The aim of this study is to examine how some teachers in the classes 1, 3 and 6 look on the reasons of difficulties in spelling, how they work with the formal side of writing development with focus on spelling and what they think about information- and communication technology influencing the writing development of pupils. The following questions are answered in the study: How is the teaching in to-day´s school regarding the development of writing and spelling? What can the reasons be why pupils spell badly according to the teachers? How can information- and communication technology influence the writing development of pupils? The study is a qualitative study based on half-structured interviews with six teachers from two schools in the classes 1, 3 and 6. In the survey of literature in my study a summary of earlier research concerning writing development is given. A comparison is made with the produced results in this study. The result shows that the teaching is in keeping with the writing pedagogics which is recommended in literature. The teachers are well aware of the importance of phonology for spelling development but they say nothing about the morphological spelling strategies. The opinions amongst the teachers differ regarding the importance of teaching spelling rules. This study does not verify that the information- and communication technology influences the writing ability of the pupils in a negative way. / Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare i årskurserna 1, 3 och 6 ser på orsaker till stavningssvårigheter, hur de arbetar med skrivutvecklingens formella sida med fokus på stavningen samt hur de anser att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivutveckling.                         Följande frågeställningar besvaras i studien: Hur kan undervisningen se ut i dagens skola beträffande skrivutveckling och stavning? Vilka orsaker kan det finnas till att elever har brister i stavningen enligt lärarna? Hur kan informations- och kommunikationstekniken påverka elevers skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie baserad på halvstrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurserna 1, 3 och 6 fördelade på två skolor. I studiens litteraturgenomgång ges en överblick av tidigare forskning inom skrivutvecklingsområdet. En jämförelse görs med de framkomna resultaten i denna studie. Resultatet visar att den undervisning som lärarna bedriver stämmer väl överens med den skrivpedagogik som förespråkas i litteraturen. Lärarna är väl medvetna om fonologins betydelse för stavningsutvecklingen men nämner inget om de morfologiska stavningsstrategierna. Uppfattningen bland lärarna går isär beträffande vikten av att undervisa i stavningsregler. Denna studie ger inga belägg för att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivförmåga på ett negativt sätt.

Syftet i denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på hur digitala verktygkan främja elevers skrivutveckling i årskurs 1. Studien utgår från ett sociokulturelltperspektiv, och undersökningen har gjorts med skriftliga intervjuer med fyra lärarefrån tre olika skolor. Intervjuerna har sammanställts med en innehållsanalys.Resultatet visar att skolor kan ha en varierande tillgång till digitala verktyg och att dedigitala verktygen kan bidra till att främja elevers skrivutveckling. Studien visar ävenatt variation i användandet av digitala verktyg är viktigt. Variation i undervisningenkan bidra till att eleverna blir motiverade genom att arbeta på olika tillvägagångssätt.Slutligen framgår det i studien att lärarnas digitala kompetens har en betydande rollför att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att främja sin skrivutveckling. Läraresom innehar en digital kompetens kan förstå hur de digitala verktygen ska användasoch kan välja rätt verktyg utifrån lektionen syfte och innehåll.

Background: The school's mission is to promote the development and learning of all students and that special consideration should be given to those who have difficulty achieving the purpose of the studies. One way to find ways to support all learning is through conversations with special education teachers. According to the degree ordinance, the special education teacher with a specialization in language reading and writing development must be a qualified conversation partner regarding the same. My problem area is about the special education teacher's role as a qualified conversation partner and counsellor in matters of language, reading and writing development. The purpose of this work is to contribute knowledge about how some teachers, principals and special education teachers describe the special teacher's relational competence in the role of qualified conversation partner and advisor in matters of language, reading and writing development. Method in the study is semi-structured interviews of six respondents. Two special education teachers, two teachers and two principals. The interview results have been analyzed on the basis of Aspelin's (2018) analytics relational competence and on the basis of KoRP, the communicative relational perspective (Ahlberg, 1999). The results show that all respondents give examples of relational competence in the special education teachers. It also emerges that the special education teacher, in consultative conversations, is perceived as clear and structured. Half of the respondents feel that the conversations are important for the teaching of Swedish, and one of them states that he always makes changes in his teaching after the conversations. Conclusions: Both special teachers want to see more profound changes in the classroom after conversations. I see it as important that the special education teacher, with the support of the school management, is given the opportunity to develop their conversational role together with colleagues in continuing education. In different ways, the special education teacher's conversational role, for example through observations of classroom work and subsequent conversations, needs to be developed. The special education teacher’s importance as a conversation partner for language writing and reading development in school should be clarified and worked into the daily work at school. / Bakgrunden: Skolans uppdrag är att främja alla elevers utveckling och lärande och att särskild hänsyn ska tas till de som har svårt att nå målen. Ett sätt att utveckla former för att stödja alla elevers lärande är genom samtal med speciallärare. Enligt examensordningen ska specialläraren med inriktning mot språk- skriv-och läsutveckling vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare gällande detsamma. Mitt problemområde handlar om innebörden av speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare inom språk- skriv och läsutveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur några lärare, rektorer och speciallärare beskriver speciallärarens relationskompetens i rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor om språk- skriv- och läsutveckling. Metod i studien är semistrukturerade intervjuer av sex respondenter. Två speciallärare, två lärare samt två rektorer. Intervjusvaren har analyserats utifrån Aspelins (2018) analysverktyg relationskompetens samt utifrån KoRP, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 1999). Resultaten visar att alla respondenter ger exempel på relationskompetens hos speciallärarna. Det framkommer även att specialläraren, i rådgivande samtal, upplevs som tydlig och strukturerad. Hälften av respondenterna upplever att samtalen har betydelse för undervisningen i svenska, och av dem är det en som uppger att han alltid gör förändringar i sin undervisning efter samtalen.Slutsatser: Båda speciallärarna önskar se mer djupgående förändringar i klassrummet efter samtal. Att specialläraren, med skolledningens stöd, får möjlighet att utveckla sin samtalsroll tillsammans med kollegor i fortbildningar ser jag som viktigt. På olika sätt behöver speciallärarens samtalsroll, t ex genom observationer av klassrumsarbete och därpå följande samtal utvecklas. Speciallärarens betydelse som samtalspartner för språk- skriv - och läsutveckling i skolan bör tydliggöras och arbetas in i det dagliga arbetet på skolan.

I denna systematiska litteraturstudie ska tidigare forskning analyseras och presenteras. Syftet med studien är att belysa hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivande och deras skrivutveckling från förskoleklass till årskurs 6. Studiens frågeställningar handlar om hur digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling, kvalitén på elevers texter och elevers motivation att skiva. Materialet som ligger till grund för studien är 13 vetenskapliga publikationer, där fem är forskningsöversikter och åtta är empiriska studier. Majoriteten av forskningen utgår från den sociokulturella teorin, den kognitiva teorin och pragmatismen. Dessa publikationer har analyserats med en innehållsanalys och sedan kategoriserats in i olika scheman.  Resultatet visar att digitala verktyg påverkar elevers skrivande såväl positivt som negativt. De positiva aspekter forskningen presenterar är bland annat att elever kan få stöttning av verktyget i form av olika program och applikationer. De påverkar även elevers motivation, och engagemanget till uppgiften blir större. Dock kan verktygens lekfulla funktioner bli ett störningsmoment. Andra negativa aspekter är att färre delar av hjärnan stimuleras och att elever inte utvecklar sin finmotorik i användningen av digitala verktyg. Många forskare presenterar även vikten av lärares digitala kompetens för att skapa en gynnsam undervisning. Forskningen är samstämd om att elever bör använda såväl penna och papper som digitala verktyg i sitt textskapande.

I denna studie belyses lärares användning av digitala skrivverktyg vid textproduktion. Allt fler lärare väljer att använda sig av digitala skrivverktyg i undervisningen, vilket innebär förändringar i lärares sätt att undervisa när det kommer till textproduktion. Syftet med studien är att lyfta lärares förhållningssätt och användande av digitala skrivverktyg i undervisningen för elever i årskurs 1–3, inom området skrivutveckling och textproduktion. Frågeställningarna som har besvarats är: när och varför använder sig lärare av digitala skrivverktyg i undervisningen? Hur arbetar lärare med textproduktion och digitala skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare med digitala skrivverktyg i undervisningen? Metoden fokusgrupper har använts där lärare som undervisar i de aktuella årskurserna har intervjuats. Analysen består av en kvalitativ innehållsanalys. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för analysen av materialet. Resultatet visar att lärare ser många anledningar till att använda digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärare använder digitala skrivverktyg i många moment i undervisningen och i många olika ämnen. Lärarna använder sig främst av två olika metoder, att skriva sig till läsning (ASL) och skriva sig till lärande (STL). Resultatet visar även att lärarens roll är viktigt för elevernas skrivutveckling och digitala kompetens. Lärarna ser både möjligheter och begränsningar med digitala skrivverktyg. / This study highlights teachers’ use of digital writing tools in text production. More and more teachers are choosing to use digital writing tools in teaching, which means changes in teachers' way of teaching when it comes to text production. The purpose of the study is to examine teachers' attitudes and use of digital writing tools in teaching for students in grades 1-3, in context of writing development and text production. The questions addressed in the study are: When and why do teachers use digital writing tools in teaching?, How do teachers work with text production and digital writing tools?, and, What opportunities and challenges do teachers with digital writing tools experience in teaching? The focus group method has been used where teachers who teach in the current grades have been interviewed. The analysis consists of a qualitative content analysis. The socio-cultural perspective forms the basis for the analysis of the material. The result shows that teachers see many reasons for using digital writing tools in teaching. Teachers use digital writing tools in many aspects of teaching and in many different subjects. Teachers mainly use two different methods: writing for reading (RtW) and writing for learning (iWTR). The result shows that the teacher's role is important for students' writing development and digital competence. Teachers experience both opportunities and limitations with digital writing tools.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pojkars skrivutveckling mellan årskurserna ett och tre genom att undersöka vad som utmärker texterna och vilken utveckling som sker då de skrivs analogt respektive digitalt. Studien har gjorts med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa elevtextanalyser. Tjugo elevtexter har analyserats. Resultatet visar att texterna utvecklas både i textlängd, stavning och disposition särskilt då eleverna skriver med hjälp av digitala skrivverktyg. En jämförelse mellan de två olika kategorierna analoga och digitala texter visar att utvecklingen är större då pojkar skriver med digitala skrivverktyg, vilket tyder på att de gynnas mer av att skriva digitalt än analogt. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin. / The aim of this study is to increase the knowledge about boys’ writing development in grades one to three by examining what characterizes the texts and what developmental differences there are between handwritten and digitally written texts. Quantitative and qualitative text analyzes was done on twenty student texts. The results shows that the texts develop in length, spelling and disposition particularly when they are written with digital writing tools. A comparison between the handwritten and the digitally written texts   show that the development is greater when boys write with digital writing tools, which indicates that boys benefit more from writing with digital tools. The result has been analyzed with a sociocultural theory.

Förmågan att kunna uttrycka sig i skrift har blivit allt viktigare eftersom skriften numera används dagligen i flera sammanhang. I skolan ges eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga genom undervisningen. Detta ställer därmed krav på att läraren kan göra en bedömning av elevernas skrivförmåga för att ge dem möjlighet att utvecklas. Syftet med den empiriska studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 upplever att formativ bedömning fungerar i skrivundervisningen. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i bedömningsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Vygotskijs sociokulturella teori med den formativa bedömningen som ett underperspektiv. Detta perspektiv utgår från fem olika strategier för att uppnå en framgångsrik bedömning i undervisningen. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av bedömningsstrategierna och de upplever att den strategi som ger störst effekt på elevernas skrivutveckling är när eleverna får återkoppling från läraren. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till. I studien framkommer också en problematik med begreppet formativ bedömning, men om lärarna har en fördjupad kunskap om begreppet samt vet hur de ska arbeta med det i undervisningen på ett effektivt sätt, kan det bidra till att eleverna ges större möjligheter att utvecklas i skrivandet.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares ställningstaganden och erfarenheter av elevers digitala skrivande och skrivande för hand i svenskämnet. För att genomföra studien intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Den insamlade datan analyserades med hjälp av innehållsanalys och det sociokulturella perspektivet med de två begreppen mediering och scaffolding. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna använder sig olika mycket av digitalt skrivande och skrivande för hand i sin undervisning. En positiv aspekt som lärarna lyfter om det digitala skrivandet är möjligheten till redigering av texter. Lärarna i studien nämner även att det finns nackdelar med att låta eleverna skriva digitalt, som till exempel att det kan uppstå tekniska problem med datorer. Flera av lärarna anser att det är viktigt att låta eleverna skriva för hand för att utveckla en läslig handstil. Alla tar upp att eleverna tycker att det är jobbigt att skriva för hand och bygger därför upp ett motstånd som en negativ aspekt av detta skrivsätt. Resultatet visar även att samtliga lärare har fått fortbildning i användandet av digitala verktyg. Flera lärare uttrycker dock att den kunskap de har i digitala verktyg i undervisningen främst är eget inhämtande av kunskap, vilket signalerar att kunskap i digitalt skrivande inhämtas från annat håll än fortbildning.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

This project study focused on scholarly writing skills of adult students enrolled in a private graduate institution in the West Indies. The institution provided writing instruction, but scholarly writing skills remained inadequate for some students when they began their final projects. The project study provided insight into the most pervasive writing skill deficits and the positive and negative influences on writing skill development among graduate students. The research design was an applied qualitative case study using data collected from a purposeful sample of convenience within a bounded system of current students, faculty members, and administrators in one institution. Open-ended questionnaires (n = 5), interviews (n = 14), and qualitative assessments of student writing samples (n = 10) provided data for thematic qualitative analysis. Findings indicated a wide range of individual needs for writing development and guided the formation of a writing improvement project. The theory of andragogy provided the theoretical foundation for both the study and the project. Enrollment in the institution was limited to adults over 25 years of age; therefore, consideration of andragogical assumptions about how adults learn helped in understanding students' writing deficits and influences on their writing skill development. The project, called the Writing Suite, is an integrated curriculum aimed at developing students' scholarly writing skills throughout their graduate programs. When paired with the institution's emphasis on social change, the development of proficient writing skills will increase each student's potential for effecting positive change in his or her community and workplace.