därmed möter eleverna nästan samma berättelser från de abrahamitiska religionerna. / The purpose and intention of the study has been to map which stories are told by the SO teacher to be used in the teachings of religious studies. Based on the curriculum's formulation that students in primary school should learn about "some stories from Christianity, Islam and Judaism" (Skolverket, 2011a, p. 217).  Using the survey method of the survey, it was investigated which subject selection that the SO teacher chooses to include in the teaching and any reasons for the particular choice of subject. As there is a lack of research on substance selection in primary school, a nearby research study has been chosen that is aimed at upper secondary school. Other studies that are included in the work are Osbeck's studies, Falkevall's and Emanuelsson's theory of material selection and Blikstad-Balas's theory of teaching materials in teaching. Furthermore, governing documents and the curriculum are used in the work.  The results that emerge in connection with the survey show how 102 teachers perceive the formulation of the curriculum, which of the stories are chosen to be included in religious studies teaching and what their choice of material is based on but also where the material is taken from. What appears in the results and is consistent with previous research and previous studies is the teachers' use of the textbook and other teaching materials. But also, that the teachers interpret and regard the curriculum in a more similar way and thus the students encounter almost similar stories from the Abrahamic religions. / nej