Energy issues have always been on the global economics and geopolitics agenda, even though energy sources have been changing over time. In recent years, the awareness of Arctic offshore oil and natural gas development has escalated, yielding economic opportunities and incurring risks. The offshore Arctic is one of ‘edges’ of the global petroleum industry. The importance of these oil and natural gas resources extends beyond regional and national boarders and local economies, as these activities have become a key geopolitical, economic, and social concern. In an attempt to shed light on this growing issue, this thesis outlines the Arctic is a link in the global energy system and shows how it plays a special role. The aim of this research is to provide deeper insight into offshore hydrocarbon development activities in the Arctic. Historical approach is applied as a main conceptual framework to provide a critical link of past to the present in order to explore the origin and intensity of these activities in the Arctic. This licentiate thesis presents the results of an ongoing doctoral research project. The study provides several insights into Arctic offshore oil and natural gas resources development in the global context via an analysis of the relevant investments and technology from a country-by-country and historical perspective in the maximum period time frame between 1920 and 2025. The two papers included in this thesis explore the impact of investment and technology. This research project illustrates the importance of several factors influencing the Arctic offshore oil and natural gas production and highlights the most promising areas for cooperation at the industrial and global level. The implications of the study results can be useful for identifying and emphasizing the factors that influence offshore Arctic hydrocarbon resource development and investment trends, as well as making assumptions regarding future development. Topics for further research are discussed and refined relating to the ongoing study and the conceptual framework presented. / <p>QC 20150407</p>

We live in an ever-changing environment: globalisation is moving forward rapidly; the effects of Climate Change can be felt worldwide, anthropogenic resource extraction is ongoing and global pandemics are bringing up unexpected challenges. Evidence of these changes are everywhere, but significantly the polar regions are dramatically affected and aspect of geopolitical interest. Until now, little emphasis has been put on understanding Arctic communities’ transformations and their livelihoods due to those accelerating changes.One of these polar regions is the northernmost town of the world, Longyearbyen, on the Archipelago of Svalbard, governed through Norway under the ‘Svalbard Treaty’. The town is transforming from a mining-based community towards a service-based community, focusing on tourism, research and education. As Norway only holds sovereignty over the Archipelago but all signatory countries of the Treaty hold equal commercial rights over the island, the place is caught between geopolitical visions and local reality. The thesis at hand questions how the future of Longyearbyen is imagined in the face of accelerating global and local challenges. Based on the theoretical framework of imaginaries and explicitly Arctic imaginaries, the research uses a form of discourse analysis to investigate those. The discursive approach by Bacchi called “What’s the problem represented to be?” (WPR) was applied as a method to simplify the critical analysis of public policies. The latest policy on Svalbard’sfuture development, “The White Paper for Svalbard” from 2016, was critically examined, which presentsa clear governmental imaginary to maintain Norwegian communities on the Archipelago. Following the WPRapproach, it has further been analysed how that governmental imaginary has historically come about. In the last step, an extensive media analysis was conducted to examine how the governmental imaginary has developed, been questioned or disrupted by other emerging local imaginaries. This research portraits the common grounds, discrepancies, and entanglement of imaginaries from various levels of Longyearbyen’s community, ranging from local to institutional, to enable a profound conversation about Longyearbyen’s future. / Världen vi lever i förändras ständigt; globaliseringen rör sig snabbt framåt, klimatförändringarnas styrka kan kännas över hela jordklotet och människan fortsätter alltjämt att utvinna naturtillgångar medan globala pandemier genererar oförutsägbara utmaningar. Spår av dessa förändringar finns överallt, men polarregionerna påverkas särskilt drastiskt och har blivit av stort geopolitiskt intresse. Hittills har ytterst lite arbete lagts ner för att förstå de arktiska samhällenas omställning och uppehälle underdessa nya förutsättningar. Ett av dessa samhällen är världens nordligaste stad Longyearbyen som är belägen på ögruppen Svalbard och styrs genom Norge under Svalbardtraktaten. Staden som tidigare försörjde sig i princip uteslutande på gruvnäring har nu blivit ett tjänstesamhällemed fokus på turism, forskning och utbildning. Eftersom Norge enbart har suveräniteten över ögruppen och delar de kommersiella rättigheterna på Svalbard med övriga undertecknade länder i traktaten hamnar platsen ofta i kläm mellan geopolitiska intressen och den lokala verkligheten. Det här examensarbetet ifrågasätter hur Longyearbyens framtid framställs inför dess tilltagande globala och lokala utmaningar. Baserat på den teoretiska ramen för visioner (”imaginaries”) och uttryckligen arktiska visioner använder undersökningen en form av diskursanalys. Bacchis WPR-metod (”What’s the problem represented to be?”) användes för att förenkla och kritiskt analysera offentliga bestämmelser. Den senaste policyn för Svalbards framtida utveckling från 2016, som kallas ”The White Paper for Svalbard”, undersöktes noggrant och visade på en tydlig politisk ambition att bibehålla den norska majoriteten inom ögruppens samhällen. Med hjälp av WPR-metoden kunde dessutom den historiska utvecklingen av denhär ambitionen analyseras. Slutligen genomfördes en omfattande mediaanalys för att undersöka hur dessa politiska visioner har utvecklats, ifrågasatts eller påverkats av andra framväxande, lokala visioner. Det här arbetet porträtterar de gemensamma grunderna, avvikelserna och sammanflätningen av visioner i Longyearbyen, på såväl lokal som institutionell nivå, för att möjliggöra en djupgående diskussion kring Longyearbyens framtid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn tekniklärare på högstadiet har på elevers förutsättningar för och intresse av teknikämnet. Uppsatsen vill även ta reda på ifall det finns skillnader mellan eleverna baserat på kön och genus och vilka hinder, respektive möjligheter, som existerar för att lärarna ska kunna bedriva en (mer) inkluderande teknikundervisning. Utifrån detta syfte har uppsatsens två frågeställningar formulerats som följer:  1a. Vad har lärare för uppfattningar om elevers intresse för och förhållningssätt till teknikämnet? 1b. Ser lärarna någon skillnad mellan könen? 2. Vilka hinder och möjligheter för en inkluderande undervisning i teknikämnet identifierar lärare? För att besvara syfte och frågeställningar har fyra tekniklärare intervjuats. Intervjuerna har genomförts i semistrukturell form, grundad i kvalitativ metod, tillsammans med en intervjuguide omfattande tio frågor. Intervjusvaren har transkriberats och utgjort uppsatsens empiriska material. Med hjälp av tematisk analys har materialet bearbetats och teman, subteman och koder har identifierats och konstruerats. Baserat på identifierade koder konstruerades tre övergripande teman: teknikintresse och förhållningssätt till ämnet (1), den könsstereotypa bilden av teknik (2) och teknikämnets utveckling och kompetens (3). Uppsatsen landar i slutsatsen att lärare anser att killar har större självförtroende i teknikämnet. De är även mer intresserade av praktiskt arbete och benägna att ”göra först, tänka sen” när de sätter igång med sitt arbete. Tjejerna är mindre roade av det praktiska arbetet som sådant utan vill veta vilket syfte en viss konstruktion eller ett visst arbete ska ha för att bli motiverade. Lärarna såg framförallt olika ramfaktorer som hinder för att utveckla undervisningen i teknikämnet så att den kan bli mer inkluderande. Det har med budget, planeringstid, material och lokaler att göra. Även teknikämnets låga status sågs som ett hinder, eftersom lärarna uppfattade att andra ämnet prioriterades högre av såväl elever som skolledning. Läroplanens utveckling sågs som någonting positivt och något som bidrog till att utveckla ämnet. Lärarna såg dock ett behov av fortbildning, både när det kommer till den nya teknik som ska undervisas om och genusperspektiv som kan bidra till en mer inkluderande undervisning. / The purpose of this essay is to investigate the view of technology teachers at junior high school on students' prerequisites for and interest in the technology subject. The essay also wants to find out if there are differences between the students based on sex and gender and what obstacles, respectively opportunities, exist for the teachers to be able to conduct a (more) inclusive technology education. Based on this purpose, the essay's two research questions have been formulated as follows:  1a. What are teachers' perceptions of students' interest in and approach to the subject of technology? 1b. Do the teachers see any difference between the sexes? 2. What obstacles and opportunities for inlcusive teaching in subject of technology do teachers indentify? In order to answer the purpose and questions, four technology teachers have been interviewed. The interviews have been conducted in semi-structured form, based on a qualitative method, together with an interview guide comprising ten questions. The interview responses have been transcribed and used as the essay's empirical material. Using thematic analysis, the material has been processed and themes, sub-themes and codes have been identified and constructed. Based on identified codes, the analysis resulted in the construction of three overarching themes: technology interest and approach to the subject (1), the gender stereotypical image of technology (2) and the technology subject's development and competence (3). The essay concludes that teachers believe that boys have greater self-confidence in the subject of technology. They are also more interested in practical work and inclined to "do first, think later" when they start their work. The girls are less amused by the practical work as such, but want to know what purpose a certain construction or a certain work should have in order to be motivated. Above all, the teachers saw various framework factors that hinder the development of teaching in the subject of technology so that it can become more inclusive. It has to do with budget, planning time, materials and premises. The low status ofthe technology subject was also seen as an obstacle, because the teachers perceived that other subjects were given higher priority by both students and school management. The development of the curriculum was seen as something positive and something that contributed to developing the subject. However, the teachers saw a need for continuing education, both when it comes to the new technology to be taught and gender perspectives that can contribute to more inclusive teaching.

This licentiate thesis describes and analyses the modern history of the socio-technical systems for urban water supply and sanitation in East Africa with focus on Uganda and Kenya. The key objective of the thesis is to evaluate to what extent the historic processes frame and influence the water and sanitation services sectors in these countries today. The theoretical approach combines the Large Technical Systems approach from the discipline of History of Technology with New Institutional Economics. Throughout, urban water and sanitation service systems are regarded as socio-technical systems, where institutions, organisation and technology all interact. The thesis consists of three separate articles and a synthesis in the form of a framework narrative. The first article provides a discussion of the theoretical framework with special focus on the application of Public Goods theory to urban water and sanitation. The second article describes the establishment of the large-scale systems for water supply and sanitation in Kampala, Uganda in the period 1920-1950. The third article focuses on the politics of urban water supply in Kenya with emphasis on the period 1900-1990. The main findings in this thesis are that the socio-technical systems for urban water and sanitation evolve over long periods of time and are associated with inertia that makes these systems change slowly. The systems were established in the colonial period to mainly respond to the needs and preferences of a wealthy minority and a technological paradigm evolved based on capital-intensive and large-scale technology. Attempts to expand services to all citizens in the post-colonial period under this paradigm were not sustainable due to changes in the social, political and economic environment while incentives for technological change were largely absent. History thus frames decisions in the public sphere even today, through technological and institutional inertia. Knowing the history of these socio-technical systems is therefore important, in order to understand key sector constraints, and for developing more sustainable service provision. / <p>QC 20101122</p>

QC 20101118

Arbetet handlar om en studie i alternativa fyllnadsmaterial för mindre fanerskador. Syftet är att tydliggöra och vidga konservatorns palett av alternativa fyllnadsmaterial och skapa riktlinjer för lagning av mindre fanerskador med hjälp av dessa material. Parallellt med min undersökande del diskuteras även andra frågor såsom vilka värden möbler bär på samt vikten av att skapa ett nätverk med informationsutbyte för vidareutveckling av metoder och material inom möbelkonservering. I arbetet redogör jag för generella skillnader mellan möbelkonservering och möbelrestaurering. Undersökningen baserar sig på en analys av svar från mitt frågeformulär där svarspersonernas erfarenheter och praktiska undersökningar delvis har legat till grund för urvalet av material jag valt att gå vidare med i mina undersökningar. I dessa undersökningar testade jag olika fyllnadsmaterial på provplattor fanerade med björk och valnöt. I arbetet redogör jag för traditionella fyllnadsmaterial och i slutsatsen redogör jag för de material som jag anser kan utvecklas till att bli lämpliga komplement till de traditionella fyllnadsmaterialen, till exempel Aquazol 500 och Arbocel. / This is a study of alternative filling materials for smaller damages in veneer. The aim is to document and expand the palette of filling materials for furniture conservators and to create guidelines for the conservation and restoration of smaller damages in veneer. Parallel to this study I discuss other issues, such as the different values that can be found in an object. The importance of networking and the giving and sharing of information which is essential for the development of new techniques and materials. The difference between furniture conservation and furniture restoration is presented briefly. My tests are based on an analysis of the answers from my questionnaire where the respondents experience and practical skills serve as a partial base for the choice of materials that I have chosen to examine. My tests were executed on both birch and walnut veneer. I describe the pros and cons of traditional filling materials and in the conclusion, I present the filling materials that I believe can be a good complement to the traditional filling materials, such as Aquazol 500 and Arbocel.

The U.S. Southwest is a semi-arid region affected by numerous environmental problems. Chicana/o communities have been directly affected by such problems, especially ever since the region was annexed from Mexico by the United States in the mid-nineteenth century. From this moment onwards they lost their environmental sovereignty, mostly through their dispossession of the natural resources.   This environmental humanities dissertation focuses on the ethics, politics, and practices around water (management), for water is a key natural resource and a central element of Chicana/o cultural identity. It explores the ways in which Chicana/o culture is interconnected with environmental practices and sites in subaltern literary works about the Chicana/o experience. It investigates how the hegemonic Anglo-American environmental, political, and economic practices have challenged and undermined Chicana/o culture, identity, and wellbeing, and how this has been addressed in fiction; and it questions whether establishing such a connection adds any useful insights to the larger discussion on the global socio-environmental crisis. This dissertation also analyzes the writer activist character of the subaltern narratives of the corpus, with attention to the relevance of rhetoric in subverting and constructing environmental discourses and ethics.   By examining regional and border narratives, as well as fiction and non-fiction narratives about the socio-environmental struggles of other ethnic minorities in the Southwest and in other parts of the world, this dissertation puts literature about the Chicana/o experience in a regional, national, and transnational context. It moreover explores the pivotal role of literature in reclaiming environmental sovereignty, in asserting cultural identities, and in countering the environmental crisis by imagining alternative managerial practices and socio-environmental relations, as much as in challenging cultural hegemonies. / <p>QC 20170508</p>

I föreliggande avhandling undersöker Hultman hur bränsleceller och vätgas underolika tidpunkter beskrivits som delar i ett framtida energisystem 1978 – 2005. Detempiriska materialet som analyseras är statliga utredningar, böcker, rapporter,tidningsartiklar och riksdagstryck. Syftet är att undersöka vilka aktörer sombeskrev tekniken, på vilket sätt tekniken konstruerades samt hur dessa förflyttadesoch förändrades under olika tidsperioder. Avhandlingens empiri undersökstillsammans med teorier om utopier och förväntningar på teknik samt tidigareforskning om svensk energi- och miljöpolitik. Avhandlingen är indelad i kronologiskt strukturerade kapitel vilka länkas sammanav analytiska platåer. I slutkapitlet diskuteras resultaten av den historiskaförändringen från visionerna om vätgassamhällen till en vätgasekonomi i treteman. Inom det första temat analyseras omdaningar över tid med fokus påaktörer, argument och teknik. I det andra temat fokuseras hur föreställningar omtekniken byggdes upp till nya höjder mellan 2000-2005. Bland annat diskuterashur tekniska, ekonomiska, miljörelaterade och säkerhetsmässiga förväntningarskapades med hjälp av starka metaforer som vatten, vägkartan och marknaden.Dessa förväntningar gjordes på olika platser och lånades mellan lokaliteter. I dettredje temat diskuteras vätgasekonomin som en ekologiskt modern utopi. I ensådan extrapoleras framtiden utifrån en ökning i takten av teknikförändringarna,men samtidigt ska samhällsstrukturerna konserveras. / At the turn of the millennium, high expectations were connected to a technologycalled fuel cells. It was said that it could contribute in a significant way to solvingthe problem of increasing greenhouse gas concentrations in the atmosphere andreverse the greenhouse effect. But this was not the first time fuel cells andhydrogen has been described as a technology for the future and connected todifferent kind of utopias. On the contrary, this technology has a history ofexpectations connected to it and in this dissertation the period 1978 – 2005 isanalysed with focus on reoccurring arguments, main actors and how descriptionsof expectations move between different locations and different periods of time.These questions are answered with an analysis of empirical material that containsgovernmental reports, mass media articles, scientific reports as well as field notesfrom an participatory study. In this dissertation the analysis is read together withprevious research regarding Swedish energy- and environmental politics as wellas international research about fuel cell and hydrogen. The investigation is alsoinformed by theories about utopia and sociology of expectations. The main conclusion to be drawn from the historical period 1978 – 2005 is thatthe utopia hydrogen and fuel cells are said to be parts of change, from differentpossible hydrogen societies to one hydrogen economy. This change can beexemplified with changing roles of science, technology and the state as well ashow former environmental activists and political parties change their values.

No description available.

Contemporary environmental problems represent complex societal challenges, and as these problems become increasingly global, the international diffusion of environmental technologies is essential. One way to diffuse technologies internationally is through export. Despite the potential benefits from the adoption of environmental technologies, their export is stifled by externalities and free-rider problems. From this background, the aim of this thesis is to analyse how to stimulate the diffusion of environmental technologies through export. This aim is operationalised using four research questions, which focus on governmental initiatives to promote environmental technology export and their perceived effectiveness among targeted firms, obstacles to and drivers for export among municipally owned companies, the use of international city networks to facilitate environmental technology export and components of business concepts for environmental technology export. These questions are explored in the Swedish context using document analyses, interviews and internet surveys in a compilation thesis which consists of a cover essay and an appendix of five scientifically peer-reviewed and published journal articles. The conclusions are that governmental export promotion initiatives are often generic for all kinds of exporters, including environmental technologies, and comprise financial support, information provision, education and training, and trade and mobility-related programs, often with little incorporation of the specific characteristics of environmental technologies which many exporters perceive as ineffective. Municipally owned companies experience different barriers to and drivers for engaging in international activities compared to privately owned companies, and are often involved in international projects which are not always commercial export. International city networks serve as important arenas for bi-directional information sharing and learning regarding market characteristics, environmental challenges and potential solutions, building legitimacy for technologies and their suppliers. Regarding components of business concepts for the export of environmental technologies, regulation, legitimacy and private-public partnership are identified as particularly important based on the complexity and systemic nature of environmental technologies. Altogether, this thesis makes a contribution by conceptualising the export of environmental technologies with emphasis on technology characteristics, the technology supplier including their business concepts, obstacles to and drivers for export, technology adopters and their characterisation, communication channels and the diffusion context. For policy makers, a dynamic approach to environmental technology export promotion, in which specific attributes of environmental technologies and their suppliers are considered along their international business development, is suggested as a complement to existing generic initiatives. The possibility to provide such support should be reconciled with resource effectiveness, heterogeneity among companies and the complementary role of governmental interventions to market initiatives. Finally, partnerships between publicly and privately owned companies are suggested as particularly relevant since they build on the long-term experience, functioning proof-of-concept and legitimacy of publicly owned companies together with the competitiveness and flexibility of privately owned companies. These attributes could help overcome the liabilities of foreignness and newness, as well as resource constraints which challenge environmental technology export. / De stora miljöproblemen innebär komplexa samhällsutmaningar och allt eftersom miljöproblemglobaliseras ökar behovet av en internationell spridning av miljöteknik. Export är ett sätt attsprida teknologier internationellt, men trots de potentiella fördelarna med miljöteknikexportstöter det ofta på hinder. Exempel på sådana hinder är externa effekter som att miljönytta intetillfaller det exporterande företaget, och att konkurrenter åker snålskjuts på de företag som tar deinitiala stegen. Utifrån denna bakgrund syftar den här avhandlingen till att analysera hur miljöteknikexport kanstimuleras ytterligare. För att besvara syftet har fyra frågeställningar utformats som fokuserar påstatliga initiativ för att främja export av miljöteknik och hur deras effekter uppfattas bland företagi målgruppen; hinder och drivkrafter för export hos kommunala bolag; internationella nätverkmellan storstäder som arenor för att underlätta export av miljöteknik; samt affärsmodeller för attexportera miljöteknik. Frågeställningarna utforskas i ett svenskt sammanhang genomdokumentanalys, intervjuer och enkäter. Avhandling bestående av en sammanfattande ”kappa”och fem publicerade vetenskapliga artiklar. Resultaten från avhandlingen visar att statliga initiativ för att främja export oftast är generiska förolika typer av exportörer inklusive miljöteknikföretag. Initiativen inkluderar vanligtvis finansielltstöd, information, utbildning samt stöd för marknadsbesök och mobilitet. Dock tas ingen störrehänsyn till de särskilda egenskaperna hos miljöteknik vid utformandet av stödet. Stödet uppfattasdessutom av många miljöteknikexportörer som ineffektivt. Kommunala bolag har andra hinderoch drivkrafter än privata företag för att engagera sig internationellt och är oftast involverade iprojekt som inte är direkta exportaktiviteter. Internationella nätverk mellan städer kan fungerasom arenor för informationsutbyte och lärande mellan olika aktörers marknadsegenskaper,miljöproblem och potentiella lösningar samt bidra till legitimitet för tekniken och dessleverantörer. När det gäller utveckling av affärsmodeller för att exportera miljöteknik framstårlagstiftning, legitimitet, och samarbete mellan privata och offentliga aktörer som särskilt viktigt attbeakta på grund av miljöteknikens komplexitet och systemiska natur. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till en konceptualisering av miljöteknikexport genom attfokusera på teknikens egenskaper, dess leverantörers affärsmodeller, hinder och drivkrafter förexport, de som köper tekniken och deras egenskaper, kommunikationskanaler samt sammanhangdär spridningen sker. En rekommendation är att politiska beslutsfattare borde stödja export avmiljöteknik på ett dynamiskt sätt där specifika egenskaper hos miljöteknik och dess leverantörerbeaktas i takt med deras internationella affärsutveckling. En dynamisk ansats kan vara ett brakomplement till många befintliga generiska statliga initiativ för att främja export av miljöteknik.En sådan ansats bör ta hänsyn till resurseffektivitet, olikheter mellan företag, samt varakomplementär till de icke-statliga initiativ som redan finns på marknaden. Slutligen föreslåssamarbeten mellan offentliga och privatägda företag, vilket anses högst relevant eftersomoffentliga företag kan bidra till att kombinera den mångåriga erfarenheten av miljötekniskalösningar samt den legitimitet som sådana företag kan ha med privata företags styrkor så somkonkurrenskraft och flexibilitet. Dessa förslag kan bidra till att minska de exporthinder som haratt göra med att miljöteknik ofta är ny och främmande, samt miljöteknikföretagens oftabegränsade resurser.