The Swedish debate regarding the reform of the third person pronoun plural has been examined with the NLS theory and with the perspective of literacy as not only a mental process but also as a social practice. The debate was initiated in autumn of 2016 by an article written by the teacher Henrik Birkebo in which he argued for a reform. To examine the legitimacy of the main arguments in the debate in relation to pupils’ actual use of the Swedish alternatives for the third person pronoun plural de/dem and dom in secondary school, 307 answers to the National Tests in Swedish and Swedish as a Second Language from 2015 has been quantified in a corpus. The result shows that the argument for a reform due to the hardship for pupils to make out the difference between de and dem sees literacy mainly as a mental process. This is not shown in the corpus. A minority cannot use de and dem as the norm requires, and this minority consists of pupils with high and low grades. The argument to not too hastily make a reform sees literacy as a social practice and as a performance in a social context. This is more likely to be true according to the results of the analysis of the corpus. 82 % of the pupils want to use de/dem which shows that this is seen as a more respected literacy than the use of dom, which only 6 % of the pupils use in the corpus.

The aim of this study is to gain a better understanding of how second-generation immigrants with Iraqi backgrounds navigate through and adapt to their identity formation processes in relation to Swedish society.  Previous research has examined other ethnic groups of second-generation immigrants and has provided insights that contribute to our study, but there is limited research on second-generation immigrants with Iraqi backgrounds, even though Iraqis are one of the largest groups that have immigrated to Sweden since the 1980s. To achieve the study's purpose and answer the research question, we have chosen to conduct a qualitative study based on 10 qualitative semi-structured interviews with second-generation immigrants with Iraqi backgrounds between the ages of 18 and 30. The results of the study have been analyzed using the following theories: postcolonial perspective, symbolic interactionism and the following theoretically grounded conceptual definitions: identity, in-betweenness, gender patterns and gender regime. The findings of the study reveal that second-generation immigrants with Iraqi backgrounds find themselves in a state of in-betweenness, where they do not fully identify as neither Iraqis nor Swedes. Furthermore, our study shows that cultural, social, and symbolic interactions influence second-generation immigrants with Iraqi backgrounds and their identity formation process, as a symbolic act reinforces an individual's identity. Adaptation to Swedish society is limited for second-generation immigrants with Iraqi backgrounds due to the differing perceptions and expectations of these two cultures regarding what is accepted and deviant, influenced by Iraqi culture and religion.

This essay explores how different forms of othering are applied in the novel Shadow  and Bone compared to the tv-series adaptation. The essay will focus on how differ ent forms of othering are used to characterize the main character Alina Starkov as well as the community called Grisha. In order to compare the changes this essay uti lizes adaptation theory and Gérard Genette’s hypertextuality. To further understand  the different forms of othering the essay relies on studies of racism and its connec tion to the fantasy genre. The essay concludes that different forms of othering are used in the novels compared to the tv-series. The novels use othering to characterize  Alina based on her Grisha identity. As the tv-series has given Alina a whole new  identity as multiracial, it is rather her ethnicity that is the foundation for her other ing. While the tv-series displays a more diverse cast than the novels, it also fails to  provide a rich presentation of Grisha culture and history.

I mitt arbete med elever i de tidiga skolåren upptäckte jag att många elever hamnade i svårigheter när de skulle lösa mönsteruppgifter i olika sammanhang. Jag funderade över vad orsakerna kunde vara. I massmedia diskuterades TIMMS 2003 som visade att svenska elever hade svårigheter med algebra i jämförelse med elever i andra länder. Kunde det finnas ett samband? Jag blev intresserad och ville skaffa mig kunskaper om vilka svårigheter elever hamnar i när de analyserar mönster och vilka generaliseringar de ser i ett växande mönster. Jag använde mig av enskilda kvalitativa intervjuer och jag hade två undersökningsuppgifter som vi arbetade med och samtalade om. Resultatet i undersökningen visade att det finns behov av att arbeta med analyser och generaliseringar av olika slags mönster. Intervjuerna visade okså vikten av att elever får träning i att kommunicera matematik. / In my work with children in the early years in school i noticed that they often had trouble when they were working with patterns in different ways. At the time TIMSS 2003 was discussed in media and the result showed that the swedish students had difficulties with algebra compared with students from other countries.Could there bee some connections? I got interested and wanted to learn about which difficulties students in the early years have when they analyze patterns and what generalizations they make in growing patterns.

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ”kulturarv” i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 – 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008). Genom en kvalitativ och närläsande metod, med kvantitativa inslag, analyseras empirin utifrån en postkolonialt teoretisk utgångspunkt där begrepp som eurocentrism och dikotomier utifrån gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” står i fokus. Undersökningen visar att trots att läroboksförfattarna delvis har olika ingångar till begreppet ”kulturarv” och västvärlden förmedlas en bild av att det är det västerländska som är den otvivelaktiga utgångspunkten. Läroböckerna legitimerar detta val delvis olika. Genomgående är att urvalet i varje lärobok stundtals faller tillbaka på eurocentristiska antaganden och stereotypa dikotomier mellan ”Vi” och ”De Andra”. Tre viktiga slutsatser betonas. Den första är att alla läroböcker använder ett västerländskt litterärt urval. Den andra slutsatsen är att läroböckerna lutar sig mot den västerländska litteraturen inte bara via explicita eller tysta legitimeringar utan också via aktiva gränsdragningar mellan ”Vi” och ”De Andra”. Slutligen poängteras att ”kulturarvet” tycks vara relevant igen mot bakgrund av det läroplanen definierar som ”internationaliseringen”.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.

”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister. DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

The rights of the Sámi; Sweden’s indigenous people, have long been a subject of debate. As part of Sweden’s Climate Act and implementation of the 2030 Agenda, Sweden is currently in the midst of an extensive expansion of wind power where a large proportion of the wind turbines will be located in Sápmi. However, the initiative has already faced strong local opposition leading to various conflicts, in particular between authorities, companies and Sámi villages. The purpose of this master’s thesis is to examine how the ongoing debate regarding wind power in Sápmi is expressed in the Swedish media and the different perspectives, rights and voices highlighted in relation to sustainability and decision-making processes. More specifically, this essay aims to explore the arguments related to the large-scale expansion of wind power in Sápmi, presented by the various actors in the debate. The research material, which consists of ten (10) different argumentative texts in the form of debate articles and submissions from the Swedish daily press, is analyzed using an argumentation analysis. Through the application of postcolonialism and recognition as a theoretical framework, the study also explores the inherent power relations within the wind power conflict. The study concludes that the Swedish media debate regarding wind power in Sápmi roughly boils down to the question of whether the measures taken in the name of the green transition should promote economic benefits or the survival of reindeer husbandry. Finally, a discrepancy between theory and practice regarding the Swedish government's respect for Sámi rights can be identified. The essay is written in Swedish.

Uppsatsen syftar till att belysa moderna lämningar som kulturarv, i synnerhet andra världskrigets (1939-1945) bunkrar i Sverige och Norge. Bunkrar/värn syftar till anläggningar kopplade till militär aktivitet och krigsföring. En jämförande kulturarvsanalys har gjorts mellan bunkrar i Narvik samt längs Skånelinjen för att kunna diskutera ländernas tillvägagångssätt gällande kulturarvsprocesser. Vidare eftersträvades en förståelse i huruvida bunkrarna ingår i ett mörkt kulturarv och platserna i en mörk turism. Uppsatsen avser också att få en förståelse i hur allmänheten ser på värnen och dess historia och om de ingår i ett nationellt kulturarv, därför genomfördes en enkätundersökning. Fältbesök till ett flertal värn i Skånelinjen och Narvik har gjorts för att få en uppfattning om bunkrarna. Eftersom Sverige inte medverkade i kriget medan Norge var delaktiga var det av intresse att urskilja likheter och skillnader. Vidare var Narvik en intressant plats att analysera med tanke på dess stora medverkan och påverkan i kriget. Skånelinjen valdes på grund av att det var Sveriges enda försvar mot främmande makter under andra världskriget.  Studien kom att resultera i att moderna arkeologiska lämningar inte är lika skyddade som äldre lämningar i Sverige och Norge. Värnen i båda länderna är inte skyddade av någon lag men kan gå under särskilda bestämmelser. Vidare var de svenska värnen bättre bevarade, förmodligen på grund av att Sverige inte fick utstå förtryck och ockupering. Skyltar, böcker och digitala plattformar finns att tillgå om de svenska värnen. Inget liknande finns om Narviks värn. Enkätsvaren utföll i att ländernas befolkning anser att de är bevaringsvärdiga och del av ett inofficiellt kulturarv. Dessutom skulle värnen kunna ingå i ett mörkt kulturarv och mörk turism. / This study has aimed to bring light to modern cultural remains as cultural heritage, especially from World War II (1939-1945) in Sweden and Norway. Bunkers are buildings aimed to protect and attack during warfare and house soldiers and military supplies. A comparing cultural heritage analysis has been applied to the bunkers, both from Narvik and Skånelinjen to be able to discuss the countries' cultural heritage process. Furhermore, an understanding regarding if the bunkers are a part of a dark heritage and dark tourism was of interest. The thesis also aims to get the publics point of view on the bunkers and their history and if they reason the bunkers are part of the national heritage. On that note a questionnaire was sent out. A couple of field trips were made to bunkers both at Skånelinjen and in Narvik to get a bigger perspective and understanding of them. Also, because Sweden did not participate in the war and Norway did it was also of relevance to analyze if that caused any differences or similarities. Additionally, as Narvik had such a significant role in the war and participated in many battles it was of interest to discuss it in contrast to Sweden. Sweden´s only defense against any country participating in the war was Skånelinjen which made it an easy choice.  The study concluded that modern archaeological remains are not as well protected as older remains in Sweden and Norway. The bunkers in both bunkers in both countries are not protected by any law but could be protected to some extent by special provisions. The Swedish bunkers were better preserved than the Norwegian ones, probably because Sweden did not have to suffer through occupation and oppression. Signs, books and digital platforms are available for the Swedish bunkers but not for the Norwegians. Very little is established regarding the bunkers in Narvik. The answers from the questionnaires resulted in that the participants consider the bunkers worthy of preservation and that they are part of an unofficial cultural heritage. Furthermore, the bunkers are considering to be part of a dark heritage and dark tourism, but only to some extent.

According to Skolverket the aim of history as a subject is to teach the students about different narratives in history. The purpose of this overview is to analyze and compare what earlier research tells us about how World War II is portrayed in textbooks in Russia, Belarus and Ukraine. To achieve this purpose we are focusing on a number of narratives. The ability to critically review textbooks is important in the profession because usually the facts that are presented are in the interest of the nation. The material that has been used was found through the databases: Education Research Complete (ERC) and ERIC via EBSCO. The sources have been reviewed and analyzed to make sure that they are relevant for the subject. To narrow the material further we have only used peer-reviewed sources. Furthermore, additional sources have been presented through Google Scholar. The result in this overview tells us about how the countries in question use different narratives as a tool in nation building and the creation of a national identity. Depending on the country the narratives change to either connect or disconnect from other countries and their actions. A lot of the focus in the textbooks deals with things that happen within their own countries borders and the people that live within those borders. On the contrary, other countries and the people within those countries tend to be forgotten, especially in cases such as foundation, suffering and resistance. Concluding the overview,  the different materials used all argue that textbooks play an important role in nation building and the creation of a national identity. Focusing on a number of narratives, the difference in how nations portray the same narratives in different ways to build a national identity is clear. The results presented by the sources opened up for discussions about the relation between the teacher and the textbook as well as how the textbook is used.