Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers – which contrasted with former employees testimony. The essay aim to find how the chosed strategies could affect the company’s ethos. The episode of Kalla fakta is studied. Also a press release from Parken Zoo and a letter posted on Facebook from the head of the Zoo is examined. To find which rhetorical strategies that are communicated the paper uses the theory of status, Benoits apologia theory and Bitzers theory about the rhetorical situation. The method used is rhetorical criticism. The results include the crisis communications accusations and answers. The conclusions of the thesis is that the contrast between evidence and Parken Zoo:s statements results in a loss of trust for the company. Parken Zoo also, in some cases, fortify the accusations with their answers. The local authorities owns the zoo, but they are absent in the crisis communication. This leads to a confusion regarding who is responsible.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.

The purpose of this essay is to examine how and what two Swedish newspapers wrote about the Molotov-Ribbentrop pact and the initial invasion of Poland during the Second World War. Additionally this works also seeks to find any major differences between the two newspaper coverage of the events studied. To achieve this goal a qualitative and comparative method was applied to the source material, which consist of the newspapers Nya WermlandsTidningen (NWT) and Dagens Nyheter (DN) during the period from August 23 to the eight of September. The theory which was applied is a variant of critical discourse analysis. The results of the essay can be summarized as follows: Both NWT and DN provided and adequate coverage of the events, although they often reported on the same events and with the same sources they used different headlines and sometimes reached different conclusions. In regards to the comparative study this reveals that largely they reported on minor differences and that most of the major stories are similar.

This study is a qualitative interview study that examines antagonism, identity and collective memory among second generation immigrants from Bosnia & Herzegovina. The study is based on an existential history use-perspective and social constructivist socialization theory. The study shows that the Bosniak identity is seldom defined by their history and the Yugoslavian wars but rather by language and traditions. In addition, the results indicate that the Bosniak identity has been assimilated to a large extent into the Swedish majority culture. The results also show that antagonism against other ethnic groups in the Balkans mainly occurs among first-generation immigrants while the descendants do not relate to a large extent to the war crimes and atrocities that occurred against Bosnian Muslims. Instead, they express empathy and sympathy for their parents’ experiences of these traumas. The respondents also experienced a nonchalance towards their background in Swedish history teaching where their history was neglected in favor of other wars and genocides. While the respondents suspected a fear of conflict among teachers to account for the area, they also told examples when teachers failed in the relational pedagogy and homogenized the individuals by letting them represent an entire conflict and ethnic group. Overall, the study shows that the use of history is not a recurring phenomenon among second-generation Bosniak immigrants, and their attitude focuses on individuals rather than groups. In the didactic part of the study, the results emphasize that history teachers might need to self-educate based on the students' background to create a meaningful education and create a history awareness among students.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka nationaliteter som finns representerade, och hur utländskt och svenskt framställs i 12 kokböcker för barn utgivna i Sverige 1960-2014. Först gjordes en innehållsanalys för att finna lämpliga analyskategorier för att beskriva hur nationell och icke-svensk proveniens kommer till uttryck. Följande kategorier identifierades: explicit omnämnande av nationalitet, t.ex. land, världsdel eller område; delar av eller hela receptnamn på annat språk än svenska; recept med ingredienser på annat språk än svenska; informerande och förklarande text samt andra belägg som anknyter till utländskt ursprung. I ett andra steg undersöktes gestaltningen av utländskt och svenskt genom diskursanalys för att synliggöra hur normer och värderingar uttrycks diskursivt. Resultatet visar att förekommande nationaliteter överlag överensstämmer med kokböcker för vuxna under samma period, även när det gäller de kulinariska Andra. Resultatet visar också att det finns olika sätt att diskursivt uttrycka normer och värderingar om mat, länder och kulturer, vilket ibland innefattar stereotypiska föreställningar, och att barnkokboksförfattare har ett ansvar ur ett bredare didaktiskt perspektiv när de gäller dessa aspekter genom att de är förmedlare av kunskap och vänder sig till barnet som läsare. / The aim of this study is to identify which nationalities are represented, and how the foreign and the Swedish is depicted, in 12 cookbooks for children published in Sweden between 1960 and 2014. First, a content analysis was carried out in order to identify adequate analytical categories to describe how national and non-Swedish origin can be expressed. The following categories were identified: explicit mentioning of nationality such as country, continent, and other expression for specific areas; part or whole recipe names with foreign, i.e. non-Swedish words, and type of kitchen; recipes with non-Swedish names of ingredients; informative texts and explanations, and other evidence for foreign origin. Secondly, the depiction of the foreign and the Swedish was studied through discourse analysis to unveil how norms and values is expressed discursively. The study shows that the occurring nationalities overall correspond to those found in adults’ cookbooks, also in terms of the culinary Other. It also shows that there are various ways that norms and values can be expressed discursively regarding food, countries, and culture, which sometimes include stereotypical notions, and that authors of children’s cookbooks carry a responsibility regarding these aspects in a broader didactic perspective, by transmitting knowledge, and by addressing the child as a reader.

When war broke out in Europe in 1939 a mother of two, the thirty-three-year-old Astrid Lindgren, begun keeping a journal. In this diary she wrote about the events of the war, the decisions of the government of Sweden and her own personal life in Stockholm. With a micro historical approach and with a theoretical framework from history of emotions this study aims to explore Lindgren´s emotional life and her emotions towards the changing aspects of the ordinary life, her government´s political agenda, and towards the international players and victims of the second world war. With the use of William K. Reddy´s terminology of emotive and emotional navigation as well as Hugo Nordland´s emotional strategies as analyzing tools the results showed that Lindgren´s initial emotion towards the ordinary life, now affected by the war, was despair, expressed in emotives such as chock, sadness and despondency. The emotion later shifted to gratitude (towards her own privileged situation) and blues (caused by war fatigue), existing simultaneously. The most common emotion expressed correlating to the Swedish government is the emotion of trust. Lindgren´s main emotions towards the victims of the war was compassion. At multiples times, in her diaries, she expressed pity for those who suffered and gratitude for not being among them. The emotions she expressed correlating to the great powers of the war was hate (Germany), fear (Soviet Union) and contempt (Italy). But she also felt conflicted when faced with the fact that she might have to make a choice between Germany and the Soviet Union. The fear of the Russians trumped her loathing of the Nazi regime, but when she gained a greater knowledge of the German atrocities, she came to regard both regimes as equally horrible. The frequent use of certain emotives (such as confidence, gratitude and pity) indicates an emotional navigation to consolidate her feelings and avoid other less desirable emotions. In the same way the uses of biblical metaphors, comparisons of beasts and the reference to brotherly love gives proof of emotional strategies in her handling of undesirable feelings such as hatred and shame. Lastly, this study concludes in a didactical discussion arguing that Astrid Lindgren´s war diaries is a material of great value when teaching of and developing a historical consciousness.

The cis norm could be described as the norm that forces everyone to be either female or male and that genitals, gender identity and juridical sex should be constant throughout a person’s lifetime. “Cis” means “on the same side” in Latin, and in this study Wendel Strömbeck, student at the Pedagogy Institution of Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, has coined the notion “the cis gaze”. “The cis gaze” refer to a performative act of sorting bodies into a female or male category. Wendel study how people with trans* experiences could experience gazes and pictures in relation to the cis norm. The study is based on the queer community that Wendel is a part of, and includes interviews and self-reflections. “Trans” means “to move over” in Latin and “trans*” refers to the whole spectra of possible ways of transgressing the cis norm. The study is devided into two parallel works, an essay and an artistic figuration, a comic book. The comic book includes rendering of the interviews that Wendel has carried out and an irreverent study of cis gendered persons. The essay also includes rendering of the same interviews and an analysis of a poster for the Hollywood movie Glen or Glenda from 1953

This paper explores the Swedish extradition of Balts who fought for the Axis powers in the Baltic eastern front during World War II. While previous research has focused on the fate of the detained, this study examines the political crisis that ensued from the extradition process. By employing a perspective of sovereignty, the study investigates the power struggle between the government, the Swedish press, and the parliament.   The theoretical framework of domestic sovereignty is utilised to analyse the power dynamics involved in the extradition. Drawing upon classical political thinkers, this study defines domestic sovereignty as the exclusive concentration of power within a central authority, without power-sharing among various entities. This concept differs from Westphalian sovereignty, where a central authority is independent from other sovereign states within its territory.   Through the lens of domestic sovereignty, this paper addresses two key questions. Firstly, it demonstrates that the prolonged and intensified extradition process resulted from the government's diminished ability to uphold domestic sovereignty. The press exerted influence over both the government and parliament, thereby creating a shared power structure. Secondly, the investigation suggests that the government proceeded with the extradition when it successfully reclaimed domestic sovereignty and reasserted itself as the sole authority.   To enhance the analysis, a critical discourse analysis is employed. This approach identifies the press as an influential agent capable of shaping public opinion and constituting discourse, rather than merely reflecting it. In this case, the press is recognised as a powerful actor engaged in a struggle for influence. The analysis incorporates text materials from four sources: newspaper articles covering the extradition, An interpellation in the Swedish parliament, documents from the foreign affairs committee of the parliament and government, and the diaries and notes of Swedish foreign minister Östen Undén.   Furthermore, the study investigates the parallels between domestic sovereignty and Westphalian sovereignty. As the government faced pressure from the Soviet Union, its Westphalian sovereignty was challenged, leading to it reclaiming its domestic sovereignty. This finding highlights the interconnectedness between these two forms of sovereignty in the context of the Swedish extradition of Balts during World War II.