Digitala kontaktvägar är en del av e-hälsa och omfattar all digital kontakt mellan vårdpersonal och patient. Det innefattar bland annat telefoni, videolänk och chatt och kommunikationen kan ske synkront eller asynkront. Som ett led i detta har distriktssköterskor fått arbeta fram nya arbetssätt. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att möta patienter i en digitalt medierad primärvård. Erfarenheten hos distriktssköterskorna var att arbetet blev mer effektivt samtidigt som det upplevdes ge en ökad tillgänglighet för patienterna. Distriktssköterskorna uppmärksammade även att kommunikationen med patienterna var annorlunda i den digitala miljön. Utifrån litteraturöversiktens 13 kvalitativa artiklar, från Norden, framkom tre kategorier: den digitala vägen till vården, tolkning av patientens situation och digitalisering - inget val. Det geografiska närområdet borde kunna stärka överförbarheten till vårt eget land. De samlade erfarenheterna från distriktssköterskor i primärvården skulle kunna bidra till att utveckla arbetssätt samt öka förståelsen och medvetenheten om hur relationen distriktssköterskor och patienterförändras i en digitalt medierad primärvård. Framtida forskning bör vara en större enkätundersökning baserad på våra fynd för att skapa en nationell bild avdistriktssköterskors erfarenheter av att möta patienter i en digital miljö. / Digital contact paths are part of e-health and include telephone contact, video link and chat. Communication can be done synchronously or asynchronously. As part of this district nurses have had to work out new ways of working. The aim of this literature review was to investigate district nurses' experiences of meeting patients in a digitally mediated primary care. The experience of the district nurses was that the work became more efficient while it was perceived to provide increased accessibility for the patients. The district nurses also noted that communication with patients was different in the digital environment. Based on the literature review's 13 qualitative articles, from the Nordic countries, three categories emerged: the digital path to healthcare, interpretation of the patient's situation and digitization - no choice. The close geographic proximity may strengthen the transferability to our own country. The accumulated experience from district nurses in primary care could contribute to development of working methods and increase understanding of how the relationship between district nurses and patients changes in digitally mediated primary care. Future research should be a larger survey based on our findings to create a national picture of district nurses' experiences of meeting patients in a digital environment

Ett ämnesövergripande arbetssätt har både en lång historia och genererar goda resultat,trots detta förskjuts lärarnas uppdrag mot andra, i vissa fall disparata, arbetsuppgifter inom utbildningsväsendet. Hur kommer det sig, är ett ämnesövergripande arbetssätt för svårt? Eller finns det andra förklaringar, det är det som denna studie skall försöka att titta närmare på.Syftet med denna studie är att beskriva hur lärare på gymnasieskolans naturvetenskapliga- och teknikprogram uppfattar och realiserar ett ämnesövergripande arbetssätt. Studien har genomförts genom samtalsintervjuer med empiristyrd tematisk analys som metodramverk. Resultatet av studien visar att de teman som lärarna beskriver är: ämnen och kombinationer av dessa, arbetsformer, eleverna, lärarkollegiet, resultatet av ett ämnesövergripandearbetssätt samt förutsättningar. Samarbetet mellan lärarna är inte alltid smärtfritt, dock är brist på tid till samordning och planering det som framhålls som den största stötestenen, och tydligaste resultatet, för ett välfungerande ämnesövergripande arbetssätt. Eldsjälarnas betydelse är ytterligare ett resultat av studien. En slutsats är att informanterna inte naturligt sett eller tänkt på sin egen undervisning i flera ämnen som ett ämnesövergripande arbetssätt. Den vanligaste formen avämnesövergripande arbetssätt är projektformen.Ytterligare en slutsats finns i att: när uppföljningen sker är det är arbetsformen somutvärderas och inte elevernas kunskapsutveckling. / Interdisciplinary working methods has both a long history and generate good results and yet it has a relatively hidden position within the educational system. How come, is it too difficult? Or are there other reasons? This is the objective for this study.This study will describe the experiences teachers, in the upper secondary school, express while working within interdisciplinary working methods. The study has been performed by a number of interviews and analyzed with applied thematic analysis framework. The result of the study shows that the themes the interviewees describe are; the subjects and combinations of those, ways of working, the students, the colleagues, the results and the prerequisites. The collaboration between the teachers is not a walk in the park, however the lack of time to perform planning and coordination are the major obstacles preventing successful interdisciplinary working methods.The importance of the enthusiasts is another result of the study. One conclusion is that the informants do not naturally thought about their own teaching of several subjects as a cross-disciplinary approach. The most common form of interdisciplinary working method is the project form. Another conclusion is that: when the follow-up is done, it is the work method that is evaluated and not the students' knowledge.

Andersson, et al. (2008) konstaterar i sin rapport att byggbranschen i Norden har erfarit låg produktivitet. Bristen på digital användning i branschen har anförts som en av de främsta orsakerna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som krävs av en organisation för att förändra medarbetares arbetssätt till att bli mer digitala. Studien har begränsats till att undersöka ett stort svenskt byggföretag som i studien benämns Byggföretaget. Empirin bygger på en fallstudie omfattande en intervjustudie och enkätundersökning. Genom studiens teori och empiri noteras faktorer som påverkar hur spridningen av innovationer sker inom en organisation samt individers förändringsbenägenhet. Dessa berör struktur och kultur inom organisationen samt det stöd och de resurser som finns inom organisationen ämnat för digitalisering. Byggföretaget satsar brett på digitalisering och har en stor vilja att förändra medarbetares arbetssätt till att bli mer digitala. De anställda upplever däremot att resurser saknas för att möta Byggföretagets vision.  Författarna har observerat den stora påverkan som organisationskultur och lokala projektkulturer har på företagets digitaliseringsarbete. De lokala kulturerna kan motverka organisationens övergripande kultur. Individers förändringsbenägenhet påverkar innovationsspridningsförmågan inom företaget, där det är viktigt att nyckelpersoner har en positiv inställning till digitaliseringen.  För att gynna innovationsspridningshastigheten och få med sig alla typer av individer, allt från innovatörer till eftersläntrare, är det viktigt att organisationen har en tydlighet i sin digitala strategi. Det är även viktigt att organisationen skapar en miljö där den digitala förändringen innehåller så få motgångar som möjligt för individerna som ska förändra sina arbetssätt. Till sist är det viktigt att se till innovationen i sig och dess grad av användarvänlighet. Att genomföra en standardisering av program, där särskilda program utses av organisationen, skulle effektivisera arbete och minska graden av dubbelarbete vid inlärning. / According to Andersson, et al. (2008), the construction industry has experienced low productivity, and the lack of digital use in the industry has been mentioned as one of the main reasons. The purpose of this study is to find what is required of an organization to change employees' working methods to become more digital. The study has been limited to investigating a large Swedish construction company, that will be referred to as Construction Company for the remainder of this thesis. The empirical study is based on a case study comprising an interview study and questionnaire survey. The theory and empirical study identifies factors that influence the spread of innovations within an organization and the individuals' tendency to change. These concern the structure and culture within the organization as well as the support and resources available within the organization for digitization. The Construction Company invest heavily in digitalization and has a great willingness to change employees' working methods to become more digital. Employees, on the other hand, experience that resources are missing to meet the construction company's vision. The authors have observed the great influence that organizational culture and local project cultures have on the company's digitization work. Local cultures can counteract the organizational culture. Individuals' tendency to change affects the ability of diffusion of innovations within the company. It is important that key people have the right attitude towards digitization. To benefit from the spread of innovation and bring in all types of individuals, it is important that the organization has a clarity in its digital strategy. It is also important that the organization creates an environment where the digital change contains as few setbacks as possible when individuals are to change their way of working. Finally, it is important to look at the innovation itself and its level of user-friendliness. An implementation of standardized programs, where specific programs are designated by the organization, would streamline work and reduce the degree of learning duplication.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar och inkluderar barn med särskilda undervisningsbehov i vardagliga situationer. Undersökningsfrågorna är: Vilka är barnen med särskilda behov, enligt förskollärare och specialpedagoger? Hur arbetar förskollärare/specialpedagoger med barn som har särskilda behov för att inkludera dessa barn i lärande? Hur arbetar förskollärare/specialpedagoger med barn som har särskilda behov för att inkludera dessa barn i vardagliga situationer? och Vad är specialpedagogernas roll i arbetet med stöd för barn med särskilda behov? Genom en kvalitativ metod har vi gjort både semistrukturerade och strukturerade intervjuer med sju förskollärare och två specialpedagoger från två olika kommuner. Utifrån det relationella perspektivet, kategoriska perspektivet och det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade datamaterialet och bildat fyra olika teman. Resultat och slutsatser visar att särskilda behov oftast förknippas med diagnoser eller andra svårigheter. Metoder och arbetssätt är bildstöd, tecken och noggrann planering. Specialpedagogen roll är att vara ett stöd och nya infallsvinklar för att barnet ska få en likgiltig tid på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur fem undervisande lärare i årskurserna F-3 beskriver ett matematiskt problem och hur de förhåller sig till undervisning i problemlösning. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer. Insamlade data bearbetades enligt de två kategorierna: Lärarnas beskrivningar av ett matematiskt problem och Lärarnas arbetssätt. Studien utgår från fem undervisningspraktiker i matematik (Smith & Stein, 2014) och Skolverkets (2021) beskrivning av ett matematiskt problem. Resultaten visar att lärarna beskriver ett matematiskt problem som 1) något eleverna inte vet svaret på i förväg och att upplevelsen av ett problem kan vara individuellt 2) något som sker i flera steg 3) en uppgift som ska ha en vardagsanknytning och 4) en berättelse- eller textuppgift. Det framgår även att lärarna arbetar med problemlösning på olika sätt där flera av lärarna följer lärarhandledningar och resterande hämtar problem från andra källor. Studiens slutsatser är att lärarna behöver skaffa sig en insikt om att Skolverket (2021) har en gemensam beskrivning av ett matematiskt problem, att kreativa resonemang i matematik kan gynna alla elever, om problematiken med det didaktiska kontraktet och att lotsning kan medföra förluster i elevers lärande.

Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi. / Introduction: Person-centered care (PCC) can be described as care that strives to make visible and meet the entire person's physical and mental needs. There is a lot of work going on to develop person-centered working methods to strengthen the patient's position. Many studies show that PCC is good for patients, but few studies describe perceptions of person-centered working methods from the perspective of healthcare professionals. Aim: To describe nurses' experience of working based on a person-centered working methods in a geriatric inpatient ward. Method: A qualitative study with a descriptive phenomenological approach was conducted. Ten clinically active nurses at a geriatric medicine ward, from a hospital in central Sweden, participated in the survey. Data were collected using a semi-structured interview guide and analyzed using Colaizzi's (1978) phenomenological analysis model. Results: The six themes identified were: A feeling of participation among all, A need for time set aside, A continuity in teamwork, The importance of leadership, Positive impact on the work environment, and The nurse's professional development was promoted. The informants expressed an increased degree of job satisfaction, a better psychosocial work environment and less stress in comparison to how they experienced their work situation before the work method was introduced. Conclusion: The result shows the conditions required to successfully establish and maintain a structured person-centered working method. Everyone involved in the elderly person's care need to collaborate and a person-centered approach needs to be multi-professional and team-based with a common goal picture and care philosophy.

Tidigare forskning har visat på att samhället är allt mer beroende av teknologin, och att vår vardag inte fungerar utan tekniken idag. I och med teknikens framfart har alla branscher sett allt större influenser av digitaliseringen, något som även märks av inom redovisningsbranschen. Digitaliseringen ställer nya krav på samhället och människorna, och utmanar även förändrings benägenheten hos organisationer. Under den korta tiden som digitaliseringen har varit aktuell, har fenomenet förändrat en stor del av vardagen för redovisningskonsulter. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat redovisningsarbetet. För att syftet skall uppnås har en kvalitativ metod valts, där semistrukturerade intervjuer utförs med 10 redovisningskonsulter med olika erfarenheter kring redovisningsarbetet. För att skapa oss en djupare förståelse kring digitaliseringen och redovisningsarbetet har en referensram, som utgår från 3 centrala begrepp, digitalisering, organisationsförändring, samt institutionalisering upprättats. Empiri är insamlad, som sedan analyseras tillsammans med de centrala begreppen i form av en analysmodell, som är utgångspunkten i den analys som görs. Ur analysen går det att konstatera att redovisningskonsulter fått se många förändringar i arbetet. Vissa bättre än andra, där alla är överens om att rollen som redovisningskonsult om några år kommer att fungera som en rådgivande roll åt kunderna som dessa arbetar med. / Previous research has shown that society is increasingly dependent on technology, and that our everyday lives do not work without technology today. With the advancement of technology, all industries have seen increasing influences from digitalisation, something that is noticeable in the accounting industry. Digitization places new demands on society and people, and also challenges the propensity for change in organizations. During the short time that digitalisation has been relevant, the phenomenon has changed a large part of everyday life for accounting consultants. The purpose of this study is to investigate how digitalisation has affected accounting work. In order to achieve the purpose, a qualitative method has been chosen, where semi-structured interviews are conducted with 10 accounting consultants with different experiences around the accounting work. In order to create a deeper understanding of digitalisation and accounting work, a reference framework has been established, which is based on 3 key concepts, digitalisation, organizational change, and institutionalization. Empirical data is collected, which is then analyzed together with the key concepts in the form of an analysis model, which is the starting point in the analysis that is performed. From the analysis, it can be stated that accounting consultants have seen a lot of changes in the work. Some better than others, where everyone agrees that the role of accounting consultant in a few years will serve as an advisory role to the clients they work with. This thesis is written in Swedish.

I forskningsöversikten redogörs för ett resultat från vad nutida forskning belyser om förskollärarens arbetssätt i skog och natur. Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018) ska alla barn i verksamheten få chansen att vistas i olika naturmiljöer som en del i arbetet för barns hälsa och välbefinnande. I och med att naturliga miljöer som skogar och ängar reduceras i vårt samhälle för att ge plats åt fler vägar, industrier och bostäder finns risken att målet ur Läroplanen blir ouppnåeligt för förskolor i framtiden. De traditionella förskolorna är därför i behov av ett nytänkande i relation till barns miljöengagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Skogen erbjuder en mängd olika naturmaterial och omgivningar som på ett naturligt sätt utmanar barnen och bidrar till bättre resultat och inlärning. Förskollärarna möter barnen i deras lek och i ett planerat undervisningsinnehåll. Arbetssättet kännetecknas av att barnen och förskollärarna arbetar sida vid sida och med stöd av omgivningarna hittar förskollärarna utmaningar och möjligheter till ett biologiskt utforskande för barnen. Den verbala kommunikationen är mest framträdande i samband med förskollärarnas stöttning i barnens upptäcker och i barnens begreppsbildning. Materiel som används i skog och naturundervisningen i förskolan är främst naturmaterial. Barnen integrerar med materialen och delar sina hypoteser och tankar med varandra i samtal och i leken. / The research overview reports on a result from what contemporary research sheds light on the preschool teacher's working methods in forests and nature. According to the Preschool Curriculum, Lpfö 18 (Skolverket 2018), all children in the organization must have the chance to stay in different natural environments as part of the work for children's health and well-being. With natural environments such as forests and meadows being reduced in our society to make room for more roads, industries and housing, there is a risk that the goal from the Curriculum will become unattainable for preschools in the future. The traditional preschools are therefore in need of new thinking in relation to children's environmental involvement in the work for sustainable development. The forest offers a variety of natural materials and surroundings that naturally challenge the children and contribute to better results and learning. The preschool teachers meet the children in their play and in a planned teaching content. The working method is characterized by the children and the preschool teachers working side by side and with the support of the surroundings, the preschool teachers find challenges and opportunities for biological exploration for the children. Verbal communication is most prominent in connection with the preschool teachers' support in the children's discoveries and in the children's concept formation. Material used in the forest and nature education in the preschool is mainly natural material. The children integrate with the materials and share their hypotheses and thoughts with each other in conversation and in play.

The study is based on the pre-schools principal's descriptions of their work with language and the multilingualism's developing working methods in learning organizations to promote multilingualism and the language development of and for children in preschool. Social constructionism and Theoretical perspective on learning organizations are the theories in which the study is based, empirical data were collected via four semi-structured interviews. To analyse the empirics, a thematic analysis method was used. The purpose of the study is to investigate and make visible how principals describe the possible multilingualism of preschool activities and language-stimulating teaching strategies. Based on the purpose, two issues were formed; “How do principals in preschool activities describe the supportive working methods of multilingualism based on management level? What possible initiatives and dilemmas can be found when working with multilingualism and language development teaching for preschool children from a perspective on learning organizations according to the principals' description?”. The result led to the following conclusion: That the representatives have a great ability and knowledge regarding language development methods in preschool. It was also made clear in the study that the representatives work towards long-term goals with different strategies and methods as pedagogical leaders. Increased competence and constant development are seen as an asset by the representatives, however, the results showed that the representatives had different views on how educators should acquire increased competence in language as well as multilingual development methods or methods. Another dilemma that stands out in the result was that the representatives do not have the opportunity to make all decisions on their own, but in some situations the administration makes decisions that the representatives do not have the opportunity to influence, which may have a direct or indirect impact on the activity or activities for which the representatives are the principal, which will then have a direct or indirect impact on the children and guardians who have their children enrolled in these activities.

Tidigare forskning visar att matematiklärares kunskaper om adhd är låg och att det finns flera utmaningar att bemöta i matematikundervisningen hos elever med diagnosen. Den aktuella studien eftersträvar att belysa hur verksamma matematiklärare bemöter elever med diagnosen adhd, vilka strategier och metoder som fungerar och vilka utmaningar som finns i klassrumsundervisningen. Studien genomförs inom det teoretiska ramverket för lärares pedagogiska innehållskunskap (PCK, pedagogical content knowledge) och huruvida lärare ser ens egen del i att förkovra sig i kunskaper om elever med adhd och deras situation i undervisningen. Det vill säga, hur lärare utmanar och växer i sitt hantverk som pedagogisk ledare i undervisningen av matematiska ämneskunskaper. Metodvalet för datainsamlingen i studien var semistrukturerade intervjuer med tre verksamma matematiklärare från norra delen av Sverige. Alla tre lärare har en gedigen yrkeserfarenhet inom undervisning på mellanstadiet och så även inom matematikämnet. Likt den tidigare forskningen kan även denna studie belysa en låg kunskapsnivå om adhd hos undervisande matematiklärare på mellanstadiet. Studien visar också på svårigheter som uppkommer i samband med elever inom diagnosen och matematikundervisningen samt metoder och strategier som kan tänkas möta dem på ett framgångsrikt sätt. / Previous research shows that mathematics teachers' knowledge of adhd is low and that there are several challenges to be met in teaching mathematics to students with the diagnosis. The current study aims to shed light on how effective mathematics teachers deal with students diagnosed with adhd, which strategies and methods work, and which challenges that exist in classroom teaching. The study is carried out within the theoretical framework of teachers' pedagogical content knowledge (PCK) and whether teachers see their own part in improving their knowledge of students with adhd and their own teaching. That is, how teachers challenge and grow in their craft as pedagogical leaders in the teaching of mathematical subject knowledge. The method chosen for the data collection in the study was semi-structured interviews with three active mathematics teachers from the northern part of Sweden. All three teachers have solid professional experience in middle school teaching and so also in mathematics. Like the previous research, this study can also highlight a low level of knowledge about adhd among middle school mathematics teachers. The study also shows difficulties that arise in connection with students in diagnosis and mathematics teaching, as well as methods and strategies that can be thought of to meet them in a successful way.