The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities. The aim is also to find interesting issues for futher studies of the topic. The problem is specified as the differense between how the legal clauses are applied and how they were intended to be applied. Amongst other aspects, the essay studies how the organisation of the municipality and the political governing affects the practice. Three methods is used. Intervention theory is used to interpret the the Environmental Code’s land management provisions, comparative analysis to identify factors which are likely to affect the municipal planning and qualitative inteview to attain deeper knowledge about how the planning is implemented in the municipalities. The land management provisions of the Environmental Code’s 3 and 4 chapters can be traced directly to the national spatial planning during the 70’s and 80’s. Since the national spatial planning until today, several system models have been used to visualize the procedure and coordination between different public agencies. In chapter 5 an intervention theory is summarized and two new models are created. Chapter 6 descibes how the five selected municipalities have specially accounted for the national interest in the comprehensive plan. Three factors are studied; how the national interests are accounted for in the comprehensive plan; if all land management provisions are accounted for; and if the municipality describes how they intend to protect the national intresets from palpable damage. The study shows that three of the municipalities specially account for the national interests in a seperated chapter or annex. Two of the municipalities acount for all management provisions and three of the municipalites descibes at least one of the protection of the national intrerest in detail. Thus, two of the municipalities are assessed to have a complete knowledge base in the comprehensive plan for continuing working with the national intrerest in detailed planning and building permit processing. (94) 7 In chapter 7 a number of factors which are believed to affect the municipalities way of account for the national interests are compared through comparative analysis. Factors such as population, access to enhanced knowledge base from a national agency and political governance is studied and compared between the municipalities. Chapter 8 presents interviews with officals and politicians in the selected municipalities and county administration. From the interviews a number of interesting topics are detected. A good knowledge and planning base is very important for the municipal planning, and the comprehensive plan is important for the land management provisions to work the way they were intended. Chapter 9 presents the conclusion of the essay. The first conclusion is that there are a lack of guidelines in the municipalities’ comprehensive plans for how to process detailed plans and building permits in areas of national interest. The second conclusion is that some national interests are descibed better than others in the comprehensive plan. The third conclusion is that the couty board is affecting the way the municipalities view the national interests. / Den fysiska riksplaneringens riktlinjer och den senare lagregleringen av dem i NRL och MB har varit en del av det svenska planeringssystemet i snart 40 år. De senaste åren har kritik riktats mot att systemet är föråldrat och inte fungerar på det vis det var tänkt. Denna uppsats undersöker närmare uppfattningen av att hushållningsbestämmelserna inte fungerar, med fokus på hur man i den kommunala planeringen hanterar riksintressena. Varför fungerar inte planeringen av riksintressena som tänkt? Ligger felet i systemet eller i tillämpningen av det? Syftet med denna uppsats är att studera vad som orsakar glappet mellan teori och praktik, genom att studera hur hushållningsbestämmelserna tillämpas i fem utvalda kommuner. Syftet med studien är också att hitta intressanta frågeställningar för vidare studier av ämnet. Problemet preciseras till skillnaden mellan tillämpningen av lagstiftningen och hur det var tänkt att tillämpas. I uppsatsen studeras bland annat hur kommuners organisation och politiska styrning påverkar tillämpningen. Tre metoder används. Interventionsteori för att tolka hushållningsbestämmelserna, komparativ analys för att identifiera faktorer som kan påverka kommunernas arbete med riksintressen och kvalitativ intervju för att uppnå fördjupad kunskap om kommunernas arbete. Hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kapitel kan härledas direkt till riksplaneringen under 70- och 80-talet. Naturresurslagen trädde i kraft 1987, och hushållningsbestämmelserna överfördes oförändrade till Miljöbalken 1998. Flera modeller har används för att visualisera hur samordningen mellan myndigheterna ska ske, både under fysiska riksplaneringen och under senaste året. I kapitel 5 sammanfattas interventionsteorin och två systemmodeller konstrueras. I kapitel 6 beskrivs hur kommunernas särskilda redovisning av riksintressen i översiktsplanen. Tre faktorer studeras: hur riksintressena redovisas; om samtliga hushållningsbestämmelser redovisas; om kommunen beskriver hur säkerställandet av riksintresseanspråken ska ske. Studien av översiktsplanerna visar att tre av kommunerna redovisar riksintressen i ett särskilt kapitel eller bilaga. Två av kommunerna redovisar samtliga hushållningsbestämmelser och tre av kommunerna beskriver säkerställandet av åtminstone något riksintresse mer utförligt. Två av kommunerna bedöms ha ett i huvudsak fullständigt underlag i översiktsplanen för att arbeta vidare med riksintressen i planeringen och bygglovshandläggning. I kapitel 7 jämförs kommunerna i ett antal faktorer som tros påverka hur kommunen redovisat riksintressen i översiktsplanen. (94) 5 Faktorer som invånarantal, tillgång till fördjupat kunskapsunderlag och politisk styrning studeras och jämförs mellan kommunerna. I kapitel 8 redovisas intervjuer med tjänstemän och politiker i de studerade kommunerna samt de berörda länsstyrelserna. Från intervjuerna identifieras ett antal teman som viktiga att belysa. Kunskaps- och planeringsunderlaget är mycket viktigt för kommunernas planering, och översiktsplaneringen är viktig för att riksintressesystemet ska fungera. I kapitel 9 redovisas slutsatser. Slutsatsen är att det finns brister i kommunernas översiktsplaner när det gäller översiktsplanen som vägledande dokument för hur kommunen ska arbeta med områden av riksintresse i detaljplanering och bygglovshandläggning; att det finns skillnad i hur utförligt de olika riksintressena redovisas; att den kommunala organisationen kan påverka hur väl riksintressen redovisas och att det kan finnas samband mellan hur länsstyrelsen presenterar sin roll och hur kommunerna ser på sin roll.

Urbanization is a global trend that is constantly increasing. In Sweden, there are similar patterns where both population and urbanization are expected to increase significantly in the future, wherein cities contribute to several environmental problems, but can also account for many of the solutions. Increasing globalization makes sustainable urban development an important and urgent issue, which Sweden emphasizes the importance of through the national environmental goal "A Good Built Environment". In the mission to create a sustainable urban environment, the local level and thus the municipalities constitute an important part. To study and compare how Nacka and Huddinge municipalities plan for and prioritize sustainable urban development in their comprehensive plans, a qualitative content analysis has been performed. The results of the content analysis have been analyzed through the framework “Sustainable urban planning development framework'' developed by AlQahtany et al. (2013), where this essay has used the framework's four dimensions (environment, social, economy, planning) to answer the problem statements. The results show that the two researched municipalities have an integrated environmental work where all dimensions of the framework are represented in both municipalities’ comprehensive plans, and almost all categories although the distribution of them was usually uneven. The planning dimension was most commonly represented, followed by the social dimension, the environmental dimension and the economic dimension in both municipalities. The main differences between the municipalities' planning were that Nacka municipality had a greater focus on the social dimension compared to Huddinge municipality which had a greater focus on all the other dimensions. / Urbaniseringen är en global trend som konstant ökar och i Sverige återfinns samma mönster där både befolkningsmängd och urbaniseringen förväntas öka avsevärt framöver. Den ökande globaliseringen gör hållbar stadsutveckling till ett viktigt och angeläget problem, eftersom städer bidrar till flera miljöproblem, samtidigt som de även står för många av lösningarna. Även Sverige betonar vikten av hållbar stadsutveckling genom det nationella miljömålet “God bebyggd miljö”. I uppfyllnaden av en hållbar stadsmiljö utgör den lokala nivån och således kommunerna en viktig del. För att undersöka och jämföra uttryck av och prioriteringar inom hållbar stadsutveckling i Nackas och Huddinges översiktsplaner har en kvalitativ innehållsanalys utförts. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån ramverket “Sustainable urban planning development framework” utvecklat av AlQahtany et al. (2013), där uppsatsen har utgått ifrån ramverkets fyra dimensioner (miljö, social, ekonomi, planering) för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att kommunerna har ett integrerat miljöarbete där samtliga dimensioner av ramverket finns representerade i båda kommunernas översiktsplaner, och nästintill alla kategorier, även om fördelningen av dem oftast var ojämn. I båda kommunernas översiktsplaner var planeringsdimensionen mest förekommande, följt av den sociala dimensionen, miljödimensionen och den ekonomiska dimensionen. De främsta skillnaderna mellan kommunernas planering var att Nacka kommun hade större fokus på den sociala dimensionen än vad Huddinge kommun hade, samt att Huddinge hade större fokus på övriga dimensioner.

The recurring debate on regional administration and what responsibilities it should have has in a Swedish context been discussed in media and committees over the years. Little has been discussed around the possibilities of strengthening pre-existing interregional cooperation even though there is a scholarly thought of soft space as a definition to describe these types of cooperation and how they might evolve.   A case study has been performed on the interregional health care agency Södra Sjukvårdsregionen (SSR) which is one of six Swedish regional health care agencies (sjukvårdsregioner). SSR serves the regions Scania, Blekinge, Kronoberg and southern Halland and was constituted in 1960 based on central place theory to resolve spatial planning problems in the context of regional public health.   In the analytical context of soft space and central place theory, results have been provided by interviewing representatives working within SSR and examining documents. SSR has been defined as a structure of governance which consists of formal government actors.    The results indicate that the concept of soft space as described in literature supports spatial planning of specialized regional health care. However, the concept of soft space has little impact on spatial planning with respect to comprehensive planning (Översiktsplan) as illustrated by documentation from Västra Sjukvårdsregionen and the case of Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). / Debatten om svenska regionindelningar och vilken rådighet regionerna borde ha har diskuterats i medier och statliga utredningar genom åren. Däremot har möjligheterna att stärka befintliga interregionala samarbeten diskuterats mycket lite, även om det finns ett vetenskapligt underlag för soft space som ett samlande begrepp för att beskriva dessa typer av samarbeten och hur de vidareutvecklas. En fallstudie har genomförts på Södra Sjukvårdsregionen (SSR), som är en av Sveriges sex sjukvårdsregioner. SSR betjänar regionerna Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland och bildades 1960 baserat på centralortsteorin som ett sätt att lösa problem med fysisk planering i samband med regional sjuk- och hälsovård. Representanter som arbetar inom ramen för SSR:s verksamhet har intervjuats och dokument har granskats i termer av soft space och centralortsteorin. SSR har definierats som en struktur som bereder ärenden rörande fysisk planering som är de ingående regionernas rådighet. Resultaten indikerar att konceptet soft space som beskrivs i litteraturen stöder fysisk planering av specialiserad regional hälsovård. Konceptet soft space har dock liten inverkan på fysisk planering av omfattande skala (Översiktsplan), vilket belyses av dokumentationen från Västra Sjukvårdsregionen och fallet med Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL).

En femtedel av Sveriges klimatpåverkan kommer från bygg- och anläggningssektorn och år 2017 röstade riksdagen igenom att Sverige, senast år 2045, ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser. Örebro kommun har tagit fram ett eget styrdokument, Klimatstrategi för Örebro kommun, som beskriver klimatpåverkan, vad kommunen behöver göra samt vilka etappmål och delmål som finns i det geografiska området.  Avsikten med denna studie är att undersöka hur Örebro kommun arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan genom samhällsplaneringen i samband med att staden växer. Studien har baserats på litteraturstudier och intervjuer med fyra deltagare från Örebro kommun och tre deltagare från Länsstyrelsen i Örebro län. Studien har avgränsats till ett specifikt delmål i Örebro kommuns klimatstrategi och på vilka sätt de arbetar för att uppnå delmålet - klimatsmart samhällsplanering. Resultatet tyder på att Örebro kommun har många dokument att förhålla sig till för att minska klimatpåverkan. Ett av dessa dokument är översiktsplanen. Detta dokument anses vara det främsta verktyget för samhällsplaneringen, då andra planeringsdokument arbetats in i översiktsplanen. Trafikstrategin är ett av dessa planeringsdokument som utgör underlag för att främja hållbart resande.   Länsstyrelsen har i uppgift att förse kommunerna med olika planeringsunderlag och anordna olika träffar med kommunerna. Inom samhällsplanering finns det många aspekter att ta hänsyn till och då kan Länsstyrelsen ge goda exempel, sprida kunskap samt ge vägledning till kommunerna.  Örebro kommun har framställt ett eget verktyg för att kunna effektivisera och påverka markanvisningsprocessen som kallas Örebromodellen. Kommunen har makten att bestämma vem som ska bli tilldelad mark genom utvärdering av byggaktörernas genomförandeambitioner i intresseanmälningarna. Dessutom kan kommunen ha önskemål om att byggaktörernas genomförandeambitioner ska vara klimatrelaterade. För att möjliggöra klimatarbetet i kommunen ännu mer är slutsatsen att det behövs en förändrad lagstiftning samt tydligare ställningstaganden i politiken. Om politiken ska kunna ta ställning krävs det att tjänstemännen har kompetensen och möjligheten att förmedla vilka åtgärder som behövs. / One fifth of Sweden's climate impact comes from the building and construction sector, and in 2017 the Parliament voted that Sweden, by 2045 at the latest, will achieve net zero emissions of greenhouse gases. Örebro municipality has produced its own governing document, Climate strategy for Örebro municipality, which describes the climate impact, what the municipality needs to do and what milestones and stage goals are in the geographical area. The purpose of this study is to investigate how Örebro municipality works actively to reduce climate impact through community planning in connection with the city's growth. The study has been based on literature studies and interviews with four participants from Örebro municipality and three participants from the County Administrative Board in Örebro County. The study has been limited to a specific stage goal in Örebro municipality's climate strategy and the ways in which they work to achieve the stage goal - climate-smart community planning. The results indicate that Örebro municipality has many documents to relate to in order to reduce the climate impact. One of these documents is the master plan. This document is considered to be the main tool for community planning, as other planning documents have been worked into the master plan. The traffic strategy is one of these planning documents that forms the basis for promoting sustainable travel.  The County Administrative Board has the task of providing the municipalities with different planning documents and arranging different meetings with the municipalities. In community planning, there are many aspects to take into account and then the County Administrative Board can set good examples, disseminate knowledge and provide guidance to the municipalities. The municipality of Örebro has produced its own tool to be able to streamline and influence the land allocation process known as the Örebro model. The municipality has the power to decide who will be allocated land by evaluating the construction actors' implementation ambitions in the expressions of interest. In addition, the municipality may want the construction actors’ implementation ambitions to be climate-related. To enable climate work in the municipality even more, the conclusion is that a change in laws and clearer positions in politics are needed. If policy is to be able to take a stand, it is required that civil servants have the competence and the opportunity to convey what measures are needed.

Extrema väderhändelser, temperaturförändringar, ökad nederbörd och översvämningar belyser behovet för Sveriges kommuner att stärka sin beredskap. Med klimatförändringar som en av vår tids mest brådskande utmaningar, står våra kommuner med det viktiga ansvaret att förbereda och anpassa sig till dess omvälvande effekter. Detta arbete tittar närmare på kommunernas översiktliga klimatanpassningsarbete, och belyser den viktiga roll som kommunerna spelar genom den fysiska planeringen i att minska Sveriges klimatrelaterade sårbarheter. Nationella experter har konstaterat att kommunernas beredskap för klimatförändringar är i behov av förbättring. Uppföljningar av kommunernas klimatanpassningsarbete sedan införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin år 2018 har resulterat i en otillräcklig och fragmenterad bild av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Det hindrar att kunskap om kommunernas klimatanpassningsarbete kan användas för att utveckla arbetet och att tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar. Studien fokuserar på kvalitativa analyser av kommunernas översiktsplaner för att framställa detaljerad och nyanserad kunskap om hur det lokala klimatanpassningsarbetet i Sverige ser ut efter införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin. Hanteringen av klimatanpassningen i översiktsplanerna jämförs sedan med forskningsbaserade principer för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Genom att analysera olika översiktsplaner från kommuner med varierande förutsättningar söker studien att förstå kommunernas förutsättningar, utmaningar och skillnader när det gäller att klimatanpassa den fysiska miljön. Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna håller en förvånansvärt låg kvalitet vid jämförelse med de forskningsbaserade principerna för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Alla de studerade översiktsplanerna, även från kommunen som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete, uppvisar allvarliga brister gällande uppföljning och sociala aspekter. Om dessa brister kvarstår över tid kan det leda till förspilld utvecklingspotential, onödiga kostnader och socialt orättvisa utföranden.

Ön is an island in central Ume River. Today Ön is a rural, green place with key habitats and historical values. In 2008 the municipality took the decision to exploit it by building city there. The decision was preceded by the emerging growth target, for Umeå, to become 200,000 inhabitants in 2050.               The research material for this paper consists of legal documents, reports, literature, interviews, and own observations. It can be divided into three main parts. The first part, which is the ‘growth discourse’, is investigated through documents concerning political strategies and influences from within the field in relation to Umeå as a city. The second part consists of research around the ‘image’ of Norrland and the third part focus on questions involving well-being through nature and the concept of Ecosystem Services, in relation to Ön.               In this paper, I advocate for an alternative plan concerning Ön and its unique set of qualities: the rural, historical, and nature dominated atmosphere adjacent to the city of Umeå. I argue that the value of this land is greater in its natural vesture, than it would be with added asphalt and concrete. The values of concern are non-monetary, but might as well become monetary in the more long-term scenario. There is mounting evidence of benefits derived from nature, when it comes to human well-being, and further that ecosystems provide services of major importance to us. Ecosystem Services are the benefits people obtain from ecosystems. Ön possesses many of these services today. It holds potential for further cultivation and capacity to become amplified as a recreation area in central Umeå.               The objective of this master thesis is to define and validate the qualities of Ön; and further, to develop a programme of possible interventions, in order to preserve and intensify the present atmosphere. This is conducted by identifying Ecosystem Services in the current context; and ways to enhance them, in order to propose an alternative plan for Ön.

Purpose: Vacation house,a part of Sweden ́s history that decreases annually, mainly because existing vacation houses are being extended and permanented and few new ones are being built. One reason why many vacation houses are permanented is that the detailed development plan for the area is insufficient or missing to maintain the area as a vacation house area. In addition to the detailed development plan there is other legislation that is followed at building permits. For vacations houses there is no regulation in the legislation which causes difficulties for building permit management for individuals and authorities. The aim of the survey is to gather material with the aim to establish a definition of vacation houses into the legislation. Method: The survey is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews with nearby municipalities building permit departments, equal in size as Jönköping's municipality and with smaller municipalities. The material from the semi-structured interviews was compared and strengthened with document analysis from previous research. The document analysis has reviewed previous researches, studies, judiciary, books and detailed development plans. Findings: The result shows that a definition of vacation houses should be legislated in Plan- och bygglagen and can be applied by Boverket’s building regulations with a clearer explanation of vacation houses. To give municipalities common ground to emanate from to preserve the nature of vacations house areas. How the vacations house areas should be designed and how their design can be preserved is most suitable in the detail development plan. It is in the detail development plan the area of a vacation home can be limited. If the area of the vacation homes is limited, the survey show that it will result in that fewer vacation homes are permanentized as the conveniences which permanent homes require will not fit. Implications: The results of the survey can be used to give municipalities an understanding of how building permits of vacation houses ́ are currently handled by other municipalities. The study contributes with improvement proposals for detailed development plan in the municipality of Jönköping. The conclusion of the result is that a more comprehensive study should be conducted to include municipalities throughout Sweden to ultimately lead to a joint definition for vacation houses.Limitations: The result is based on interviews with six municipalities and document analysis. A more comprehensive survey can interview more municipalities throughout Sweden to obtain a more generalized result, as well as to include authorities such as county administrative boards and Boverket. In a more comprehensive survey, more methods can be used as observations for better understanding of building permit handling of vacation homes and surveys to be able to reach out to all municipalities in Sweden. / Syfte: Fritidshusen, en del av Sveriges historia som minskar årligen, främst på grund av att befintliga fritidshus byggs till och permanentas samt att det byggs få nya. En anledning till att många fritidshus permanentas är att detaljplanen för ett område är otillräcklig eller saknas för att behålla området som ett fritidshusområde. Förutom detaljplan är det övrig lagstiftning som följs vid bygglov. För fritidshus saknas en definition i lagstiftningen vilket medför svårigheter för bygglovhantering för privatpersoner och myndigheter. Syftet med studien är att ta fram material som kan utnyttjas för att införa en definition av fritidshus i lagstiftning. Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med närliggande kommuners bygglovsavdelningar, både i jämnstorlek med Jönköpings kommun och med mindre kommuner. Materialet från de semi-strukturerade intervjuerna bearbetades sedan genom att jämföras och stärkas med litteraturstudie från tidigare forskning. Litteraturstudien har granskat tidigare undersökningar, studier, domar, böcker och detaljplaner. Resultat: Resultatet visar att en definition utav fritidshus bör lagstiftas i plan- och bygglagen och kan tillämpas av Boverket med en tydligare förklaring till fritidshus. Detta för att ge kommuner en grund att utgå ifrån för att bevara fritidshusområdens karaktär. Hur fritidshusområden ska utformas och hur dess karaktär kan behållas görs lämpligast i detaljplaner. Det är även i detaljplanen ytan kan begränsas för ett fritidshus. Begränsas ytan för ett fritidshus visar undersökningen att färre fritidshus kommer permanentas då de bekvämligheter en permanentbostad bör ha inte kommer att rymmas. Konsekvenser: Undersökningens resultat kan användas för att ge kommuner förståelse för hur bygglov av fritidshus hanteras i dagsläget av andra kommuner. Studien bidrar med förbättringsförslag för detaljplaner i Jönköpings kommun. Slutsatsen av resultatet är att en mer omfattande studie bör genomföras för att inkludera kommuner inom hela Sverige för att i slutändan utmynna till en gemensam definition för fritidshus. Begränsningar: Resultatet är baserat på intervjuer med sex kommuner och litteraturstudier. En mer omfattande undersökning kan intervjua fler kommuner över hela Sverige för att få ett mer generaliserbart resultat, samt att inkludera myndigheter som länsstyrelser och Boverket. I en mer omfattande undersökning kan fler metoder tillämpas som observationer för bättre förståelse av bygglovshantering av fritidshus och enkäter för att nå ut till alla kommuner i Sverige.