Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras. Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen. Genom ”salience” repeterades detta budskap genom nyhetsdiskursen, till exempel genom referenser till elitpersoner och USA som elitnation. Problemdefinitionen 2009/2010 fokuserade på president Obama och den ekonomiska krisen som hade drabbat USA mycket hårt. Problemet låg i Obamas osäkerhet och ambivalens inför att genomföra viktiga och nödvändiga reformer inom Nafta. Den moraliska utvärderingen var delvis homogen, där samtliga artiklar var överens om att Nafta var i behov av nya reformer. Men synen på Obamas ledarskap skiljde sig åt. Den dominerande inramningen bestod fortfarande av en liberal marknadssyn, men som ställde sig mycket kritisk till frihandelns utformning. Vad som skedde i källanvändningen 1993 var att en gränsdragning gjordes mellan anhängare och motståndare till Nafta, som i högsta grad exkluderades på grund av att de ifrågasatte den rådande politiska konsensus. Främst skedde en gränsdragning till de aktörer som ställde sig mycket kritiska till Nafta och såg avtalet som ett hot, här ingick arbetare och fackföreningsrörelsen. Konsensusideologin var inte lika självklar i artiklarna från 2009/2010. Den segmenterade politisk elit som tillhörde förespråkarna av Nafta som tidigare hade uteslutande majoritet i källanvändningen hade nu fått kliva åt sidan. Artiklarna skiljde sig åt och gränsdragningarna mellan ”Vi” och ”de andra” var inte lika tydlig. Här fick de kritiska Nafta-rösterna ett bredare respekterat utrymme, men det skulle inte gälla för alla, samma aktörer som var uteslutna i periferin 1993 var också utelämnade från källanvändningen under 2009/2010, nämligen arbetare och fackföreningsrörelsen. Trots detta är förhoppningen att 2009/2010 års artiklar ändå är ett tecken på att den nya tiden har lett fram till en ödmjukare, mindre cynisk och kapitalistiskt styrd amerikansk journalistik, som låter de stigmatiserade grupperna ta ett större medialt utrymme.

<p>Companies use different forms of representation to promote business negotiations. The regulations for the right to deduction for the cost of representation are stated in Chapter 16 section 2 of the Swedish Income Tax Act (IL). According to the law there must be an im-mediate connection between the expenditure and the business practice and the claimed de-duction must be reasonable. The Swedish tax authority publishes general recommendations regarding representation which are used as guidelines for the tax payer to follow. The gen-eral provision about tax deduction can be found in Chapter 16 section 1 of the Swedish In-come Tax Act (IL), stating that expenses to acquire or retain income shall be deductible. Expenses that have an immediate connection with incomes count as tax deductible ex-penses in the business practice. The provision about deductible representation is in this manner more restrictive than the general principle in Chapter 16 section 1 of the Swedish Income Tax Act (IL). Taxation law is complicated and it may demand interpretation of the regulations. When gaps are present in regulations, certain interpretation methods and pro-cedures can be applied in order to increase the foreseeability for the tax payer. The Swedish tax authority’s general recommendation contributes to an increased foreseeability and con-formity since their instructions play a significant role regarding deduction for representa-tion.</p><p>Personal living costs are not deductible according to Chapter 9 section 2 of the Swedish Income Tax Act (IL). The provision about representation in Chapter 16 section 2 of the Swedish Income Tax Act (IL) is not applicable on personal living costs since a strict de-mand for an immediate connection between the expenditure and business practices is re-quired. What is considered as an immediate connection between the expenditure and busi-ness practices is a matter of judgement on the basis of the circumstances in each individual case. The circumstances that need to be considered are differences between companies, type of movement, the form of representation and at how many occasions representation has occurred.</p><p>Representation can adopt the form of bribes or other improper rewards as it lies in the na-ture of representation to function as an economic lubricant. According to Chapter 9 sec-tion 10 of the Swedish Income Tax Act (IL), expenses for bribes or other improper re-wards are not deductible. The meaning of improper is not further defined in the taxation regulations. Case law emanating from the criminal regulations in Chapter 17 section 7 and Chapter 20 section 2 of the Swedish Penal Code (BrB) may instead be used to clarify this conception. A judgement of all the circumstances in each individual case must be made to determine what is considered as improper.</p> / <p>Företag använder sig av olika former av representation för att främja affärsförhandlingar. Reglerna för rätt till avdrag för representation finns i 16 kap. 2 § IL. Enligt lagrummet skall det finnas ett omedelbart samband mellan utgiften och näringsverksamheten samt att det yrkade avdraget skall vara skäligt. SKV ger ut allmänna råd rörande representation vilka skall vara vägledande. Den allmänna bestämmelsen om avdragsrätt i 16 kap. 1 § IL anger att utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster skall vara avdragsgilla. Utgifter som har ett samband med inkomster räknas som omkostnad i näringsverksamhet. Bestämmelsen om representationsavdrag är sålunda restriktivare än den allmänna principen om avdrags-rätt. Skattelag är komplicerad och det kan krävas tolkning av lagreglerna. För en ökad för-utsebarhet för den skattskyldige används vissa tolkningsmetoder och tolkningsförfaranden vid komplettering av luckor i lag. SKV:s allmänna råd bidrar till ökad förutsebarhet och en-hetlighet då deras anvisningar har en betydande roll vad gäller representationsavdrag.</p><p>Personliga levnadskostnader är inte avdragsgilla vilket framgår av 9 kap. 2 § IL. Bestämmel-sen om representation i 16 kap. 2 § IL är inte heller tillämpbar på det som ses som person-liga levnadskostnader då ett strikt krav på omedelbart samband med näringsverksamheten fordras. Vad som anses utgöra omedelbart samband med näringsverksamheten bedöms ut-ifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid denna bedömning tas hänsyn till skillnader mellan företag, bedriven verksamhet, formen av representation samt vid hur många tillfäl-len som representation har skett.</p><p>Representation kan anta formen av mutor eller andra otillbörliga belöningar då det ligger i representationens natur att fungera som ekonomiskt smörjmedel vid affärsförhandlingar. Enligt 9 kap. 10 § IL får utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar inte dras av. Vad som avses med otillbörligt framgår inte vidare av de skatterättsliga reglerna. Praxis bakom de straffrättsliga bestämmelserna i 17 kap. 7 § BrB och 20 kap. 2 § BrB får istället användas för att förklara begreppet. En samlad bedömning av omständigheterna i det en-skilda fallet måste göras vid bedömningen av otillbörlighet.</p>

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass. Det deltog 36 barn i föreliggande studie och de förmågor som undersöktes var: fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsförståelse och bokstavskunskap. Resultatet visade att läsförståelse i första klass predicerade läsförståelse i andra klass. Signifikanta korrelationer mellan läsförståelse och ordavkodning samt fonologisk medvetenhet konstaterades i föreliggande studie. Ordavkodning och fonologisk medvetenhet förklarade 58 % av variansen av läsförståelse i årskurs två.  Testet Fonologisk bearbetning förklarade den största delen av variansen. Vid undersökning av tester som mäter fonologisk medvetenhet framkom det att testet för RAN visade ett signifikant samband med rimtestet men inte med testet Fonologisk bearbetning. Resultatet beror troligen på att testerna mäter olika delar av fonologisk förmåga. Slutsatsen är att läsförståelse vid årskurs ett predicerar läsförståelse i årskurs två samt att fonologisk bearbetning tycks vara en stark prediktor för läsförståelse i årskurs två. / Letter knowledge, word decoding and phonological awareness including RAN (rapid automatized naming) are known to predict early reading ability. The purpose of this study was to evaluate the development of reading comprehension from first to second grade. Phonological awareness holds an important role in this study; different ways to measure this ability will be discussed.  In the study, 36 second graders participated and the following abilities were measured; phonological awareness, word decoding, reading comprehension and letter knowledge. Performances in first and second grade were compared. The results showed that reading comprehension in first grade predicts reading comprehension in second grade. Furthermore, significant correlations between reading comprehension, word decoding and phonological awareness were observed in second grade. Word decoding and phonological awareness together explains 58 % of the variance of reading comprehension in second grade. The test Phonological processing alone explains the biggest part of the variance in reading comprehension. The tests for phonological awareness show that RAN had a significant correlation with the rime test but not with the test Phonological processing. The correlation indicates that the tests measure different aspects of phonological skills. In conclusion reading comprehension in first grade predicts reading comprehension in second grade. Additionally, phonological processing seems to be a strong predictor for reading comprehension in second grade.

Recently, there have been intense discussions about the humanities and their role in society. Internationally, as well as in a Swedish context, the humanities have been regarded to be in a state of crisis. However, these discussions usually demonstrate a lack of historical perspectives based on thorough empirical research. The notion of a crisis needs to be historicized. In this study, a case is being examined where the relationship between science and society was renegotiated. In the context of World War II, a discourse has been identified in a borderland between science and politics through an analysis of Swedish journals and anthologies during the time period 1937-1947. Historical actors were then highlighting that the humanities faced several challenges. The study argues that these discussions should be regarded as parts of a renegotiation of the humanities’ social contract. In the context of the war and fundamental societal changes, there occurred a greater pressure than before to mobilize science socially in order to make science appear as a legitimate undertaking. For the humanities, such demands seemed to conflict with their scientific ethos. During the interwar period this ethos was often based on a norm that demanded the drawing of a strict boundary between science and politics. But if they did not mobilize socially, scholars risked getting blamed for being isolated in the so-called ‘ivory tower’. How the humanities could be effectively mobilized in order to satisfy the needs of society while still maintaining their legitimacy in a scientific context emerged as a fundamental problem with no clear solutions. Part of this problem was the exclusion of the humanities from politically hegemonic narratives of society’s development, in contrast to natural and social sciences. Reactions to specific historical experiences and distinct expectations for the future thus seem – at least on a discursive level – to have put the humanities in a state of marginalization as early as the time period examined in this thesis.

This study examines the processes behind two of Moderna museets complementary projects: The Museum of Wishes and The Second Museum of Wishes. The purpose of this study is to, by using these projects, examine the connection between collections and collectors, and to examine the relationship between museums, complements of the collection and representation. The aim is to compare the projects and find out if there were different reasons, methods or other significant factors that might have affected the processes. I intend to explain how these projects can be understood as a practice of complementary collecting by relating them both to collection theory and representation. My theoretical framework primarily consist of Susan Pearce’s research. I have chosen to incorporate her concepts of the poetics of collecting, the politics of collecting and the importance of earlier collected experience in my comparative study of the projects. In addition, I have also incorporated research about categories with the intention of relating it to Pearce. By studying literature that discusses the historical aspect of the projects, as well as articles, catalogues and documents that were contemporary with the projects, I have been able to compare the backgrounds as well as ideologies that might have influenced the projects. The result of this study shows that although there were many differences between the methods and processes, the art works that were collected during the projects can both be interpreted as a physical changing of the collection, a changing of the structure of the collection and a changing of the identity of the museum. What the museum gathered during the projects didn’t just represent what the organizer thought the museum needed, but can also be understood as a way of changing the standard of the collection in order to be able to compete with other museums or gathering more knowledge. This study is a two years master’s thesis in Museums and Cultural and Heritage Studies.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ studie undersöka och analysera vilka faktorer och motivationer som påverkat elever vid vård- och omsorgsprogrammet i deras val av studier. De faktorer som undersökts är; lön, utvecklingsmöjligheter, att hjälpa människor/arbeta med människor, syn på yrket, arbetsmiljö och arbetsförhållanden, sociala faktorer: familjen, vänner etc., mobilitet/geografisk närhet, generationsfaktorn, samt anställningstrygghet. Dessa har sedan analyserats utifrån teorier rörande motivation, socialpsykologiska aspekter, sociala faktorer och teorier rörande generationen respondenterna återfinns inom. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem stycken informanter i årskurs två på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola på en mindre ort i Sveriges inland. Resultatet av studien visar att valet av studier är en komplex situation där eleverna delvis gör ett medvetet val men samtidigt påverkas indirekt av en rad olika faktorer. Vissa faktorer utmärker sig mer än andra såtillvida att eleverna själva framhöll dessa som mer motiverande. Således tycks den huvudsakliga anledningen till eleverna valt att läsa vård- och omsorgsprogrammet vara viljan att hjälpa andra människor. Även möjligheten till utveckling framhölls som viktig. En faktor eleverna själva hävdar vara oväsentlig men som vid en närmare studie av empirin finns som ett återkommande mönster är de sociala faktorerna. Eleverna har föräldrar, släktingar och vänner som arbetar/har arbetat inom yrket och lever på en ort där yrkesvalen är något begränsade.

Syftet med studien var att undersöka om läroböcker utgivna efter Gy11s införande var mer jämställda, än läroböcker utgivna innan Gy11, vad gäller förekomsten av kvinnliga och manliga europeiska och utomeuropeiska författare. Med grund i några av Skolverkets (2011) riktlinjer och värden och med utgångspunkter i genusteori, postkolonialt perspektiv samt diskursanalys räknades förekomsten av kvinnliga respektive manliga europeiska och utomeuropeiska författare såväl som vilket utrymme respektive grupp fick. Om författarnas kön och etnicitet betonades i läromedelsdiskursen undersöktes även. Hypotesen var att resultatet av studien skulle komma att likna tidigare studiers resultat vad gällde den europeiske, manlige författarens dominans. Resultatet stödde denna hypotes då den europeiske, manlige författaren dominerade i båda läroböckerna både till antal och till utrymme. Kvinnliga och utomeuropeiska författare marginaliserades. Endast ett fåtal utomeuropeiska författare var inkluderade och majoriteten av dessa var amerikaner, det vill säga fortfarande västerländska författare. Resultatet skiljde sig dock från tidigare forskning vad gällde betoningen av kön och etnicitet. Slutsatsen var att respektive lärobok bör kompletteras med fler texter skrivna av kvinnliga och icke-västerländska författare för att väga upp bristerna och uppfylla Skolverkets riktlinjer.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949. Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken. Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster. Genom att normalisera upplevda händelser kan de lättare förstås och förklaras. Genom att applicera samma resonemang på våldsanvändningen vid behandlingen av krigsfångar skulle det kunna innebära ett kontinuerligt och fortlöpande övergrepp. Våldet skulle ha sin grund i att det blivit en vana, en rutin och således någonting man förväntar sig. Förutom rutinen talar Bauman om auktoriseringen och avhumanseringens som viktiga förutsättningar för våld och övergrepp. När Tyskland kapitulerade våren den 7 maj 1945 togs miljontals tyska soldater till fånga av de allierade. Fångarna samlades ihop i olika typer av koncentrations och fångläger. Syftet med mitt arbete blir att inledningsvis undersöka om de franska och amerikanska trupperna gjorde sig skyldiga till krigsbrott i och med hanterandet av tyska krigsfångar, under och efter andra världskriget.

Hermione Granger is the most prominent female character in the Harry Potter series. She is also the only one in the trio of herself, Harry Potter, and Ron Weasley who is muggle-born. She is, therefore, most likely to be discriminated against in two aspects – on the basis of her sex and race. This essay examines Hermione with the help of Simone de Beauvoir’s The Second Sex and Edward W. Said’s Orientalism to show how she is represented and portrayed as “the Other” in these two aspects. In which aspect is she more likely to suffer from discrimination, or is it the combination of the two that is essential? As discrimination on the basis of sex, race, ethnicity, religion, and other aspects continues to grow in Western societies, it is important to look at how this widely popular literary series handles these issues.

The main aim of this paper has been to examine if Swedish students at upper secondary school were able to use the morphemes The progressive –ing, The irregular past and The irregular third person. In addition, it has also addressed if the students examined in this essay were able to use some morphemes better than others. In addition, it concluded if the results found in this paper were in accordance with what other researchers have concluded. The paper is based on essays written by students at upper secondary school that can be found in The Uppsala Learner English Corpus, as well as essays written for the national test by students studying English 6. In the course of the study, it was vital to explain what the natural order actually is as well as what researchers who believe in it claim and what researchers who do not believe in it claim. Consequently, it becomes important to clarify the differences between a cross-sectional study and a longitudinal study. When analysing the essays the program Antconc was used. It is a free corpus analysis program that allows researchers to study several texts at once. Next, to determine if the students had acquired the morphemes, all obligatory contexts where the morphemes should be used were analysed manually. What can be concluded from this paper is that the three morphemes have not been acquired by the students who were examined in this paper. Students could use some forms of the morphemes; however, even in those cases the correct usage in percentage of the morpheme were often not above 85%. These results were quite like the ones found in studies conducted on students at secondary school; this indicates that students at both secondary and upper secondary school do not actually acquire these morphemes fully. What they do acquire are different forms of a specific morpheme that they probably use quite a lot in their writing. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om svenska elever som studerar på gymnasieskolan kunde aktivt använda de engelska morfemen The progressive –ing, The irregular past och The irregular third person. Dessutom har uppsatsen också behandlat om det fanns morfemen som eleverna kunde använda sig bättre av. Den har även jämfört sitt resultat med vad andra forskare har hittat. Uppsatsen är bygd på essäer skrivna av elever på gymnasieskolan som finns att hämta i The Uppsala Learner English Corpus. Dessutom använder den sig av essäer skrivna av elever för det nationella provet i engelska 6. Under studiens gång var det viktigt att förklara vad The natural order är liksom vad forskare säger gällande denna teori. Följaktligen blir det viktigt att klargöra skillnaden mellan en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie. Vid analysen av essäerna användes programmet Antconc. Det är ett gratis korpusanalysprogram som tillåter forskare att studera flera texter samtidigt. För att klargöra om eleverna hade förvärvat morfemen var det därefter viktigt att studera alla obligatoriska sammanhang där morfemen måste användas, vilket gjordes manuellt. Det som framgår är att eleverna som granskades i studien inte har förvärvat de tre morfemen. Eleverna kunde använda sig av vissa former av varje morfem, men även i dessa fall var den korrekta användningen i procent oftast inte mer än 85%. Detta resultat var ganska likt de studier som har granskat elever i högstadiet, vilket tyder på att elever i både högstadiet och gymnasiet inte förvärvar dessa morfem fullt ut. I de flesta fall kunde eleverna enbart använda olika former av morfemen.