I denna studie sammanställs och analyseras 12 intervjuer med sammanlagt 24 elever som informanter utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Eleverna som ingick i studien gick antingen i en fjärdeklass eller en femteklass. Studien syftade till att utifrån ett elevperspektiv undersöka användandet av lärandematriser som stöd för utveckling av deras textskapande. Intervjuerna har transkriberats för att sedan analyseras i relation till tidigare forskning. De frågeställningar som kommer att besvaras i denna studie lyder: Vilka uppfattningar har elever om användandet av lärandematriser i svenskundervisning? Hur uppfattar elever att lärandematriser påverkar deras egna utvecklinginom textskapande i svenskundervisning? Resultatet visar att majoriteten av de 24 elever uppfattade att deras användande av lärandematriser stöttade deras textskapande. Eleverna uppfattade även att lärandematrisen påverkade deras skriftliga utveckling positivt. Trots att majoriteten hade positiva uppfattningar om lärandematriser fanns det enstaka elever som uppfattade dem som överflödiga eller onödiga.

På grund av pandemin har individer i allt större utsträckning arbetat från det egna hemmet. Detta har resulterat i att förutsättningarna gällande hur arbete ser ut har förändrats och gränserna mellan arbetsliv och privatliv har blivit allt otydligare. Som en konsekvens av de otydliga gränserna mellan arbetsliv och privatliv påverkas livspusslet för många familjer. En del kämpar med att få gränserna att se ut som om de gick till arbetsplatsen och andra blandar friskt sin tid mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med rapporten är att undersöka hur individer har förvaltat och hanterat sin tid i samband med hemarbete.  Den teoretiska referensramen behandlade en rad olika teorier, vissa mer etablerade och andra som utvecklade variationer på redan befästa teorier som berör balansen mellan arbetslivet och det privata livet. Balansen förklaras med hjälp av work life balance och även konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv. Vidare behandlade vi hemarbetets förutsättningar genom att ta upp digitalisering och flexibilitet i arbetslivet. Men även olika former av gränsdragningar kopplade till segregering och integrerings-strategier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och åtta personer som hade barn mellan åtta månader och tolv år. Våra intervjupersoner är bosatta i Mellansverige och hade arbetat administrativt i hemmet under delar av pandemin. Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av de teorier vi valt att ha som utgångspunkt. Syftet med studien besvarade vi med hjälp av tre frågeställningar. Studiens slutsats visar att våra intervjupersoner i många fall har ett tillitsbaserat ledarskap och hög flexibilitet i sitt arbete. De begränsningar som intervjupersonerna behöver förhålla sig till är barnomsorgen/skola och möten via teams. Alla intervju-personer utförde mer eller mindre någon vardagssyssla under arbetsdagen för att underlätta sin vardag på den privata tiden. Trots att intervjupersonerna har arbetat minst lika mycket som tidigare och många gånger mer, upplever de ändå att de har mer tid över till det privata livet, vilket vi kan koppla till frihetskänslan och makten att äga och planera sin tid själv. Valet flera av de intervjupersonerna har gjort med sin tid, är att de i flera fall minskat tiden på barnomsorgen för att få en mindre stressig vardag för sina barn.

No description available.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleåldern menar att de lär sig läsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berättelser om vem som spelar störst roll för deras läs- och skrivutveckling, hur de lär sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lär sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie främst visade på att de deltagande barnen lär sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till läsande och skrivande individer. Det är också viktigt att poängtera att barns lärande inte startar vid en viss ålder, utan sker kontinuerligt och läs- och skrivutvecklingen börjar i nästan alla fall redan i förskoleåldern (Fast 2011, s. 38f). Denna studie är ett komplement till tidigare genomförda studier, men här utgår vi främst från barnens perspektiv för att försöka fylla det tomrum vi tyckte verkade finnas inom forskningsområdet. Genom intervjuerna med barnen kom vi fram till de resultat som behandlas och analyseras i det fjärde kapitlet. Resultaten av vår studie visar att de intervjuade barnen beskriver att de lär sig mest hemma, tillsammans med familjemedlemmar och andra som står barnen nära, snarare än i förskolan. Resultaten visade också att barnen lär sig genom scaffolding. Barnens sociokulturella kapital gör att det finns skillnader dem emellan. De barn som medverkar i studien, och som fått erfara läsning och skrivning hemma, är också de barn som deltar i vår studie. Till exempel föräldrar verkar således ha en viktig roll för barnens läs- och skrivutveckling. Flera av barnen beskriver sina syskon och/eller föräldrar som viktiga personer som hjälpt dem att utveckla sitt läsande och skrivande. Resultaten från studien förankrar vi i den sociokulturella teorin, där man ser på lärande och kunskap som något som uppstår mellan individer, då vi finner den användbar för att förstå barns syn på sin egen läs- och skrivutveckling.

Det dödliga skjutvapenvåldet har mer än fördubblats de senaste tio åren vilket är ett resultat av den ökade gängkriminaliteten i det svenska samhället. Antalet ouppklarade brott kopplade till organiserad brottslighet har stigit. Den organiserade brottsligheten genomsyras av skrämselkapital och lojalitet. Skrämselkapitalet skapas genom gängets våldskapital och kännetecknar organisationens makt gentemot både samhället och rivaliserande gäng. Lojalitet är djupt kopplat inom de organiserade gängen och tillsammans med ett högt skrämselkapital har således en väletablerad tystnadskultur spridit sig både inom och bortom den organiserade brottsligheten. Denna oroväckande utveckling är en av många anledningar till att ett kronvittnessystem ansetts lämpligt och införts i syfte att stärka rättsprocessen och öka lagföringen.  Kronvittnesbestämmelsen regleras i 29 kap. 5 a § andra stycket brottsbalken. Bestämmelsens första stycke reglerar den strafflindring som blir aktuell vid medverkan i utredning av egen brottslighet vilket anknyter till 29 kap. 5 § första stycket femte punkten brottsbalken om att frivilligt ange sig. Andra stycket i 29 kap. 5 a § brottsbalken aktualiserar strafflindring vid medverkan i utredningen av någon annans brottslighet. Det tredje stycket avser rättens möjlighet att vid tillämpningen av första eller andra stycket i 29 kap. 5 a § brottsbalken döma till ett lägre straff än föreskrivet, om det föreligger särskilda skäl. För att det ska vara fråga om strafflindring vid medverkan av egen eller annans brottslighet ska uppgifterna vara av “väsentlig betydelse” för utredningen. Med väsentlig betydelse avses uppgifter vilka påskyndar eller underlättar utredningen väsentligt. Uppgifterna som lämnas behöver dock inte resultera i ett konkret åtal eller lagföring för att det ska vara fråga om strafflindring.  Påföljdsbestämning styrs av de viktiga principerna om proportionalitet, ekvivalens och förutsägbarhet. Inom påföljdsbestämningen utreds straffmätningen utifrån brottets allvarlighet och den enskilde personen i enlighet med 29 kap. brottsbalken. Inom straffmätningen utreds de hänsynstaganden som kan bli aktuella i såväl skärpande som lindrande riktning vid påföljden. För att en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring ska uppnås på ett rättssäkert sätt är det av största vikt att domstolen bedömer strafflindringens förutsättningar och värderar de bevis som ligger till grund för bedömningen. Åklagaren ska lämna ett påföljdsförslag i stämningsansökan enligt 45 kap. 4 § rättegångsbalken. Detta förslag är inte bindande för rätten utan bidrar till vägledning hur uppgifterna har påverkat utredningen. Det kan även främja förutsägbarheten att åklagaren lämnat ett sådant påföljdsförslag då den tilltalade får en bättre uppfattning vad denne riskerar med anledning av åtalet. Även om det således är åklagaren som lämnar påföljdsförslag är det rätten som avgör huruvida en individ ska erhålla strafflindring. Detta förfarande säkerställer att prövningen sker rättssäkert och enhetligt i ljuset av rättsprocessens grundläggande principer.  Den rättsdogmatiska metoden tillämpas genomgående för att uppnå uppsatsens syfte att utreda nuvarande praxis. Genom den rättsdogmatiska metoden tolkas de nya lagbestämmelserna och förarbetena kopplade till kronvittnessystemet. Utifrån denna tolkning identifieras och analyseras aktuell problematik i nuvarande underrättspraxis. Uppsatsen avser även att bidra med förslag på förändringar av rättsläget med utgångspunkt i gällande rätt.  Det kan konstateras att det svenska kronvittnessystemet skiljer sig åt från övriga nordiska länder. Nordisk rättspraxis introduceras i uppsatsen för att illustrera hur en väletablerad rättspraxis på området kan se ut. Det danska och norska kronvittnessystemet har införts som ett led att förtydliga eller samla den praxis som etablerats gällande strafflindring vid medverkan av annans brottslighet. Svensk praxis har sedan länge avvisat strafflindring med anledning av medverkan i utredning av annans brottslighet. Att systemet således har införts på detta sätt, utan någon grund i svensk rättspraxis, aktualiserar ett flertal rättsliga risker. Då bestämmelsen i den svenska ordningen är ny är det av största vikt att domstolens bedömningar tar hänsyn till uppgifternas unika bedömning för att etablera en rättssäker rättspraxis. En sådan försiktighet och medvetenhet är även viktigt för att bevara syftet med kronvittnessystemet att stärka rättsordningen. / Deadly gun violence has more than doubled in the last ten years which is a result of increased gang crime in Swedish society. The number of unsolved crimes linked to organized crime has risen. Organized crime is permeated by capital of intimidation and loyalty. Intimidation capital is created through the gang's capital of violence and characterizes the organization's power to both society but also rival gangs. Loyalty runs deep within these organized gangs and together with a high intimidation capital, a well-established culture of silence has thus established itself within organized gangs. This worrying development is one of the many reasons why a Crown witness system was deemed appropriate and thus introduced in the Swedish legal system. The purpose of the introduction of the Crown witness system is to strengthen the legal process and increase prosecution. The Crown witness paragraph is regulated in ch. 29. Section 5a, second section in the Criminal Code. The first paragraph of the provision regulates the mitigation of punishment that becomes relevant when participating in an investigation of one's own criminality, which is based on ch. 29. Section 5, first section, fifth point in the Criminal Code on voluntarily declaring oneself. The second section in ch. 29 Section 5 a in the Criminal Code actualizes the mitigation of punishment in case of complicity in someone else's criminality. The third section refers to the court's ability to apply the first or second section of ch. 29. Section 5 a in the Criminal Code to sentence the defendant to a lower penalty than prescribed, if there are special reasons. In order for there to be a question of sentence reduction in the event of complicity in one's own or another's criminality, the information must be of "substantial importance" for the investigation. Material significance refers to information which significantly accelerates or facilitates the investigation. However, the information provided does not have to result in a concrete indictment or prosecution for it to be a question of penalty relief. Sentencing is permeated by the important principles of proportionality, equivalence and predictability. Within the determination of the penalty, the sentencing is investigated in accordance with ch. 29 in the Criminal code based on the seriousness of the crime and the individual. Within the sentencing, the considerations that may be relevant in the case of both aggravating and mitigating the direction of the penalty are investigated. In order for a strengthened legal process and increased prosecution to be achieved in a legally secure manner, it is of the utmost importance that the court makes an assessment of the sentence mitigation issue and evaluates the evidence on which the assessment is based. The prosecutor must submit a penalty proposal to the court in accordance with ch. 45. Section 4 of the Code of Judicial Procedure. This proposal is not binding on the court but contributes to guidance on how the information has affected the investigation. It can also promote predictability that the prosecutor has submitted such a penalty proposal, as the defendant gets a better idea of what he risks due to the prosecution. Even if it is thus the prosecutor who submits a penalty proposal, it is the court that decides whether an individual should receive a reduced sentence. This procedure ensures that the examination takes place in a legally secure and uniform manner in accordance with the basic principles of the legal process. The swedish legal dogmatic method is applied throughout the essay in order to reach the goal of the essay's purpose of investigating current practice. The legal dogmatic method is used to interpret the new legal provisions and preparatory work linked to the Crown witness system. Through this interpretation, current problems in current lower court practice are identified and analyzed, and the essay intends to contribute with proposals for changes to the legal situation based on current law. In summary, it can be stated that the Swedish crown witness system differs from other Nordic countries. Nordic jurisprudence is introduced in the essay to illustrate what a well-established jurisprudence in the area might look like. The Danish and Norwegian crown witness system has been introduced as part of clarifying or gathering the practice that has been established regarding the mitigation of punishment in case of complicity in another's crime. Swedish practice has long condemned mitigation of punishment due to participation in the investigation of another's criminality. The only practice that exists in the area stems from the Supreme Court's ruling where a man received a reduced sentence when, due to his participation, he ran a high risk of being exposed to reprisals. The fact that the system has thus been introduced in this way, without any basis in Swedish legal practice, actualizes a number of legal risks. As the provision in the Swedish system is new, it is thus of the utmost importance that the court's assessments take into account the data's unique procedure in order to establish a legally secure jurisprudence. Such caution and awareness is also important to preserve the purpose of the Crown witness system to strengthen the legal order.

Denna studie tittar på hur personlighet och generellt politiskt ställningstagande samvarierar med politisk tolerans i en svensk kontext. Formerna av tolerans som undersöktes var generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot både höger och vänster i dess mer extrema form. Studien undersöker också samband mellan personlighet samt en vilja till att tysta andra. Studien baserades på en internetbaserad enkät med 273 respondenter i det slutgiltiga urvalet. Resultaten visade att personlighet hade en inverkan på hur vi agerar gentemot andra expressivt där nivåer på extraversion och neuroticism korrelerade med viljan att tysta andra och där extraversion även var en prediktor. Studiens resultat visar också på att personlighetsdraget öppenhet predicerade riktad politisk tolerans mot vänster samt att politiskt ställningstagande kunde predicera tolerans mot höger. För generell politisk tolerans var neuroticism från Big Five samt ärlighet från HEXACO signifikanta prediktorer. Detta skiljer sig delvis från tidigare forskning. / This study examines how personality and general political stance correlate with political tolerance in a Swedish context. The forms of tolerance investigated were general political tolerance as well as directed political tolerance towards both the right and left in its more extreme form. The study also examines the relationship between personality and a belief in silence others. The study was based on an internet-based survey with 273 respondents in the final sample. The results showed that personality had an impact on how we behave towards others expressively, where levels of extraversion and neuroticism correlated with the belief in silence others, and where extraversion was also a predictor. The study's results also show that the personality trait openness predicted directed political tolerance towards the left and that political stance could predict tolerance towards the right. For general political tolerance, neuroticism from the Big Five and honesty from HEXACO were significant predictors. This differs partly from previous research.

No description available.

This thesis explores elderly women´s subjective experiences of being women of age in our  capitalistic Swedish society of today. The aim of the research is to illuminate the importance of age-analysis in our contemporary society and within academia, by highlighting age as a social position which intersects with other identity categories such as gender and class. The data collection consists of seven qualitative semi-structured interviews with women within the age of 73-86, who were active feminists during the second wave of feminism. The analysis is primarily based on a theoretical framework consisting of Simone de Beauvoir´s “the Other”, Pierre Bourdieus´s different forms of capitals and “heteronormative lifescript”. The result shows in several different ways how old women are reduced to “the Other”. The findings further show that a narrow framework of norms about elderly women limits the space within which they can cultivate autonomous subjectivities. The result also indicates that the long-lasting experience of feminist awareness and activism have a great impact on the experience of aging. Drawing on Bourdieu, the concept of “feminist habitus” is introduced. The analysis clearly shows how access to social, cultural and symbolic capital is essential to the experience of aging. One of the main conclusions is that capitalist forces form the terms of elderly women´s life space.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ”de Andra”. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper. Min slutsats är att svensk TV-reklam marginaliserar och diskriminerar etniska grupper. Genom deras representation osynliggör det svenska samhället ”dem”, och ”dem” visualiseras i TV-reklamen utifrån ”våra” villkor. / The main purpose of this essay is to investigate how and if Swedish TV-commercials portrait ethnicity in stereotypical ways. With a combination of both qualitative and quantitative methods, TV-commercials on Swedish channel 3 and 4 were analyzed. The quantitative study examined how frequent ethnic groups where represented in the advertisements, and the qualitative study examined 10 commercials through a semiotic inspired analyze to see if underlying messages were hidden by using the terms stereotypes and “otherness”. The result in the quantitative analyze showed that ethnic groups were highly under-represented: only 6 percent of the investigated advertisements. The results in the qualitative analyze showed that ethnicity more often represented cultural and comedian stereotypes rather than positive stereotypes. My conclusion is that Swedish TV-commercials marginalize and discriminate ethnic groups. Through this representation of ethnic groups, Swedish society makes “the other” invisible, and forces the “others” to participate in visual TV-commercials on “our” conditions.

Denna studies syfte var att identifiera vilka diskurser som blev synliga samt hur och om dessa diskurser bidrog till en process av andrefiering i Ulf Kristerssons nationaldagstal från år 2023. För att utföra studien användes två frågeställningar vars syfte var att identifiera diskurser som kan kopplas till andrefiering, samt hur dessa kan förstås utifrån en process av andrefiering. I mitt resultat och analys användes van Dijks kritiska diskursanalys och diskursstrukturer samt teorier om andrefiering och van Dijks “ingroup-outgroup-polarization”. I resultatet identifierades tre diskurser: diskurs om medborgarskap, diskurs om det svenska språket och diskurs om svenska värderingar, som kunde kopplas till en andrefiering. Ett “vi” och “dem” identifierades genom diskursstrukturer. “Viet” symboliserades med svenska värderingar, tolerans, normer och medborgarskap, till skillnad från “dem” som symboliserades som kriminella, lögnare och med avvikande värderingar. “De andra” målades upp som annorlunda “oss”. Slutsatsen i min studie är att det kunde identifieras en direkt men oftast indirekt andrefieringsprocess i Ulf Kristerssons nationaldagstal. / The purpose of this study was to identify which discourses became visible and how and if these discourses contributed to a process of otherization in Ulf Kristersson's National Day speech from the year 2023. To accomplish the study, two questions were used whose purpose was to identify discourses that can be linked to otherization, as well as how these can be understood based on a process of otherization. In my results and analysis I applied van Dijk's critical discourse analysis and discourse structures as well as theories of otherization and van Dijk's ingroup-outgroup polarization. In the result, three discourses were identified: discourse about citizenship, discourse about the Swedish language and discourse about Swedish values, which could be linked to an otherization. The study identified an "us" and "them" through discourse structures. “Us” was symbolized with Swedish values, tolerance, norms and citizenship, in contrast to "them" who were symbolized as criminals, liars and with deviant values. "The others" were portrayed as different from "us". The conclusion of my study is that the process of otherization in Ulf Kristersson's National Day speech was direct but mostly indirect.