The branch Logistics is often given lower priority during field exercises when combat units are supposed to be trained. In wars, conflicts and operations do the interest increase remarkably of being delivered ammunition, fuel and food. Without logistical support it is hard to advance on the scene, but is it even so hard that the lack of logistics can generate the own culmination? The purpose with this Bachelor’s thesis is to show the logistics importance during the planning and transaction phases for an operation. On June 6 1944, the Allied forces invaded Normandy, in order to defeat Hitler’s imperium and reach the end of the Second World War. The operation was called Overlord, and was both in the number of men and combat power, as well as, in a logistical manner an enormous achievement. In consideration of answering the research questions, the author has by literature studies analyzed operation Overlord and its impact on the culmination of the Second World War. Research questions: How does logistics affect the culminating point in warfare? What logistical maneuvers during Operation Overlord can be referred to reasons for the Second World War’s culmination point? The results manifests how the logistical maneuvers, like Mulberry Harbour, Red ball Express and PLUTO, caused a possibility to advance through Normandy, France and thereafter against Germany. Although that, it is hard to automatically say that innovations like these are the absolute reason for the culminating point. By using the factors in Mårtensson’s model, that is increasing or decreasing the speed towards the culmination, the analysis shows that logistics has a huge impact on the outcome.

Syftet med den här intervjustudien är att belysa hur sju kvinnliga gymnasieelever med en utomeuropeisk bakgrund upplever och förhåller sig till den eurocentriska och manliga kanon inom historieundervisningen. Metoden som har använts är semistrukturerade djupintervjuer med en teoretisk utgångspunkt i grundad teori samt existentiell hermeneutik. Det som har framkommit av elevernas utsagor har sedan problematiserats utifrån Edward Saids teorier presenterade i Orientalism samt Simone de Beauvoirs teorier i Det andra könet. Samtliga intervjupersoner är kritiska till den eurocentriska och manliga kanon i historieundervisningen. Det finns dock en distinkt skillnad mellan hur eleverna resonerar kring dessa två företeelser där den manliga kanon betydligt enklare legitimeras och på så sätt blir immun mot kritik. Eleverna upplever generellt att de inte kan identifiera sig med sin historieundervisning. De tillskriver sina egna identifikationer som kvinnor och som utomeuropéer, och/eller som personer med insikt i en annan kultur, viss betydelse för hur de resonerar kring frågor som rör kanon i undervisningen.

Syftet med studien är att ta reda på finskspråkiga elevers inställning till att läsa svenska som ett obligatoriskt ämne i skolan. Det har ända sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt ämne för de finskspråkiga eleverna Det krävs dock inte längre av studenterna att avlägga studentskrivning i ämnet för att få studentexamen. Jag har genom enkäter och intervjuer tagit reda på elevernas inställning och attityd till det svenska språket och hur viktigt de tycker att det är att kunna det andra inhemska språket. Studien genomfördes i två gymnasieklasser och två högstadieklasser i en tvåspråkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i inställningen till svenskan beroende på när eleverna börjat läsa svenska. De elever som börjat läsa svenska på mellanstadiet är mer positiva till svenskstudierna än de elever som börjat studera svenska på högstadiet då det blir obligatoriskt. De informanter jag intervjuade trodde alla att svenskan hade en framtid i Finland och att språket skulle leva vidare tack vare en lång tradition och för att Finland har två officiella språk, svenska och finska.

Arbetet handlar om hur olika tidningar i Sverige framställer nazistregimen i Tyskland före och under andra världskriget i sina rubriker. Syftet är att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns mellan lokala tidningar, tidningarna själva över tid, lokala tidningar över tid, lokal respektive rikstidning och lokal respektive rikstidning över tid. Materialet som ligger till grund för undersökningen är fyra lokala tidningar samt en rikstidning. Därutöver har vi konstruerat en analysmodell med inspiration från Asp (2011) mediernas betydelse, valet 2010och Lundgren (1999) Nyheter- att läsa tidningstext. Undersökningen visar på att det finns skillnader och även likheter mellan de olika lokaltidningarna. Dessutom påvisar undersökningen att det finns skillnader över tid mellan vissa lokaltidningar och att vissa lokaltidningar också förändrar sig över tid. Undersökningen påvisar också skillnader mellan lokaltidningar och rikstidningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan barn till invandrare och barn till svenskfödda vad gäller deras studieambitioner. Har barn till invandrare för avsikt att studera längre än sina helsvenska kamrater och förstärks detta när vi jämför barn med samma bakgrund och utbildningsprestation? Kan detta i sådana fall förklaras av att dessa barn har en ambition att erhålla en högre yrkesstatus än sina föräldrar? De teoretiska ramverken som används i denna undersökning är primära och sekundära effekter. De primära effekterna består av studentens skolprestation och de sekundära effekterna av de utbildningsval som studenten gör, givet deras prestation. Det kommer i denna studie att fokuseras på de sekundära effekterna. Tidigare forskning visar övergripande att barn till invandrare har sämre prestation (primära effekter) men högre ambition vad gäller sina utbildningsval (sekundära effekter). Datamaterialet som används kommer från PISA-undersökningen 2015. Urvalet består av totalt 4.706 flickor och pojkar, födda i Sverige år 1999, som går i nionde klass på grundskolenivå. Studiens beroende variabler är antalet år som studenten avser studera. De kontrollvariabler som används är; kön, antal böcker i hemmet, föräldrarnas utbildningsår, föräldrarnas yrkesstatus, prestation på test samt skillnaden mellan föräldrarnas yrkesstatus och yrkesstatusen som barn vill uppnå. Dessa analyserades vidare med hjälp av multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visade att barn till invandrare, i Sverige, i genomsnitt har för avsikt att studera längre än barn till infödda svenskar. Vår studie kunde visserligen inte helt redogöra för orsakerna, men viljan att öka sin status tycks vara en starkt bidragande orsak.

Arbete tar upp relationen mellan förskolepedagoger och föräldrar med ett annat modersmål än svenska och undersöker pedagogernas upplevelser av denna typ av kommunikation. Frågeställningarna i denna undersökning är ” I vilka situationer upplever pedagogerna kommunikationen brister? ” och ”Vilka åtgärder finns i situationer där kommunikationen brister? ” samt ” Hur upplever pedagogerna den egna kompetensen i kommunikationen med föräldrar med ett annat modersmål än svenska? Resultaten visar att den egna kompetensen brister när pedagogerna möter dessa föräldrar och flertalet pedagoger saknar detta i sin utbildning. Empirin är baserat på semi-strukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger på kommunala förskolor i Storstockholm. Materialet är analyserat genom en kvalitativ tematisk analys där olika teman togs fram och som presenteras i resultatkapitlet. Arbetets teoretiska utgångspunkter som resultatet analyseras utifrån är det sociokulturella perspektivet och symbolisk interaktionism. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Eftersom resultaten visar att förskolepedagogerna anser att deras egen kompetens inte är tillräcklig och skulle önska mer fokus på kommunikation med föräldrar under utbildningen, är ett förslag till praktiska insatser att utveckla utbildningen till att möta detta.

The purpose of this paper is to investigate the characteristics of crimes committed by women and how it developed in the two swedish cities, Lund and Kristianstad, during the second world war. The years studied are 1940, 1942 and 1944. Another purpose with this paper is to investigate women’s crime patterns in the city. Women’s crime in Lund and Kristianstad is studied comparatively. Quantitative method and source material in the form of court journals are used. The result of this paper is that the development of crime differed between the cities of Lund and Kristianstad. The total female crime in Lund neither increased nor decreased, while the female crime in Kristianstad increased. The female crime also turned out to be higher in Kristianstad than in Lund. The most common crime among women was mainly traffic violations in both cities. Theft was also a common crime in the cities. Violent crimes and illegal alcohol handling were not common among the female criminals. The female criminal was usually a young Swedish woman under the age of 30; a housewife, unmarried or working as a maid.

Syftet med studien har varit att undersöka hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet samt hur deras livsvillkor påverkas av att bo i ett stigmatiserat område. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats där fem semistrukturerade intervjuer har utförts. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffman och Loic Waquants stigmateorier och Thomas Scheffs teori om sociala band. Resultatet visar att informanterna känner sig stigmatiserade dels för att de har utländsk bakgrund och dels för att det finns en territoriell stigmatisering genom deras bostadsområde. Informanternas föräldrar har inte alltid lyckats bli integrerade i Sverige, vilket även påverkar informanterna. Föräldrarna behöver ha en tillhörighet som då främst har blivit hemlandets kultur, som informanterna i olika grad tar efter. De flesta känner därför tillhörighet till sina föräldrars kultur och hemland, vilket också påverkar att informanterna föredrar umgänge med personer som har en liknande bakgrund. / This research addresses the understanding of how second generation immigrants perceive their sense of belonging and how their living conditions are affected by living in a stigmatized area. The study has been done with a qualitative method, where five semi-structured interviews have been conducted. The collected material has been analyzed with the help of Vanessa May’s theory of belonging, Erving Goffman and Loic Waquant’s stigma theories and Thomas Scheff’s theory of social ties. This research presents that the informants in some ways feel discriminated and stigmatized, partly because of their foreign background and partly because there is a territorial stigma through their residential area. The parents of the informants have not always managed to become integrated in Sweden, which affects the young people. As a result of this, the parents retain more of the culture of their home country, which the informants then have inherited. The majority of the informants feel that they belong to their parents culture an homeland, they then prefers to interact with people with similar background.

I denna studie har ett spårande och tolkande i utvalda böcker av Astrid Lindgren skett med hjälp av historiebruk. Syftet var att ta reda på hur och om dessa tolkningar av historiebruket kan användas i historieundervisningen. Studien riktar sig mot historieämnet på gymnasieskolan. Tolkningarna av historiebruket utgår från en historiebrukstypologi där likheter mellan verkliga händelser och händelser i barnböckerna spåras. Resultatet av undersökningen visar att det genom tolkningar av historiebruk går att spåra händelser i den verkliga historien kopplat till totalitarism i barnböcker skrivna av Astrid Lindgren. Resultatet visar också att med stöd av läroplanen för gymnasieskolan är undervisning med denna typ av tolkningar möjlig. Tolkningarna av berättelserna kan fungera som ett stöd för lärare i gymnasieskolan som har för avsikt att använda sig av denna metod.

John A. Warden’s theory the enemy as a system has been influential and attributed to large scale victories, such as Operation Desert Storm. It advocates offensive use of air power by parallel attacks on the enemy’s strategic center. While doctrines of small states are dependent and influenced by the military thinking of great power nations, its capacity and necessary priorities for the use of air power may differ. This study examines Warden’s theory through two cases, the Six Day War and the Second Lebanon War. Both relied on air power executed by a small state, Israel. The result show that Warden’s theory can partly explain Israelic victory during the Six Day War, but with substantial differentiations from the theory’s advocation of attacks on the enemy strategic leadership. The findings are ambiguous and neither strengthens nor weakens the theory. The analysis of the Second Lebanon War indicates that air power was insufficient in achieving strategic victory in the war against Hezbollah, even though the execution of the air operation had significant resemblance to Warden’s theory, thus weakening the theory.