Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. / The overall aim in this essay is to highlight and describe the social support and social pressure, people on sick leave for burnout feel they experience by their environment, both in terms of being on sick leave and in terms of return to work. The survey was conducted using qualitative methodology, and six people being sick for burnout were interviexed individually. The result shows that people on sick leave for burnout are experiencing a complex mixture of both social pressure and social support in the process of returning to work. Social support, often in the form of understanding for the disease and avoidance of pressure, are mostly experienced by people in the individual's near environment, while the pressure usually is related to individuals and groups at longer distances. The strongest pressure to return to work was experienced from the "societal" norm "to do the right thing", but also lack of krowledge and lack of understanding were experienced as a pressure to return to work.

Nya komplexa IT-system som erbjuder möjligheter för verksamheter och företag utvecklas runt oss hela tiden. Gränsen mellan människa och teknologi har blivit allt suddigare och människor identifierar sig med teknologi som fungerar som en resurs för dem. För att ett system ska ge så stor nytta som möjligt för en stor mängd människor inom olika verksamheter, behövs en förstahands förståelse för hur verksamheten och individerna i den fungerar. Detta för att sedan kunna implementera ett nytt, eller utveckla ett befintligt system, som passar behoven hos de som ska använda systemet. När traditionella arbetssätt digitaliseras för mer effektivitet i verksamheten, blir framgångsrik implementering otroligt viktigt för att digitaliseringen verkligen ska möjliggöra en resurs för anställda. Syftet med detta arbete är att få en förstahands förståelse av en situation och kontext där det traditionella arbetssättet kompletteras och delvis byts ut mot en digital version, en digital arbetsplats. Genom enkäter, intervjuer och workshops kunde beteendemönster identifieras och därmed tydliggöra användarnas attityd och relation till teknologi och den digitala arbetsplatsen, både individuellt och i grupp. Utifrån användarinformationen sammanställdes två olika ITidentiteter. Sammanställningen av användare och deras relation till IT bidrog till ökad förståelse för de anställdas inställning till den digitala arbetsplatsen, samt möjlig utveckling av denna för att passa olika verksamheter och anställda bättre. / New advanced IT-systems that offer better possibilities for organisations, are constantly being developed around us. The line between Man and Technology has become more unclear, to the extent that humans can identify themselves with resourceful IT. If a system is going to be useful for a larger amount of people within organisations - A first-hand knowledge of the context is needed, to then be able to successfully implement, or develop a system that is suitable for the users’ needs. When a traditional workplace is to be digitalised for a more efficient way of working, implementation is very important if the system is to be a resource for the users. The aim of this study is therefore to get firsthand knowledge about the context, where the traditional way of working is to be complemented or partially replaced by a digital version. Through surveys, interviews and workshops, patterns of behavior were identified and therefore 5 clarified the users’ attitude and relationship to technology- both individually and in groups. From the user research, two IT-identities were compiled. These IT-identities contributed to a better understanding of the staff attitudes towards the digital workplace, and possible development to suit many different employees and organisations.

Human - Technology - Organization (HTO) is a well-established, general unifying concept in the Swedish Accident Investigation Authority (SHK) that represents an approach, knowledge and use of various tools regarding interactions between people, technology and organizational factors. The HTO-perspective is well described in literature but there are few studies on how SHKs staff experiences working according to this method in their investigations. The aim of this study was therefore to describe their HTO-perspective, examine how it is used in the investigations at SHK and describe the investigators experience of working with the HTO-perspective as well as the method's usefulness compared to old methods in accident investigations. A literature study has been conducted in the areas of HTO, Theory of planned behavior (TPB) and safety culture. TPB and safety culture are described in this paper since they highlight the different aspects of a HTO-perspective. The hypothesis was answered by using semi-structured interviews. The interviews were analyzed by a content analysis and themes were identified. Furthermore the material from the interviews was subsequently structured through a Strength – Weakness – Opportunities – Threats analysis (SWOT), i.e. the informants' view on the HTO-perspective was structured based on the strengths, weaknesses, opportunities and threats SHKs staff experience that the method has in the investigative work. The informants consisted of two investigators at SHK who 3have worked with accident investigations for a long time in various roles. The results yielded that the investigators had a positive attitude towards conducting investigations according to the HTO-perspective because they feel that this perspective provides them with cross-competence. A flaw is though that the perspective lacks a structured approach. As a result of this, the investigators own experiences and expertise play a major role in the quality of the investigation. As the study's aim is met and the informants are considered to be experts the validity requirements are also fulfilled.

Soja är en av världens viktigaste proteingrödor och används bland annat till foder och livsmedel. Den globala efterfrågan på soja har gjort att stora ytor mark har exploaterats under en relativt kort tidsperiod. Eftersom det inte finns någon utbredd sojaodling eller några processanläggningar för soja inom Sverige idag importeras soja från andra länder. För att öka Sveriges självförsörjningsgrad och resiliens inom proteingrödor och livsmedel skulle baljväxter som soja kunna odlas i större utsträckning. Forskare menar att det går att odla soja i Sverige men intresset från både jordbrukarnas och allmänhetens sida är svalt. För att ta reda på om möjligheterna och utmaningarna att etablera en kommersiell sojaodling i Sverige skiljer sig ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer med både forskare och jordbrukare som har kunskap/erfarenhet av soja. Theory of Planned Behavior användes som ett verktyg för att få en djupare förståelse för vilka av teorins komponenter attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll som påverkar jordbrukarna i deras beslutfattande. Resultatet från studien pekar på att varken möjligheter eller utmaningar skiljer sig nämnvärt ur ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Både jordbrukare och forskare menar att en svensk soja till foder är uteslutet eftersom den inte skulle kunna konkurrera prismässigt med den importerade sojan. Därtill menar de att ekonomiska aspekter samt det svenska klimatet är en utmaning. Däremot menar jordbrukarna och forskarna att en svensk soja till livsmedel är en möjlighet, det skulle kunna skapa ett mervärde och således kunna konkurrera med den importerade sojan, framförallt den färska sojabönan edamame. Vidare menar de att det ökande intresset för vegetabilisk kost utgör en möjlighet som i framtiden kan skapa en större efterfrågan på svensk soja. Resultatet visar också att jordbrukarnas beslutsfattande påverkas av det teoretiska ramverkets komponent attityd i störst utsträckning. / The Soybean is one of the world's most important protein crops and is used, among other things, for food and animal feed. The global demand for soy has led to large areas of land being exploited in a relatively short period of time. As there is no widespread soy cultivation or any processing plants for soy within Sweden today, soy is imported from other countries. To increase Sweden's degree of self-sufficiency and resilience in protein crops and food, legumes such as soy could be grown to a greater extent. Researchers believe that it is possible to grow soy in Sweden, but the interest from farmers is at the moment low. To find out whether the possibilities and challenges of establishing a commercial soybean cultivation in Sweden differs from a theoretical and practical stance, a qualitative method in the form of semi-structured interviews was conducted with both researchers and farmers. The Theory of Planned Behavior was used as a framework to gain a deeper understanding of which of the theory's components attitude, subjective norm and perceived control influences the farmers in their decision-making. The results from the study indicates that neither possibilities nor challenges differ significantly from a practical and theoretical stance. To begin with, both farmers and researchers believe that Swedish soy for animal feed can be excluded because it would not be able to compete, in terms of price, with the imported soy. In addition, they believe that the economic aspects and the Swedish climate are challenges. On the other hand, farmers and researchers believe that Swedish soy for food is an opportunity. It could create added value and thus be able to compete with the imported soy, especially the fresh soybean edamame. In addition, they believe that the growing interest in plant-based diets is an opportunity that in the future can create a greater demand for Swedish soy. The results also show that farmers' decision-making is, to a greater extent influenced by the component attitude, based on the theoretical framework.

Ursprünglich wurde die Theorie des geplanten Verhaltens (TPB) als suffizient bezeichnet, das heißt: 1.) Alleinige Determinanten der Einstellung, der subjektiven Norm und der wahrgenommenen Verhaltenskontrolle seien Überzeugungen und Bewertungen. 2.) Alleinige Determinanten der Intention seien die Einstellung, die subjektive Norm und die wahrgenommene Verhaltenskontrolle. 3.) Alleinige Determinanten des Verhaltens seien die Intention und für den Fall, dass sie gut mit der tatsächlichen Verhaltenskontrolle übereinstimmt, die wahrgenommene Verhaltenskontrolle. Das Kernziel der vorliegenden Arbeit war ein umfassender Test der Suffizienzannahme der TPB bezüglich der Vorhersage der Verhaltensintention, weil diese aufgrund einer Vielzahl von Untersuchungen, die unabhängige Effekte jeweils einzelner, zusätzlicher Prädiktoren erbracht hatten, zunehmend in die Kritik geraten war. Für einen umfassenden Test mussten alle wesentlichen in der Forschungsliteratur im Sinne potentiell zusätzlicher Intentionsprädiktoren diskutierten Konstrukte gemeinsam untersucht werden. Konkret waren dies die wahrgenommene moralische Verpflichtung, das antizipierte Bedauern, die soziale Identität, mehrere Selbstidentitäten und Erfahrung mit Aspekten des Zielverhaltens. Außerdem wurde das Konzept der wahrgenommenen Verhaltenskontrolle in Selbstwirksamkeit und wahrgenommene externe Hindernisse als interne und externe Aspekte von Verhaltenskontrolle ausdifferenziert. Eine Stichprobe deutscher Studierender der Forstwirtschaft (N = 149) wurde per Fragebogen hinsichtlich ihrer Karriereintention (für oder gegen die Aufnahme einer Tätigkeit in der sub-/tropischen Entwicklungszusammenarbeit) untersucht. Bezüglich der Suffizienz der Intentionsvorhersage ergab sich: 1.) Alle bislang nur getrennt untersuchten zusätzlichen Intentionsprädiktoren konnten in konfirmatorischen Faktorenanalysen mit zwei eher weniger bedeutsamen Ausnahmen empirisch klar voneinander und von den klassischen Konstrukten der TPB unterschieden werden. Hinter ihnen verbirgt sich also nicht jeweils ein und derselbe Wirkfaktor. 2.) Bei simultaner Untersuchung aller Prädiktoren verbesserten die direkte Erfahrung mit Aspekten des Zielverhaltens und die persönliche Norm die Intentionsvorhersage signifikant. Der durch sie zusätzlich aufgeklärte Anteil an Kriteriumsvarianz fällt mit 3% jedoch gering aus. Die anderenorts prädiktionsstarken Identitätskonzepte leisteten keine weiteren Vorhersagebeiträge. Dies wird aus dreierlei Perspektive diskutiert: a) Publication Bias, b) Priming-Effekte durch die Befragung selbst und c) Kontextabhängigkeit der Vorhersagekraft der einzelnen Prädiktoren. 3.) Neben den oder anstelle der Haupteffekte der verschiedenen Konstrukte gab es bei der Vorhersage der Verhaltensintention keinerlei Interaktionseffekte der potentiell zusätzlichen Prädiktoren untereinander und mit den klassischen Prädiktoren der TPB. Bezüglich der exemplarisch mituntersuchten Suffizienz der Vorhersage der globalen Intentionsprädiktoren ergab sich: 4.) Im Widerspruch zu den Annahmen der TPB trugen Werthaltungen als theorie-externe Variablen direkt, also nicht durch Überzeugungen und Bewertungen vermittelt, zur Vorhersage der Einstellung zum Verhalten und der subjektiven Norm bei. Direkte Beiträge theorie-externer Variablen zur Vorhersage der Verhaltenskontrolle waren hingegen nicht zu konstatieren. / Initially the Theory of Planned Behavior (TPB) was considered sufficient, that is: (1) The only determinants of attitude, subjective norm and perceived behavioral control be beliefs and evaluations. (2) The only determinants of intentions be attitude, subjective norm and perceived behavioral control. (3) The only determinants of behavior be intention and?if in accordance with objective behavioral control?perceived behavioral control. The main objective of the work presented here was a comprehensive test of the TPB's sufficiency assumption regarding the prediction of intention since it is this aspect that has come under growing critisism due to a large number of studies yielding independent effects of single additional predictors. A comprehensive test required all potentially additional predictors discussed in the literature to be included. Those were social identity, several self-identities, perceived moral obligation, anticipated regret, and experience with aspects of the target behavior. Furthermore perceived behavioral control was decomposed into self-efficacy and perceived external barriers as internal and external aspects of behavioral control. German forestry students (N = 149) were surveyed by means of questionnaires regarding their career intention to take up or not take up a development aid job in (sub-)tropical forestry. With respect to prediction of intention the following could be shown: (1) All so far only separately examined additional predictors of intention were empirically clearly distinguishable from one another and from the classical TPB predictors of intention by means of confirmatory factor analyses. Two exceptions were of just minor importance. (2) Simultaneous examination of all predictors produced a significant increase in explained variance in intention attributable to direct experience with aspects of the target behavior and to personal norm. The 3% increase in explained variance is to be assessed as small yet. The identity constructs, which had been strong predictors elsewhere, produced no contributions. This is discussed from three perspectives: a) publication bias, b) priming effects due to the survey itself, and c) context dependence of the respective constructs' prediction power. (3) There were no interaction effects between any two predictors of the classical and the additional set above or instead of any main effect. Investigation of the sufficiency of beliefs and evaluations as the only determinants of the global intention predictors' was exemplarily included in the study. (4) Contrary to TPB's assumptions, values as theory external variables contributed directly, i. e. not mediated by beliefs or evaluations, to the prediction of attitude and subjective norm but not so to the prediction of behavioral control.

Ce mémoire examine les perceptions et les pratiques de travail sécuritaires des producteurs agricoles au début de la pandémie de la COVID-19 ainsi que les différents défis rencontrés en matière de santé et de sécurité du travail. La recherche vise à comprendre les facteurs individuels (p.ex. niveau de connaissances) et contextuels (c.-à-d. l’environnement immédiat de travail, l’entreprise agricole, le secteur d’activité agricole) ayant influencé la perception du risque et les pratiques de travail sécuritaires adoptées par des producteurs agricoles en marge de la crise de la COVID-19. Pour ce faire, des entretiens semi-dirigés ont été effectués d’auprès d’éleveurs de porcs (n=20) au début de la pandémie de la COVID-19. Ces entretiens font partie du volet qualitatif de l’étude Éleveurs de porcs en santé (Beauregard et al., 2023). De ce volet, onze entretiens ont été analysés grâce à une combinaison des deux modèles théoriques, soit le modèle des croyances relatives à la santé (HBM) et la théorie du comportement planifié (TPB). Des sources documentaires publiques diffusées par treize acteurs clés issus de différents milieux (p.ex. gouvernemental, mouvement associatif agricole) visant à appuyer les travailleurs et les producteurs agricoles dans la prévention de la transmission de la COVID-19 ont aussi été examinées en complément. L’analyse des sources documentaires a permis de dégager trois thèmes portant sur les incitatifs à l’action : 1) sensibiliser et informer; 2) agir en prévention primaire à la ferme ; et 3) intervenir en prévention tertiaire en cas d’infection et appuie le constat selon lequel des incitatifs à l’action multiples ont été mobilisés pour stimuler une gestion efficace de la COVID-19 à la ferme. On constate que les acteurs clés ont bien adopté une communication de crise axée sur les risques et les soins afin de prévenir le risque d’infection et de propagation du SARS-CoV-2. L’analyse des entretiens semi-dirigés précise que les éleveurs ont utilisé les sources documentaires et les recommandations de la santé publique provinciale ou fédérale pour se renseigner sur la nature de la COVID-19 et les pratiques de travail sécuritaires à adopter sur leur ferme. En plus, chaque composante analytique de la perception individuelle du risque conceptualisée par les deux modèles théoriques se retrouve dans l’analyse globales des entretiens semi-dirigés, permettant d’une part d’éclairer pertinemment des éléments de contexte des pratiques de travail sécuritaires, et d’autre part confirmant l’apport important de chaque élément analytique pour expliquer l’adoption des pratiques de travail sécuritaires adoptées par les éleveurs en marge de la COVID-19. / This thesis aims to understand the individual (e.g., level of knowledge) and contextual (e.g., immediate work environment, farm business, agricultural activity sector) factors that influenced the risk perception and safety practices adopted by swine producers from the province of Quebec on the sidelines of the COVID-19 crisis. To do this, semi-directed interviews were carried out with swine producers at the start of the COVID-19 pandemic. These interviews are part of the qualitative component of the Healthy Swine Producers study (Beauregard et al., 2023). From this component, eleven (11) interviews were analyzed using a combination of two theoretical models, namely the Health Belief Model (HBM) and the Theory of Planned Behavior (TPB). Public documentary sources disseminated by thirteen (13) key actors from different backgrounds (e.g. government, agricultural associative movement) aimed at supporting workers and producers in preventing the transmission of COVID-19 were also examined in addition to our interviews. The main results emanating from the analysis of documentary sources is the identification of three different themes relating to incentives to action, which are as follows: 1) raise awareness and inform; 2) act in primary prevention on the farm; and 3) intervene in tertiary prevention in the event of infection and supports the observation that multiple incentives to action have been mobilized to stimulate effective management of COVID-19 on the farm. We can see that the key actors have indeed adopted crisis communication (on risks and care communication) to help prevent the risk of infection and spread of SARS-CoV-2. The analysis of the semi-structured interviews allows us to learn that breeders have used documentary sources and provincial or federal public health recommendations to learn about the nature of COVID-19 and the safety practices to adopt on their farm. In addition, each analytical component of the individual perception of risk conceptualized by the two theoretical models is found in the global analysis of the semi-structured interviews, making it possible to relevantly shed light on elements of the context of safety practices, thus confirming the important contribution of each analytical element to explain the adoption of safety practices by farmers on the sidelines of COVID-19.

Det finns evidens som bekräftar fördelarna med att barn ägnar sig åt aktiva skoltransporter(AST). Trots detta har andelen barn som ägnar sig åt AST radikalt minskat under de senasteårtiondena. Vårdnadshavare är de som fattar beslut gällande sina barn, vilket skulle kunna spela en viktig roll när det kommer till AST, då deras attityder gentemot detta kan påverka huruvida barnet ägnar sig åt AST eller inte. Syftet med denna studie var att undersöka de attityder vårdnadshavare till barn i årskurs 1–6, boende i ett arktiskt klimat har till aktiva skoltransporter. Studien utgick från ett befintligt projekt som ämnade att främja AST i en kommun i norra Sverige och utfördes med en kvalitativ metod och deskriptiv design för att besvara syftet. Datainsamlingen bestod av individuella intervjuer tillsammans med sex deltagare. Intervjuerna utfördes utifrån en förberedd intervjuguide och frågeställningarna utgick ifrån theory of planned behavior. En manifest analys av den insamlade datan gjordes genom fem steg, vilket resulterade i att en huvudkategori växte fram, Rörelse – en gemensam målsättning, samt tre underkategorier; Ett hållbart liv (1), Olika former av trygghet (2), Inre och yttre påverkan (3). Resultatet indikerar att vårdnadshavare anser att en hållbar vardag, hälsa och miljö är viktigt samt att olika former av trygghet värderas högt och kan påverkas av en rad olika faktorer. Resultatet indikerar att vårdnadshavares egna erfarenheter påverkar inställningen till AST samt att uppfattningar av omgivningens värderingar och normer gällande AST på ett omedvetet plan kan ha inflytande på den egna inställningen till skoltransportens genomförande. Hälsopromotiva insatser som ökar andelen barn som ägnar sig åt AST kan vara en del i skapandet av normer som resulterar i att andelen transporter med bil minskar. Vilket utöver att den fysiska aktiviteten ökar också skulle gynna miljön och skapa tryggare skolvägar. / There is evidence to confirm the benefits of children engaging in active school transportation (AST). Despite this, the proportion of children engaged in AST has radically decreased in recent decades. Guardians are the ones who make decisions regarding their children, which could play an important role when it comes to AST, as their attitudes towards AST can affect whether the child engages in AST or not. The aim of this study was to investigate the attitudes towards active school transportation among guardians of children in grades 1-6, living in an arctic climate. The study was based on an existing project that aimed to promote AST in a municipality in northern Sweden and was performed with a qualitative method and descriptive design to answer the purpose. The data collection consisted of individual interviews together with six participants. The interviews were conducted from a prepared interview guide and the questions were based on the theory of planned behavior. A manifest analysis of the collected data was done through five steps, which resulted in a main category: Movement - a common goal, and three subcategories; A sustainable life (1), Different forms of safety (2), Internal and external influences (3). The results indicate that guardians believe that a sustainable everyday life, health and environment are important and that various forms of safety are highly valued and can be affected by several different factors. The results indicatethat the guardian's own experiences affect their attitude towards AST, and that the perceptions of the environment's values and norms regarding AST on an unconscious level can have an influence on the guardian's own attitude to the implementation of school transport. Health-promoting initiatives that increase the proportion of children who engage in AST can be a part of the establishing of norms that result in a reduction of the proportion of transport by car. Which in addition to increasing physical activity would also benefit the environment and create safer school roads.

Syftet var att undersöka uppfattningar om växtbaserad kost hos vuxna i Sverige. En växtbaserad kost främjar hälsa, miljö och djurens välfärd. Semistrukturerade intervjuer baserade på teorin om planerat beteende hölls med elva individer mellan åldrarna 18 och 57 som är bosatta i Sverige. Deltagarna hade olika kostvanor. De genomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys, för att sedan presenteras i två kategorier med fem underkategorier. Den första var en hållbar framtid med underkategorierna hälsorelaterade upplevelser samt miljö, klimat och djur. Den andra var samhällets roll med underkategorierna egna och andras åsikter, tillgänglighet, utbud och pengar samt omgivning och omvärld. Resultatet av studien visade att alla aspekter inom hållbarhet var viktigt för deltagarna. Uppfattningen var att växtbaserad kost är hälsosamt men kan också innebära näringsbrister. Deltagarna tyckte att intresse är en viktig faktor. Även samhällets inverkan diskuterades på olika vis, exempelvis åsikter, utbud och hur det skiljer sig mellan olika länder. / The aim of this study was to investigate adults' perceptions of a plant-based diet in Sweden. A plant-based diet promotes health, the environment and animal welfare. Semi-structured interviews based on the theory of planned behavior were held with eleven individuals between the ages of 18 and 57 who live in Sweden. The participants were following different diets. The interviews were transcribed and analyzed with content analysis, then they were presented in two categories with five subcategories. The first one was a sustainable future with the subcategories health-related experiences together with environment, climate and animals. The second one was the role of society with the subcategories own and others' opinions, accessibility, supply and money together with the surrounding and the world around. The result of the study showed that all aspects of sustainability were important to the participants. The perception was that a plant-based diet is healthy but can also lead to nutritional deficiencies. The participants thought that interest plays an important role. The impact of society was also discussed in different ways, such as opinions, supply and how it differs between countries.

Sepsis är ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver tidig identifiering och behandling för att inte resultera i dödsfall eller långsiktiga konsekvenser. I nuläget finns det inget standardiserat förlopp på sjukhus i Sverige för hur vården ska agera för att upptäcka patienter som potentiellt utvecklar sepsis vilket tyder på ett behov av det för att förbättra vårdkvaliteten och patientresultaten. För att säkerhetsställa vårdförloppets syfte med att bidra med en jämlik vård för alla och bättre vård för patienterna är det viktigt att implementeringen lyckas och tillämpas av vårdpersonalen. För att det ska ske behöver vårdpersonalen acceptera vårdförloppet. Med grund i teorin om planerat beteende undersöktes vårdpersonalens uppfattning och upplevelser utifrån deras attityder till vårdförloppet, de sociala normer som råder samt deras upplevda kontroll. Dessa faktorer kommer enligt teorin om planerat beteende att påverka deras intention till att använda vårdförloppet. För att undersöka vårdpersonalens uppfattningar och upplevelser utfördes intervjuer på tre sjukhus i Region Östergötland; Universitetssjukhuset Linköping, Vrinnevisjukhuset Norrköping och Lasarettet Motala. Intervjuerna utfördes med de undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som var tillgängliga på plats vid besök och som hade kommit i kontakt med vårdförloppet sedan implementeringen. Elva individer deltog. Resultatet analyserades genom tematisk analys med bas i föreställningarna kring beteende, norm och kontroll som ligger till grund för de faktorer som lyfts i teorin om planerat beteende. Resultatet visade på att vårdpersonalen intention till att använda vårdförloppet påverkas av hur det förbättrar vården för patienterna, hur det underlättar dem i deras yrkesroll, hur deras omgivningen accepterar och använder vårdförloppet samt den kontroll de känner i användandet av vårdförloppet. Förbättringsområden gällande beteendeföreställningar, normföreställningar och kontrollföreställningar lyfts vilket kan bidra till att vårdpersonalen tillämpar vårdförloppet med större acceptans. / Sepsis is a potentially life-threatening condition that requires early identification and treatment to prevent fatalities or long-term consequences. Currently, there is no standardized course of care in place for detecting patients at risk of developing sepsis in Swedish hospitals, indicating a need for such intervention to improve the quality of care and patient outcomes. To ensure the intended purpose of the course of care, which is to provide equal care for all and improve patient outcomes, successful implementation and adoption by healthcare professionals are crucial. Acceptance of the intervention by healthcare professionals are necessary for this to occur. Grounded in the Theory of Planned Behavior, this study examined healthcare professionals' perceptions and experiences regarding their attitudes towards the intervention, the prevailing social norms, and their perceived control. These factors, according to the Theory of Planned Behavior, influence the healthcare professional’s intention to use the course of care. To investigate healthcare professionals' perceptions and experiences, interviews were conducted at three hospitals in region Östergötland: Linköping University Hospital, Vrinnevi Hospital in Norrköping, and Motala Hospital. The interviews were conducted with available nursing assistants, nurses, and physicians who had encountered the intervention since its implementation, a total of eleven participants. Thematic analysis was employed to analyze the data, focusing on the behavioral, normative, and control beliefs underlying the factors highlighted in the Theory of Planned Behavior. The findings revealed that healthcare professionals' intention to use the care pathway is influenced by how it enhances patient care, facilitates their professional roles, the acceptance and utilization of the intervention by people in their environment, and the perceived control they experience when using the intervention. Additionally, areas for improvement regarding behavioral, normative and control beliefs are highlighted, which may contribute to greater acceptance and utilization of the intervention by healthcare professionals.

Denna studie har för avsikt att analysera hur den rådande trafikplaneringen ser ut i dagens Sverige, med fokus på Stockholm. Fokus ligger på att analysera trafikplaneringens uppkomst med bilen som utgångspunkt, hur denna har bidragit till negativa externa effekter som nu på senare tid uppmärksammats och legat till grund för ökad pådrivning mot ett trafiksystem som behöver förändras mot mer hållbara transporter, likt kollektivtrafik. Genom att analysera rådande regeringsdokument mot olika plan- och visionsdokument så kan studien bidra till att ge en mer reflekterad syn över vad som görs i realiteten mot vad mer visionära mål säger. Studien sker utifrån totalt 2 teorier samt 2 begrepp som är viktiga för att förstå dagens trafikplanering och hur resebeteende kan förändras. Mot detta är det också viktigt att se vad medborgare tycker och tänker för att se om planeringen delas av allmänheten. Detta då ökad samsyn gällande frågor och åtgärder inom trafikplaneringen kan bidra till ökad effektivitet och vilja till förändrat resebeteende. Studien har ett tydligt fokus på bilen och kollektivtrafik som transportmedel.