Hezbollahs success during the second Lebanon war in 2006 caused a great stirr through the field of military theorists and analysts. The organization was by most numericals clearly out-gunned and out-numbered compared to the combat-experienced Israel defense forces. The Lebanese forces however managed to not only stifle the Israeli offensive actions but held their ground through the 34 days long war resulting in a stalemate and a United Nations resolution. Theories have evolved from or in ways of explaining this puzzling case. Dual approaches have been identified as some theorize that hybrid warfare is a completely new phenomenon where others state it’s a flavor of the month expression for the same old tactics seen many times before. This study seeks to further explore the complex nature of irregular conflicts and find whether a new theory of hybrid warfare ’Unrestricted warfare’ or a senior compendium’On guerrilla warfare’ best can explain this.The findings of this study concludes that neither theory can be out-ruled and opens for further research within the the second Lebanon war as well as on the theories ’On guerrilla warfare’ and ’Unrestricted warfare’.

Varför lyckas vissa aktörer nå framgång i krig trots påtagligt numerärt underläge? De gängse förklaringarna kretsar i regel kring gerillakrig men teorierna förklarar inte framgångar i korta och konventionella krig. Syftet med uppsatsen är att fylla denna teoretiska lucka och samtidigt diskutera logiken bakom svaga staters försvarsstrategier och i förlängningen svensk doktrin. Frågan undersöks genom en deduktiv teoriprövande fallstudie av två avvikande fall. Under vinterkriget 1939-1940 och andra Libanonkriget 2006 lyckades Finland respektive Hizbollah undvika att förlora för att i förlängningen uppnå säkerhetsstrategiska framgångar. Det intressanta i båda fallen är att angriparen (Sovjetunionen respektive Israel) avslutat krigen efter relativt kort tid, trots att förutsättningar fanns att genom våldsmakt skapa ett avgörande eller i varje fall i högre grad uppnå sina målsättningar. Analysen visar att försvararen genom taktiska framgångar förnekat angriparens måluppfyllnad och när skillnaden mellan plan (bestående av mål och förväntningar) och utfall blir tillräckligt stor sänker angriparen målsättningarna. Detta resulterar i en begränsad men tillräcklig strategisk framgång för försvararen. Den taktiska framgången har dessutom vunnit tid vilket möjliggjort extern påverkan från angriparens strategiska miljö. Även detta bidrar till angriparens ambitionssänkning. Logiken skiljer sig från gerillakrigets genom att angriparen i stället för att inte kunna vinna med våldsmakt väljer att inte avgöra med våldsmakt, eftersom angriparens kostnadstolerans överskrids.

No description available.

Luftmakt är i relation till andra tvångsmaktsmedel relativt nytt. Tvångsmedlet har använts under cirka 100 år för att påverka motståndarens beslutsfattande. Luftmakt anammades snabbt av resursstarka stormakter, som då också skapade grundförutsättningar för dess användande. Med tid och teknikutveckling har även mindre resursstarka stater tagit till sig luftmakt, men då också behållit stormakternas teoretiska grund och doktriner. Detta utgör ett problem för en resurssvag småstat – att använda ett tvångsmaktsmedel där det råder obalans mellan tillgängliga resurser och tänkt användningsområde. Shaun Clarke utvecklar år 2001 en luftmaktsteori för småstater där denna obalans i resurser omhändertas och utnyttjas. Ett problem kopplat till småstatsteori är att det ofta saknas empirisk grund för dess validitet, detta gäller även för Clarkes teori. Syftet med studien är att pröva hans teori mot två skilda fall, där småstater segrat med hjälp av luftmakt. Studiens fall är luftmaktsanvändning i Bekaadalen 1982 och Andra Karabakh-kriget 2020. Studiens resultat visar att Clarkes teori delvis kan förklaras i de båda fallen och kräver ytterligare prövning innan teorin kan bekräftas eller avfärdas med empirisk bevisning.

Syftet med den här studien är att uppmärksamma boksamtalets potential i förskolan. Förhoppningen är att bidra med kunskap om det, samt att uppmärksamma utmaningarna som följer. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor med fem utbildade förskollärare. Dessa förskollärare arbetade med barn i åldrarna ett till fem år. I intervjuerna fick de besvara frågor utifrån en intervjuguide, där de hade stor frihet att utveckla sina svar.  Studiens resultat visar att informanterna har stor kompetens i allmänhet, men att den specifika kunskapen om boksamtal eventuellt skulle behöva fördjupas. Studiens resultat visar bland annat att den vuxnes förhållningssätt och atmosfären i förskolan är viktiga beståndsdelar vad gäller barns språkutveckling och lärande. Studien pekar mot att det skulle behövas en tydligare styrning på organisatorisk nivå för att fördjupa kunskapen om boksamtalets olika aspekter. / The purpose of this study is to draw attention to the potential of the book conversation in early childhood education. To contribute with knowledge about it and to pay attention to the challenges that follow. The study has been conducted through qualitative interviews at four different preschools with five trained preschool teachers. These preschool teachers worked with children between the ages of one and five. In the interviews, they answered questions based on an interview guide, where they had great freedom to develop their answers.  The results of the study show that the informants have great competence in general, but that the specific knowledge of book conversation might need to be deepened. The results of the study show, among other things, that the adult's attitude and atmosphere are important parts of children's language development and learning. The study indicates that a clearer governance at the organisational level would be needed to deepen the knowledge, around the book conversations.

Varför lyckas vissa underlägsna aktörer segra mot betydligt starkare motståndare i krig? En klassisk förklaring är att svaga vinner genom långdragna gerillakrig. Forskningen har dock svårt att förklara varför underlägsna vinner korta krig och vad som är skillnaden mellan svaga som vinner korta respektive långa krig.  Syftet med denna studie är att utveckla och pröva en teori som kan förklara varför svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig. Forskningsfrågorna besvaras genom en hypotetisk-deduktiv teoriprövande fallstudie av Libanonkriget 2006 och Vietnamkriget 1965–1973.  Analysen visar att svaga aktörer som kombinerar adekvat fysisk kapacitet med både stark vilja att strida och hög militär skicklighet utsätter den starka aktören för ett så pass svårt militärt dilemma att denne efterhand väljer att avsluta kriget. Slutsatsen är att kombinationen av rätt fysisk kapacitet, stark vilja att strida och hög militär skicklighet är en förutsättning för att svaga aktörer ska nå framgång i kontinentala styrkeasymmetriska krig. Studien visar även att det är samma övergripande mekanismer som bidrar till att svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig, men att det är de specifika detaljerna inom respektive del som utgör skillnaden.

Second-generation immigrants have attested to different experiences they encountered during their upbringing, which were marked by two cultural affiliations. They are regularlyre minded by society that they are not real "Swedes" even though they are born and raised in Sweden in the same way as their Swedish friends. The study aims to examine the second generation of Chinese in Sweden and gain a deeper understanding of their experiences of having dual cultural affiliations, one of which is internalized from home and the other originates from society. The study also aims to examine how second-generation Chinese people identify with their environment and cultural groups and how their ethnic identity is shaped and changed based on their cultural affiliations. Previous research within this subject has studied other ethnic groups of second-generation immigrants abroad and come to conclusions that have contributed to an understanding of our study. This study, which is based on six qualitative semi-structured interviews with second-generation Chinese between the ages 22-34, has been analyzed based on a the oretical framework consisting of Goffman'sdramaturgical perspective, Bourdieu's theory of habitus and Jenkin's theory of social identity.The results show three experiences linked to dual cultural affiliations amongsecond-generation Chinese: cultural clash, feeling ashamed of their heritage culture and in-betweenship. Furthermore, the study shows that individuals adapt to the different culturalcontext in which they find themselves and that their ethnic identity is shaped by different factors that result in them having different identities. The study shows that they have gone from being insecure about their ethnic identity to feeling proud of it. / Andra generationens invandrare har vittnat om olika upplevelser som de stött på under sin uppväxt som präglats av två kulturtillhörigheter. De blir regelbundet påminda av samhället att de inte är riktiga “svenskar” trots att de är födda och uppväxta i Sverige på samma sätt som sina svenska vänner. Studien syftar till att undersöka andra generationens invandrare i Sverige med kinesiskt ursprung och få en djupare förståelse för deras upplevelser av att ha dubbla kulturtillhörigheter, varav den ena är internaliserad från hemmet och den andra har sitt ursprung från samhället. Studien avser även att undersöka hur andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung förhåller sig till sin omgivning och sina kulturella grupper samt hur deras etniska identitet formas och förändras utifrån sina kulturtillhörigheter. Tidigare forskning inom ämnesområdet har studerat andra folkgrupper av andra generationens invandrare utomlands och kommit med slutsatser som bidragit till en förståelse för vår studie. Denna studie som baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung i åldrarna 22–34 år har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Bourdieus teori om habitus och Jenkins teori om social identitet. Resultatet visar tre upplevelser kopplat till dubbla kulturtillhörigheter hos andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung:kulturkrock, känna skam över sin arvskultur och mellanförskap. Vidare visar studien attindividerna anpassar sig till de olika kulturella kontexterna de befinner sig i och att deras etniska identitet formas av olika faktorer som resulterar i att de får olika identiteter. Studien visar att de har gått från att vara osäkra på sin etniska identitet till att känna sig stolta överden.

No description available.

Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.

Syftet med den här studien är att diskutera och analysera hur den gotländska pressens opinionstexter skrev om nazisternas attack på Kreta år 1941, samt försöka se hur nyhetsurvalet av de svenska TT-artiklarna har påverkats av de politiska ideologierna hos var och en av de tre aktuella dagstidningarna. Vilka aktörer får komma till tals i dessa artiklar, samt vilken TT-källa har de använt? Följde Gotlandspressen statens nationella direktiv kring neutral presspolitik, och var de försiktiga med att öppet kritisera kriget, och nazisterna under Slaget om Kreta? Studien har skett genom en metodtriangulering, med en kortare kvantitativ studie av samtliga nyhetsartiklar som lyfter Kreta i någon utsträckning under perioden 20 maj till 6 juni 1941. Samt en kvantitativ studie med kritisk diskursanalys som fokus, för att se hur och om de gotländska dagstidningarnas opinionstexter lyfter Kreta, och potentiell jämförelse med Gotland som också är en ö i ett innanhav, samt svara på frågan om den gotländska pressen följde de nationella riktlinjerna utfärdade som inskränkte på den svenska yttrandefriheten. Vågar tidningarna kritisera kriget? Studiens resultat visar att den gotländska pressen i sitt nyhetsurval har ett övergripande västerländskt tillvägagångssätt när de valt ut TT-artiklar, den enda tidningen som valde den nazistiska nyhetsbyrån DNB var den högerkonservativa tidningen Gotlands Allehanda, som ändå visade på pronazistiska tendenser. I fallet med de olika opinionsartiklarna så var det tydligt att även här var Gotlands Allehanda mer pronazistisk, men alla de tre tidningarna följde den svenska neutralitetspolitiken, de få gånger som kritik mot nazisterna framställs så är den subtil, och försiktig, antagligen med rädsla för att publiceringen skulle stoppas. Parallellen Gotland - Kreta har därför enbart gjorts i samband med ett varningens finger. Kan det hända där – kan det hända här.