Att vara nyanställd på en arbetsplats är inte alltid enkelt, det kan finnas stora krav och förväntningar på individen. Studien syftar främst till att beskriva, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, HR-arbetarnas egna upplevelser och erfarenheter av att vara nyanställd, för att synliggöra om sådana erfarenheter har betydelse för hur HR arbetar med nyanställda inom HR-branschen. Studiens teoretiska och begreppsliga referensram utgår ifrån ett interaktionistiskt perspektiv kring såväl självidentitet som anställningsbarhet. Genom den hermeneutiska metoden har det utförts intervjuer i dialogform med fem olika respondenter som är anställda i HR-branschen. Resultatet presenteras i en tolkningsprocess som innehåller en preliminär, fördjupad och till sist en huvudtolkning. Det resultat som anses vara mest centralt är tillgången till olika former av stöd, som innefattar vilka krav och förväntningar respondenterna ställs inför på arbetsplatsen. Ett annat resultat visar vilka erfarenheter som har bidragit och utvecklat deras yrkesidentitet från första tiden på arbetet. Slutligen visar huvudtolkningen på hur viktigt det är att ta vara på varandras relationer och kunskaper inom HR.

Syftet med vår studie är att analysera hur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön upplevs av de anställda på ett värmländskt järnverk och hur arbetsmiljön påverkar arbetstillfredsställelsen. Vi vill också undersöka om det är några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda när det kommer till den upplevda arbetsmiljön. Genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning har vi genomfört en totalundersökning på fallföretaget. Företaget har 166 anställda och vi erhöll 103 besvarade enkäter. Utifrån litteratur och tidigare forskning redogörs i den teoretiska referensramen för hur arbetsmiljöfrågor växt fram i Sverige, från att mestadels handlat om den fysiska arbetsmiljön till att även innefatta psykosociala faktorer. Därefter redogörs för teorier kring krav, kontroll och socialt stöd följt av en beskrivning av arbetstillfredsställelse och olika faktorer som kan påverka den upplevda arbetstillfredsställelsen. Sedan ges en beskrivning av arbetare och tjänstemän och de skillnader som de olika positionerna kan innebära. Resultatet med efterföljande analys visar att  majoriteten av de anställda upplever att de har höga krav i sitt arbete, men en stor andel upplever också att de själva kan kontrollera sin arbetsbörda och sin arbetstakt. Majoriteten anser sig uppleva ett högt socialt stöd från sina kollegor medan det sociala stödet från chefer upplevs vara mer spritt. Resultatet tyder på att högre nivåer av kontroll, möjlighet att använda sina kunskaper och utvecklas samt ett högt socialt stöd från chefer påverkar arbetstillfredsställelsen positivt. Däremot syns inte lika stor påverkan på den upplevda arbetstillfredsställelsen när det kommer till krav och socialt stöd från kollegor. Det finns skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda när det kommer till vissa aspekter av arbetsmiljön. De kollektivanställda upplever mer fysiskt krävande arbete medan tjänstemännen upplever högre nivåer av kontroll i sitt arbete. Tjänstemännen har också större möjlighet till tillräckligt med resurser, omväxlande arbetsuppgifter och kompetensutveckling.

Denna uppsats undersöker den kvinnliga arbetaren, specifikt hur kvinnor gått från att vara främst en hemmafru till att också bli en arbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera framställningen av kvinnors roll på Uddeholm AB genom företagets personaltidning. Åren som är aktuella i uppsatsen är 1947–1982. Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt används, såväl som analysbegrepp i form av orden normer, förväntningar och roller. Hirdmans första genuskontrakt kallas för hushållskontraktet och det senare för jämlikhetskontraktet. Undersökningen har varit kvalitativ och fokuserat på analysbegreppen samt en närläsning av allt som på något sätt handlade om kvinnor i materialet. Därefter gjordes även en kategorisering av kvinnornas uppgifter på och utanför Uddeholm AB. Dessa kategorier är: -  Jobb på kontor -  Laboratorium och forskning -  Arbetare i produktionen -  Högre positioner -  Fru -  Utbildning -  Fritid och idrott -  Åsikter om kvinnors arbete (endast i jämlikhetskontraktet) Resultaten visar att framställningen av den kvinnliga arbetaren ändrades över tid. Kvinnor i det tidigare genuskontraktet, hushållskontraktet, arbetade ofta med enkla uppgifter på kontor, såväl som med forskning och i vissa sällsynta fall i produktionen. Ännu mer sällsynt var det att kvinnor arbetade som chefer, i dessa fall var kvinnorna överordnade andra kvinnor. Utanför jobbet var kvinnan först och främst en fru. Uddeholm AB drev också olika skolor som skulle utbilda nästa generations hemmafru. Kvinnliga arbetare i det senare genuskontraktet, jämlikhetskontraktet, fick fler ansvarsområden. De kunde arbeta sida vid sida med männen i produktionen, inom forskning och fick fler jobb på kontoren att välja mellan. Kvinnor kunde till och med vara chefer över män. Dock hade kvinnorna ännu det främsta ansvaret för hushållet utanför jobbet. På 1960-talet ägde exempelvis Uddeholm AB fortfarande privatskolor för kvinnors utbildning. Kvinnor var i större utsträckning också mer positiva till att andra kvinnor kunde jobba på företaget, jämfört med männen som oftare tyckte att kvinnorna inte kunde utföra jobben eller att de borde vara hemma och ta hand om barn och hushåll. / This essay explores the word of female labor, precisely how women have gone from primarily being a housewife to also being a worker. The purpose of the essay is to look into and analyze how Uddeholm AB:s staff magazine portrayed women from 1947–1982. Yvonne Hirdmans theory of gender contracts is applied as well as the main words used for analyzing the material. The first gender contract is called the household contract and the later the equality contract. The main words are norms, expectations, and roles. The essay has been carried out through a qualitive approach which focuses on the main words above, as well as a closer reading of the material regarding everything that somehow had something to do with women. Later the material was divided into different categories. These different categories are based on what women could do within and outside the company. The categories are: -  Working in an office -  Laboratory and research -  Working in the production -  Higher positions -  Wife -  Education -  Leisure time and athletics -  Opinions about women ́s work (only in the equality contract) Results show that the depiction of the female laborer changed over time. Women in the earlier gender contract, the household contract, were often working with simple tasks in an office, as well as in research and on some rare occasions even in the production. Even rarer was the occurrence of female bosses, in these cases women oversaw other women. Outside of work the women were first and foremost a wife, and Uddeholm AB even oversaw different schools who aimed to educate the next generation housewife. Female workers in the later gender contract, the equality contract, got more responsibilities. They could work beside men in the production, in research and had more jobs in the offices to choose between. Women could even oversee men. The women still had to take care of the household outside of work however, and Uddeholm AB still owned private schools for women’s education into the 1960s. Women were also generally more positive towards other women working in relation to men, who often did not think that women could handle the jobs or that they should be at home taking care of the children and the household.

This dissertation deals with pawning primarily from the perspective of the pawners. It utilises two samples from the ledgers of a municipal pawnshop in Borås in western Sweden, from 1922/23 and 1932/33. Its aim is to deal with the relation between the material and financial side of pawning as well as the causes behind pawning. One of the results of the study is that most pawn loans were very small, which means that pawning probably was connected to income insufficiency. It showed that weekly repeated pawning, which has been proposed in previous research as a common pattern, was nearly non-existent. Instead, most pawners were occasional customers at the pawnshop. It was shown that certain collateral (such as clothes and decorative objects) affected the length of the redemption time. This meant that pawners had the ability to redeem a pledge quickly – if they had a need for the item. However, at the same time, pawns could remain for a long time in the pawnshop, which indicates that repaying the loan was difficult for the pawner. Otherwise, they should have acted to minimise the interest they had to pay for the loan. For the pawner the payment of the loan likely meant foregoing much needed consumption in the present. According to this study, variability of income was a more important cause for pawning than the size of income. Pawn loans likely countered short-term variation in income or expenditures. However, it could not help against long-term unemployment. The study also investigated if pawning was affected by the life cycle, but found no clear relationship. The study showed that most of the customers at the pawnshop were male, which goes against most of the previous research. Another of the study’s result was that women’s pawning, but not men’s pawning, was connected to the presence of children in the household, and women had also more children than men did. Having many children had also an effect on women’s pawning, but not on men’s. The study considers that it seems like women pawned more due to family needs than men did.

Brist på arbetskraft som matchar arbetsgivarens behov gör konkurrensen om rätt kompetens stor. Det gör att organisationer kan behöva locka sökande bosatta på annan ort. Det krävs också att arbetsgivaren kan locka med rätt komponenter vilka kan skilja sig beroende på tjänst och livssituation. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 129 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vilka faktorer arbetare och tjänstemän finner attraktiva för att bli intresserade av att pendla till ett arbete.   I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till forskningsområdet genom en bak-grund och tidigare forskning. Sedan följer redogörelser av pendling och teorierna Work-life balance, attraktivt arbete samt Attractive work model. I metodavsnittet redogörs därefter för datainsamling, dess urval, hur enkäten utformats och hur databearbetningen gått tillväga.   I studiens resultat och analys redovisas skillnader mellan vilka faktorer som är mest attraktiva beroende på om man är arbetare eller tjänsteman och vilka faktorer de har gemensamt. Här redovisas också vilka faktorer som är viktiga för att underlätta livspusslet då restiden till arbetet kan ha inverkan på privatlivet. I resultatet framkommer bland annat att arbetare prioriterar trygghet, trivsel och socialt umgänge medan tjänstemän anser att kunna styra sin arbetstid, plats att arbeta och hur man lägger upp det egna arbete är några faktorer som värdesätts mest. Gemensamma faktorer som både arbetare och tjänstemän ansåg vara mycket viktiga är det som underlättar balansen mellan arbete och privatliv, till exempel att kunna ta kortare ledigheter samt lättheten att ta bil till arbetet. Ytterligare betydelsefulla faktorer är inflytande och delaktighet, gemensam värdegrund och känna att den egna kompetensen är efterfrågad prioriteras högt. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara frågeställningar och syftet. Till sist förs en diskussion om förbättringar och förslag till vidare forskningsfrågor inom ämnet.

<p>The post-modern western city is going through two central changes in the organization of paid labour. One is the switch from production of goods to production of services, and the other is the increasing rift between well-paid labour with permanent jobs, and temporarily employed workers with low wages. Both of these processes are rasified and gendered, and strike harder against women, young persons and people of emigrant background. The flexible capitalism creates an informalization of the economy, breaking with earlier regulations of the labour markets, in which workers also need to find informal strategies in their individual and collective struggles. In this paper, I search for these “new” experiences of living and working in late capitalist society, by doing open interviews with three women of Latin-American origin, working without official permission (without documents) in the informal economy of Stockholm. Analyzing their narratives, I look for the agency and resistance that, according to my theoretical perspective, is part of everyday life of all suppressed subjects. I come to the conclusion that irregular systems of recruitment and other forms of interdependency could be useful for other groups of precarious workers. The interviewed women also use strategies such as fantasizing about a reversed world or focusing their thoughts on the future, and deceiving or avoiding the power(full), to cope with their everyday work situations and the contradictory class mobility they experienced in the migration. However, these strategies often reproduce an acceptance of power more than a resistance to it, and show us how the capitalism works as an hegemonic ideology incorporated in us all.</p>

The purpose of this essay is to examine and explain how the Swedish mining court of Stora Kopparberget (the Great Copper Mountain) implemented its judicial legislation between 1641-1682. Questions are asked about which counts of indictments the court tried, which sentences they handed out, in what quantities and how these results looks in comparison with other contemporary courts. The index cards of the court judicial protocols are the primary source of information. The methods are those of quantity- and comparative analysis.The results show that theft of copper ore was the most common crime ransacked by the court. Other common crimes were (in order): sin of omission, transgression of work directions, fights, slander and disdain, trade of stolen ore, failing appearance in court etc.Fines were by far the most common sentence followed by shorter imprisonments, gauntlets, loss of right to mine possession, twig beating, loss of work, penal servitude, banishment, “wooden horse riding” and finally military transcription. Even though previous re-search, in the field of Swedish specialized courts, is almost non existent evidence confirms great similarities between the Stora Kopparberget mining court and Sala mining court. This essay will, hopefully, enrich our knowledge of specialized courts, of 17th century mining industry and society and let us reach a broader understanding of the working conditions of the mountain.

Low-intensity and sedentary work have become more common in work life the last decades. More and more people get health problems as stress, lack of well-being and decreased work performances. Neck, shoulders, and arms are the most affected areas because of low activity for a longer time. Sedentary workers are often aware of that they should be more active, but there is often a lack of motivation.  A personal trainer gave a request to encourage more people to do 3D training. The area was discussed and resulted in that this master thesis will focus on designing a product that will encourage sedentary workers to use 3D training to prevent injuries. 3D training is a training form where you do exercises in three planes. Daily activities require movements in three planes. In 3D training the body works as one unit, if the arm is in movement, the feet should be affected to move as well. The body wants to naturally spread out the forces it is affected of, that is the main focus in 3D training. If a person is sedentary for a longer time, the body will get rigid and have more difficult to spread out the forces. The personal trainer uses the training form together with his customers, who thinks it is fun and give fast results. The personal trainer has been a contact person and a reference person in this master thesis. My role as an industrial design engineer is to take the needs from the sedentary workers and the stakeholders when designing a product. The aim was a concept that should be delivered in a full-size prototype and CAD renderings. The aim of this project was to motivate sedentary workers to change their behavior by using the final concept. The research questions in this project were as followed How does the theory of 3D training relate to practice? What are the user needs for a product that encourage 3D training? When and where is the most appropriate context for a product that encourages sedentary workers to use 3D training? How should a product that encourages 3D training be designed to motivate sedentary workers to use it? The project has been conducted using a design process with four steps together with agile elements, which means that to find the best solution for the users, they should be involved in the process. This was conducted through two deliveries of concept/concepts during the process where the users could give feedback. Through different design methods in the right stage of the process, a direction has been found towards the final solution, which has led to a solution that fulfills the objectives and aims.  The solution that I have come up with is a color stick that changes the color of light depending on in what directions it is held. This product should be used in the office and facilitate learning 3D training exercises through an application. It instructs exercises by letting the user go from a start color to an end color. It can be used without connection to an application, but if it is connected, a timer can be set when the stick is going to light up and remember the sedentary worker to move. In the application a number of exercises can be stored so the person can put up goals to reach. The light stick will not be expensive wich is an advantage to motivate the user to buy one. This product can motivate sedentary workers to be more active which can reduce levels of injuries and sick leave. A full-scale functional prototype was created and gave a good understanding of the function of the concept.  In the beginning, the project was comprehensive within 3D training, but after each phase, the direction towards the best solution became clearer and clearer. This project can show that good results can be achieved as an industrial design engineer if a design process is used in the right way with appropriate methods. / Lågintensivt och stillasittande arbete har blivit allt mer vanligt de senaste årtiondena. Fler och fler personer får problem med hälsan så som påfrestningar, sämre välbefinnande och minskad arbetsprestation. Nacke, axlar och armar är de vanligaste områdena som påverkas av låg aktivitet under en längre tid. Stillasittande arbetare är ofta medvetna om att de bör vara mer aktiva, men det saknas oftast motivation.  En personlig tränare gav en förfrågan att skapa något som uppmuntrar personer att använda 3D-träning. Området var diskuterat och resulterade i att det här examensarbetet kommer att fokusera på att designa en produkt som uppmuntrar stillasittande arbetare att använda 3D-träning för att förebygga skador. 3D -träning är en träningsform där man gör rörelser i tre plan. Vardagliga aktiviteter kräver att vi utför rörelser i tre plan. I 3D-träning så arbetar man med kroppen som en enhet och är armen i rörelse bör fötterna påverkas. Kroppen vill på ett naturligt sätt sprida ut de krafter som den påverkas av, detta är fokus i 3D-träning. Sitter vi mycket stilla blir vi orörliga och kroppen har svårare att sprida ut krafterna. Den personliga tränaren använder träningsformen tillsammans med sina kunder som tycker att den är roligt samt ger snabba resultat. Den personliga tränaren har fungerat som en kontaktperson och referensperson i det här examensarbetet. Som civilingenjör inom teknisk design har uppgiften varit att ta de behov som stillasittande arbetare och intressenter har i beaktning när produkten designas. Målet var att ett koncept i en fullskalig prototyp skulle levereras tillsammans med CAD renderingar. Målet med projektet var att motivera stillasittande arbetare att ändra beteende genom att använda det här slutliga konceptet. Frågeställningarna i det här projektet har varit Hur relaterar teorin om 3D-träning till praktiken? Vilka är användarbehoven för en produkt som uppmuntrar 3D-träning? När och var är det mest lämpliga sammanhanget för en produkt som uppmuntrar stillasittande arbetare att använda 3D-träning? Hur ska en produkt som uppmuntrar 3D-träning vara designad för att motivera stillasittande arbetare att använda den? Projektet har genomförts med en designprocess uppdelad i fyra steg med agila inslag. Med agil så menar man att den bästa lösningen för användarna hittas genom att de är involverade i processen. Det här genomfördes genom två leveranser av koncept genom processen där användare fick ge feedback. Genom att använda flera olika designmetoder i rätt steg i processen så har en riktning skapats mot slutliga lösnigen, detta har lett till en lösning som uppfyller syften och mål. Lösningen som jag har kommit fram till är en färgstav som ändrar färger genom ljus beroende på vilken riktning den hålls i. Den här produkten ska användas på kontoret för att underlätta inlärningen av 3D-träningsövningar genom en applikation. Den instruerar hur rörelser ska genomföras genom att användaren går från en startfärg till en annan slutfärg. Den kan användas utan att vara uppkopplad till applikationen, men om den är uppkopplad så kan en timer ställas in på staven så att den ska lysa upp och påminna den stillasittande arbetaren att röra sig. I applikationen så kan antalet övningar bli lagrade så att personen kan sätta upp mål att nå. Ljusstaven kommer inte vara kostsam vilket är en fördel för att motivera användarna att köpa en. Den här produkten kan motivera stillasittande arbetare att vara mer aktiva, vilket kan minska skadorna och sjukskrivningarna. Den fullskaliga funktionella prototypen var bra att använda för att förstå funktionen av arbetet. Projektet var till en början omfattande inom 3D -träning, men efter varje fas så gavs en tydligare och tydligare riktning mot den bästa lösningen. Det här projektet kan visa att goda resultat kan åstadkommas av en civilingenjör i teknisk design om en designprocess används på rätt sätt med lämpliga metoder.

Bakgrund och problem: Ett välkänt ekonomiskt styrmedel som används av företagsledare för att motivera anställda till att utföra prestationer som ligger i linje med företagets mål är belöningssystem. Belöningssystem fungerar olika i olika branscher och måste anpassas efter typ av verksamhet och anställda. Ett relativt outforskat område är industribranschen, här utförs ofta kärnprocessen av arbetarna på golvet vilket gör det intressant att se hur ett industriföretag jobbar med belöningssystem mot dessa typer av anställda och identifiera kritiska områden för belöningssystemets funktion mot arbetare då detta är ett ostuderat område. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse om hur industriföretag jobbar med belöningssystem gentemot arbetare och vad dessa arbetare har för erfarenheter av detta system. Metod: En kvalitativ fallstudie är utförd på företaget Atlas Copco Power Technique Nordic som är verksamma inom industribranschen. Åtta respondenter har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Studien har anammat en abduktiv forskningsansats  Slutsats: Atlas Copco Power Technique Nordic använder sig av många olika belöningar i olika former för att motivera sina anställda, en kombination av icke-monetära belöningar är den främsta nyckeln för att skapa motivation hos anställda. Det framkommer att de monetära belöningarna exklusive lön inte har betydande påverkan på arbetarnas motivation och vilja att prestera. Det visar sig även att mål och rättvisa har en betydande roll vad gäller arbetarnas positiva inställning till belöningssystemet. / Background and problem: A well-known financial instrument used by business leaders to motivate employees to perform in line with the company's goal is the reward system. Reward systems work differently in different industries and must therefore be adapted to the type of business and type of employees in an organization. A relatively unexplored area is the industrial industry. Here the core processes are often performed by the blue-collar workers which makes it interesting to see how an industrial company works with reward systems towards these types of workers and identify critical areas for the reward system's function towards blue-collar workers as this is an unstudied area. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how industrial companies work with reward systems towards blue-collar workers and what experience these workers have of this system. Method: A qualitative case study has been carried out at the company Atlas Copco Power Technique Nordic, which is active in the industrial industry. Eight respondents were interviewed through semi-structured interviews. The study has adopted an abductive research approach  Conclusion: Atlas Copco Power Technique Nordic uses many different rewards in different ways to motivate its employees, and the combination of non-monetary rewards is the main key to creating motivation in employees. It appears that the monetary rewards excluding wages have no meaningful effect on blue collar worker’s motivation and desire to perform. It also appears that goalsetting and justice play a significant role in terms of blue collar worker’s positive attitudes towards the reward system.

The post-modern western city is going through two central changes in the organization of paid labour. One is the switch from production of goods to production of services, and the other is the increasing rift between well-paid labour with permanent jobs, and temporarily employed workers with low wages. Both of these processes are rasified and gendered, and strike harder against women, young persons and people of emigrant background. The flexible capitalism creates an informalization of the economy, breaking with earlier regulations of the labour markets, in which workers also need to find informal strategies in their individual and collective struggles. In this paper, I search for these “new” experiences of living and working in late capitalist society, by doing open interviews with three women of Latin-American origin, working without official permission (without documents) in the informal economy of Stockholm. Analyzing their narratives, I look for the agency and resistance that, according to my theoretical perspective, is part of everyday life of all suppressed subjects. I come to the conclusion that irregular systems of recruitment and other forms of interdependency could be useful for other groups of precarious workers. The interviewed women also use strategies such as fantasizing about a reversed world or focusing their thoughts on the future, and deceiving or avoiding the power(full), to cope with their everyday work situations and the contradictory class mobility they experienced in the migration. However, these strategies often reproduce an acceptance of power more than a resistance to it, and show us how the capitalism works as an hegemonic ideology incorporated in us all.