Syftet med studien är att undersöka huruvida professionella med koppling till LSS-verksamheter inom Eskilstuna kommun upplever vuxna med högfungerande autism som socialt isolerade, vilka bakomliggande faktorer de professionella anser orsaka social isolering samt hur de arbetar för att bemöta detta. Omfattningen av forskning som finns om social isolering hos vuxna med högfungerande autism är liten. Den forskning som finns tyder på att personer inom autismspektrumet ofta upplever begränsningar i sina sociala förmågor, vilket bidrar till svårigheter i sociala interaktioner samt bibehållandet av relationer. Dessa svårigheter kan leda till ett undandragande beteende som kan resultera i social isolering. För att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer med professionella från olika LSS-verksamheter utförts. Analys av det insamlade materialet har skett utifrån Honneths teori om erkännande samt Saleebeys styrkefoukserade förhållningsätt till socialt arbete. Resultatet visar i huvudsak på att de professionella upplever att social isolering är ett förekommande fenomen inom målgruppen där de bakomliggande faktorerna anses vara erfarenhet av misslyckanden i sociala interaktioner, social ångest samt stigmatisering av personer med funktionsnedsättningar. Resultatet tyder på att de professionella arbetar med att individanpassa insatserna efter den enskildes behov för att kunna kompensera för dennes svårigheter. / The purpose of this study is to investigate whether professionals from Eskilstuna municipality who work with people with disabilities perceive adults with high-functioning autism as socially isolated, what underlying factors the professionals consider causing social isolation and how they work towards meeting the individuals need for support. The research available on social isolation in adults with high-functioning autism is limited. The available research indicates that people with autism often experience limitations in their social abilities, which contributes to difficulties in social interactions and relationships. These difficulties can contribute to evasive behavior that can result in social isolation. In order to answer the purpose, semi-structured interviews with professionals from various occupations within social work were conducted. Analysis of the collected material has been based on Honneth's theory of recognition and Saleebey's strengths perspective. The results mainly show that the professionals experience social isolation as a common phenomenon within the target group where the underlying factors are considered to beexperience of failures in social interactions, social anxiety and stigmatization of people with disabilities. The results indicate that professionals work to adapt the environment to support the individual's needs in order to be able to compensate for their difficulties.

The purpose of this study is to examine how educators in preschool and kindergarten handle children with ADHD diagnosis or concentration difficulties. Are the educators based on a special way of working with these children? We have chosen to use the theory of Vygotskijs sociocultural perspective. We have also chosen to carry out the study with a qualitative method by doing six interviews and two observations at a preschool we choose to call ́Sommarängen. We believe that these methods are the optimal ones to obtain the answers to our questions. Our questions focus on how educators based on their experiences and knowledge create environments and working methods that can either promote or inhibit children with ADHD diagnosis or concentration difficulties, and if it is possible to discover signs of ADHD before diagnosis is made and in such cases, in what way may it appear? The main result of this study is that there were differences in the respondents' answers about their thoughts on diagnosing children already in preschool age. The results show that the preschool teachers had common opinion that children with ADHD diagnosis have greater opportunities for support and thanks to that early efforts can be made for future schooling. However, the child caregiver had other thoughts about the diagnosis and claim preschool teachers should be careful about placing children in compartments and that it could have negative consequences for the child in the future. A common response was that materials and environments were central to helping children with ADHD or concentration difficulties in their daily lives.

School is an area where teenagers spend a lot of time and there's a lot of sedentary. Today’s teenagers are becoming increasingly sedentary as their age increases. This increases the risk of cardiovascular diseases, type 2 diabetes, depression and obesity. The purpose of this study was to describe the different pedagogical approaches teachers use to reduce sedentary in upper secondary school. The material was collected through semi-structured interviews and were performed with a total of eight teachers. The following investigated questions are: “How do teachers describe that they implement their teaching to reduce sedentary?” and “What opportunities and obstacles do teachers describe that exist to include health-promoting activities in their teaching?” The analysis of the results came from a conventional qualitative content that provided two main categories that answer the purpose. Starting point of the theoretical study is SOC and sociocultural theory. The result of the study is that the most common pedagogical way of reducing sedentary on students is some short and simple movement of breaking during the lessons. Besides short movement breaks, teachers also applied brain-break, walk and talk and outdoor lessons. On the other side, there are limitations on the teachers' knowledge and skills regarding different pedagogical ways of reducing sedentary. Movements in the classroom bring benefits according to teachers. Students become more alert, concentration increases, which leads to improved learning ability. The conclusion is that teachers have the opportunity to use pedagogical working methods outside of lessons planning if the interest and knowledge are available. / Skolan är en arena där barn och ungdomar tillbringar mycket tid och där det sker en hel del stillasittande. Dagens ungdomar blir alltmer stillasittande i takt med att deras ålder stiger. Detta ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, depressioner, övervikt och fetma. Syftet med denna studie var att beskriva vilka olika pedagogiska arbetssätt lärare tillämpar för att minska stillasittandet hos gymnasieelever. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med totalt åtta lärare. Följande frågeställningar som undersöks är: ”Hur beskriver lärarna att de genomför sin undervisning för att minska stillasittande?” samt ” Vilka möjligheter och hinder beskriver lärarna att det finns för att inkludera hälsofrämjande aktiviteter i undervisningen?”. Analysen av resultatet framkom utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys som gav två huvudkategorier som besvarar syftet. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM och sociokulturell teori. Resultatet som studien fick fram är att det vanligaste pedagogiska arbetssättet för att minska stillasittandet hos eleverna är någon form av korta och enkla rörelsepauser under lektionstiden. Utöver korta rörelsepauser tillämpade även lärarna brain-break, walk and talk och utomhuslektioner. Däremot finns det begränsningar i lärarnas kunskap och kompetens om olika pedagogiska arbetssätt för att minska stillasittandet. Flertalet lärare påpekade att det finns många fördelar med rörelse i klassrummet. Eleverna blir piggare, koncentrationen ökar vilket i sin tur leder till en förbättrad inlärningsförmåga. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att det går att förutse att lärare har möjligheten att använda sig av olika pedagogiska arbetssätt utanför lektionsplaneringen om intresset och kunskapen finns.

Att besitta en god läsförståelse är viktigt för att kunna fungera i samhället men också lyckas i skolan. Läsförståelse är en komplex process vilken innefattar många olika delar. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse är lärarens val i undervisningen avgörande. I forskning framkommer mycket information om hur läraren kan arbeta för att utveckla läsförståelse. Forskning är dock bristfällig rörande hur lärare beskriver att de arbetar i praktiken med läsförståelse och vad de uppfattar som gynnsamt för att alla elever ska utveckla läsförståelse. Särskilt lite forskning finns gällande elever i läsförståelsesvårigheter. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur lärare i F-3 beskriver att de arbetar för att utveckla läsförståelse. Särskilt fokus läggs på elever i läsförståelsesvårigheter. Syftet avses att uppfyllas med hjälp av följande frågeställningar:  ·       Hur förklarar och motiverar lärare i årskurs F-3 sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse?    ·       Hur förklarar och motiverar lärare i årskurs F-3 sitt arbete med att utveckla läsförståelse för elever i läsförståelsesvårigheter? I studien användes en kvalitativ semistrukturerad fokusintervju för att samla in materialet. Det var sex lärare från tre skolor som deltog. Resultatet analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet i studien visar att lärarna anser det är viktigt att arbeta med utveckling av förmågorna avkodning, ord- och begreppsförståelse samt förmågan att använda läsförståelsestrategier genom varierade arbetssätt. För de elever i läsförståelsesvårigheter är den komponent som eleven brister i gällande ovanstående det som hen behöver arbeta med både genom intensivträning och genom anpassade arbetsformer tillsammans i klassen, där arbete med bildstöd och förförståelse kan fungera som stödjande verktyg för eleven. Sammanfattningsvis är det svårt att beskriva exakt hur lärare arbetar för att bana väg för alla elevernas läsförståelseutveckling. Alla elever är olika och läraren behöver anpassa sin undervisning efter elevgruppen. / Developing reading comprehension is an important competence for being able to function in society but also to succeed in school. Reading comprehension is a complex process which involves many different parts. For students to develop their reading comprehension, the teacher's choice in teaching is crucial. Research reveals a lot of information about how the teacher can work to develop reading comprehension. However, there is a lack in research regarding how teachers describe that they work in practice with reading comprehension and what they perceive as favorable for all students to develop reading comprehension. There is very little research regarding students with reading comprehension difficulties. The aim of this study is therefore to increase the knowledge of how teachers in grades F-3 describe that they work to develop reading comprehension. A special focus is placed on students with reading comprehension difficulties. The aim will be fulfilled with the help of the following questions: • How do teachers in grades F-3 explain and motivate their work to develop students' reading comprehension?• How do teachers in grades F-3 explain and motivate their work to develop reading comprehension for students with reading comprehension difficulties?  In the study, qualitative semi-structured focus interviews are used to collect data. Six teachers from three schools participated. The results were then analyzed based on a socio-cultural perspective. The results of the study show that the teachers consider it important to work with the development of the abilities decoding, word and concept comprehension as well as the ability to use reading comprehension strategies through varied working methods. For students with reading comprehension difficulties, the component that the student lacks in the above is what he or she needs to work with both through intensive training and through adapted working methods together in class, where work with pictures and pre-understanding can serve as supportive tools for the student. In summary, it is difficult to describe exactly how teachers work to pave the way for all students' reading comprehension development. All students are different, and the teacher needs to adapt his or her teaching to the student group.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

Byggbranschen i Sverige har till följd av Covid-19-pandemin tvingats till en påskyndad digitalisering vilket har bidragit till ökad användning av digitala verktyg och distansarbete. Tidigare forskning inom ämnet indikerar på både positiva och negativa konsekvenser av distansarbete och återkommande faktorer är arbetsmiljön, kommunikationen, kunskapsdelningen och de tekniska förutsättningarna. Studien undersöker hur konstruktörer på ett medelstort byggföretag i Sverige påverkas inom aspekterna effektivitet och kvalitét vid övergången till distansarbete samt om det är en lämplig arbetsmetod att använda permanent i framtiden. För att besvara studiens frågeställningar har författarna valt att använda intervjuer för att undersöka upplevelsen av distansarbete och en datainsamling för att kontrollera effektiviteten och kvaliteten. Intervjumetoden i studien är en semistrukturerad intervju med fem utvalda konstruktörer på företaget som medverkat i studien. Insamlingen av rådata till studien hämtades från företagets interna tidsrapporteringssystem, kvalitetsdokument från företagets underentreprenörer samt en kompletterande enkätundersökning.   Respondenterna i studien upplevde att konstruktörernas effektivitet minskats vilket inte överensstämmer med studiens statistiska data. Resultatet visar att effektiviteten ökat och kvaliteten på konstruktörernas dokument är likvärdig även efter övergången till distansarbete. Författarnas bedömning efter genomförd studie, är att distansarbete är en bra arbetsmetod att tillämpa om det är ett valbart komplement för konstruktörerna. En permanent övergång till distansarbete kan innebära att konstruktörerna upplever en minskad tillhörighet till företaget, mindre gemenskap med övriga medarbetare, en försvårad kommunikation och försämrad kunskapsdelning vilket på sikt kan påverka effektiviteten och kvaliteten på konstruktörernas dokument. / As a result of the Covid-19 pandemic, the construction industry in Sweden has been forced to accelerate the digitalization process, which has contributed to an increased use of digital tools and teleworking. Previous research in the subject indicates both positive and negative consequences of teleworking and recurring factors are the work environment, communication, knowledge sharing and technology. The study examines how designers at a medium-sized construction company in Sweden are affected within the aspects of efficiency and quality in the transition to telework and whether it is a suitable working method to use permanently in the future or not. To answer the questions in this study, the authors have chosen to use an interview method to examine the experience of telework and a data collection to check the effectiveness and quality. The interview method in the study is a semi-structured interview with five selected designers at the company that participated in this study. The collection of data for the study was given from the company's internal time reporting system, quality documents from the company’s subcontractors and a supplementary survey. The respondents in the study felt that the designers’ efficiency was reduced, which do not correspond with statistical data in the study. The results show that efficiency has increased and the quality of the designers' documents is equivalent in the transition to telework. The authors' assessment after the implementation of the study is that teleworking is a good working method to apply if it is an optional complement for the designers. A permanent transition to teleworking can mean that the designers experience a reduced affiliation to the company, less fellowship with other employees, a more difficult communication and impaired knowledge sharing, which in the long run can affect the efficiency and quality of the designers' documents.

Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.

Kommunikation kan ske via tal, skrift eller kroppsspråk. Elever kommunicerar dagligen både hemma och i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som kan påverka elevers muntliga förmåga, där studien är avgränsad till kommunikativa förhållningssätt, arbetsmetoder och klassrumsmiljö. En annan avgränsning är att studien genomförs på endast en skola eftersom det är begränsat med tid och resurser. Studien grundas på en kvalitativ ansats och de verktyg som används är observationer i två klasser och intervjuer med två lärare. Det hermeneutiska paradigmet och det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Under observationerna framkommer det att dialogisk, interaktiv, icke- interaktiv och auktoritativ kommunikation genomsyrar klassrummen. Dessutom visar resultatet att den arbetsmetod som lärarna använder mest är grupparbeten och att mindre grupper är mest givande. Det som framkommer under intervjuerna är att lärarna anser att relationer och motivation är sammanvävda och påverkar varandra, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.

Allt snabbare förändringar i samhället ställer krav på att organisationerna hänger med i dessa förändringar; att de anpassar sig och utvecklar sig för att bibehålla sitt existensberättigande. Ett sätt att möta dessa utmaningar kan vara att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling som karaktäriseras av kulturen och de värderingar den bygger på samt systemsynen. Syftet med studien var att undersöka hur denna typ av värderingar kan integreras i verksamheten. Vid studien tillämpades kvalitativ forskningsmetod med abduktiv slutledning. Studien utformades som en enfallstudie och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier samt studier av audiovisuella data. Resultatet visade att värderingar för kvalitetskultur kan integreras i organisationens egen värdegrund samt policys samt att värderingar kan kopplas ihop med visionen. Värderingarna kan vidare levandegöras i organisationen genom en uppsättning av arbetssätt och verktyg. Studien visade även att värderingar för kvalitetskultur kan integreras i verksamheten i olika faser. / Increasingly rapid changes in society mean that organizations need to constantly adapt and develop, this is central to their continued existence. One way to meet these challenges can be to implement and apply Total Quality Management that is characterized by the culture and the values on which it is based, as well as the system view. The purpose of the study was to investigate how this type of values can be integrated into the organizations.  The study applied a qualitative research method with abductive approach. The study was designed as a single case study and data collection took place through semi-structured interviews, document studies and studies of audiovisual data.  The results showed that values for quality culture can be integrated into the organization's own core values and policies, and that values can be linked to the vision. The values can also be brought to life in the organization through a set of working methods and tools. The study also showed that values for quality culture can be integrated into the organizations in different phases / <p>2021-06-06</p>

Tillgången till studiehandledning på elevers modersmål är begränsad i skolans verksamhet,vilket ställer krav på lärares undervisning av flerspråkiga elever att tillgodose deras förutsättningar och behov för att utvecklas. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att undersöka svensklärares beskrivningar av sin skrivundervisning för flerspråkiga elever i årskurs 4–6. I studien undersöks vilka arbetssätt och aktiviteter svensklärare beskriver att de använder sig av i sin skrivundervisning samt vilken roll flerspråkiga elevers förstaspråk spelar i skrivundervisningen. Fem verksamma lärare i årskurs 4–6 har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på det sociokulturella perspektivet där språkutveckling i samband med stöttning på olika nivåer är centralt i undervisningen för att utveckla flerspråkiga elevers lärande. Genom det sociokulturella perspektivet på lärande tydliggörs vikten av stöttning och modellering vilket även är centralt i respondenternas beskrivningar av sin skrivundervisning. Resultatet visar även att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk är begränsat till när elever är nyanlända eller i början av sin andraspråksutveckling. Användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk i skrivundervisning kräver, enligt studiens resultat, att eleverna har goda kunskaper i sitt förstaspråk för att lärare sedan ska kunna implementera språket i sin skrivundervisning för eleverna.