Möjligheten att bilda ägarlägenheter i svensk lag har diskuterats av lagstiftare sedan 1800-talet. I maj 2009 beslutade den svenska regeringen att ägarlägenheter skulle vara en möjlighet på den svenska bostadsmarknaden för att öka mångfalden av upplåtelseformer. När den svenska regeringen utformade lagen lämnade de frågan om hur fastighetsgränserna ska dras till lantmäterimyndigheten. Syftet med den här studien är att undersöka hur dessa gränser utformas i praktiken och undersöka hur väl lantmäterimyndighetens riktlinjer följs samt fastställa hur väl lagarna om gränser för ägarlägenheter fungerar. För att undersöka detta har litteraturstudier gjorts genom att analysera den gällande lagen och dess förarbeten, samt intervjuer med lantmätare med särskild kunskap om bildande av ägarlägenheter. En jämförande fallstudie har också gjorts för att undersöka hur dessa typer av lantmäteriförrättningar går till i praktiken och hur väl de stämmer överens med befintliga riktlinjer.  Studierna visar att systemet för att fastställa fastighetsgränserna är framför allt beroende av vad sakägaren kräver när den ansöker om att bilda ägarlägenheter. Det finns dock ett mönster i fallstudien som tyder på att fastighetsgränserna ofta dras där den bärande konstruktionen börjar. Gränsen går alltså vanligen i väggens ytskikt, men exakt var varierar. Innanför denna ingår som huvudregel allt i lägenheten med undantag för bärande innerväggar, men även här förekommer en hel del variation. Vidare säger respondenterna i intervjustudien att det är naturligt med variation eftersom byggnader skiljer sig i utformning från fall till fall. Sammanfattningsvis fungerar reglerna för att skapa fastighetsgränser för ägarlägenheter bra ur lantmätarens perspektiv. / The possibility to form ownership apartments, or condominiums, in Sweden has been up for legislative discussion several times since the 19th century. In May 2009 the Swedish government decided that owning apartments should be a possibility on the Swedish housing market to increase the diversity of the forms of tenure. When forming the law, the Swedish government left the question of how the property boundaries should be drawn to the cadastral authority. The purpose of this study is to investigate how these boundaries are formed in practice and research how well the cadastral authority's guidelines are being followed as well as determine how well the laws regarding boundaries of condominiums work. To investigate this, a litterateur study has been conducted by analysing the current law and its’ legislative history, as well as qualitative interviews with land surveyors with special knowledge about forming condominiums. A comparative case study of cadastral documents has also been made to research how these types of cadastral procedures are done in practice and how well they correspond to existing guidelines. These studies show that the system for determining the property boundaries chiefly depends on what the interested party demands when applying for creation of condominiums. A pattern has been discerned in the case study that implies that the property boundaries are often drawn where the primary structure begins. Therefore, the boundaries tend to be located in the surface of the wall, however the exact location of the boundaries vary. As a rule, everything within this boundary belongs to the condominium but variations regarding this exist as well. Furthermore, the respondents in the interview study say that it is natural with some variation as the construction differs from case to case. In conclusion, the rules regarding creating property boundaries for condominiums appear to work wellfrom the cadastral authority’s point of view.

Ägarlägenheter har varit föremål för diskussion i Riksdagen flertalet gånger under de senaste 150 åren. Genom tiden har olika motiv presenterats till varför ägarlägenheter bör införas i Sverige och vid varje förslag har olika motargument presenterats. Det har skickats in dryga tjugo motioner men frågan har endast utretts ordentligt två gånger. Vid utredningarna har det inte funnits konkreta skäl till varför ägarlägenheter inte ska införas men man har ändå inte ansett att det är nödvändigt att införa i Sverige. År 2009 möjliggjordes ägarlägenheter i svensk lagstiftning och det fanns höga förväntningar på den nya bostadsformen. I detta examensarbete har det undersökts vilka motiv och motargument som har funnits i de olika handlingarna som inkommit till Riksdagen. Det har även undersökts hur utvecklingen har sett ut för ägarlägenheter sedan införandet samt hur man kan få ägarlägenheter att bli en etablerad upplåtelseform i framtiden. För att kunna få en helhetsöversikt och tillgång till mycket material har det använts en litteraturstudie i detta arbete. Utöver det har propositioner, lagar, motioner och offentliga utredningar använts rikligt. Litteraturstudien och det offentligt tryckta materialet har varit till stor hjälp vid undersökning av ägarlägenheter genom historien. För att få en blick in i framtiden har en intervju hållits med en person som är verksam i branschen och har stor kunskap om ägarlägenheter. Det främsta motivet för att införa ägarlägenheter har visat sig vara att minska den rådande bostadsbristen i Sverige. Utöver det finns även motiv för att öka inflytandet av den egna lägenheten samt att ägarlägenheter kan gynna den privata hyresmarknaden där individer med kapital kan investera och skapa fler boendemöjligheter. Utvecklingen har haft en passiv start sedan införandet, dels på grund av juridiska hanteringar för banker och försäkringsbolag men även till stor del på grund av avsaknad av information kring vad ägarlägenheter är för investeraren. Både privata aktörer och företag var försiktiga med att investera i något som de besatt lite eller ingen kunskap i. Ägarlägenheter har etablerats till viss del på Sveriges bostadsmarknad med positiv respons från ägarna av dessa men har fortfarande en stor potential att uppnå för att på allvar fungera som ett komplement till bostadsrätten i Sverige. / Condominiums have been cause for debate in the Swedish Parliament multiple times in the last century and a half. Throughout time different motives have been presented to why condominiums should be introduced to the Swedish market and with every proposition different counter arguments have been presented. Approximately twenty motions have been submitted but there have only been two public inquiries. During these inquiries there have not been any actual reasons presented as to why condominiums should not be introduced on the market, yet the Swedish Parliament have not seen the benefits of introducing it on the Swedish housing market. In 2009 condominiums were made possible within Swedish law and the expectations for the new form of housing were high. In this thesis it has been investigated which motives and counter arguments that have been presented in the documents provided to the parliament. This thesis also focuses on the development of condominiums after its introduction as well as trying to get a perception of how condominiums can get more established on the Swedish market. To get a comprehensive overview and access to a lot of material the thesis is written with document studies as a method. Besides the document studies, propositions and laws, motions and public inquiries have been used generously in this thesis. The document studies and the publicly published material from the government were very useful for investigating and gathering information from the past. However, to get information about the future an interview has been conducted with a person active in the business with great knowledge about condominiums. The main motive to introduce condominiums on the Swedish housing market turned out to be to prevent the current housing shortage in Sweden. Besides the main motive, condominiums are also motivated by the increased influence of the private household along with the possibility for people with funds to invest in apartments to lease and therefore create more rental opportunities on the private market. The development has had a passive start since the introduction, partially from legal uncertainty from banks and insurance companies but mainly due to the lack of information about what condominiums actually are to the investors. Both private and corporate investors were cautious to invest in something they had little to no knowledge about. Condominiums are starting to get established on the Swedish housing market and have received positive feedback from owners of these yet this new form of housing still has to provide extensive growth to be able to act as a proper complement to co-operative apartments in Sweden.

Detta är en uppsats skriven på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm inom Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning fastighetsjuridik.   Ägarlägenheter har funnits på den svenska marknaden sen 2009 trots detta finns det bara lite över tusen stycken idag. Ägarlägenhet liknar bostadsrätten men skillnaden är att ägaren av en bostadsrätt har nyttjanderätt till sin bostad medan ägaren till en ägarlägenhet har äganderätt till just den bostaden. Det vill säga att ägarlägenheten är mer lik ett småhus än en bostadsrätt rent juridiskt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka ägarlägenheters möjligheter för andrahandsuthyrning främst för korttidsuthyrning och jämföra med bostadsrätter. Vad är skillnaderna mellan hur en ägarlägenhet och en bostadsrätts får hyras ut redogörs för. Den kommer även att diskutera hur möjligheterna för andrahandsuthyrningen har förändrats under de senaste åren. Uppsatsen kommer även att undersöka varför en ägarlägenhet har förvärvats.  Hur ser reglerna ut för andrahandsuthyrning av de olika upplåtelseformerna undersöks i uppsatsen. Andrahandsuthyrningen för hyresrätter är ofta begränsad och kräver tillstånd från hyresvärden. Det är inte möjligt att ta ut en högre hyra än vad denne själv har. Hyrs lägenheten ut möblerad fås tio till femton procent påslag tas ut. För bostadsrätter gäller liknande regler som för hyresrätter att tillstånd krävs, dock från bostadsrättsföreningen i stället för hyresvärden. Däremot är det möjligt numer genom lag om uthyrning av egen bostad att ta ut en högre hyra jämfört med hyresrätter. Kapitalkostnaden plus driftkostnaderna ligger till grund för vilken hyran som får tas. Hyressättning för andrahandsuthyrning för småhus och ägarlägenheter fungerar på samma sätt däremot behövs det inte tillstånd från någon annan för att få hyra ut.  De som köper ägarlägenheter är till stor del människor som köper för att barn eller barnbarn ska ha en bostad i framtiden men även som investering för att hyra ut i andrahand. Flera köper även för att ha ägarlägenheten som en bostad själv. / This is an essay written at the Royal Institute of Technology in Stockholm within Degree Programme in Civil Engineering and Urban Management with a focus on real estate law. Despite the fact condominiums have been on the Swedish market since 2009, that there are only a little over a thousand units today. When condominiums were launched, the government believed that 3 000-5 000 units would be built each year.  Condominiums is similar to the housing cooperative, but the difference is that the owner of a housing cooperative has the right to use his residence while the owner of a condominiums is entitled to the property. In other words, the owner's residence is more like a single-family home than a housing cooperative purely legal speaking. The purpose of this paper is to investigate condominiums opportunities for short-term rental, comparable to housing cooperative rentals. What are the differences between how a property apartment and a housing cooperative can be rented out is explained. It will also discuss how the possibilities for second hand rent have changed in recent years. The essay will also investigate why an owner apartment has been acquired. How does the rules appear for second-hand leasing of the various forms of submission are examined in the essay. Secondary rent for rental rights is often limited and, under the permission of the landlord, it is not possible to rent a higher rent than it himself has. Renting the apartment out furnished is available ten to fifteen percent surcharge taken. In the case of housing cooperative, similar rules apply as for tenant-owner but with the permission from the housing cooperative association. On the other hand, because of “lag om uthyrning av egen bostad” it is possible to charge a higher rent compared with tenancy. The capital cost plus operating costs underlies the rent that may be taken. Rental rent for second-hand rentals for single-family and condominiums works in the same way, but no other's permission is required for rental.  Those who buy condominiums are largely people people who buy for children or grandchildren to have a home in the future but also as an investment for renting out in other respects. Several also buy to own the property as a residence itself

Införandet av en ny upplåtelseform, ägarlägenheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. Många intressanta frågor har väckts kring den nya upplåtelseformen och en av dessa frågor handlar om ägarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta områdena i landet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö. Utgångspunkten är att förstå segregationsproblematiken i staden och hur ägarlägenheter eventuellt skulle kunna påverka detta.Studien grundar sig på en kvalitativ metod då vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som på olika sätt är engagerade i bostadsfrågor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgångspunkt då hypotesen Ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vår huvudfrågeställning. Med hjälp av positiviska metoder har vi studerat olika statistik men vi ser verkligheten som en social konstruktion och det är hermeneutiken som vi använt oss av i analysen. Slutsatsen är att hypotesen varken kan accepteras eller förkastas då undersökningen visat ett otydligt resultat. Ägarlägenheter kan medföra ett ökat antal nyproducerade bostäder i attraktiva områden men dessa lägenheter är förmodligen inte tillgängliga för alla då det krävs en stor kapitalinsats vid köpet. Även om man kan lyckas med att skapa en blandning av alla upplåtelseformer i ett område kan dessa boende visa sig vara lika dyra att bo i oavsett om det är ett köp- eller hyresboende. Man kan konstatera att en blandning av olika upplåtelseformer i samma stadsdel kan medföra en minskad etnisk segregation i ett område som till exempel Västra hamnen, där det bor välbärgade invånare med olika etniska bakgrunder men dessa människor tillhör samma socioekonomiska grupp. Däremot kan ägarlägenheter inte bidra till att minska den etniska segregationen i de utsatta områdena i Malmö. Även om man har kapital vill man hellre köpa en lägenhet i ett attraktivare område och enligt Malmö stad lämnar svenskar i alla inkomstklasser dessa utsatta områden. Man kan konstatera att om upplåtelseformen ägarlägenheter är möjlig i det befintliga fastighetsbeståndet kan det finnas en möjlighet att hålla kvar framgångsrika invandrare i utsatta områden då de är benägna att stanna kvar hos sina familjer och vänner men det är svårt att locka svenskar till att köpa dessa lägenheter och därför kan ägarlägenheter inte bidra till att minska den etniska boendesegregationen i de utsatta områdena i Malmö. / The introduction of a new form of housing tenure, condominium, is likely to take place on April 1, 2009. Many interesting questions have been raised concerning the new form of tenure and one of these questions is whether condominiums can decrease residential segregation in the most segregated areas of Sweden.The purpose of this thesis is to investigate whether condominiums can decrease segregation in the city of Malmö. The starting point is an understanding of the problem of segregation in the city and how this may be affected by condominiums.The study is based on a qualitative method where we conducted six structured interviews with persons involved with housing issues in Malmö. We have a deductive approach as a starting point where the hypothesis “Condominiums can decrease segregation in Malmö” was formulated in order to answer our main study question. By using positivist methods, we have studied various statistics, but we see reality as a social construction and we used hermeneutics when carrying out our analysis. The conclusion is that the hypothesis can be neither confirmed nor disproved since the results are inconclusive. Condominiums may lead to an increased number of newly constructed buildings for housing in attractive areas, but these apartments may not be available to everyone since they require a major capital investment. Even if a mixture of forms of tenure is achieved in an area, these housings may turn out to be equally expensive, regardless of whether they are rented or owned by the residents. A mixture of forms of tenure may decrease residential segregation in a city area such as Västra hamnen, with wealthy inhabitants from varying ethnic backgrounds. However, these inhabitants belong to the same socio-economic group. But condominiums cannot decrease residential segregation in the most segregated areas of Malmö. Persons with sufficient capital would rather acquire apartments in attractive areas and according to the city of Malmö, Swedes from all income classes are leaving these segregated areas. If condominium as an ownership of housing is available for the existing building there may be a chance of keeping successful immigrants in segregated areas since they are likely to stay with families and friends, but it is difficult to attract Swedes to acquire these apartments, and therefore condominiums as a form of tenure cannot lead to a decreased the ethnic residential segregation in the most segregated areas of Malmö.

År 2009 infördes bostadsformen ägarlägenheter i Sverige med syftet att bland annat öka bostadsproduktionen. Det har dock byggts betydligt färre ägarlägenheter än vad som var prognostiserat. Ett vanligt sätt att finansiera ett bostadsköp är genom att ta ett lån vilket gör att bankerna har ett betydande inflytande på bostadsmarknaden. Forskningen kring ägarlägenheter är dessutom begränsad i Sverige. Därför är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar bankernas syn på utlåning till ägarlägenheter.  Syftet med studien är att undersöka bankernas syn på utlåning till ägarlägenheter. Syftet har sedan kategoriserats ner i tre frågeställningar utifrån tre olika typer av låntagare som banken kommer i kontakt med. Dessa utgörs av privatpersoner, mindre investerare och byggbolag.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. För att besvara frågeställningarna har tidigare forskning studerats och semistrukturerade intervjuer med banker och fastighetsmäklare har genomförts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att svaren skulle bli jämförbara men att samtidigt respondenterna inte skulle hindras att ta upp egna perspektiv.  Relevanta teorier som identifierats är institutionell teori, informationsasymmetri teori och teori kring riskbedömning och riskhantering. Resultatet från intervjuerna visar att de olika respondenterna har olika syn och att geografiska skillnader förekommer. De intervjuade mäklarna har överlag en mer positiv syn på ägarlägenhetsmarknaden än vad bankerna har. Analysen pekar på att en bristande andrahandsmarknad och låg allmän kännedom om bostadsformen är två aspekter som skapar osäkerhet. Osäkerhet och risk är något som banker behöver ta höjd för vilket därför påverkar bankernas syn på utlåning till ägarlägenheter. / The housing form of ownership apartment was introduced in Sweden in 2009 with the aim of increasing housing production, among other goals. However, significantly fewer ownership apartments have been built than projected. A common way to finance a home purchase is through a loan, giving banks significant influence over the housing market. Furthermore, research on ownership apartments is limited in Sweden. Therefore, it is interesting to study the factors that influence banks' perspectives on lending to ownership apartments. The purpose of this study is to examine banks' views on lending to ownership apartments. The purpose has been categorized into three research questions based on three different types of borrowers that the bank encounters: individuals, small investors, and construction companies.  To achieve the study's purpose, a qualitative method was used. To address the research questions, previous studies have been examined, and semi-structured interviews have been conducted with banks and real estate agents. Semi-structured interviews were chosen to ensure comparability of responses while allowing respondents to provide their own perspectives.  Relevant theories identified include institutional theory, information asymmetry theory, and theories on risk assessment and risk management. The results from the interviews show that the different respondents have varying perspectives, and geographic differences exist. Overall, the interviewed real estate agents have a more positive view of the ownership apartment market compared to the banks. The analysis indicates that a lack of a secondary market and low general awareness of the housing form contribute to uncertainty. Uncertainty and risk are factors that banks need to consider, thereby influencing their views on lending to ownership apartments.

This master thesis addresses the latest form of tenure in Sweden. More specifically we have investigated condominiums from a completed major project in Stockholm, including stakeholders as Developer, Bank, Insurer, Legislator, and the Owners of Condominiums. The overall diffusion of the form of tenure has so far been lower than expected, and the reason for this has not been determined. Our research was made with the intention to identify the main obstacles for the diffusion of condominiums in the Swedish housing market.. In order to do so, we investigated the differences between condominiums and cooperative apartments. The research was conducted through an initial pre-study including interviews with five different experts within the area. Subsequently, a case study on the completed condominium project of Dalénum was made, including interviews with an additional 10 interviewees among the most important stakeholders. In addition to interviews, an extensive real estate appraisal was made, and the results were analyzed through our theoretical framework. Findings from the research suggest that the main differences between the forms of tenure concern the homeowners. More precisely the differences appear in the Capital Structure, the Ownership, and the Ability to Rent out. Moreover, four main obstacles for the diffusion of condominiums were identified as. Catch-22, Costs & Regulations, Neighborship, and Lack of Interest. / Detta examensarbete behandlar den senaste upplåtelseformen i Sverige. Mer specifikt har vi utforskat ägarlägenheter från ett färdigställt projekt i Stockholm, med hänsyn till intressenter som Bostadsutvecklare, Bank, Lagstiftare, och Ägare av Ägarlägenheter. Den generella spridningen av ägarlägenheter har hittills varit lägre än förväntat, och orsaken till detta är inte fastställd. Avsikten med vår forskning var att identifiera de huvudsakliga hindren för ägarlägenheter på den svenska bostadsmarknaden. För att göra detta, så undersökte vi skillnaderna mellan ägarlägenheter och bostadsrätter. Forskningen utfördes med en inledande förstudie bestående av intervjuer med fem olika experter inom området. Därefter utfördes en fallstudie på det färdiga ägarlägenhets projektet i Dalénum, bestående av intervjuer med 10 ytterligare personer av de viktigaste intressenterna. En investeringskalkyl på de olika boendeformerna utfördes för att få en bättre uppfattning av de ekonomiska skillnaderna mellan upplåtelseformerna. Upptäckterna från undersökningen menar att de främsta skillnaderna mellan upplåtelseformerna berör bostadsägarna. Mer exakt framkommer skillnaderna i Kapitalstrukturen, Ägandet, och Möjligheten att Hyra ut. Vidare identifieras fyra huvudsakliga hinder för spridning av ägarlägenheter, det vill säga Moment-22, Kostnader & Regelverk, Grannskap, och Brist på Intresse.

Sammandrag I Sverige finns upplåtelseformerna hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Den förste maj 2009 gjorde lagstiftning det även möjligt att upplåta ägarlägenheter, och detta blev introduktionen till den nya boendeformen. Däremot är ägandeformen en vanlig företeelse utomlands där ägarlägenheter funnits under lång tid. När regeringen införde ägandeformen i Sverige hade de en förhoppning om att det skulle byggas mellan 3 000 och 5 000 ägarlägenheter varje år, det är dock inte förrän år 2021 som antalet registrerade och färdigbyggda ägarlägenheter överstigit 3 000 i antalet.  Uppsatsens syfte är att undersöka den aktuella efterfrågan på marknaden för produkten ägarlägenheter ur fastighetsmäklares och projektledarens perspektiv, samt byggbolagens intresse för att producera upplåtelseformen.    Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kvalitativ metod och med en abduktiv forskningsansats. Inom det kvalitativa forskningsområdet har en semistrukturerad intervjustudie genomförts. Genom semistrukturerade intervjuer har respondenterna fritt fått berätta om sina erfarenheter och uppfattningar.    Studien har visat på en ökad efterfrågan av ägandeformen bara under de senaste åren, trots en pandemi. Efterfrågan har inte bara ökat hos konsumenterna utan även byggbolagens intresse för upplåtelseformen har blivit större då flera byggbolag vill hjälpa till att utvidga utbudet kring boendeformen. Förutom efterfråga finns det flera aspekter som påverkar produktionen av den nya upplåtelseformen, som exempelvis kommunernas inställning och uppmuntran till att uppföra ägarlägenheter på deras mark. Dagens stora efterfrågan, kommunens positiva inställning och entreprenörernas vilja att satsa kapital i projekt med ägarlägenheter bidrar till en ljus framtid för upplåtelseformen. / Abstract In Sweden there are three forms of housing tenures: tenancy, cooperative tenancy, tenant-ownership, and owner-occupied apartments. On May first, 2009, legalization made it possible to build owner-occupied apartments, which was the introduction to the new form of housing. On the other hand, the form of ownership is a common phenomenon abroad where owner apartments have existed for a long time. When the government introduced owner-occupied flats in Sweden, they had a hope that between 3 000 and 5 000 units would be built each year, it is not until 2021 that the number of registered and completed apartments exceeded 3 000. The purpose of this exam is to examine the current demand on the market for the product, from a real estate agent and project managers perspective, but also the construction companies’ interest in producing this new product.    Research questions were answered with the help of a qualitative and abductive approach. Within the qualitative research area semi-structured interviews have been conducted. Through semi-structured interviews the interviewees have been allowed to freely speak about their experiences and perceptions.    The study has shown an increased demand for the form of apartment ownership only in recent years, despite a pandemic. Demand has not only increased among consumers, but also the construction companies’ interest in this new product has increased. This is because the construction companies want to help expand the range of housing. In addition to demand, there are several aspects that affect the production of the new form of lease, including the municipality's attitude and encouragement to build owner apartment flats on their land. Today´s high demand, the municipality´s positive attitude and the contractor’s willingness to invest capital in projects with apartment ownership flats, has contributed to a bright future for the form of lease.

Ägarlägenheter kan ha flera fördelar med bland annat ökat boendeinflytande för den enskildelägenhetsinnehavaren, vilket var ett av målen när lagen infördes. Långt färre ägarlägenheter har bildats änvad som förutspåddes när boendeformen infördes i Sverige år 2009. Därmed är det relevant attundersöka varför ägarlägenheter inte har fått det genomslag som förväntades. Examensarbetet syftar tillatt ta reda på hur rättsreglerna påverkar bildandet av ägarlägenheter samt hur övriga aspekter kanpåverka bildandet av ägarlägenheter. Samt därefter komma med förslag till vad det finns för behov avregelförändringar för ägarlägenheter. I detta examensarbete har den rättsdogmatiska metoden använts där förarbeten, doktrin ochforskningsartiklar ger en bakgrund till forskningsområdet. För att ta reda på hur reglerna förägarlägenheter tillämpas och upplevs av de aktörer som använder eller berörs av reglerna i praktikengenomfördes även en enkätundersökning riktad till förrättningslantmätare. Intervjuer genomfördes medexploatörer, förrättningslantmätare, experter på 3D-fastighetsbildning och personer som deltagit i arbetetmed att ta fram utredningar. En fallstudie har även utförts för att gå in djupare i en lantmäteriförrättningsom var i gränslandet för om en syftestolkning av den så kallade åttaårsregeln kunde göras eller inte. Det faktum att boendeformen år 2009 infördes med viss försiktighet och endast tilläts att bildas vidnyproduktion och i befintliga bostäder som inte haft boendeverksamhet de senaste åtta åren har troligtvislett till att färre ägarlägenheter har bildats än vad det annars hade gjort. Fastighetsbildningsreglernabegränsar antalet ägarlägenheter som bildas, men det finns även andra orsaker till varför flerägarlägenheter inte har bildats. Många aktörer var inte redo att hantera boendeformen när den infördesoch det kan även vara så att allmänheten inte har tillräcklig kunskap om vad boendeformen innebär.Problem i tillämpningen av reglerna har främst uppkommit i samband med åttaårsregeln (3 kap. 1 b §FBL) och detaljplanevillkoret (3 kap. 2 § FBL). Det finns även flera åtgärder som skulle kunna underlättabildandet av ägarlägenheter. Det innefattar att tillåta omvandling av befintliga bostadsutrymmen tillägarlägenheter, klargörande av åttaårsregeln, anpassningar av detaljplaner till 3D-fastighetsbildning samtanpassningar i AL för ägarlägenheter och 3D-fastigheter. / There can be several advantages to condominiums (sv. ägarlägenheter). Amongst them are the increasedinfluence for the residents, which was one of the objectives when the law was introduced. The number ofcondominiums that have been formed in Sweden are significantly lower than what was predicted beforecondominiums were introduced in Sweden in 2009. Therefore, it is relevant to investigate whycondominiums have not had the expected breakthrough. The purpose of this thesis is to analyse how thelegal rules and other aspects affect the amount of condominiums that are being built. Furthermore, thethesis aims to suggest changes, that are needed, to the rules and application of them regarding propertyformation of condominiums. The methods that have been used in this thesis are document studies, a survey, semi structuredinterviews and a case study. The method of document studies was used to get an understanding of thebackground of the research field by analysing the legislative history, literature within the field andresearch articles. Next, to get an understanding of how the laws of condominiums are applied andperceived by surveyors in reality a survey was used where surveyors with experience of cadastralprocedure of condominiums were the target group. Furthermore, semi structured interviews were alsoused to get an understanding of how the laws of condominiums are applied and perceived in reality byinterviewing land developers, surveyors, experts in 3D-property and people that have participated withthe work of government inquiries. Finally, a case study was used to get a deeper understanding of acadastral procedure. The cadastral procedure was a critical case for the so-called eight-year rule (sv.åttaårsregeln) and whether or not an interpretation of the purpose of the rule could be used. The fact that the tenure condominiums were introduced with caution in Sweden and condominiums wereonly allowed to be built in newly produced housing or in buildings which had not been used as housing forthe last eight year before the property formation has probably limited the amount of condominiumsproduced. The rules regarding property formation limit the amount of condominiums built but there arealso other factors that affect the amount. Many actors were not ready to handle the tenure when it wasintroduced, and it is also possible that the public does not have enough knowledge of the implication ofthe tenure. The problems with administering the law have mainly arisen regarding the eight year-rule, (3-chapter 1 b § Property Formation Act (FBL)) and the planning condition (3 chapter 2 § PropertyFormation Act). There are also several other measures that could simplify the property formation ofcondominiums. That includes introducing the possibility of forming condominiums in spaces already usedas housing, clarification of the eight-year-rule, adaption of zooning procedure to 3D-properies andcondominiums and adjustments in the Joint Facilities Act (AL) to better suit 3D-properties andcondominiums.

<h2><strong>Sammanfattning</strong></h2><p>Denna uppsats fokuserar på röstspärren i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 12 och 49 §§ (SFL). Röstspärren liknar den 20%-regel som fanns i gamla ABL och som togs bort därifrån år 1999. Bägge reglerna stoppar någon med andelar högre än en femtedel vid en om-röstning. Denna likhet väcker frågetecken om en gemensam bakgrund trots skillnaden mellan aktiebolag och samfälligheter. Den väcker också frågor kring varför röstspärren anses befogad vid omröstning på delägarsammanträde/föreningsstämma men inte längre vid en bolagsstäm-ma. Detta arbete har därför gått bakåt i tiden och undersökt ett eventuellt släktskap mellan de båda reglerna. Uppsatsen har också försökt utröna om röstspärren har någon effekt för samfäl-ligheter i dagens Sverige. Det kan ju vara så att röstspärren utgör en ”blindtarm” i SFL, precis som den gjorde i ABL innan den togs bort. De områden där röstspärrens effekter undersökts är i storkvarter, tredimensionellt avgränsade fastigheter, ägarlägenhetsfastigheter samt enskil-da vägar.</p><p>I detta arbete har visats att röstspärren såsom den ser ut i dagens SFL, har sina källor i vat-tenlagen från år 1918. Därifrån har regeln tagits från 1910-års ABL som i sin tur bygger på bolagsordningar från 1800-talet. Röstspärren och 20%-regeln har alltså gemensamma rötter i 1800-talets bolagsordningar. I detta arbete finns också klara indikationer på att röstspärren används i väldigt liten omfattning idag. Några vittnesmål om att röstspärren skulle fungera som ett effektivt skydd har inte hittats. Däremot finns det många betänkligheter kring regelns eventuellt negativa effekter för samfälligheter där ägarlägenhetsfastigheter och/eller tredimen-sionella fastigheter ingår. Detta arbete har således fastställt en historisk koppling mellan två lagregler som ej längre tillämpas i någon högre grad. Den ena är upphävd, den andra lever kvar men börjar bli omdebatterad. Slutsatsen av detta arbete är därför att regeln bör ses om och förslagsvis, i ett första steg, göras dispositiv och i förlängningen avskaffas.</p>

Sammanfattning Denna uppsats fokuserar på röstspärren i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 12 och 49 §§ (SFL). Röstspärren liknar den 20%-regel som fanns i gamla ABL och som togs bort därifrån år 1999. Bägge reglerna stoppar någon med andelar högre än en femtedel vid en om-röstning. Denna likhet väcker frågetecken om en gemensam bakgrund trots skillnaden mellan aktiebolag och samfälligheter. Den väcker också frågor kring varför röstspärren anses befogad vid omröstning på delägarsammanträde/föreningsstämma men inte längre vid en bolagsstäm-ma. Detta arbete har därför gått bakåt i tiden och undersökt ett eventuellt släktskap mellan de båda reglerna. Uppsatsen har också försökt utröna om röstspärren har någon effekt för samfäl-ligheter i dagens Sverige. Det kan ju vara så att röstspärren utgör en ”blindtarm” i SFL, precis som den gjorde i ABL innan den togs bort. De områden där röstspärrens effekter undersökts är i storkvarter, tredimensionellt avgränsade fastigheter, ägarlägenhetsfastigheter samt enskil-da vägar. I detta arbete har visats att röstspärren såsom den ser ut i dagens SFL, har sina källor i vat-tenlagen från år 1918. Därifrån har regeln tagits från 1910-års ABL som i sin tur bygger på bolagsordningar från 1800-talet. Röstspärren och 20%-regeln har alltså gemensamma rötter i 1800-talets bolagsordningar. I detta arbete finns också klara indikationer på att röstspärren används i väldigt liten omfattning idag. Några vittnesmål om att röstspärren skulle fungera som ett effektivt skydd har inte hittats. Däremot finns det många betänkligheter kring regelns eventuellt negativa effekter för samfälligheter där ägarlägenhetsfastigheter och/eller tredimen-sionella fastigheter ingår. Detta arbete har således fastställt en historisk koppling mellan två lagregler som ej längre tillämpas i någon högre grad. Den ena är upphävd, den andra lever kvar men börjar bli omdebatterad. Slutsatsen av detta arbete är därför att regeln bör ses om och förslagsvis, i ett första steg, göras dispositiv och i förlängningen avskaffas.