Denna uppsats undersöker inkomna intresseanmälningar till Finlandskommittén av år 1941 för tjänstgöring i Finska armén under fortsättningskriget. Det övergripande syftet är att ta reda på varför människor anmäler sig som frivilliga till krig genom att jämföra det välutforskade vinterkriget med fortsättningskriget. Undersökningen består av två delar där den första är en kvantitativ del för att ta reda på vilka som sökte sig som frivilliga. Den andra delen utgörs av en kvalitativ textanalys för att hitta vilka motiv personerna anger i sina brev, och på så sätt ta reda på varför man sökte sig till fortsättningskriget. Resultaten tyder på att de flesta som sökte sig till militärtjänstgöring var aktiva militärer och ungefär en tredjedel hade även tjänstgjort i Finland under vinterkriget. De motiv som framkommer är mestadels en vilja att försvara Finland och Norden mot kommunism på samma sätt som under vinterkriget, trots att det politiska och militära läget var helt annorlunda 1941.

This study aims to investigate ethnic identity in relation to faith and traditions among second-generation Maronite Christians living in Sweden. Qualitative semi-structured interviews have been conducted with seven second-generation Lebanese Maronites living in Sweden. In the interviews, the participants explained their experiences and perceptions of their ethnic identity, faith, and traditions. The findings reveal that the majority of the participants in this study do not practice religion and attend church. However, this tendency does not mean that the Lebanese Maronite’s have abandoned their religion as a whole, merely that they have more freedom to create an individual approach to religious faith and traditions. Furthermore, the study shows that the participants have adapted their faith and traditions and individualized it. Finally, the findings show that the majority of the participants consider themselves a part of both the Swedish ethnicity and the Lebanese Christian ethnicity, however, not based upon Maronite faith and traditions, but on the Catholic faith and its traditions.

Syftet med denna studie är att klargöra bakomliggande yttre och inre drivkrafter i samband med yrkesväxling mitt i livet, vad som bidrar till att våga ta klivet att börja studera, som en del av den personliga utvecklingen. Teoretiska utgångspunkter är följande: Abraham Maslows (1989/1943) behovspyramid, George Herbert Meads (2001/1934) signifikanta andra, Fuchs Ebaughs (1988) teori om vändpunktsprocesser och teorin om Planned Happenstance som Kathleen Mitchell, Al Levin och John Krumboltz (1999) är grundare till. Metoden som har använts är fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att de bakomliggande drivkrafterna i samband med yrkesväxling kan kopplas till behoven i Maslows (1989/1943) behovspyramid. De mest grundläggande behoven måste vara tillgodosedda för att individen ska känna sig motiverad till att påbörja en självutveckling. Ett hinder för att våga satsa på utbildning är sviktande självförtroende. För att överbrygga detta får omgivningens, signifikanta andras, (Mead 2001/1934) inställning en avgörande betydelse. En vändpunktsprocess innebär en identitetskris där en ny yrkesroll ska inträdas, en påfrestning för såväl deltagaren som hela familjen (Fuchs Ebaugh 1988). Andra drivkrafter, förutom självförverkligande, är en efterlängtad förändring av sin arbetslivssituation och deltagarnas önskan om att komma in i gemenskapen i en arbetsgrupp som de ser upp till. För att nå dit ser deltagarna utbildning som en väg och ett sätt att öka sin anställningsbarhet. Deltagarna i studien menar i flera fall att det var slumpen som avgjorde vilken utbildning de hamnade på men med Planned Happenstance som förklaringsmodell framgår det att valen egentligen byggde på medvetna ställningstaganden (Mitchell, Levin och Krumboltz 1999). Studiens resultat redogör med andra ord för några av de drivkrafter som motiverar individer att våga ta klivet till att börja studera, vilket kan öka kunskapen för studie- och yrkesvägledare, om hur individer bör bemötas och vilka områden som professionen bör fokusera på för att hjälpa individer nå framtida yrkesambitioner genom ett välgrundat val. / The aim of this thesis is to clarify the underlying human motives, both external and internal, in career choices of professional change, of which contributes to career changes. This thesis enlightens some of the societal conditions or obstacles that exist to a future study start, as part of the participants personal development, and clarify what led them to take the decisive step towards a new career path. Theoretical framework used is Abraham Maslow's (1989/1943) needs pyramid, George Herbert Meads (2001/1934) concept of significant others, Fuchs Ebaugh's (1988) theory of turning point processes and the theory of planned Happenstance which Kathleen Mitchell, Al Levin and John Krumboltz (1999) are the founders of. Method used is focus group interviews. Results show that the underlying human motivation processes in participants' professional exchange can be linked to the needs of Maslow's (1989/1943) needs pyramid. The most basic needs must be met in order for the individual to feel motivated to begin self-development. One obstacle whether to decide to invest in education or not, is failing self-confidence. To overcome this, the attitude of the significant other (Mead 2001/1934) takes on a decisive importance. A turning point process involves an identity crisis in which a new professional role is to take place, a strain for both the participant and the whole family (Fuchs Ebaugh 1988). Other human motivation processes, besides self-realization, are a long-awaited change in their working life situation and the participants' desire to enter the community in a working group they look forward to. To get there, participants see education as a fulfilling way and a way to increase their employability. The participants in this study believe that it was random that decided which education they ended up with in many cases, but with Planned Happenstance as an explanatory model it appears that the choice were really based on conscious attitudes (Mitchell, Levin and Krumboltz 1999). This thesis can increase the knowledge for study and career counselors, about how individuals should be approached and what areas the profession should focus on to help individuals reach future career aspirations through an informed choice.

Socialt arbete inkluderar ofta individer som på något sätt lever utanför det normativa samhället. Fall som berör perosner med utländsk bakgrund kan ofta missförstås eftersom den Eurocentriska ideologin inte alltid är rådande för alla. Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna födda på 90-talet med två utrikes födda föräldrar skildrar sin identitet smat vilken inverkan miljön har haft på deras identitetskapande. Med denna studie vill vi även få en ökad kunskap om fårgor som rör identitet i förhållande till etnicitet och hur andra generationens invandrare påverkas av benämningen invandrare. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer födda i Sverige med olika kulturell bakgrund. För att få ett bredare perspektiv har vi ställt frågor om hur deras etniska bakgrund har påverkat deras skapande av identitet i det svenska samhället. Vår analys bgger på det empiriska materialet som även vidare kopplas till den tredje identiteten och andra relevanta teoretiska begrepp som; attributionsteorin, människans behov av tillhörighet och kulturell identitet och dess tillhörighet. Resultatet av vår studie har visat att omgivningen spelar en viktig roll i repondenternas identitetsbildning. Respondenternas etnicitet var avgörande i vilken utsträckning de känner tillhörighet till det svenska samhället. Den etniska bakgrunden bidrog således till en känsla av utanförskap då samhället inte tillät dem att identifiera sig som de ville. Sammanfattningsvis visade den insamlade empirin på att intervjupersonerna växt upp med två kulutrella världar som varit betydande för processen av identitetsskapandet. Deras dubbla kulturella band har varit en kärn faktor i hur dem skildrar sin identitet. Respondenterna ansåg deras dubbla kulturella band som en svårighet i deras unga dagar då ett sökande efter tillhörighet aldrig upphörde. Men beskrev den som en tillgång i dagens läge då de funnit sig själva och sin plats i samhället. / Social work often includes individuals who in some way live outside the normative society. Cases involving people with a foreign background can often get misunderstood because the Eurocentric ideology is not always prevalent for everyone. The purpose of this study is to investigate how adults born in the 90s with two foreign-born parents portray their identity and what impact the environment has had on their identity creation. With this study, we also want to gain a increased knowlegde of issues concerning identity in relation to ethnicity and how second-generation immigrants are affected by being referred to as immigrants. We have conducted qualitative semistructured interviews with six people born in Sweden with different cultural backgrounds. To get a broader perspective, we have asked questions about how their ethnic background has affected their identity creation in swedish society. Our analysis is based on the empirical material which is also further linked to the third identity and other relevant theoretical concepts such as; the attribution theory, man's need for belonging and cultural identity and its belonging. The results of our study have shown that the enviroment plays a significant role in the respondents' identity formation. The respondents' ethnicity was decisive in the extent to which they felt a sense of belonging to swedish society. The ethnic background thus contributed to a feeling of exclusion as society did not allow them to identify themselves as they wished. In summary, the collected empirical evindence showed that the interviewees grew up with who cultural worlds that were significant for the process of identity creation. Their dual cultural ties have been a core factor in how they portray their identity. The respondents considered their dual cultural ties to be a difficulty in their young days when a search for belonging never ceased. But described it as an asset in today's situation when they have found themselves and their place in society.

The Second Lebanon War has proved to be a complex war in a new and different context. An important part of this is the globalization that Kaldor refers to. The Second Lebanon War shows an example of this regarding Hezbollah which originally was a guerrilla group that was founded in 1985. What is special here is that Hezbollah since then has developed more into an organization that has established a strong foothold in Lebanese politics. They have thus evolved into the form of a kind of sub state, since they cannot be defined as a guerrilla group or a state, which means that they are classed as something intermediate. The analysis also shows this problem when explaining what problems Israel was facing before and during the war, which they were not prepared for. Another part of the globalization that has affected this problem is the involvement of all outside states and actors and that the war was waged in Lebanon but not against the state but against a regional "guerilla group" that is classified as something else than an ordinary guerilla group.   The purpose of this study is to increase the understanding of the Second Lebanon war, which in turn contributes to an increased understanding of contemporary war and understanding of the empirical basis of Mary Kaldor's theory of “New Wars”. Furthermore, the war has been analyzed to ascertain whether it can be considered a new war and if so to what extent. The result has then shown that Kaldor's theory has been well successfully applied to the Second Lebanese War and that the war can be considered to be a new war based on her theoretical framework.

Previous research suggests that healthcare managers can experience stress ofconscience, which has a relationship with burnout syndrome. The aim of this studywas to examine the perceived degree of stress of conscience of first-line managersand middle managers within the healthcare in Dalarna and if the degree of stress ofconscience were reduced the further away from the core business the manager isworking. A cross-sectional survey was conducted with comparative andcorrelation-design to enable an independent t-test and to compare the mean valuefor first- and middle managers. The results showed that first-line managers rated amean value of 57 points for stress of conscience and demands and expectation ofothers caused the most troubled conscience. The results for middle managersshowed a mean value of 35,7 points for stress of conscience and the cause fortroubled conscience was others' expectations. The perceived degree of stress ofconscience was higher for first-line managers than for middle managers but notsignificant and therefore is the closeness to the core business not a sufficient factorto draw any conclusions. / Forskning indikerar på att chefer inom vård och omsorg kan upplevasamvetsstress, vilket har ett samband med utmattningssyndrom. Syftet med studienvar att undersöka den upplevda graden av samvetsstress hos första och andralinjens chefer inom vård och omsorg i Dalarnas län samt om graden avsamvetsstress minskar desto längre bort från den operativa verksamheten chefenarbetar. En tvärsnittsstudie genomfördes med enkätutskick, där designen var enkombination mellan komparativ design och korrelationsdesign för att möjliggöraett independent t-test och jämföra medelvärdet av samvetsstress hos första ochandra linjens chefer. Resultatet av denna studie visar medelvärde 57 poäng församvetsstress hos första linjens chefer där krav och andras förväntningar orsakadehögst grad av dåligt samvete. Resultatet för andra linjens chefer visar medelvärdet35,7 poäng för samvetsstress där orsaken till dåligt samvete främst var andrasförväntningar. Graden av samvetsstress är högre hos första linjens chefer än andralinjens chefer men skillnaden är inte signifikant och därmed utgör inte denoperativa närheten tillräcklig påverkan på graden av samvetsstress hos chefer inomvård och omsorg i Dalarnas län för att dra en slutsats.

The purpose of this study is to investigate the presence of first- and second-level agenda setting as well as issue ownership in the 2020 Democratic primary debates and whether there is a relationship between using strategies based on these theories and qualifying for future debates. The study seeks to answer three research questions: What is the relationship, if any, between a candidate whose statements focused primarily on the three issues considered most important by the public according to opinion polls and whether this candidate qualified for future debates? How did candidates use frames to redraw the attention of issues? What is the relationship, if any, between the extent to which a candidate’s statements discussed performance issues more than Republican-owned or Democratic-owned issues and whether this candidate qualified for future debates? The study draws mainly on the first and second level of the agenda setting theory, as well as the theory of issue ownership, and analyzes what issues candidates focus on, what attributes of these issues they emphasize, and whether they discuss performance issues like the economy or foreign policy more than issues owned by either the Republican or the Democratic Party. Through a quantitative content analysis of four candidates’ (Joe Biden, Bernie Sanders, Amy Klobuchar, & Andrew Yang) statements from three of the eleven primary debates held in the 2020 primary process, the study found no direct relationship between focusing on the public’s three most important issues and qualifying for future debates. Similarly, no such relationship was found between emphasizing certain attributes and qualifying for future debates, although the results suggest that candidates may have benefited from avoiding framing issues economically, which concurs with previous findings (Boydstun, Glazier, & Pietryka, 2013a; Boydstun, Glazier, & Phillips, 2013) and supports Vavreck’s (2009) theory that insurgent candidates should not emphasize the economy. Findings also demonstrated the contrasting ways three of the candidates framed the same issues, where Joe Biden and Amy Klobuchar tended to emphasize economic frames when discussing Medicare while Bernie Sanders emphasized effectiveness. Lastly, the findings support previous research on issue ownership since findings showed that most candidates discussed Democratic-owned issues more than other issues, while the eventual presidential nominee, Joe Biden, overall discussed performance issues more than issues owned by either party. This suggests that focusing on such issues may be beneficial for challenging candidates during an election cycle where the sitting president has been criticized for not being able to handle the job. Thus, no direct relationship could be found in the case of RQ1 or RQ2 but discussing performance issues the most overall may have benefited one candidate, suggesting there is a relationship in the case of RQ3. / Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av första och andra nivån av dagordningsteorin samt av issue ownership i Demokraternas primärdebatter 2020 och huruvida det finns någon relation mellan att använda strategier baserade på dessa teorier och att kvalificera sig för framtida debatter. Studien undersöker tre frågeställningar: Vad är relationen, om någon, mellan en kandidat vars uttalanden under debatterna fokuserade främst på de tre frågor som väljarna ansåg var viktigast enligt opinionsundersökningar och huruvida denna kandidat kvalificerade sig för framtida debatter? Hur använde kandidaterna ”frames” för att kontrollera diskussionen kring frågor? Vad är relationen, om någon, mellan den utsträckning en kandidats uttalanden under debatterna diskuterade så kallade ”performance issues” mer än frågor ägda av det republikanska eller demokratiska partiet och huruvida denna kandidat kvalificerade sig för framtida debatter? Studien bygger huvudsakligen på den första och andra nivån av dagordningsteorin, liksom teorin om issue ownership, och analyserar vilka frågor kandidaterna fokuserar på, vilka attribut de betonar när de talar om dessa frågor och om de diskuterar performance issues såsom ekonomi eller utrikespolitik mer än frågor som ägs av antingen republikanska eller demokratiska partiet. Genom en kvantitativ innehållsanalys av fyra kandidaters (Joe Biden, Bernie Sanders, Amy Klobuchar och Andrew Yang) uttalanden från tre av de elva primärdebatterna som hölls under primärprocessen 2020 fann studien ingen direkt relation mellan att fokusera på de tre frågor som väljarna ansåg var viktigast och att kvalificera sig för framtida debatter. Det hittades inte heller någon sådan relation mellan att betona vissa attribut och att kvalificera sig för framtida debatter, även om resultaten tyder på att kandidater kan ha haft nytta av att undvika att betona ekonomiska attribut, vilket överensstämmer med tidigare resultat (Boydstun, Glazier, & Pietryka, 2013a; Boydstun, Glazier, & Phillips, 2013) och stöttar Vavrecks (2009) teori att så kallade ”insurgent candidates” drar nytta av att inte diskutera ekonomin mer än nödvändigt. Resultaten visade också hur olika kandidaternas inramning av en specifik fråga var, då Joe Biden och Amy Klobuchar hade en tendens att betona ekonomiska attribut när de talade om frågor gällande Medicare medan Bernie Sanders fokuserade mer på effektivitetsattribut.  Slutligen stöder studien tidigare forskning om issue ownership då resultaten visade på att de flesta kandidater diskuterade frågor ägda av det demokratiska partiet mer än andra frågor, medan den kandidat som slutligen skulle få det demokratiska partiets presidentsnominering, Joe Biden, totalt sett diskuterade performance issues mer än frågor ägda av något av partierna. Detta tyder på att ett fokus på sådana frågor kan vara till nytta för att utmanande kandidater under en valcykel där den sittande presidenten har kritiserats för sin hantering av arbetet. Således kunde ingen direkt relation hittas när det gällde RQ1 eller RQ2, men resultaten tyder på att en kandidat kan ha gynnats av att diskutera performance issues mest över lag, vilket i sig tyder på att det finns en relation gällnade RQ3.

Denna studie syftade till att jämföra dagspressens konstruktioner av två gärningspersoner med olika etniska tillhörigheter, den ena svensk och den andra uzbekisk. Vid urvalet av tidningsartiklar inkluderades samtliga användbara artiklar som publicerats under en tidsperiod på sju dagar. Artiklarna studerades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Av detta återfanns att dagspressen genomgående konstruerade gärningspersonerna på olikartade sätt med fokus på den svenska gärningspersonens normalitet och den uzbekiska gärningspersonens utifrånskap. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska förhållningssättet Orientalismen och begreppsparen “Vi” och “De andra”. En återkommande slutsats var attdagspressen rapporterade om den svenska gärningspersonen på ett tilltalande sätt vilket kunde uppfattas som “Vi” medan den uzbekiska gärningspersonen framställdes med en negativ betoning, förenligt med “De andra”. Sammantaget kunde etnicitet förstås ha varit en betydande faktor vid dagspressens konstruktion av dessa gärningspersoner. / The aim of this study was to compare the daily press’ constructions of two culprits with diverse ethnicities, one Swedish and one Uzbek. When sampling for news articles, all usable ones that were published within a time span of seven days were included. The articles were studied through a qualitative content analysis. The main result was that the daily press consistently constructed the culprits in different ways, by focusing on the normality of the Swedish and on the alienation of the Uzbek. The result was analyzed using the theoretical perspective Orientalism as well as the concept pair of “Us” and “The others”. A recurring conclusion was that the daily press presented the Swedish culprit in a pleasant way which could be understood as “Us” while the Uzbek culprit was described in negative manners, consistent with “The others”. Altogether, ethnicity could be understood as a considerable factor in the daily press’ constructions of these culprits.

No description available.

Mot bakgrund av samhällsdebatten kring skjutningar, vem som utför och drabbas av dessa och var de sker, har jag i min studie velat undersöka vilka diskurser som reproduceras i polisens pressmeddelanden om pilotprojektet Sluta skjut. Min studie har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I och med att media spelar en avgörande roll i formandet av allmänna attityder hoppas jag kunna bidra till en medvetenhet om pressmeddelandets roll i medieproduktionen. Framför allt hoppas jag öka kunskapen om hur språket i allmänhet och benämningar i synnerhet påverkar vem som inkluderas respektive exkluderas ur ett sammanhang. Med diskurshistoriska analysverktyg har jag analyserat de 16 pressmeddelanden publicerade av polisen om Sluta skjut. Pressmeddelandena publicerades på webbsidan polisen.se mellan oktober 2018 och oktober 2021. Resultatet ger en tydlig bild av hur pressmeddelandena bidrar till en distansering mellan olika sociala aktörer. Vi ser hur avsändaren (Sluta skjut och dess myndigheter) benämns som vi. Samtidigt benämns de som projektet riktas till (de som antas ansvariga för våldet) för de eller dem. De sistnämnda beskrivs också i omfattande utsträckning med adjektiv som kriminella eller våldsamma. Detta samtidigt som avsändaren snarare beskrivs med hjälp av aktiva verb. På detta sätt skapas två olika identiteter.