• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 188
  • 1
  • Tagged with
  • 189
  • 189
  • 149
  • 109
  • 104
  • 43
  • 43
  • 37
  • 22
  • 21
  • 16
  • 14
  • 14
  • 12
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

Vägar in på arbetsmarknaden : Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom fem olika verksamheter

Ewert, Magdalena, Westman, Josefin January 2019 (has links)
En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.
172

Studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet - en fallstudie i hur de befintliga styrdokumenten implementeras i arbetet med genus, social och kulturell bakgrund

Knese, Marie, Johansson, Michelle January 2015 (has links)
I det här arbetet har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan ser på sin yrkesroll, hur de arbetar och vilka skärningspunkter det finns mellan detta och skollagen. Vi är speciellt intresserade av hur de tänker kring och hur de arbetar med elevernas genus, sociala och kulturella bakgrund. Vi har genomfört djupintervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan och har använt oss av en innehållsanalys. Vårt resultat visar att det finns flera skärningspunkter mellan skollagen, skolan och studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning och vad det innebär och hur studie- och yrkesvägledarnas arbete faktiskt ser ut. Dessa dilemman uppstår, bland annat, när det handlar om ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och vad som är studie- och yrkesvägledarens roll. Vi ser flera områden som kräver en djupare diskussion då det finns underliggande dilemman som förhindrar att bristerna i studie- och yrkesvägledningen försvinner. / In this essay we have looked in to how study and career counselors in primary school view their profession, how they work, the school law and if there is any discrepancy between these three. We are especially focused on how they think and work with gender, social and cultural background. We have conducted six interviews with study and career counselors in primary school and used content analysis. Our results show that there are several discrepancies between the schools’, the school law and the study and career counselors view on what study and career counselling means and what a study and career counselor should do and what study and career counselors actually do. These discrepancies emerge mostly when you talk about the responsibility for the study and career counselling and what the study and career counselors’ role is. We can see several areas where a deeper discussion is needed since there are underlying dilemmas which prevents the flaws with study and career counselling in primary school from disappearing.
173

Vad gör en studie- och yrkesvägledare anställningsbar?

Birgerson, Sara, Börjesson, Elinor January 2008 (has links)
Anställningsbarhet anses vara av värde för flera intressenter, däribland samhället, företagen och individen. Vårt examensarbete behandlar anställningsbarhet för studie- och yrkesvägledare. Vi har uppmärksammat att konkurrensen om vägledningstjänster är hård i Skåne. Vi ämnade därför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvägledare, eller annan aspirant till vägledningstjänster, anställningsbar. Vi begränsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvägledare att bli kallad till just anställningsintervju, för vägledningstjänster. Detta gjorde vi genom att använda en, av oss upprättad, kriterielista med anställningsbarhetskriterier. Kriterierna på listan fick sedan arbetsgivare inom sex olika vägledningsområden i Skåne prioritera och diskutera. Vidare jämförde vi detta utfall med Sveriges Vägledarförenings, och Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbunds, prioritering av samma kriterielista. Detta eftersom vår föreställning är att dessa föreningar kan bidra till studie- och yrkesvägledares ökade anställningsbarhet, förutsatt att de har samma syn på anställningsbarhet som arbetsgivarna har. Vår slutsats är att de anställningsbarhetskriterier som väger tyngst, hos studiens arbetsgivare, vid kallande till anställningsintervju för vägledningstjänster är: studie- och yrkesvägledarutbildning, arbetslivserfarenhet inom branschen, bred arbetslivserfarenhet inom olika branscher, eftergymnasial utbildning inom branschen samt professionella/välformulerade ansökningshandlingar. Vidare kom vi fram till att samstämmigheten, mellan å ena sidan arbetsgivarnas svar och å andra sidan svaren från Sveriges Vägledarförening, är hög gällande vissa kriterier, men skiljer sig mycket gällande andra. Detta gäller även för jämförelsen mellan arbetsgivares syn på anställningsbarhet och Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbunds syn på detsamma. / Employability is regarded to be valuable for several actors, among them the society, the enterprises and the individual. Our essay considers employability for career counsellors. We have noticed that competition for counsellor posts is hard in Skåne. Our aim was therefore to examine what makes a career counsellor, or other candidates for counsellor posts, employable. Yet we limited the essay to examine what increases the possibilities for a career counsellor to be summoned interviews, for counsellor posts. We did this by using a list of criteria of employability, established by us. The criterions on the list later got ranked and discussed by employers within six different counsellor areas in Skåne. Then we compared these results with the priorities of the Sveriges Vägledarförening, and Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbund. This because our conception is that these institutions can contribute to increased employability for a career counsellor, presupposed that they have the same vision of employability as the employers do. Our conclusion is that the five most important criteria for employability once summoned to a job interview for counsellor posts are, according to the employers in this study: career counsellor education, work experience within the trade, wide work experience within different trades, education in a higher level than upper secondary school within the trade and professional/well formulated application forms. We also made the conclusions that the consensus between, on one hand the answers of the employers and on the other hand the answers of Sveriges Vägledarförening, is high concerning certain criteria, but is very different concerning others. This also concerns the comparison between the idea of employability among the employers and the idea of the same of Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbund.
174

Vägledarens roll i elevhälsoteamet / The role of the counselor in the student health team

Simonsson, Anna, Skoglund, Saga January 2024 (has links)
Uppsatsen tar avstamp i problematiken kring en växande ohälsa och oro kring framtiden bland ungdomar i dagens samhälle. Som resultat av detta har intresset för skolans elevhälsoarbete och att verka förebyggande och hälsofrämjande vuxit. I hälsoarbetet ingår även att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. I lagstiftning ingår inte uttryckligen att studie- och yrkesvägledaren är en självklar del i elevhälsan, eller skolans elevhälsoteam. Trots detta utgör de ofta en del av detta arbete och innehar värdefulla kompetenser för att utföra uppdraget. I relation till detta är syftet med studien att undersöka studie- och yrkesvägledares roll i elevhälsoteamet samt på vilket sätt deltagandet i teamet påverkar vägledningsarbetet. Vilket kommer då utgå från frågeställningarna: Hur ser studie- och yrkesvägledare på sin roll inom elevhälsoteamet i gymnasieskolan och vilka insatser kan vägledaren bidra med? Vilka fördelar och nackdelar upplever studie- och vägledare att deltagande i elevhälsoteamet medför? För att bemöta studiens frågeställningar har författarna valt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en teoretisk utgångspunkt i konstruktivistisk vägledning och I-P-O modellen. Resultatet som påvisas är att vägledaren ofta har en självklar roll i teamet som är både fördelaktigt för dem själv samt för teamet. Samtidigt är det många faktorer som spelar in i hur studie- och yrkesvägledarens roll utformas i detta arbete. Vidare påvisas att studie- och yrkesvägledaren besitter många kompetenser som kan kopplas till det förebyggande och hälsofrämjande arbetet men att de inte alltid får utrymme att använda dem.
175

Studie- och yrkesvägledare – mötet mellan profession och organisation : En kvalitativ intervjustudie om hur mötet påverkar studie- och yrkesvägledarens yrkesidentitet / Career counselor - the meeting between profession and organization : A qualitive interview study on how the meeting affect the professional identity of a Career Counselor

Hassel, Malin, Jacobsson, Charlotta January 2024 (has links)
Professionen för studie- och yrkesvägledning är en välfärdsprofession som samverkar med andra professioner på fältet. Yrkesrollen kan därför se mycket olika ut beroende på var verksamheten befinner sig och i vilken organisation en tillhör. För att utveckla professionen så att verksamheten uppnår de mål som är menade att balansera individens karriär och yrkesval i samhället, får studenter under utbildningen med sig en socialisering som ska bidra till professionens professionalisering. Denna socialisering kan upplevas tuff i mötet med praktiken eftersom studenterna redan har en föreställning av sin framtida yrkesidentitet. De etiska koderna blir en gemenskap mellan studie- och yrkesvägledarna på kompetensfältet men är osynliga för många av de andra professionerna. Hur stort ditt nätverk är inom din verksamhet eller organisation kan variera mycket. Organisationer styrs av politik, ekonomi ur en helhetssyn. Organisationen har därför en egen kultur och värderingar. Med dessa förutsättningar ingår en nödvändig förhandling om både professionell plats och ett synliggörande av studie- och yrkesvägledarens kompetens och arbetsfördelning ut i arbetslivet. Denna spänning mellan profession och praktik leder alltså till en förhandling mellan etiska koder och kompetensfältets spelregler. Genom en kvalitativ undersökning synliggör vi yrkesidentiteten genom den process som följer den dynamik som individen upplever på sin karriärbana på kompetensfältet.
176

Coachande studievägledare - Vägledande coacher

Karlsson, Christina, Holmer, Solvig January 2015 (has links)
Hur upplever coacher och studie- och yrkesvägledare sina yrkesroller? Vad är centralt i rollerna och hur beskriver coacher och studie- och yrkesvägledare vad de gör och framförallt hur definierar de sin yrkesroll. Finns där några likheter i yrkesrollerna och vilka är skillnaderna? Med många olika frågeställningar i bagaget har vi med hjälp av ett rollteoretiskt perspektiv studerat dessa båda yrkesroller. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med lika många coacher som studie- och yrkesvägledare där vi försökte förstå intervjupersonerna ur olika perspektiv. De perspektiv vi särskilt tittat på är den egna uppfattningen om yrkesrollen, vilken kompetens de olika rollerna uppfattar sig ha och hur de tolkar olika begrepp. Utöver det har vi observerat deras yrkesmiljö, det vill säga hur scenen där de spelar sin yrkesroll ser ut. Bakgrunden till att vi intresserat oss för att jämföra de båda yrkesrollerna är att vi som snart färdiga studie- och yrkesvägledare vill granska en kommande arbetsmarknad – en marknad där efterfrågan på coacher är tio gånger så stor som efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. De slutsatser vi drar från vår studie är att det professionella samtalet är centralt i utövandet av båda yrkesrollerna. Båda yrkesrollerna tar grund i samma typ av samtalsmetodik och båda grupperna fokuserar på att vidga klienternas perspektiv. Den andra delen av yrkesrollerna skiljer sig åt; studie- och yrkesvägledare förväntas ha kompetens om utbildningssystemet och coacherna förväntas ha ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden. Vår undersökning talar för att studie- och yrkesvägledare kan coacha som vägledare och som coach. Skillnaden ligger främst i utbildningsbakgrunden och kanske i ett mer medvetet användande av samtalsmetodik. Coacher kan också vägleda och kan ha en gedigen utbildningsbakgrund men kan också vara verksamma utan någon speciell utbildning.
177

Under ytan : Värdet av självreflektion i det professionella samtalet

Widlund, Lisa January 2018 (has links)
The purpose of this study is to investigate how professional career counselors look at the concepts self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. Furthermore, if they believed that this was something that was highlighted as important during their education and if they have the necessary tools for self-reflection. I also wanted to find out if they spent time self-reflecting in their daily work, and if so, in what way. The study has resulted in the following questions: How do career counselors argue about the concept of self-reflection, self-awareness and the shadow side of a conversation? How do career counselors view the importance of reflecting? What role does self-reflection play for the career counselors in their daily work?  In order to answer these questions, I have used a qualitative approach with in-depth interviews. These in-depth interviews have been performed with professional career counselors in the municipality of Gothenburg. The collected data has then been analyzed, with previous research as a theoretical starting point. The result of the study illustrates the views of these three professional career counselors on the concepts; self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. The study found that self-reflection is a central part of the work for all three career counselors. The three counselors believe self-reflection is a prerequisite for self-awareness. They also believe that in order to be a good career counselor, it is important to be aware of yourself and your behavior. Taking time to reflect and to get to know yourself also helped develop their professional roles. The professional development of self-reflection was beneficial for both themselves and their students. The result also shows that an encouraging and positive attitude is required for self-reflection to be part of the work. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen självreflektion, självkännedom och skuggsidan, det som händer under ytan i ett samtal. Vidare om de upplever att detta var något som lyftes fram som viktigt under deras utbildning och om de upplever sig ha redskap för att själva kunna reflektera. Jag vill också ta reda på om de ägnar tid åt självreflektion och på vilket sätt i sitt arbete. Studiens syfte har utmynnat i följande frågeställningar: Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring begreppet självreflektion, självkännedom och skuggsidan av ett samtal? Hur ser studie- och yrkesvägledare på vikten av att reflektera? Vilken roll spelar självreflektion i studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövande? För att besvara mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig en kvalitativ metod med djupintervjuer. Dessa djupintervjuer har gjorts med verksamma studie- och yrkesvägledare i Göteborgs kommun. Empirin har sedan analyserats med tidigare forskning som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av studien belyser dessa tre verksamma studie- och yrkesvägledares syn på begreppen; självreflektion, självkännedom och skuggsidan; ”det som händer under ytan i ett samtal”. I studien har det framkommit att självreflektion är en central del av arbetet för de tre studie- och yrkesvägledare som intervjuats. Dessa vägledare menar att självreflektion är en förutsättning för självkännedom. Att ha god självkännedom anser de är avgörande för att vara en bra vägledare. Att ägna tid åt att reflektera och lära känna sig själv leder också till att de utvecklas i sin yrkesroll. Den professionella utvecklingen som självreflektion leder till gynnar både dem själva och deras elever. Resultatet visar också att för att självreflektion ska vara en del av arbetet, så krävs en uppmuntrande och positivt inställd organisation.
178

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE OCH COACHERS ARBETE INOM SAMMA OMRÅDE : En kvalitativ studie i likheter och skillnader i kompetenser mellan studie- och yrkesvägledare och coacher

Arlefalk, Johan, Mårtensson, Johanna January 2018 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även på likheter så som att båda yrkesrollerna arbetar empatiskt samt att de arbetar utifrån kompetensen att kunna motivera klienterna till handling. Resultatet från vår studie kan inte uppfattas som generell för alla studie- och yrkesvägledare eller alla coacher utan kan bara hjälpa oss att få en inblick i de kompetenser som de båda yrkesrollerna besitter och använder. / The purpose of our study was to investigate the possible differences and similarities in the skills that study and career counselors and coaches own and use in their work. Based on our purpose, we formulated the following three research questions; What skills does the interviewed study and career counselors have experience off in their professional practices? What skills does the interviewed coaches have experience off in their professional practices? And what are the differences and similarities between the two occupations in terms of competence and competence use. To answer our research questions, we chose to conduct eight qualitative interviews with four study and career counselors and four coaches, all working in the field of study and / or work. In order to analyze our results, we took the help of EU bodies, Cedefop's competence descriptions of the supervisor's duties, and Kerstin Keen's competence description and Knud Illeri's extended competence description. The results show that the study and career counselors highlight five focus areas which are; Methods and Theories, Empathy, Accepting People's Differences and Different Conditions, Motivation and Hope, and Safety, regarding the skills they possess and use. The coaches also highlight five focus areas in their interviews, which are; Way of working and methods with the client, Help the client to see their successes or shortcomings, That the client accomplishes something, The ability be uncomfortable, and Adaptations, regarding the skills they possess and use. The results also showed that the study and career counselors in our study have a greater focus on methods and theories than our interviewed coaches had. The coaches, on the other hand, had a great focus on the ability to be uncomfortable, honest and to work to challenge the clients in different ways, which was not as clear in the case of the study and career counselors. The result also showed similarities such as the fact that both professional roles work empathically and that they work with the ability to motivate the clients into action. The results of our study can not be perceived as general for all student counselors or coaches, but can help us gain insight into the skills that both professors possess and use in their work with clients in this area.
179

“Man kan ju inte vara kunnig innan man fått en chans att lära sig” : En studie om byggbranschens upplevelser av yrkeselevers yrkeskunnande

Blank, Iréne, Fridén, Magdalena January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur praktikhandledare inom bygg- och anläggningsprogrammet uppfattar byggelevers yrkeskunnande och om de upplever någon skillnad i yrkeskunnandet mot före gymnasiereformen 2011. Studie- och yrkesvägledare fungerar som en länk mellan eleverna och branscherna där det är viktigt för vägledaren att ha kännedom om branschernas synsätt. Studien är genomförd med kvalitativ metod där tio APL-handledare på byggarbetsplatser i Värmlands län intervjuats. Intervjuerna är analyserade enligt innehållsanalys och ställs mot Illeris teorier om lärande och kompetens. Analyserna är inramade av Bourdieus habitusteori. Resultaten visar att APL-handledare har svårt att definiera vad yrkeskunnande är och därmed har uppfattningarna skiljts åt gällande vad som förväntas av APL-elever. Det framkommer även att egenskaper som förväntas av APL-eleverna närmast kan definieras som Bourdieus kapital än konkreta yrkesfärdigheter. Våra resultat visar dessutom att APL-handledarna inte har någon uppfattning om vad som står i examensmålen för bygg- och anläggningsprogrammet. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för studie- och yrkesvägledarens uppdrag som ibland blir en medlande länk mellan de olika aktörerna; skolan, arbetslivet och eleven. / The purpose of this study is to investigate what building and construction workers who mentor students from the vocational-education program of building and construction think about the students’ vocational skills. The study also hope to ascertain whether the construction workers have noticed any difference in the students’ vocational skills after the school reform of 2011. As aspiring guidance counsellors we aim to play the role of a bridge between the students and their chosen field of employment. For guidance counsellors it is important to have a solid grasp of the values and views found in different fields of employment and to manage the expectations of the students. For this study, we used a qualitative method in which we interviewed ten mentors on construction sites across the county of Wermland. The content of the interviews was later analysed and compared to Illeris’ theory of knowledge and competence. As a theoretical framework, we also used Bourdieu’s theory of Habitus. The results show that the mentors had difficulty defining vocational skills in a meaningful and concise manner, which leads to students finding it difficult to know what is expected of them. The characteristics of the students are better defined in Bourdieu’s theory of habitus. The results also revealed that the mentors did not have a clear picture of what was expected of a student and did not understand fully what the student would need to learn in order to pass the relevant examinations at the end of the course. We hope that this study will contribute to a clearer understanding of the role of the guidance counsellor, which in this case is to act as a bridge between those already working in the construction industry and the students hoping to work within the construction industry after they have graduated.
180

Studie- och yrkesvägledares kompetenser : Utifrån utbildning och arbetslivserfarenhet / Career counselors competences : Education and past working experiences

Demirci, Madelene, Tina, Ohls January 2022 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på sin kompetens utifrån utbildning och erfarenhet. Studien utgår från frågeställningarna om hur studie- och yrkesvägledarna ser på utbildningen vad gäller erfarenheter och kunskaper, hur deras teoretiska kunskaper tillämpas i det studie- och yrkesvägledande arbetet och hur studie- och yrkesvägledarna upplever sina kompetenser inom yrket. Studien bygger på intervjuer av åtta studie- och yrkesvägledare som är yrkesverksamma på gymnasium, högskola, vuxenutbildning och stöd/matchning. Forskningsresultatet visar att studie- och yrkesvägledare besitter en bred kompetens som kommer från både utbildning och arbetslivserfarenhet. Den mest framträdande kompetensen som studie- och yrkesvägledarna har är samtalsmetodiken och de har även en bred teoretisk grund att stå på. Samtidigt så framkommer det i studien att det råder en viss osäkerhet när det gäller kunskaper om karriärteorier. Studien visar att det finns utvecklingsmöjligheter inom studie- och yrkesvägledarproffessionen inom Sverige men även i samarbete med övriga Europa. / The aim of this study was to examine how the graduated career counselors view their competencies from education and past working experiences. The subject of investigation research question was how the career counselors view their education in terms of experiences and knowledge, in what ways their theoretical knowledge is implemented in their work and how they experience their skills in the profession. Eight career counselors were interviewed, they are professionals in high school, college, adult education and support / matching. The results show that career counselors have a broad knowledge due to both education and work experience. According to the career counselors the most prominent competence is the conversation methodology and their broad theoretical basis. At the same time, the study results show that there is a certain amount of uncertainty when it comes to knowledge of career theories. Finally, the results also show that there are opportunities within the study and career counseling profession within Sweden but also in collaboration with the rest of Europe.

Page generated in 0.2154 seconds