One aim with the Swedish non-confessional religious education is to increase students’ understanding and respect for different ways of thinking and behaving. One opportunity to reflect upon other people's interpretations of life, are field visits. Many teachers and students want to make field visits but few actually do. This thesis explores educational opportunities and challenges generated by field visits as part of religious education. This is a classroom study in an upper secondary school (the students were 17 years old), during the teaching sequence about Islam where one part was a field visit to a mosque. Data were produced by classroom observations and observations from a mosque visit, students’ journal writing’s before and after the visit and student interviews. The students’ utterances about Islam are analysed using Michael Bachtin’s dialogue theory and Robert Jackson’s interpretive approach. The analysis shows that students apply a speech genre, which in this study is denoted genre of politeness. In some cases the genre of politeness affect the students such that they do not dare to ask all questions, in particular questions about Islam and gender. Another result is that students more widely apply a self-reflexive speech genre during and after the mosque visit as compared to before the visit. By self-reflexive speech is meant that the students mirror what they have met in the mosque with their own interpretations of life. The analysis also shows that the several students express critical opinions about Islam both before and after the mosque visit and the teaching sequence. The study explores educational opportunities and challenges generated by the mosque visit. Some of the themes that are discussed in the thesis are: 1) questions about representations of religion, for instance in what way “lived religion” and religion as a “philosophical ideal” can be combined, 2) the students’ different ways of reflection, 3) how do students relate and rely on the faith representative’s utterances, and 4) how students formulate questions to the faith representative. / Baksidestext Studiebesök är en metod i religionskunskapsundervisningen som förefaller vara uppskattad av både lärare och elever. Trots det visar det sig att det är relativt få lärare som verkligen gör besök, vilket delvis kan bero på en osäkerhet vad som händer ur ett elevperspektiv i mötet med en ny kontext. Den här studien har undersökt religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter som aktualiserats genom ett moskébesök. Empirin utgörs av gymnasielevers yttranden om islam i loggar, elevintervjuer, klassrummet och under ett moskébesök. Analysen visar bland annat att elevernas tal under besöket påverkas av en ”artighetsgenre” som både kan underlätta och försvåra för eleverna. Vidare framkommer det att elever i större utsträckning under och efter besöket speglar det de möter i moskén i sina egna livstolkningar. Analysen visar också hur elever uttrycker att deras inställning till islam påverkas på olika sätt av besöket. Några religionsdidaktiska områden som aktualiserats av besöket och diskuteras är frågor om religioners representation, hur trosrepresentanten ska behandlas som källa samt olika sätt att ställa frågor till representanten.

This thesis set out to study the debate on circumcision of boys in Sweden. The study concerns itself with how categories and positions become rhetorical resources in the debate and how categories andpositions thus are made relevant. In order to get at what is made possible through the use of theserhetorical recourses this study has analyzed debate articles, official Swedish governmental documentsand the United Nations Conventions on the Rights of the Child (UNCRC). Three interpretativerepertoires surfaced as distinct in this material and they are; Religious identity and belonging,medicine and the UNCRC. The analysis will therefore be structured and guided by these repertoires.As the debate is centred around the Human Rights Paradigm there is an ingrained ideological dilemmain the debate that can be explained as the tension between a Universal and a Cultural relativisticinterpretation of Human Rights. This tension will be discussed throughout the study. Severalconclusions can be drawn from the analysis: The various and contradictory positions allowed for bythe use of the UNCRC makes it an elusive tool in both theory and practice. The ideological dilemmatends to coerce the participants into opposing positions and even question the rhetorical tools utilizedin the debate. The child surfaces in various categories and at the end of this thesis the question remain;Is it a religious child or is it a child of religious parents?

I yrken med möten med människor som varit utsatta på något sätt och behöver stöd i en förändringsprocess krävs en kompetens för att möta den hjälpsökandes behov. Ständiga möten med människor i en utsatt situation alstrar ett lärande även hos den som förväntas stötta och uppmuntra till förändring. Föreliggande studie avser att undersöka upplevelser av lärande hos individer som arbetar med kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Sex kvinnor i en mellanstor kommun i Sverige har deltagit i studien. De arbetar antingen yrkesmässigt eller ideellt i två samverkande verksamheter med utsatta kvinnor. Totalt har elva intervjuer genomförts där förfarandet haft en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet har analyserats med en tolkande fenomenologisk analys, där resultatet består av följande tre teman: Ett omedvetet och medvetet lärande, formellt lärande samt informellt lärande. Resultatet visar också hur informanterna upplever olika förutsättningar för lärande samt vilken betydelse lärandet får för den dagliga verksamheten. Deltagarna upplever att de ständigt lär av andra och sig själva, där samarbete och samverkan är viktiga förutsättningar för att det dagliga arbetet skall fungera. Lärande är betydelsefullt för verksamhetens utveckling, individens personliga utveckling och för att den utsatta kvinnan skall få god hjälp. För att kunna lära behövs förutsättningar som exempelvis engagemang och intresse. Och för att dessa ska tillgodoses krävs förutsättningar av mottaglighet och utrymme som ges och fås, dels av individen själv men främst av individer i verksamheternas nätverk. / In occupations where encounters with people who have been exposed in some way and are in need of support in a process of change, competence is required to meet the needs of that person. Every encounter with people in vulnerable situations generates situations of learning also for the person that is expected to give support and encourage change. The present study aims to examine the experiences of learning within individuals who work with women victims of domestic violence. Six women in a medium-sized municipality in Sweden participated in the study. They either work with salaries or voluntarily in two collaborative units with abused women. A total of eleven interviews were conducted where the approach had a qualitative alignment. The collected material was analyzed with an interpretative phenomenological analysis and the result consists of the three following themes: Unconscious/conscious learning, formal learning and informal learning. The result also shows how the participants experience different conditions for learning and the importance learning adress to the daily worklife. Furthermore, the participants experience a constant learning from both other individuals and herself, where cooperation and collaboration are essential for the function of daily work. Learning is important for development of the workplace, personal development and so that the abused woman will get the help she need. To be able to learn, there are necessary preconditions such as commitment and interest. And for these to be met, other conditions are required such as receptivity and space, which are provided and obtained partly by the individual herself but mostly by individuals in the network surrounding the work places.

Abstract   This study aims to investigate students' perspectives on three teaching methods within the subject of religious education at upper secondary school: factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives. Employing a deductive approach and utilizing Robert Jackson's interpretive approach as the primary theoretical framework, the study explores students' own experiences with these methods. The theory of safe space is employed to further analyse students' perceptions of discussions and their application in secondary education. Research questions delve into how Jackson's interpretive approach can shed light on students' interpretations and how the concepts of Safe and Brave Space can elucidate students' views on discussions as a teaching method. Data are gathered through focus group interviews and analysed using thematic analysis according to Bryman. The results suggest that students' statements align with Jackson's interpretive approach, and that a blend of factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives fosters diversity while avoiding the homogenization of religions. Moreover, the results indicate that students yearn for open discussions on contemporary issues, provided they occur in a secure environment to prevent conflicts. The didactic relevance of this study extends to all religious educators, offering insights into student perspectives regarding current teaching methods. Keywords: Religious education, The interpretive approach, Safe space, classroom discussions, teaching strategies

Barn har rätt att påverka sina liv utifrån barnkonventionen, vilket brister i dagsläget. Studien syftar till att synliggöra ungdomars upplevelser och åsikter om påverkan i relation till vuxna rörande det de anser är viktigt att få påverka i sina liv. Få studier finns om vad unga anser är viktigt att påverka eller om vad vuxna kan göra för att främja deras påverkansmöjligheter, varpå även det ämnas undersökas. Studien intar ett agens och empowermentperspektiv. Inspiration för ansatsen hämtas från fenomenologin där fokus kretsar kring individens upplevelser. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar boende i Västra Götalands län, vilka är 16 eller 17 år. Materialet analyserades med tolkande fenomenologisk analys och centrala delar ur det utifrån ungdomarnas upplevelser är: det är viktigt att få möjlighet att påverka allt i sina liv, möjligheten att påverka enklare saker finns, vid komplexa sådana tas de ej på allvar. Att skapa tillit mellan sig och vuxna utgör en påverkansstrategi och samspelet mellan ungdomen och den vuxne påverkar hela processen. Vuxna kan främja möjligheterna till påverkan genom inkludering och att vilja förstå deras perspektiv. Samhället har skyldighet att arbeta för allas lika rättigheter. Så länge ojämlika förhållanden existerar är främjandet av barns rättigheter aktuellt. / According to the United Nations Convention on the Rights of the Child, children have the right to impact their own lives, which is inadequately implemented in today's society. The present study aims to highlight experiences from adolescents, who voiced their opinions on their perceived ability to impact decisions affecting matters central in their lives. Few studies exist regarding which areas adolescents consider most important to influence, nor regarding what adults can do to assist them in this. The current study captures a perspective of agency and empowerment and its approach is inspired by phenomenology. The result is based on semi-structured interviews involving five 16-17 year old adolescents living in Västra Götaland County, Sweden. The material was analysed with an interpretative phenomenological analysis methodology. The main findings show that adolescents' view the ability to impact all imoprtant matters in their lives as imperative and that while they do perceive that they are allowed to influence basic things, they are not taken seriously in regard to more complex matters. The findings suggests that adults can encourage impact by including adolescents in decision making and show willingness to understand their perspective. All societies have an obligation to promote equal rights. As long as unequal rights exist, promotion of the UN Rights of the Child is crucial.

Bakgrund: Pandemin orsakad av Covid-19 har tvingat intensivvården till stora omställningar. Som del av restriktioner för att reducera risk för smittspridning måste skyddsutrustning användas vid patientkontakt med smittad patient. Användandet av skyddsutrustning har introducerat tankar på hur den vårdande relationen mellan patient och intensivvårdssjuksköterska påverkats.  Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av hur arbetet i skyddsutrustning under pågående pandemi påverkat den vårdande relationen med patienten. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex intensivvårdssjuksköterskor. Intervjuerna låg vidare till grund för analys enligt tolkande fenomenologisk analys (IPA).  Resultat: Fyra överordnade teman framträdde ur analysen. I temat fokus på kommunikation framkom olika sätt skyddsutrustningen påverkat kommunikationen. Upplevelsen av avskärmning framkom i temat fokus på distans där närhet uttrycktes som avgörande för en vårdande relation. I temat fokus på lidande beskrevs hur skyddsutrustningen inverkat på lindrande beröring men också att den kan orsaka lidande. Känslor av otillräcklighet i den vårdande relation och maktlöshet inför att inte förmå förändra eller påverka framkom i temat fokus på känslor.  Slutsats: Skyddsutrustningen påverkar den vårdande relationen. Skyddsutrustningen reducerar möjligheten till etablering av vårdande relation vilket riskerar minska patientens möjlighet till delaktighet. Behov föreligger av ytterligare forskning om påverkan med fokus på prevention. Ett organisatoriskt medvetande om skyddsutrustningen inverkan på den vårdande relationen kan ligga till grund för interventioner ämnade att reducera dess negativa påverkan. / Background: The pandemic caused by COVID-19 has forced the intensive care to make several adjustments. As part of restrictions to prevent spread of infection personal protective equipment (PPE) has to be used when in contact with infected patients. The use of PPE has introduced questions of its impact on the caring relationship between the patient and intensive care nurse.  Aim: The aim with this study was to illustrate the intensive care nurses experience of how working in PPE during the pandemic has affected the caring relationship with the patient.  Method: Semi- structured interviews was conducted with six intensive care nurses. The interviews served as data for an interpretative phenomenological analysis (IPA).  Results: Four superior themes emerged from the analysis. In the theme focus on communication emerged different way of which the PPE has affected communication. The experience of being shielded emerged in the theme focus on distance where closeness was expressed as essential. In the theme focus on suffering was the PPE´s impact on touch described and also its potential cause of suffering. Emotions of inadequacy in regards to the caring relationship and powerlessness in regards of not being able to change or affect emerged in the theme focus on emotions.  Conclusion: The caring relationship has been affected by the use of PPE. PPE reduces the possibility of establishing a caring relationship which endangers the patient’s active participation. There is need for further research about affect with focus on prevention. An organizational awareness regarding PPE´s effect on the caring relationship could lay the foundation for interventions supposed to reduce its negative impact.

Denna studie har studerat och jämfört hur elever i språklig sårbarhet och undervisande lärare på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan beskriver främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Studien använder en kvalitativ tolkande- och livsvärldsfenomenologisk ansats. För att besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer och observationer använts med två elever och två lärare från gymnasiesärskolan och två elever och två lärare från gymnasieskolan. Intervjuerna belyser informanternas beskrivningar av främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Resultaten visade att elevers och lärares erfarenheter av vad som utgör kunskapsutveckling i undervisningen både korrelerar och skiljer sig åt. Både elever och lärare värderade student-lärarrelationen som en viktig aspekt för elever att engagera sig och utvecklas mot kunskapsmålen. Lärare i gymnasiesärskolan värdesatte gruppens storlek för att kunna individanpassa undervisningen och stötta elever i språklig sårbarhet att utvecklas mot kunskapsmålen. I linje med en universell design för lärande, tenderade lärare på gymnasieskolan att organisera sin undervisning för att bli mer inkluderande. Resultatet visade också att lärarnas och elevernas berättelser på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan visade olika perspektiv på inkludering i undervisningen. På gymnasiesärskolan blev det tydligt att en främjande faktor för kunskapsutveckling för elever i språklig sårbarhet var att eleverna differentierades, medan gymnasieskolans lärare och elever lyfte fram att undervisningen behövde differentieras för att stötta elever i språklig sårbarhet. / This study has examined and compared how students with language difficulties and their teachers in Swedish upper secondary special needs school and Swedish upper secondary school describe their learning development in the classroom. The study has used an interpretative- and lifeworld phenomenological approach.  To answer the research questions, semi structured interviews have been conducted with two students and two teachers from an upper secondary special needs school and two students and two teachers from an upper secondary school. The interviews have shed light on the informants’ experience of which factors promote learning development in the classroom.  The results show that students’ and teachers’ experiences of what constitutes learning development in the classroom both correlates and differ. Both students and teachers valued the student-teacher relationship as an important factor in students getting involved in instruction and reaching learning objectives. For the teachers in the special needs school group size played an important role in individualizing instruction. In line with universal design for learning, teachers in the upper secondary school tended to organize their instruction to be more inclusive. The results also presented two different perspectives on inclusive education to support learning development for students with language difficulties. In upper secondary needs school learning development is dependent on differentiation of the students, while learning development in upper secondary school depends on differentiation of instruction in the classroom.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.

Growing environmental problems have led to increasing pressure on companies to improve their environmental performance. This means that also supply chains must become greener, which has contributed to new challenges when it comes to green collaboration and trust. Research has suggested marketing as a tool to tackle these challenges, but how to use marketing to address these concerns has yet to be explored further. The focus of this thesis is thereby to explore and clarify the possibilities to use green industrial marketing as a tool to meet these new supply chain challenges. In line with that, the overarching aim of the thesis is to explore and advance the understanding of green industrial marketing, with the underlying aim of merging the fields of green marketing and green supply chains. There is also the goal of contributing to companies’ knowledge about the field and thus possibly inspire improvements in green industrial marketing and green supply chain practices. These aims are met by answering two research questions. The first research question regards the practice of green industrial marketing, and how this practice has developed over time. The second research question revolves around what strategies, placing an emphasis on trust, can be identified in companies working in green industrial marketing and how these strategies can improve green supply chain collaboration. The literature review focuses mainly on green industrial marketing, with green marketing, the emergence of green business, industrial marketing, green supply chain management, green marketing strategies, and trust as associated theoretical fields related to green industrial marketing. The study is interpretive and qualitative with a focus on one industry, the Swedish textile service industry, during a 26-year time period. Three sub-studies have been combined to explore the phenomenon of green industrial marketing: a qualitative content analysis, a semi-structured interview study, and a minor case study. The results of this study can improve the understanding of green industrial marketing, both as a practice and theoretical area by describing the strategies, including strategies intended to build trust, that are practiced in markets. A typology of eight identified green industrial trust strategies have been developed. The study also contributes to discussion on the differences between industrial marketing and consumer marketing by clarifying the boundaries of green industrial marketing in relation to green consumer marketing. Among other things, the results of this study show that there is a greater relational focus in green industrial marketing compared to what exists in green consumer marketing. This study also contributes to a merger between the fields of green industrial marketing and green supply chain management by showing how green industrial marketing can contribute to improved collaboration within green supply chains in four ways. The first way is to convey different types of environmental information and green market positions, the second is to improve the integration and coordination of green supply chains, the third is to facilitate supplier evaluations, and the fourth is to build trust. / Växande miljöproblem har lett till ökad press på företag att förbättra sitt miljöarbete. Det innebär att även leverantörskedjor måste bli mer miljövänligt. Forskning har föreslagit marknadsföring som ett verktyg att tackla dessa utmaningar med, men har ännu inte fördjupat sig i hur man använder marknadsföringen för att ta itu med problemen. Fokus för denna avhandling är därför att utforska och klargöra möjligheterna att använda så kallad grön industriell marknadsföring som ett verktyg för att möta dessa nya utmaningar i leverantörskedjan. Det övergripande syftet med avhandlingen att utforska och främja förståelsen av grön industriell marknadsföring. Ett underliggande syfte att sammanföra forskning om grön marknadsföring och gröna leveranskedjor. Det finns också ett mål att bidra till företags kunskap om området och på så sätt inspirera till förbättringar av deras verksamheter. Dessa syften uppnås genom att svara på två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan handlar om praktiken av grön industriell marknadsföring och hur den har utvecklats över tid. Den andra forskningsfrågan kretsar kring vilka strategier, med tonvikt på tillit, som kan identifieras i företag som arbetar med grön industriell marknadsföring och hur dessa strategier kan förbättra grönt samarbete i leverantörskedjan. Resultaten från den här studien kan förbättra förståelsen av grön industriell marknadsföring, både som praktik och teoretiskt område, genom att beskriva de strategier, inklusive strategier avsedda att bygga tillit, som praktiseras på marknader. En typologi med åtta identifierade gröna industriella tillitsstrategier har utvecklats baserad på tidigare litteratur och företagens praktik. Studien bidrar också till diskussion om skillnaderna mellan industriell marknadsföring och konsumentmarknadsföring. Resultaten visar bland annat att det finns ett större relationellt fokus inom grön industriell marknadsföring jämfört med vad som finns inom grön konsumentmarknadsföring.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan. / The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration.