Syftet med denna uppsats var att beskriva grundlärares uppfattning av variationsteori i skrivundervisning av texttyper. Undersökningens frågor svarade mot hur lärare resonerar om val av innehåll och metoder i undervisningen om skrivande av texttyper samt hur lärare upplevde att de använde variationsteori för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för att utveckla elevers skrivande av olika texttyper. Analysen var genomförd med fenomenografi som ansats, webbenkät och semistrukturerad intervju som metod och variationsteori som teori. Resultatet visade att lärarna upplevde variationsteori som tidskrävande och komplex att arbeta med men att det gav god effekt för både elevernas kunskapsutveckling och för lärarnas utveckling av yrkesprofession. Resultatet visade också att lärarna upplever att det är komplext att använda variationsteori i undervisning om att skriva olika texttyper. Men variationsteorin är uppskattad att använda i undervisningen och vissa faktorer kan förenkla användandet. Slutsatsen blir ända att svenskämnets struktur behöver bli mer tillgängligt för variationsteori. / The aim of this paper was to describe teachers’ ways of understanding variation theory used in teaching to write different types of texts. This was done by answering questions as how teachers’ reason in selecting content and methods in teaching to write different types of texts and how teachers experienced how to use variation theory in planning, teaching and evaluation of teaching to develop students' writing of different text types. This empirical study was done with a phenomenography view and variation theory as the theoretical framework for the analysis. The methods were survey and semi structured interview. The results showed that the teachers experienced the variation theory as time-consuming and complex to work with, but that it had a good effect on both the students 'knowledge development and the teachers' development of professional profession. The results showed that the teachers’ experience variation theory as complex in teaching about writing different types of texts. Although variation theory was appreciated in teaching and some factors may facilitate the use of the theory. Anyway, the structure needs to be more accessible to variation theory.

Syftet med föreliggande studie är att belysa elevers uppfattningar om kreativt skrivande inom svenskämnet. Frågeställningarna ämnar undersöka hur kreativt skrivande påverkar elevens skrivutveckling samt om kreativt skrivande kan leda till ökad motivation hos eleven. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet används tidigare forskning samt fenomenografi som ramverk för att analysera skriftliga reflektioner om kreativt skrivande där 33 elever i årkurs nio valt att delta. Resultatet visar att kreativt skrivande är en viktig del i elevernas skrivprocess och bidrar till kunskapsutveckling. Det framkommer att kreativt skrivande skapar motivation och bidrar till ett lustfyllt lärande. Kreativt skrivande bidrar även till personlig utveckling då det bland annat ger eleverna möjlighet att bearbeta och få utlopp för tankar och känslor. / The purpose of the present study is to illustrate students’ perceptions of creative writing within the subject of Swedish. The research questions aim to investigate how creative writing affects students’ writing development and whether it can lead to increased motivation. To address these questions and fulfill the purpose, prior research is used as well as phenomenography used as framework to analyse written reflections on creative wrtiting from 33 ninth-grade students who chose to participate. The results indicate that creative writing is an important part of students’ writing process and contributes to their writing development. It is revealed that creative writing fosters motivation and contributes to joyful learning. Additionally, creative writing contributes to personal development by providing students with opportunities to process and express thoughts and emotions.

Syftet med undersökningen är att jämföra hur legitimerade lärare och rektorer i två olika kommuner med olika lång erfarenhet inom yrket resonerar gällande läs- och skrivinlärning men även hur de planerar och anpassar sin undervisning för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på de anpassningar som sker i klassrumsundervisningen för de elever som redan befinner sig i svårigheter med läsning och skrivning. Metoden som användes i den här undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer där två lärare och två rektorer intervjuades och spelades in. Det empiriska materialet som framkom har analyserats och delats in i tre olika teman som speglar frågorna och syftet i undersökningen. Resultaten blev att samtliga informanter hade relativt lika mål hur skolverksamheten ska fungera, men huvudresultaten som visade sig är vikten av tidig upptäckt, användning av olika metoder i undervisningen samt att de anpassningar som är bra för en del är oftast bra för alla. / The aim of this study is to compare how teachers and headmasters in two different municipals, with various experience in the school profession think and plan their education according to how to prevent reading and writing difficulties. The aim is also to study which arrangements they make to help most students and adjust their education in the classroom for those who already have writing and reading difficulties. This study uses a qualitative semi-structured interviewing method where two teachers and headmasters get interviwed and recorded. The empirical material that the interviwes resulteted in have been analysed and devided in three different themes which reflect the aim and questions of this study. The results was that all of the informants had comparatively same goals for how the school is supposed to work, but the main resultats showed the importance of an early discovery of the students which may get reading and writing difficulties, but also the different methods used in the education and the usage of arrangement that shows that if it’s good adjustments and support for some, it’s useful for everyone.

Digitala verktyg har blivit allt viktigare inslag i grundskolans skrivundervisning. Forskning inom området har undersökt olika aspekter av digitaliserad undervisning i svenska, men det saknas forskning som fokuserar på användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i ämnena svenska och svenska som andraspråk.  Syftet med denna studie är därför att belysa hur verksamma lärare i årskurs 1–6 arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Materialet till studien samlades in via tre fokusgruppsamtal med tre deltagande i varje samtal. En grupp bestod av både svensklärare och SVA-lärare, en grupp bestod endast av svensklärare och en grupp endast av SVA-lärare. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar inga tydliga skillnader vad gäller användandet av digitala verktyg i svenska och svenska som andraspråk. En tydlig likhet är att alla lärare som deltog i fokusgrupperna använde liknande program i sin undervisning för att stötta eleverna framåt i skrivundervisningen genom anpassning till elevers individuella behov. Genom resultatet kan vi visa att verksamma lärare individanpassar användningen av digitala verktyg men att de inte särskiljer skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk.

No description available.

Digitaliseringen har fått ett större utrymme i skolans undervisning och kan leda till förändringar i skrivundervisningen. Elevers röster och åsikter behöver tas i beaktande när skrivundervisningen planeras. Syftet med studien är att belysa elevers uppfattningar om skrivutveckling, skrivundervisning samt analoga och digitala skrivverktyg. För att besvara syftet användes frågeställningarna; Hur upplever elever skrivundervisning och syftet med skrivandet och vilka erfarenheter och uppfattningar har elever av olika skrivverktyg? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem elever genom en semistrukturerad intervju som sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Studien tar sin utgångspunkt i Simple View of Writing. Resultatet redovisas genom fyra rubriker som är kopplade till studiens syfte; Skrivundervisning och skrivutveckling, skrivsituationer, skrivverktyg och elevers uppfattning av redigering med olika skrivverktyg. Resultatet påvisar att eleverna inte har så stor kunskap om sin skrivutveckling och varför de lär sig skriva. Resultatet visar dessutom att elever mestadels använder lärplattan när de skriver. / Digitization has been giving a lot more room in the education system. This might lead to changes in the writing classes. Therefore, the opinions of pupils need to be considered when planning writing classes. The aim of this study is to investigate how pupils perceives writing development, writing education as well as analog and digital writing tool. To achieve the goal of this study the following questions were asked; How do pupils experience writing classes and the purpose of writing, also what experience do pupils have of different tools of writing? Five pupils were interviewed through a semi-structured interview which later was transcribed and analyzed based on a thematic analysis. The study is based on Simple View of Writing. The results are reported through four headings that are linked to the purpose of this study: Writing education and writing development, writing situations, writing tools and students’ understanding of editing with different writing tools. The result shows that the pupils have little knowledge about their writing development and why they learn to write. Also, the result shows that most of the writing is done on the learning board.

Syftet med undersökningen är att ge ett kunskapsbidrag om hur några verksamma lärare säger att de använder digitala och analoga skrivverktyg i skrivundervisningen för att diskutera skrivverktygens roll för elevers textskapande. För att besvara studiens syfte utgår undersökningen från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärarna sin användning av skrivverktyg i undervisningen?, Hur upplever lärarna att elevers textskapande påverkas vid användning av respektive skrivverktyg? och Hur beskriver lärarna sin roll i att stötta och motivera elever under textskapande vid användandet av respektive skrivverktyg? Studien har utgått ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Intervjuerna grundar sig i förkonstruerade frågor framtagna för att besvara studiens tre frågeställningar. Materialet har transkriberats och analyserats för att sortera in relevanta svar i linje med studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna anser att båda skrivverktygen är viktiga att använda i skrivundervisningen. Det framkommer dock att lärarna prioriterar olika beroende på hur och när skrivverktygen ska användas.

The aim of this research study was to increase knowledge of the relationship between the special educational needs teachers (SEN) work and writing difficulties for pupils in year 1–3. The need for the study is motivated by the lack of previous research regarding pupils with writing difficulties and the support they receive from the SEN teacher. The study is qualitative and the empirical data was composed by semi-structured interviews with SEN teachers. The interviews were analysed with a content analysis method. The results showed that SEN teachers can have a supportive function in the assessment of a pupils writing abilities. A pupil with writing difficulties were identified by the teacher through the obligatory assessment material provided by Skolverket. The teachers also identified the difficulties through assessment during the writing process in the everyday work in the classroom. When the teacher has identified signs of writing difficulties, they have a responsibility to inform the student health team. Due to the guarantee of early interventions the pupil is supposed to get additional adjustments which is mainly given within the classroom. The SEN teacher can support the pupil through arly intervention and by supporting the teacher in developing a writing environment based on success factors gained from research. Writing is a complex process that requires multiple functions for the pupil. The results of the study show that the teachers level of knowledge can affect the support given to the pupil. The results from this study show a discrepancy between those schools where support was given to the pupil from the SEN teacher and the extent of the support. One conclusion is that the school leadership has an important task in organizing support for pupils with writing difficulties and the SEN teacher has an important part to play in this support. / Målet med studien var att öka kunskapen om relationen mellan speciallärares arbete och elevers skrivsvårigheter i årskurserna 1–3. Studien är relevant eftersom det finns en kunskapslucka gällande elever med skrivsvårigheter och det stöd som de får av speciallärare. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare. Innehållsanalys användes som metod för att analysera intervjuerna. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare kan ha en stödjande funktion i bedömningen av elevers skrivförmåga. Elever med skrivsvårigheter identifieras av lärare genom de obligatoriska kartläggningsmaterialen från Skolverket. Lärare identifierade även elevers svårigheter genom bedömning i den dagliga skrivundervisningen. När lärare har identifierat tecken på skrivsvårigheter har lärare ett ansvar att informera elevhälsoteamet. Utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin ska elever få extra anpassningar som främst ges inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Speciallärare kan ge en elev stöd genom tidiga insatser och genom att handleda lärare i att utveckla skrivundervisning utifrån de framgångsfaktorer som synliggjorts inom forskning. Skrivandet är en komplex process som kräver multipla funktioner av en elev. Resultatet av studien visar att lärares kunskapsnivå gällande skrivundervisningen påverkar det stöd som ges till elever. Studiens resultat visar även på en diskrepans mellan de skolor där stöd inom skrivandet gavs till elever från speciallärare samt omfattningen av detta stöd. En slutsats är att skolans ledning har en viktig uppgift i att organisera stödet till elever med skrivsvårigheter och specialläraren har en viktig uppgift i detta arbete.

The purpose of this study is to investigate whether there are differences between students' narrative texts written by hand or with an iPad (with keyboard). This comparative study analyzes 54 narrative texts written by students in grade 6. The method of analysis is a combination of a qualitative text analysis model with a quantitative content analysis of the texts, with different measurable variables. The text analysis model systematizes the content of the texts in the categories content, structure and linguistic features, and writing rules. The quantitative analysis is based on measurable variables within the framework of the categories and these are text length, word class distribution, nominal quota, paragraph classification, word length and word variation, readability index, misspellings and spelling and verbal words. The quantitative study has been processed statistically with Swegram. The results show that there are differences in the student grades written by hand and digitally in all three categories. The digital texts are longer, contain more descriptive descriptions, a clearer structure, a more varied language and less spelling errors. But the entirety of the digital texts is not exceptional. Students use a more complicated writing style, vary their language and use more difficult words. However, many students do not have the knowledge, skills or the technical writing ability to compose a clarity of communicate the content in the text. Writing digitally has great advantages over handwriting, but there are also disadvantages. / Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers berättande texter när de skriver för hand med papper och penna eller skriver på iPad med tangentbord (digi­talt verktyg). I denna jämförande studie analyseras 54 berättande texter skrivna av elever i årskurs 6. Analysmetoden är en kombination av en kvalitativ textanalysmodell och en kvantitativ innehållsanalys av texterna, med olika mätbara variabler. Textanalysmodellen systematiserar texternas innehåll i kategorierna innehåll, struktur samt språkliga drag och skrivregler. Den kvantitativa analysen bygger på mätbara variabler inom ramen för kate­gorierna. Dessa är textlängd, ordklassfördelning, nominalkvot, styckeindelning, ordlängd och ordvariation, läsbarhetsindex, stavfel och särskrivningar och talspråk. Den kvantita­tiva studien har bearbetats statistiskt med hjälp av Swegram. Resultatet visar att det finns skillnader i elevtexterna skrivna för hand och digitalt inom alla tre kategorierna. De digitala texterna är längre, innehåller fler gestaltande beskrivningar och har tydligare struktur, ett mer varierat språk och färre stavfel. Men de digitala texternas helhet är inte alltid bättre. Eleverna använder ett mer avancerat skrivsätt, varierar sitt språk och använder svårare ord. Emellertid har flera elever inte kunskapen eller den skrivtekniska förmågan att komponera tydlighet i budskap och innehåll. Att skriva digitalt har stora fördelar framför att skriva för hand men det finns även nackdelar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur formativ bedömning kommer till uttryck i lågstadielärares yrkesutövning i skrivundervisning samt de utmaningar och svårigheter som det kan innebära. Undersökningen bygger på data som samlades in genom semistrukturerade intervjuer om formativ bedömning i skrivundervisningen. Metoden som användes för att analysera datan var innehållsanalys. Analysen genomfördes på det transkriberade intervjumaterialet. Resultaten visar att lärare har till viss del en samstämmig syn på vissa aspekter av formativ bedömning men resultaten avslöjar också vissa skillnader i lärarnas syn på formativ bedömning. Undersökningen visar att lågstadielärare lägger stor vikt vid elevernas self-efficacy och väljer därför att inte vara alltför kritiska till formen i elevernas texter. De fokuserar istället på de innehållsliga aspekterna i bedömningen av elevtexter som producerats av elever som befinner sig i den tidiga skriftspråksutvecklingen. Fokus skiftas successivt till formen i texterna i takt med att elevernas skriftspråk utvecklas. Lågstadielärare uttrycker även att deras formativa bedömning kan förmedlas både muntligt och skriftligt, men att båda kräver stor tidsåtgång. Just tid är något som lärare upplever som en bristvara och något som utgör ett hinder för den formativa bedömningen. Kamratbedömning, att vara närvarande i klassrummet, checklistor och att stötta eleverna under tiden som deras texter växer fram ses som särskilt effektiva formativa metoder.