Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid vuxit fram som en möjlig styrfilosofi i Sverige. Tillitsbaserad styrning handlar om att organisationer ska förbättra kvaliteten på sitt arbete genom att öka tilliten i styrkedjan. När organisationer interagerar med andra organisationer påverkas de på olika sätt. Men hur, och i vilken utsträckning påverkas relationer mellan aktörer i styrkedjan när myndighetens styrning förändras? Och hur bör relationerna byggas för att bidra till det förväntade resultatet av tillitsbaserad styrning? Syftet med studien var att bidra till kunskapen om tillitsbaserad styrning, genom att undersöka källor till tillit i relationer mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer, i en kontext där myndigheten verkar genom civilsamhällesorganisationen. För att besvara syftet intervjuades fem myndighetsanställda samt en föreningsrepresentant. Även styrdokument från myndigheterna ligger till grund för det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget analyserades utifrån Mayer et al.:s tillitsmodell och dess faktorer för tillit, och reflekterar aktuell forskning om hur modellen kan brytas ned och förstås i specifika kontexter. En aktuell forskningsrapport om tillit inom relationer på biståndsområdet har varit bakgrund och inspiration till att bryta ner tillitsfaktorerna till mindre beståndsdelar - tillitskällor. Studiens resultat pekar ut fem möjliga tillitskällor som finns i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer: kontrollsystem, extern expertis, inter-personella relationer, kommunikation, samt tydlighet och förväntningar. Tillitskällorna bidrar till tillitsbyggandet i att de interagerar och är beroende av varandra - som enskilda aspekter av relationen bidrar de nödvändigtvis inte till att bygga en tillitsbaserad relation. Studien visar också att om en myndighet vill nyttja tillitsbyggande i dessa relationer har detta också konsekvenser på styrningen. Bland annat genom att det bör finnas ett rimligt manöverutrymme för handläggare eller andra professioner inom bidragsprocesser, och att det finns tydligt chefsstöd i det att handläggarna har som uppgift att hantera ett visst mått av risk å myndighetens vägnar. / Trust-based governance and management has recently emerged as a possible governance philosophy in Sweden. Trust-based governance is about organizations improving the quality of their work by increasing trust in the governance chain. When organizations interact with other organizations, they are affected in different ways. But how, and to what extent, are relations between actors in the governance chain affected when the authority's governance changes? And how should relationships be built to contribute to the expected outcomes of trust-based governance? The purpose of the study was to contribute to the knowledge of trust-based governance, by examining sources of trust in relations between authorities and civil society organizations, in a context where the authority operates through the civil society organization. To answer the purpose, five authority employees and one civil society representative were interviewed. Governing documents from the authorities are also included in the basis for the empirical data. The empirical data was analyzed based on Mayer et al.:s model of trust and its factors for trust, and reflects current research on how the model can be broken down and understood in specific contexts. A current research report on trust in relations in the area of international development aid has been the background and inspiration for breaking down the trust factors into smaller components - sources of trust. The results of the study point out five possible sources of trust that exist in the relationship between authorities and civil society organizations: control systems, external expertise, interpersonal relationships, communication, and clarity and expectations. The sources of trust contribute to the building of trust in that they interact and are dependent on each other - as individual aspects of the relationship, they do not necessarily contribute to building a trust-based relationship. The study also shows that if an authority wants to use trust building in these relationships, this also has consequences for governance. Such as, reasonable room for manoeuvre for granting officers or other professionals in grant processes, and that there is clear managerial support due to the fact that the granting officers have the task of managing a certain amount of risk on behalf of the authority.

The popularity of agile methodologies is steadily increasing. This study is an intent to balance the agile change literature with a psychological perspective and quantitative measures of an agile change made within a Swedish organization. Organizational change recipients’ beliefs (discrepancy, appropriateness, valence, efficacy, & principal support) and trust in management were measured in an online survey to see how well these variables could predict a successful agile change towards transparency. The results indicate a lack of support for several previously cited success factors in the agile literature and a need for more quantitative and research-driven literature. No support could be found for a relationship between discrepancy, appropriateness, valence, principal support, trust in management, and the outcome of a successful implementation of transparency. Efficacy was found to be a significant and robust predictor of the outcome. More research is needed to ensure the generalizability of the results.

Denna fallstudie avsåg att skapa förståelse för hur myndighetsanställda första linjens chefer upplever sina förutsättningar för att leda med tillitsbaserad styrning och ledning, och hur en övergripande reform av uppdraget för den myndighet de arbetar på påverkar dessa upplevda förutsättningar. Utifrån upplevelserna formulerades sedan åtgärder, för att stödja en utveckling av förutsättningarna.    Frågeställningarna var enligt följande:  • Hur upplever cheferna sina förutsättningar att leda sin verksamhet med ett tillitsbaserat förhållningssätt?  • Hur upplever cheferna att förutsättningarna för att leda med tillitsbaserad styrning och ledning har påverkats av myndighetens reformarbete?  • Vilka eventuella åtgärder kan tas för att öka förutsättningarna till att arbeta med tillitsbaserad ledning och styrning?    Datan samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där resultatet visade att cheferna upplevde att de till viss del hade förutsättningar att leda med ett tillitsbaserat förhållningssätt. Resultatet visade vidare att myndighetens reform har påverkat dessa förutsättningar, genom att exempelvis styrningen blivit mer centraliserad. Ett antal potentiella åtgärder identifierades, och således uppfylldes studiens syfte. / This case study intended to create an understanding for how government employed first-line managers experience their conditions for governing with trust-based management and leadership, and how an overall reformation of the assignment of the authority they work at affects these perceived conditions. Based on these experiences measures were formulated, in order to support development of these conditions.    The research questions were as follows:  • How does the managers experience their conditions for leading with a trust-based approach?  • How does the managers experience that the conditions for leading with trust-based management and leadership have been affected by the reform of the authority?  • What measures can be taken to improve the conditions for working with trust-based management and leadership?    The data was collected through semi-structured qualitative interviews, where the result showed that the managers experienced that they had the conditions to lead with a trust-based approach to some extent. The results also showed that the reformation has affected these conditions, by, for example, the governance becoming more centralized. A number of potential measures were identified, thus fulfilling the purpose of this study. / <p>2021-06-06</p>

This study aims to explore the relation between trust-based management and new public management with the eye of the public sector in Sweden. Our ambition is to gain further practical understanding of the balance between trust and control within a specific municipal administration. With that in mind we have constructed the following framing of questions: (1) Which values, methods, and phrasing that are compatible with trust-based management and NPM (New Public Management) can be identified within the administration? (2) In what way does the studied administration balance trust with control? The methodological approach of the study involves a focus group interview conducted with three respondents, supplemented by a qualitative text analysis. The aim is to provide insight into the practical application of trust-based management and its relationship with new public management. Through the utilization of a focus group interview, coupled with an analysis of pertinent documents within the organization, this methodological choice aims to contribute to a relevant collection of empirical data that can address the research inquiries of the study. The empirical data gathered has subsequently been analyzed based on a theoretical framework of the managerial practices. Our study finds that certain aspects within the administration resonate with trust-based management, emphasizing trust in leadership, teamwork, and community. Additionally, there's a parallel emphasis on control and efficiency, aligning with new public management principles. While the administration predominantly leans towards trust-based management, incorporating some NPM-related practices, our study reveals a nuanced relationship between trust and control, indicating their coexistence without inherent conflicts in the governance approach.

Bakgrund: Tillisbaserad styrning och ledning (TBSL) har under de senaste årenkommit att bli allt mera populärt. TBSL kan ses som en motreaktion till kritiken mot dentidigare rådande styrfilosofin New Public Management (NPM). Dessvärre finns det enavsaknad av empiriskt material som studerar hur införandet av TBSL har påverkatstyrningen inom olika delar av den offentliga sektorn. På grund av skolans komplexastyrning och kritiken som lyfts mot NPM inom just skolan identifierats det som ettintressant område för studien. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga förändringar i styrningen av enorganisation vid införandet av styrfilosofin TBSL. Vi vill skapa en ökad förståelse förhur styrfilosofier relaterar till varandra vid styrförändringar. Arbetet ämnar även attskapa en förståelse för hur offentlig sektor arbetar med förtroende internt. Metod: Studien har genomförts på Nacka gymnasium där flera anställda inom bådelärarkåren och skolledningen har intervjuats. Studien är således en fallstudie och haräven använts sig av flertalet styrdokument för skolan. Vidare har studien använt sig aven kvalitativ forskningsansats och de intervjuer som utförts har varit semistrukturerade. Slutsats: Studien identifierar tendenser av både NPM och TBSL i den nuvarandestyrningen för Nacka gymnasium. Det framkommer även att Nacka gymnasiumanvänder sig av samtliga sju principer för TBSL i varierande utsträckning. Tydligast ärprinciperna tillit, handlingsutrymme, kunskap och öppenhet som är en central del avstyrningen. Införandet av TBSL har i viss mån påverkat styrningen av skolan, även ompåverkan på en operativ nivå är marginell. Litteraturen målar upp NPM och TBSL somtvå vitt skilda styrfilosofier i teorin, men i praktiken är de förenliga och styrningen är tillstor del densamma. Grunden och syftet med filosofierna, att effektivisera verksamheten,är densamma medan skillnaden ligger i TBSLs fokus på tillit och den kulturellastyrningen kontra NPMs fokus på främst den formella styrningen. / Background: Trust based management has during the last years gained attention inpublic sector. Trust based management can be seen as a counter-reaction to New PublicManagement (NPM). There is a lack of empirical studies conducted about this topic withdifferent agencies of the public sector. Due to the complexity within public schoolmanagement and the raise of criticism against the use of NPM in school managementmakes this area interesting to study. Purpose: The purpose of this study is to map out the changes within the the managementduring a management reform. With this study we want to contribute to expanding theknowledge how different management philosophies relate to each other during amanagement reform. The study also tries to understand how public sector can work withtrust within the organization. Method: This study has been conducted at Nacka gymnasium where multiply teachersand members of the board of the school has been interviewed. The study shouldtherefore be considered as a case study and uses multiply internal documents to be ableto understand the organization. The study has been using a qualitative research approachand the conducted interview has been semi-structed. Conclusion: The study identifies tendencies of both NPM and trust based managementin the current management of Nacka gymnasium. It also appears that Nacka gymnasiumuse all of the seven criteria’s for trust based management in different levels. The mostnoticeable criteria’s is trust, room of action, knowledge and openness. The reforms havemade some changes to the management but we didn’t find any evidence for that thereform has made any significant changes in the everyday work task. In the literatureNPM and trust based managements is portraited as vastly different, but in reality the twomanagement philosophy’s can be seen as quite similar. The foundation of the twophilosophy’s, which is to make an organization more efficient, are the same but thedifference consists of that trust based management mainly focus on trust and culturemanagement rather than formal control as NPM does.

Bakgrund: Efter Tillitsdelegationen tillsattes och förankrade styrsättet, tillitsbaserad styrning, mynnade det ut i Sveriges kommuner. Tillämpningen har uppdagats och implementerats i offentlig sektor och har fått spridning. De har således blivit en ny era inom styrning av offentlig sektor men huruvida styrsättet påverkar resursfördelning är inte helt självklart. Vilken effekt tillitsbaserad styrning i praktiken får på resursfördelning lämnar en obesvarad fråga. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur offentliga verksamheter kopplar resursfördelning till tillitsbaserad styrning och hur de arbetar för att inkludera tillit i resursfördelningen. Metod: För att undersöka vårt syfte har en kvalitativ undersökning genomförts genom intervjuer med sju olika kommuner samt en intervju med Louise Bringselius. Insamlandet av data har genomförts genom semistrukturerade intervjuer och detta är vad som ligger till grund för empirin. Slutsats: Konkluderandet som avslutningsvis presenteras är att offentliga verksamheter inte lyckats göra resursfördelningen tillitsbaserad. Kopplingen är bristande och resursfördelningen går inte i linje med tillitsbaserad styrning. Något som däremot kan fastställas är att de inkluderat ett ökat handlingsutrymme på lägre nivåer i den hierarkiska kedjan. / Background: Trustbased management is a relatively new management style that Tillitsdelegationen established in the public sector through their solid work. After its findings the municipalities started implementing the new management style. A new era of management arose in the public sector but how it should be used in relation to resource allocation is not totally clear. How the management style shall be used related to the resource allocation and what the output will be, leaves the question unanswered. Purpose: The purpose of the study is to investigate how public organizations link resource allocation to trust-based management and how they work to include trust in resource allocation.Method: To investigate our purpose, qualitative research has been executed through interviews with seven municipalities and a researcher named Louise Bringselius. The collected data has been done by semi-structured interviews. Conclusion: The conclusion presented is that public organizations have not succeeded in making the resource allocation trust-based. The link between trust-based management and resource allocation is lacking. On the other hand, something that can be established is that they have included increased influence and course of action at lower hierarchical levels in the hierarchical chain.

I den här studien undersöks tillit inom ledarskap. Studien fokuserar på ledarskap på individnivå, i ett sammanhang av motivation. Undersökningen belyste vilka tolkningar och upplevda erfarenheter som fanns bland chefer i tillämpandet av ett tillitsbaserat ledarskap på en myndighet som Migrationsverket. Ambitionen med studien var att öka förståelsen för vad tillitsbaserat ledarskap är, och för motivationsmiljöns betydelse gällande att utöva tillitsbaserat ledarskap. Studiens syfte var därmed ökad kunskap om hur tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö kom till uttryck, samt hur de förhöll sig till varandra, i en offentlig organisation. I fråga om teoretiskt ramverk, har Mayer et al. (1995) tillitsmodell, Bringselius (2021) tillitsbaserade ledarskapsteori och Deci och Ryan (2000) självbestämmande teori (SDT) varit vägledande. Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts.  Resultatet har visat att myndighetscheferna tolkade och praktiserade interpersonellt tillitsbaserat ledarskap utifrån tolkningen om tillit som ett förtroende. Förståelsen för depraktiserade tillitsbaserade ledarskapet tillskrevs bland annat att vara sårbar, skapa ett tillåtande arbetsklimat, skapa psykologisk trygghet och inneha ett medborgarfokus samt aspekter av relationellt- och strukturellt tillitsbaserat ledarskap. Chefernas tolkningar skilde sig därmed från den teoretiska förståelsen av tillitens tre komponenter - förmåga, välvilja och integritet.  Resultatet har även visat att cheferna delvis upplevde en hållbar motivationsmiljö i fråga om autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien visade därtill att det fanns upplevda hinder i form av hierarki, byråkrati och kontrollerade uppföljningsmetoder och därmed att motivationen påverkade uppfattningarna om det tillitsbaserade ledarskapet. Sammanfattningsvis har denna studie visat vad tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö är, hur det uppfattas och varför det kan vara av betydelse för en offentlig organisation. / In this research trust has been studied. Trust has been directed towards leadership in a context of motivation. The survey highlighted the interpretations and experiences of a trust-based leadership that existed among managers in an authority such as the Swedish Migration Board. The ambition of the research was to increase the understanding of what trust-based leadership is, and the importance of the motivational environment regarding the trust-based leadership.  The purpose of the research was to increase knowledge about how trust-based leadership and motivational environment were expressed, and how they related to each other, in a public organization. In terms of theoretical framework, Mayer et al. (1995) trust model, Bringselius (2021) trust-based leadership theory and Deci and Ryan (2000) self-determination theory (SDT) have been used as guidance. As a method, qualitative semi-structured interviews were conducted. The results have shown that the managers interpreted and practiced interpersonal trust-based leadership on the interpretation of trust regarding confidence. The understanding of the practiced trust-based leadership was based as being vulnerable, creating a tolerant work climate, creating psychological security and having a citizen focus, as well as aspects of relational and structural trust-based leadership. The managers’ interpretations thus differed from the theoretical understanding of the three components of trust: ability, benevolence and integrity. The results also showed that the managers partly experienced a sustainable motivational environment in terms of autonomy, competence and relatedness. It also showed that there were perceived obstacles of hierarchy, bureaucracy and controlled follow-up methods and that the motivation was influenced regarding the perceptions of trust-based leadership. In summary, this study has shown what trust-based leadership and motivational environment is, how it is perceived and why it can be important for a public organization.

Välfärdssektorn i Sverige har sedan 1980-talet styrts med styrprinciper som till stor del hämtats från tillverkningsindustrin. Det har inneburit standardiserad arbetsdelning och managerialism vilket har medfört att professionernas handlingsutrymme kommit att inskränkas. Fokus för verksamheterna har varit mätbarhet och måluppfyllelse snarare än brukarens behov. Utmaningen avseende kompetensförsörjning inom de kommunala omsorgsverksamheterna idag innebär förutom att utveckla hållbara strategier för rekrytering att skapa förutsättningar som är hållbara för befintliga medarbetare. Under senare år har därför nya metoder för ledning och styrning av verksamheterna förespråkats. Dessa har fokus på tillitsskapande relationer mellan ledarskap, medarbetarskap och brukare. Till följd därav är det intressant att ta del av hur medarbetarna i en kommunal omsorgsverksamhet ser på sina förutsättningar hur de förhåller sig till sitt eget medarbetarskap samt deras möjligheter att utöva självledarskap. Detta studeras genom kvalitativ intervjustudie med sex medarbetare i en kommunal omsorgsverksamhet. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av sina möjligheter att utöva medarbetarskap och självledarskap till stor del påverkas av uppgifternas karaktär. Det finns en hög motivation att utföra de arbetsuppgifter som direkt skapar mervärde för brukarna. Det är dock de mer standardiserade arbetsuppgifterna som är associerade med formellt ansvar vilket gör att upplevelsen av kontroll skiljer sig beroende på uppgift. Då medarbetarskap och ledarskap är tydligt sammanlänkade påverkar verksamhetens ledarstrategier möjligheten till att utöva medarbetarskap och självledarskap. Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från ett tydligt brukarfokus, mer handlingsutrymme till professionerna och ökad möjlighet till kunskapsutveckling. / Since the 1980s, the welfare sector in Sweden has been governed by control principles that have largely been taken from the manufacturing industry. This has meant standardized division of labor and managerialism, which result in the professionals' room for maneuver has been reduced. The focus for the operations has been measurability and goal fulfillment rather than the user's needs. The challenge regarding the supply of skills in the municipal care activities today creates, in addition to developing sustainable strategies for recruitment, creating conditions that are sustainable for existing employees. In recent years, therefore, new methods for management and control of operations have been advocated. These focus on trust-building relationships between leadership, employees and users. Thereupon it is interesting to take part in how the employees in a municipal care operation view their conditions, how they relate to their own employeeship and their opportunities to exercise self-leadership. This is studied through a qualitative interview study with six employees in a municipal care operation. The results show that employees' experiences of their opportunities to exercise co-operation and self-leadership are greatly influenced by the nature of the tasks. There is a high motivation to perform the tasks that directly create added value for users. However, it is the more standardized tasks that are associated with formal responsibility that make the experience of control different depending on the task. As employeehood and leadership are clearly linked, business leadership strategies affect opportunities to exercise employeehood and self-leadership. Trust-based management and governance is based on a clear user focus, more room for maneuver for professionals and increased opportunities for knowledge development.

Den offentliga sektorn har länge kännetecknats av styrning och kontroll, där de använt den affärsliknande styrmodellen New Public Management med syftet att öka effektiviteten. Modellen var kritiserad, som en variant tillsatte därför regeringen 2016 en Tillitsdelegation med syftet att implementera en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Avsikten var att främja verksamhetsutveckling inom offentligt styrda verksamheter. Faktorerna tillit och autonomi har visat sig skapa betydelse vid arbetssättet TBSL i organisationer. Närvaro av tillit ökar sannolikheten att medarbetare accepterar autonomi i högre grad på arbetsplatsen. Det som kan bidra till en relation bestående av tillit är en ökad grad av autonomi. Då fler arbetsplatser inom offentlig sektor planerar att implementera arbetssättet, och forskningen om dess effekter är bristfällig. Ämnar denna studie öka förståelsen inom ämnet genom att bidra med kunskap för vilka förutsättningarna för att tillitsbaserad styrning och ledning ska ha inflytande, samt vilka positiva och negativa effekter arbetssättet kan leda till. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har genomförts inom en svensk kommun. Studiens resultat överensstämmer delvis med teorin. Förutsättningar för att tillitsbaserad styrning och ledning ska fungera involverar hela processen, uppföljning samt återkoppling, vilket överensstämmer med teorin. Fem av tio undersökta faktorer var statistiskt signifikanta med tillit och autonomi. Därmed fann studien att den tillitsskapande processen och autonomi bidrar till ett organisatoriskt engagemang, återkoppling, relaterbarhet, arbetstillfredsställelse samt bekräftelse på arbetsplatsen. Arbetsglädje om utmaningar ges samt ett högre engagemang är effekter som tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till. Studien visar även att arbetssättet främjar återkoppling och bekräftelsebehovet på arbetsplatsen. Medan autonomi är positivt korrelerad med både arbetstillfredsställelse och relaterbarhet. Detta indikerar att den höga möjligheten till anpassning som arbetssättet medför påverkar arbetstillfredsställelsen positivt, samt att upplevd relaterbarhet har en positiv koppling till autonomi. De utmaningar som studien fann att tillitsbaserad styrning och ledning huvudsakligen medför var processen, arbetssätt samt arbetsförhållanden. / The public sector has long been characterized by governance and control, where the New Public Management governance model has been used with the aim of increasing efficiency. This model was criticized, as a variant the Swedish government therefore appointed Tillitsdelegationen in 2016, with the aim of implementing a more trust-based management. The intention was to promote business development within publicly managed businesses. Factors such as trust and autonomy have been shown to create statistical significance in the way trust-based management works in organizations. The presence of trust increases the likelihood that employees will accept autonomy to a greater degree in the place of work. What can contribute to a relationship consisting of trust is an increased degree of autonomy. As more workplaces within the public sector plan to implement the way of working, and the research on its effects is lacking. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding within the subject by contributing knowledge of the conditions for trust-based management to have influence, as well as the positive and negative effects the working method can lead to. A combined qualitative and quantitative method has been implemented within a public municipality in Sweden. The study's results partially agree with the theory. Prerequisites for trust-based management to work involve the entire process, follow-up, and feedback, which is consistent with the theory. Five out of ten investigated factors were statistically significant with trust and autonomy. Thus, the study found that the trust-building process and autonomy contribute to organizational commitment, feedback, relatability, job satisfaction and confirmation in the workplace. Job satisfaction if challenges is given to a sufficient extent, and a higher degree of commitment are effects that trust-based management contribute to. The study also shows that the working method promotes feedback and the need for confirmation in the workplace. While autonomy is positively correlated with both job satisfaction and relatability. This indicates that the high possibility of adaptation that the working method brings has a positive effect on job satisfaction, and that perceived relatability has a positive connection to autonomy. The challenges that the study found that trust-based management mainly contribute to the process, working methods and working conditions.

Vertrauen ist zentrales Element menschlichen Lebens und Arbeitens. Im Alltagserleben wird sichtbar, dass der Aufbau von Vertrauen Zeit, Kraft und Geduld erfordert, wohingegen der Verlust von Vertrauen sich schlagartig einstellen kann. Die Folgen, mit denen sich Unternehmen im Falle eines Vertrauensverlustes bei Mitarbeitern, Lieferanten oder Kunden konfrontiert sehen, können enormen wirtschaftlichen Schaden und den Verlust eines Marktvorsprungs zur Folge haben. Die wissenschaftlichen Disziplinen der Psychologie, Soziologie und Betriebswirtschaft analysieren das Phänomen Vertrauen aus verschiedenen Forschungsperspektiven mit je unterschiedlichem Erkenntnisinteresse. Da sich der Begriff also einer einheitlichen Begriffsbestimmung entzieht, wird versucht ihn über die Schnittmengen dieser verschiedenen Betrachtungsweisen näher zu bestimmen. Darüber hinaus werden Aspekte von Vertrauen beschrieben, die für die Entstehung einer belastbaren Vertrauenskultur in den drei Kulturdimensionen (interpersonal, intraorganisational, interorganisational) von Unternehmen relevant sein können. Die Aufarbeitung und Systematisierung des Forschungsstandes wurde dabei mit dem Ziel vorgenommen, Hinweise auf vertrauensfördernde und vertrauenshemmende Faktoren zu destillieren, letztlich also zur Beantwortung der Fragen nach Bedingungen für die Entstehung, Gewährung und Aufrechterhaltung von Vertrauensbeziehungen in betrieblichen Organisationseinheiten beitragen zu können.:1. Hinführung 1.1 Vertrauen aus soziologischer Sicht 1.2 Vertrauen aus psychologischer Sicht 1.3 Vertrauen aus wirtschaftswissenschaftlicher Sicht 1.4 Schnittmengen des Vertrauensbegriffs aus soziologischer, psychologischer und wirtschaftswissenschaftlicher Betrachtungsweise 2. Vertrauen in Unternehmen 2.1 Bedeutung von Vertrauen in Unternehmen 2.2 Forschungsstand zum Thema Vertrauenskultur 2.3 Betriebliches Vertrauen in der interpersonalen Kulturdimension 2.3.1 Vertrauensbeziehungen zwischen Vorgesetzten und Mitarbeitern sowie innerhalb der Belegschaft 2.3.2 Vertrauensbeziehungen zwischen Vorgesetzten und Mitarbeitern während Veränderungsprozessen 2.4 Vertrauen von Mitarbeitern in die Gesamtorganisation (Systemvertrauen) 2.5 Betriebliches Vertrauen in der interorganisationalen Kulturdimension – Vertrauensbeziehungen zwischen Unternehmenspartnern sowie Kunden und Lieferanten