I studien undersöker vi hur lärare i F-3 beskriver att de väljer, introducerar och stöttar elever i problemlösningsuppgifter i ämnet matematik. För att besvara detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studien har vi tagit stöd av modellen Responsive Teaching through Problem Posing som ett teoretisk ramverk för att besvara studiens tre forskningsfrågor. Resultatet visar att lärare beskriver att de väljer problemlösningsuppgifter utifrån elevernas kunskapsnivå, intressen och vardag. Eleverna får då möjlighet att förknippa matematik till verkligheten. Lärare tar hänsyn till elevernas tidigare erfarenhet och vilka strategier de har kunskap om. Resultatet visar även att det råder delade meningar om huruvida strategier ska visas eller inte vid en introduktion av en problemlösningsuppgift och när eleverna har svårigheter med uppgiften. Lärare stöttar elever genom att placera dem i väl genomtänkta grupper. Eleverna får då möjlighet att ta del av varandras kunskaper. Slutsatsen är att flertalet lärare visar ofta strategier till elever vid genomgång och när elever inte förstår introduktionen. Detta bidrar till att eleverna inte får möjlighet att resonera och reflektera över sina strategier, vilket inte främjar deras problemlösningsförmåga. / In this study, we examine how teachers in Grades F-3 describe that they choose, introduce, and support pupils in problem-solving tasks in the subject of mathematics. To answer this, we have used a qualitative method with semi-structured interviews. In the study, we have taken the support of the model Responsive Teaching through Problem Posing as a theoretical framework for answering the study's three research questions. The results show that teachers describe that they choose problem-solving tasks based on the pupil’s level of knowledge, interests, and everyday life. Pupils will then have the opportunity to associate mathematics with reality. Teachers consider pupils previous experience and what strategies they know about. The results turn out that there are divided opinions among the teachers about whether strategies should be shown or not when introducing a problem-solving task and when pupils have difficulties with the task. Teachers support pupils by placing them in well-thought-out groups. The pupils will then have the opportunity to take part in each other's knowledge. The conclusion is that the majority of teachers often show strategies to pupils when reviewing and when pupils do not understand the introduction. This contributes to pupils not having the opportunity to reason and reflect on their strategies, which does not promote their problem-solving skills.

Syftet med denna studie är att undersöka samarbetets relation till inskolning och interkulturalitet. Dataunderlaget för att undersöka denna relation var en enkät, som besvarades av yrkesverksamma på olika förskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Enkätfrågorna baserades på ämnesrelevant litteratur och vetenskapliga artiklar om samarbete, inskolning och interkulturalitet. Syftet med enkäten var att identifiera vad de yrkesverksammas åsikter var i relation till litteraturkopplingarna. Resultatet var att respondenternas (n:55) generella åsikt bekräftade flertalet av litteraturkopplingarna. Respondenternas gemensamma svar var ständigt över den neutrala gränsen. I de flesta frågor var respondenternas åsikter väldigt lika medan i några få frågor var det en större variation.

Today, companies have to redesign and improve their operational performance to cope with the market competition. While research related to organizational improvements has focused on applications of value stream mapping in mass production plants, it is unclear whether value steam mapping can be applied in new product introduction organizations. This thesis strives to generate and describe a customized value stream mapping tool adapted to manage twofold customer value within new product introduction environments, processes that construct products and information gathered from the production and incorporated into next generation products. The study is conducted with a case study approach including an application of the model in an industrial setting. The findings implicate that the value stream mapping tool is applicable when managing performance improvements during new product introduction. Moreover, performance measures to evaluate the new product introduction information loop are presented.

Bakgrund: För att ge god och säker vård behövs ett säkert och strukturerat sätt att kommunicera mellan olika vårdgivare. Kommunikationsverktyget SBAR skall enligt Sveriges kommuner och Regioner, implementeras inom kommunal verksamhet.Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal har behov att kunna rapportera utifrån en patientsäker struktur där patientinformation sker mellan olika vårdgivare och inom den egna verksamheten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att införa och använda kommunikationsverktyget SBAR inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg. Analys gjordes med en manifest innehållsanalys.Huvudresultat: I resultatet framkom två kategorier och fyra subkategorier.De två kategorierna var hinder och förutsättningar vid införandet av SBAR och hinder och förutsättningar för användandet av SBAR. Sjuksköterskorna upplevde att SBARutbildningen liknade en kortfattad information, inte som en utbildning i ett nytt kommunikationsverktyg. De saknade uppföljning och att ny personal fick utbildning i SBAR. Samtliga sjuksköterskor uppgav att SBAR skulle ha fungerat bättre om fler inom organisationen, dvs omvårdnadspersonal, använde det, samt att det var fördelaktigt och användbart då kommunikationsverktyget har en tydlig struktur på vad som ska rapporteras. Sjuksköterskorna beskrev att det var stor variation i hur och antalet omvårdnadspersonal som använde och rapporterade utifrån SBAR. Detsamma gällde för sjuksköterskorna.Slutsats: Studien visar att det finns vissa steg i implementeringsprocessen som bör utvecklas och förstärkas och att det är viktigt och värdefullt att involvera vårdpersonalen i samtliga steg. Genom att involvera personalen kan införandet och användandet underlättas. / Background: In order to provide high-quality, safe care, a safe and structured way of communicating between different care providers is needed. According to Sweden's municipalities and regions, the communication tool SBAR must be implemented in municipal operations. Nurses and nursing staff need to be able to make their reports based on a patient-safe structure, both when there is a transfer of patient information between different care providers, and within their own operations.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of introducing and using the communication tool SBAR in municipal elderly care.Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. The data collection took place through semi-structured interviews with eight nurses in municipal elderly care. Analysis was conducted using a manifest content analysis.Main results: The results showed two categories and four subcategories.The two categories were obstacles and conditions for the introduction of SBAR and obstacles and conditions for the use of SBAR. The nurses felt that the SBAR training was similar to a brief information, not equivalent to receiving training in using a new communication tool. They lacked follow-up, and new staff lacked training in SBAR. Allnurses stated that SBAR would have worked better if more people within the organization, i.e. nursing staff, used it, and that it was beneficial and useful as the communication tool provides a clear structure for what is to be reported. The nurses described that there was great variation in the number of nursing staff who used SBAR for their reports, and in the way it was used. The same was true for the nurses.Conclusion: The current shows that there are certain steps in the implementation process that should be developed and strengthened, and that it is important and valuable to involve the care staff in all steps. By involving the staff, the introduction and usage can be improved.

No description available.

The introduction can be a crucial aspect for how well new employees will feel comfortableand socialized in their new workplace (Lindelöw, 2016). Due to the current corona pandemic, many organizations have had to restructure their work, which means that many employeescurrently work from home. This has also affected the introduction of new employees, as moreand more people get their introduction at a distance due to this. This study aims to contributea deeper understanding of how new employees experience their introductory process when ittakes place at a distance. To achieve the aim, the following questions were asked: How do new employees describe their introductory process when it takes place at a distance? What are the possibilities or hinder enlightened new employees when the introductory process takesplace at a distance? How can new employees' experiences of the introductory process thattakes place at a distance be understood based on the Demand-control-and support model?The empirical material was collected through six semi-structured interviews, where therespondents would: (1) have undergone and introduced at a distance, (2) only worked fromhome via digital tools, (3) have a permanent job, (4) have a post-secondary education and (5)be between 20-30 years. The collected material has further been analyzed on the basis of twotheories: Lindelöw's introductory model and Karasek's and Theorell's Demand-control- andsupport model. The results of the study showed that the respondents perceived theintroduction as insufficient and found it more difficult to learn their new tasks, be socializedin the organization and understand the norms and organizational culture at an introductionthat took place at a distance. On the other hand, attention was drawn to certain possibilitieswhere the respondents believed that they developed their ability to take responsibility andtheir ability to take their own initiatives. Furthermore, the results showed that the respondentsexperienced high demands at the same time as they felt that they lacked control during anintroduction that took place at a distance. Although social support turned out to be high onsome occasions, respondents still felt that it was often limited and did not fulfill the samefunction when it was done through digital methods.

Denna studie har som syfte att undersöka nyanställdas introduktionsprocess under ett påtvingat distansarbete. Det görs med hjälp av Malin Lindelöws teoretiska modell för en introduktion av nyanställda. Modellen bidrar till en djupare förståelse och fungerar som en referensram när intervjupersonernas upplevelser av sin introduktionsprocess analyseras och tolkas. I analysen används även Randall Collins teori om interaktionsritualer. Collins (2004) menar att interaktionsritualer fungerar som sociala processer där känslan av solidaritet kan stärkas och emotionell energi skapas mellan gruppens medlemmar vilket gör att gruppen vill träffas igen (Wettergren et al., 2008).  Studien är utförd efter en kvalitativ forskningsdesign där sex personer har intervjuats i rollen som nyanställda och där introduktionsprocessen delvis eller helt har genomförts på distans. Det empiriska resultatet av studien visar att intervjupersonerna beskriver skilda upplevelser av introduktionsprocessen. De som upplever den lyckad har blivit varmt välkomnande, fått möjlighet att lära känna kollegor, haft en regelbunden kommunikation med den som varit ansvarig samt att de upplevt att de fått ett stort stöd under introduktionen. Deras introduktionsprocess har även varit löpande och därmed har arbetsuppgifterna och arbetskraven successivt stegrat vartefter de känt sig trygga i sin nya befattning. De som istället har upplevt introduktionen som mindre lyckad har inte upplevt stöd från den ansvarige, kommunikationen beskrivs som mycket bristfällig och de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem. / This study aims to investigate the introduction process of new employees during forced teleworking. This is done using Malin Lindelöw's theoretical model for an introduction of new employees. The model contributes to a deeper understanding and serves as a frame of reference when the interviewees' experiences of their introductory process are analyzed and interpreted. The analysis also uses Randall Collins' theory of interaction rituals. Collins (2004) argues that interaction rituals act as social processes where the sense of solidarity can be strengthened and emotional energy is created between the members of the group, which makes the group want to meet again (Wettergren et al., 2008). The study is conducted according to a qualitative research design where six people have been interviewed in the role of new employees and where the introduction process has been carried out partly or completely remotely. The empirical results of the study show that the interviewees describe different experiences of the introduction process. Those who experience it successfully have been warmly welcomed, given the opportunity to get to know colleagues, had regular communication with the person responsible and that they experienced that they received great support during the introduction. Their introductory process has also been ongoing and thus the tasks and work requirements have gradually increased as they have felt confident in their new position. Those who have instead experienced the introduction as less successful have not experienced support from the person responsible, the communication is described as very inadequate and they have had difficulty knowing what is expected of them.

The healthcare sector is today one of the most overburdened industries and this includes a high workload on the healthcare staff. The high workload means that it is an industry that is in constant need of new employees, which in turn means that organizational socialization, which in everyday language is referred to as an onboarding, is a common phenomenon. In order for organizational socialization to take place in an effective manner, organizations usually try to develop some type of tactics for implementation. Regardless of the tactics, it appears that the role of the employees is crucial as a great deal of responsibility is placed on them, which can mean that their mental workload is affected. An overall purpose of our study has therefore been to develop knowledge about organizational socialization in the care sector, but more specifically we intended to investigate how the existing care staff experience that organizational socialization affects their own mental workload. The questions we asked focused on what experiences the existing staff have of organizational socialization in their current workplace, how they feel that their mental workload is affected in connection with it and which socialization tactics appear to be more closely connected with their mental workload being negatively affected. The study is of a qualitative nature and we chose to conduct seven semi-structured interviews with employees in the healthcare sector. Our empirical material has been analyzed on the basis of two models, one of which explains the complexity of mental workload and the other describes socialization tactics. The results showed that the care staff experience a higher mental workload in connection with organizational socialization, however, it did not appear that the choice of socialization tactics was the decisive factor but that the main reason was time pressure. / Vårdsektorn är idag en av de mest belastade branscherna och detta medför även en hög arbetsbelastning på vårdpersonalen. Den höga belastningen innebär att det är en bransch som ständigt är i behov av nya medarbetare vilket medför att organisationssocialisation, som i vardagligt språkbruk benämns som introduktion, är ett vanligt förekommande fenomen. För att organisationssocialisationen ska ske på ett effektivt sätt utgår vanligtvis organisationer från någon typ av taktik för genomförandet. Oavsett taktik framkommer att medarbetarnas roll är avgörande då ett stort ansvar läggs på dem vilket kan innebära att deras mentala arbetsbelastning påverkas. Ett övergripande syfte med vår studie har därför varit att utveckla kunskap om organisationssocialisation inom vårdsektorn men mer specifikt avsåg vi att studera hur den befintliga vårdpersonalen upplever att organisationssocialisation påverkar deras egna mentala arbetsbelastning. De frågor vi ställde oss var vilka erfarenheter den befintliga personalen har av organisationssocialisation på den nuvarande arbetsplatsen, hur de upplever att deras mentala arbetsbelastning påverkas i samband med den samt vilka socialisationstaktiker som framstår som mest framträdande i samband med att den mentala arbetsbelastningen påverkas negativt. Studien är av kvalitativ art och vi valde att utföra sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom vårdsektorn. Vårt empiriska material har analyserats utifrån två modeller varav en förklarar komplexiteten i mental arbetsbelastning och den andra beskriver socialisationstaktiker. Resultaten visade att vårdpersonalen upplever en högre mental arbetsbelastning i samband med organisationssocialisation dock framstod det inte som att valet av socialisationstaktik var den avgörande faktorn utan den främsta anledningen var tidspress.

Onboarding is the process that helps new employees integrate into their new workplace and role. The opinion and perception of the onboarding-process has been proven to have an impacton the employee’s commitment and the turnover rate in organizations. The employee´s perception of the onboarding is thus important and something that many organizations care about. The purpose of this study is to examine how new hired personnel have perceived their onboarding at two different companies, one established, and one newly established company. We also investigated if the perceptions between the employees at these companies differs, and if so, how they differ from each other. We have gathered our empirical data through semistructured interviews with new hires at the two companies. We have in this study used the theoretical framework that Bauer (2010) wrote in her publication “Onboarding New Employees: Maximizing Success”. In conclusion, the results indicates that the employees at the established company have perceived the onboarding activities as more formal, well-planned, and proactive, whereas the employees at the newly established company have perceived the onboarding as not so profoundand in some cases as non-existent. Though the perceived onboarding activities differs a lot, we see that the expectation of the onboarding plays an important role in the employees’ general opinion and perception of the onboarding. The study also conveys suggestions for interesting future research. / Onboarding är den process som hjälper nyanställda att integreras in på deras nya arbetsplats och i deras nya roll. Uppfattningen och upplevelsen av onboardingen hos anställda, har visat sig ha en påverkan på deras nivå av engagemang samt på företags personalomsättning. De anställdas uppfattning är mycket viktig och någonting som många organisationer bryr sig om. Studien syftar till att bidra med kunskap till hur nyanställda på två olika företag uppfattar den onboarding-process de fick genomföra och ta del av när de påbörjade sin anställning. Vi undersöker huruvida det finns en skillnad i hur nyanställda på ett etablerat företag uppfattar onboarding-processen gentemot nyanställda på ett nyetablerat företag. Vi har samlat in vår empiriska data genom semistrukturerade intervjuer med nyanställda på de två företagen och. Det teoretiska ramverk som har använts för att analysera empirin är Bauer (2010) ´s teoretiskaramverk som hon redovisar i sin publikation “Onboarding New Employees: MaximizingSuccess”. Resultatet indikerar på att de nyanställda på det etablerade företaget har upplevt sin onboarding som formell, välplanerad och proaktiv. Vidare har de nyanställda på det nyetablerade företaget uppfattat onboardingen som icke formell och i vissa fall icke existerande. Ytterligare ett resultat som studien visar är att nyanställdas förväntan på onboardingen spelar en stor roll för den nyanställdas generella åsikt och uppfattning om dess onboarding. Studien förmedlar även förslag på intressant vidare forskning på ämnet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i den svenska förskolan. Mer specifikt undersöks vad vårdnadshavare skattar positivt respektive negativt vid inskolning, samt vilka förslag på förbättringar som vårdnadshavare ger i relation till inskolning i den svenska förskolan. I studien används en kvantitativ metod i form av en survey, digital enkätundersökning, besvarad av 102 vårdnadshavare som skolat in sitt barn under året 2021. Studiens resultat har analyserats med utgångspunkt i det holistiska perspektivet. Tidigare forskning visar att vårdnadshavare betonar vikten av att skapa och stärka relationen mellan hem och förskola. Forskningen visar även att uppmuntran, tid och kontinuitet ses som centrala delar för att bygga, säkra och bibehålla genuina relationer samt att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger påverkas av båda parter. Studiens resultat uppmärksammar att det är av betydelse för vårdnadshavare att utbyta information och återkoppling, samt att de ges tid för att skapa relationer med sitt barns pedagoger vid inskolningen. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan vårdnadshavares deltagande i ett introduktionssamtal innan inskolningen och deras skattade trygghet. Studien finner även att de vårdnadshavare vars trygghet är skattad lägst, har gemensamma förbättringsåtgärder i egenskap av önskan om mer kommunikation och ett större visat intresse av pedagogerna inför barnet. / KeywordsFeeling of safety, holistic perspective, introduction meeting, schooling