The overall aim of the thesis is to discuss cultural significations and notions of colour in Swedish post-war architecture. More specifically, the purpose is to analyse the question of colour in architecture linked to the polychrome walls of Årsta Community Centre, including background, intentions, cultural context and debate. Årsta Community Centre, situated just south of Stockholm, was built in 1947-53. The buildings as well as the colourful paintings covering the walls facing the square were designed by architects and brothers Erik and Tore Ahlsén. Newspapers and journals showed a clear indignation concerning the colourful exterior walls. Why did the polychrome walls at Årsta raise so much attention and cause such criticism? And how are these reactions related to contemporary ideas of colour in architecture in general? The thesis is divided into six chapters. The introductory chapter is followed by a historical retrospect with examples of use and notions of colour in architecture, in order to present a prelude to post-war thoughts and design. This text leads up to two central concepts developed for this thesis: Structural and independent colour effect. The third chapter presents Årsta Community Centre with focus on the polychrome walls at Årsta square, analysing the role of the architects and the cultural and social environment in which they were interacting. Special attention is paid to the important inspiration provided by the thoughts of the Danish artist and writer Asger Jorn. The forth chapter deals with the critique of Årsta square as well as arguments in contemporary debates concerning colour in architecture (as for example in the Apollo and Dionysus-debate). Chapter five discusses the role of independent colour effect in art and architecture of the 1940´s and 50´s related to examples of contemporary ideas and use of history. The conclusions of the study are presented in the sixth chapter. It contains an interpretation of the polychrome space, mainly focusing on two themes: The first is the understanding of the square as a theatre, based on historical social and urban patterns. The second is the suggestion of a modernistic language of colour and architecture for common man that is universal and time-less, challenging established social and material hierarchies. The thesis finishes with an analysis and a summary point by point of the critique directed at the colours of Årsta Community Centre with main emphasis on the underlaying political motives. / <p>QC 20101112</p>

Purpose: The world is supposed to aim for a maximal global warming of 1,5 degrees Celsius which means an ecological footprint of 1,3-ton CO2e/person, year. How much does a sustainable living situation affect the living area per person? With the help of a typical Swedish house and a lifecycle analysis the living area is put in relation to the 1,5-degree aim. The purpose of this report is to investigate how the fulfilling of the 1,5-degree aim will affect the living area per person.    Method: The research approach in the report is quantitative were a meta study and a case study compose the research strategy. The data collecting methods are a literature study and a document analysis. Lastly the report uses calculations and lifecycle analysis for analyzing and compiling the results.  Findings: The goal value for the facility sector should come down to 0.3217ton CO2e/person, year. The typical-house uses 0,6637 ton CO2e/person, year. The results show an unsustainable situation from today’s living situation. It would take between eight to twelve people in the typical house to reach the goal value for the facility sector.   Conclusion and recommendations:   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="39" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Individuals cannot understand their own effect of their living situation when it is measured in CO2e/square meter. Lifecycle analysis, energy-declarations and other things relevant for the living situation should be measured per person who uses the space to give perspective on the climate impact.   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="39" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">A tangible goal value for a sector is extremely hard to define and mostly up to the contemplators’ value and logic. The breakdown of the sectors needs to become clearer and more consequent for a better possibility to compare.  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="39" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">We got knowledge from Birkved, Brejnrod, Kalbar och Petersens (2017) report of how both the construction and consumption stages needs to change and how that isn’t nearly enough. Clearer instruments towards electricity from solar-, wind- and hydro power for real estate owners in all sizes is a recommendation.   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="39" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">It is clear how both individuals and companies need to open their eyes for what it is going to take and how far it is to reach a sustainable situation. Which means that politics need to take a much harder grip on the situation. Such as the demand on the environment declaration should have a maximum value.   Limitations: The lifecycle analysis has missing parts of the transport stage and the entire production stage.   PRINCE’s version of how to divide the sectors is from 2014 but uses numbers from 2016 over Sweden’s total CO2e emissions.   The facility sector contains more categories than what is taken into account in the lifecycle analysis / Syfte: Världen ska eftersträva en maximal global uppvärmning på 1,5 grad och därmed ett maximalt ekologiskt fotavtryck på 1,3 ton CO2e/person, år. Hur mycket påverkas boarean per person om man vill ha ett hållbart boende? Med hjälp av ett svenskt typhus och en livscykelanalysberäkning sätts boarean i relation till 1,5-gradsmålet. Examensarbetets syfte är att undersöka hur uppfyllandet av 1,5-gradsmålet påverkar boarean per person.   Metod: Rapporten kommer genomföras med en kvantitativ forskningsansats där en metastudie och fallstudie utgör forskningsstrategin. Till dem används datainsamlingsmetoderna litteraturstudie och dokumentanalys. Slutligen sker bearbetning och dataanalys med hjälp av beräkningar och en livscykelanalys för att kunna sammanställa och jämföra resultat.  Resultat: Målvärdet för boendesektorn bör komma ner till 0,3217 ton CO2e/person, år. Typhuset gör av med 0,6637 ton CO2e/person, år. Resultatet visar på en ohållbar situation utifrån dagens boendeförhållande.  För att nå målet idag skulle det krävas att det bodde mellan åtta och tolv personer i det svenska nybyggda typhuset.  Slutsats och rekommendationer:   <li data-leveltext="%1." data-font="" data-listid="47" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">En individ kan inte förestå sin påverkan av sitt boende då det mäts i CO2e/kvm. Livscykelanalyser, energideklarationer och andra relevanta saker för boendet bör mätas per person som nyttjar ytan för att kunna ge perspektiv på klimatpåverkan.  <li data-leveltext="%1." data-font="" data-listid="47" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Ett konkret målvärde för en sektor är extremt svårdefinierat. Sektorernas indelningar skulle behöva bli tydligare och mer konsekventa för bättre jämförelsemöjligheter.   <li data-leveltext="%1." data-font="" data-listid="47" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Från bland annat Birkved, Brejnrod, Kalbar och Petersens (2017) rapport blev vi upplysta om hur både byggkonstruktion och drift behöver förändras men att det inte är tillräckligt. Hårdare styrmedel för el från sol-, vind- och vattenkraft för fastighetsägare av alla storlekar är en rekommendation.   <li data-leveltext="%1." data-font="" data-listid="47" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">Det är tydligt hur både individer och företag behöver få upp ögonen för vad som krävs och hur långt det är att nå dit. Vilket innebär att politiken behöver ta mycket hårdare tag. Exempelvis skulle kravet om en klimatdeklaration på skede A1-A3 också kunna innehålla ett maximalt värde.   Begränsningar:  Livscykelanalysen rymmer inte den del som innefattar transporter från bygg och installationsprocessen i transport (A4) och inget av bygg och installationsprocessen (A5). PRINCE:s sektorindelning över växthusgasutsläpp från 2014 används med siffror från Naturvårdsverket från 2016 över Sveriges totala CO2-utsläpp.  Boendesektorn innefattar fler utsläppsområden än vad som ingår i en livscykelanalys.

Arbetet behandlar takstolar från 1500-, 1600- och 1700-tal i barockstil. Syftet är att undersöka och analysera barocktakstolar samt bidra till en ökad kunskap inom området. Målet är att presentera byggnadsteknisk information om barocktakstolar i Sverige, att presentera en jämförelse mellan svenska barocktakstolar och att presentera en byggnadsteknisk dokumentation av barocktakstolen i Kalmar Rådhus. Undersökningens metoder bestod av litteraturstudie, dokumentstudie, en analysmodell för historiska takkonstruktioner, en byggnadsundersökning och uppmätning med laserskanning samt en framtagning av geometrimodell och beräkningsunderlag. Resultatet av arbetet visar en ökad kunskap om hur barocktakstolar i Sverige är konstruerade, att det finns karakteristiska drag mellan både svenska takkonstruktioner såväl som mellan svenska och europeiska. / This thesis treat roof trusses from the 16th, 17th and 18th centuries in Baroque style. The purpose is to investigate and analyze baroque roof trusses and to contribute to an increased knowledge in this field. The aim is to present a survey and building technical information of baroque roof trusses in Sweden, to present a comparison between Swedish baroque roof trusses and to present a building technical documentation of the baroque roof truss in the City Hall of Kalmar. The research methods consisted of a literature study, document study, an analysis model for historical roof constructions, a building survey and measurement with laser scanning as well as a development of a geometry model and calculation basis. The result of this work shows an increased knowledge of how baroque roof trusses in Sweden are designed, that there are characteristic features between both Swedish roof constructions as well as between Swedish and European.

Idag byggs fler bostäder än vad som gjorts under de senaste 60 åren. Det finns många utmaningar med den volym bostäder som behöver byggas. Många bostäder kommer byggas i exploateringsområden, detta ställer krav på infrastrukturinvesteringar exempelvis i form av nya skolor. Enligt prognoser kommer antalet grundskoleelever öka med 250 000 till år 2025. Detta innebär ett behov av 1000 nya skolor på tio år. Behovet av skolor är långsiktigt och lärmiljöer behöver planeras för att vara långsiktiga. Dagsljus och utblick har en stor inverkan på vår arbetsmiljö, prestation och är nödvändig för vår hälsa. Studier har visat att dagsljusbelysta skolmiljöer får elever att prestera bättre. Trots detta har vi sedan 50-talet halverat kravet på dagsljusnivåer i skolor från 2 % till 1,0 % dagsljusfaktor. Idag har vi samma dagsljuskrav för klassrum som för ett sovrum i en bostad. Syftet med examenarbetet är att problematisera moderna skolmiljöer sett ur dagsljusets betydelse för hälsa och prestation i relation till dagens myndighetskrav för tillgång av dagsljus. Vidare syftar arbetet till att ta fram goda exempel på dagsljuslösningar som kan nyttjas vid utformning av moderna skolmiljöer. För att bedöma moderna skolors dagsljustillgång har ett urval av fem skolor i Stockholmsområdet utgjort studieobjekt där tillgången på dagsljus undersökts mot myndighetskraven. Undersökning av studieobjekten har utförts genom 3D modellering i Rhinoceros 3D samt dagsljusfaktorsimuleringar i programmet Grasshopper och Honeybee. Studieobjekten har modellerats upp efter inhämtade bygglovsritningar och dagsljussimuleringarna har utförts med simuleringsmotorn Radiance. Resultatet från dagsljusfaktorsimuleringen visar att ingen av de undersökta skolornas fullt ut uppfyller myndighetskraven. Anledningen till varför skolornas undersökta rum inte uppfyller kraven varierar mellan eller utgör en kombination av; rumsdjup, fönsterstorlek, fönstersättning i fasad, avskärmningsvinklar, avskärmande byggnadsdelar och fast solavskärmning. Undersökningen visar att rum som hemvistytor och uppehållsrum ofta saknar fönster mot det fria och följaktligen underkänns. Dessa rum är vanligt förekommande vid nyttjande av progressiva pedagogiska inriktningar. Beroende på rummens tilltänkta användning kan de komma att klassas som vistelserum och behöver därför tillgång till dagsljus. Ur litteraturgenomgången förstås att en tidig integrering av dagsljusdesign i gestaltningsprocessen är nödvändigt för att säkerställa en god tillgång till dagsljus i lärmiljöer. Som del av examensarbetet har därför ett gestaltningsförslag tagits fram där en dagsljusdesign nyttjas. Iterativt under gestaltningsprocessen har dagsljustillgång simulerats för att motivera gjorda designval och säkerställa en god dagsljusnivå. För jämförande och platsspecifika resultat har klimatbaserade simuleringsmetoder använts. Det nyttjade mätvärdet Optimal Day-lit Area (ODA) simulerar användbarheten i det tillgängliga dagsljusets belysningsstyrka över ett år. Samtidigt tar ODA hänsyn till överbelyst golvyta som kan vara problematisk då obehagsbländning och överhettning kan uppstå. Det presenterade gestaltningsförslaget utgör ett konceptförslag i syfte att gestalta användningen av en integrerad dagsljusdesignprocess och dess resultat. / Currently more housing is being built than in the past 60 years. There are many challenges accompanied with the volume of housing that needs to be built. Many of the dwellings that are going to be built are placed in new densely planned urban areas, which imposes requirements for infrastructure investments, for example in the form of new schools. According to forecasts, the number of students in primary school will increase by 250,000 by the year 2025. This implies a need for approximately 1000 new schools in ten years. The need for new schools are long term and therefore the learning environments need to be designed to be long term. Daylight and view have a major impact on our work environment, performance and are necessary for our health. Studies have shown that daylight-lit school environments enhance the performance of the students. The building legislation regulates the required levels using the daylight factor metric. Since the 50’s the requirements of daylight levels in schools have been approximately halved from 2 % to 1,0 %. Today the daylight requirements are the same for classrooms as for bedrooms in dwellings. The purpose of this thesis is to examine modern school environments in relation to today's regulatory requirements for access to daylight. Furthermore, the work aims to produce good examples of daylight solutions that can be used when designing modern school environments against the regulatory requirements. To assess the daylight access in modern schools, a selection of three nursery schools and two primary schools in the vicinity of Stockholm were chosen. Case studies were conducted using the 3D modelling software, Rhinoceros 3D and the daylight factor was then simulated using the Grasshopper and Honeybee plug-ins. The schools were modelled according to the acquired drawings and daylight were performed using the simulation engine Radiance. The result from the daylight factor simulation show that none of the schools examined fully meet the requirements. The reasons why the examined schools do not meet the requirements vary between or constitute a combination of; room depth, window size, window façade, obstruction angles, obstructing components and shading devices. The study shows that rooms such as: common areas and study hall often lack windows towards the outside and therefore only gets borrowed light from other areas. These kinds of rooms are common when using progressive pedagogical approaches. Depending on the intended future use of the rooms, they may be classified in such a way that they need to fulfil the regulations regarding daylight. From the literature review it is understood that early integration of daylight design in the design process is necessary to ensure good accesses to daylight in learnings environments. As a part of the thesis project, a design proposal has been developed using a daylight design process. During the design process, the access to daylight has been iteratively simulated to motivate selected design choices and ensure a good daylight level.  For comparison and site-specific results, climate-based simulation methods have been used. The use of the Optimal Day-lit Area (ODA) metric measures the usefulness of the available daylight illumination intensity over a year. At the same time, ODA takes the eventual over lit areas that may cause overheating and glare into account. The presented design proposal demonstrates the use of an integrated daylight design process and its results.

Syfte: Den här studien undersöker temporär arkitektur som fenomen. Temporär arkitektur är tillfälliga rumsliga initiativ som med varierande storlek och form tar stadens offentliga rum i anspråk. Temporär arkitektur är relativt nytt och börjar dyka upp allt oftare i större städer. En del forskning finns kring ämnet, men få beskriver de bakomliggande genomförandeprocesserna och hur temporär arkitektur kan generera social hållbarhet. Målet med den här studien är därför att undersöka hur temporär arkitektur bidrar till ökad social hållbarhet och hur genomförandeprocessen för temporär arkitektur ser ut idag. Frågeställningarna är: (1) Hur kan temporär arkitektur bidra till ökad social hållbarhet? (2) Hur ser genomförandeprocessen för temporär arkitektur ut idag? Metod: Studien är av deskriptiv karaktär och syftar till att skapa ytterligare förståelse för studiefenomenet och dess inneboende egenskaper. Metoderna för datainsamling utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt genom riktade intervjuer med relevanta respondenter från offentliga och privata sektorn. En litteraturstudie genomförs också med syfte att klarlägga forskningsläget kring studiefenomenet. Resultat: Frågeställning 1 visar att det finns flera sätt som temporär arkitektur positivt påverkar den sociala hållbarheten på. Fyra kärnvärden som var och en förstärker varandra har identifieras. Dessa är gemenskap, delaktighet, tillit samt rörelse. Den temporära arkitekturen uppmuntrar till gemenskap och delaktighet hos människor genom att tillföra kortvariga händelser att samlas kring i det offentliga rummet. Genom nya möten möjliggörs tillit vilket leder till ökad rörlighet. Rörelse löser upp de sociala fastlåsningsprinciperna i samhället och borgar för en ökad gemenskap.  Frågeställning 2 visar att processerna för temporär arkitektur kan te sig mycket olika beroende på i vilket sammanhang som den temporära arkitekturen ska implementeras. Frågeställningen visar också på flera svårigheter som råder i genomförandeprocessen idag. Påtagligt är att utmaningarna i många fall överväger möjligheterna och initiativ kan då helt enkelt utebli. Konsekvenser: Tillfälliga rumsskapande initiativ av typen temporär arkitektur tillför sociala kvaliteter till stadslivet, bortom de kvaliteter som vanligtvis erbjuds av traditionella stadsplaneringsprocesser. Styrkan med temporär arkitektur ligger framför allt i dess gestaltningsmässiga och rumsliga flexibilitet samt i dess förmåga att skapa ökad delaktighet och bättre tillgång till stadens innehåll för människor. Begränsningar: Studien undersöker fenomenet ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, och utesluter ekonomiska samt ekologiska aspekter av detsamma. Datainhämtningen genom riktade intervjuer är avgränsad till respondenter verksamma som arkitekter och fysiska planerare samt respondenter från den offentliga sektorn. Näringsliv, fastighetsägare och brukare innefattas inte i de riktade intervjuerna. / Purpose: This study examines temporary architecture as a phenomenon. Temporary architecture is ephemeral structures with varying sizes and shapes that takes city’s public spaces in possession during short periods of time. As a phenomenon, temporary architecture is relatively new, but begins to appear more often in larger cities. Some research has been made on the subject in matter, but few researches describes the process behind and how social sustainability can be linked to temporary architecture. The research questions are: (1) How can temporary architecture contribute to increased social sustainability? (2) What characterizes the temporary architecture implementation process today? Method: The study is of descriptive nature and aims to create further understanding of temporary architecture. Data gathering are based on a qualitative approach through targeted interviews with relevant respondents from public and private sectors. A literature review is also conducted with the intention to clarify current research situation surrounding the study phenomenon. Findings:  Research question 1 indicates that temporary architecture affects social sustainability in several ways.  Four core values that each reinforce each other have been identified. These are community, participation, trust and movement. The temporary architecture encourages community and participation between people by providing short-term events to gather around in public space. New meetings enable trust, which leads to increased mobility. Movement resolves the social constraint principles in society and contributes to an increased community. Research question 2 indicates that the implementation processes for temporary architecture can differ widely depending on the context in which the temporary architecture is to be implemented. The question also indicates that there are several difficulties in the implementation process today. Significantly, in many cases the challenges outweighs the possibilities, why initiatives can be omitted. Implications: Short-term space-creating initiatives like temporary architecture enhance social qualities to urban life beyond the qualities usually obtained by traditional urban planning processes. The strength of temporary architecture lies within its formative and spatial flexibility as well as its ability to create increased participation and better access to the city’s content for people. Limitations: The study focuses on a social sustainability perspective only and excludes the economic and ecological perspective of the phenomena. The interview study is limited to only take planning and municipal perspective in concern. Business and user perspectives are therefore not taken into account.

Andelen miljöcertifierade byggnader har under 2000-talet ökat. Inom kommersiella fastigheter är det numera inte lika ovanligt att kontor miljöcertifieras och en ny aspekt har etablerat sig bland certifieringssystemen - människans välbefinnande. WELL Building Standard är ett hälsocertifieringssystem som sätter människan i centrum. Systemet har under 2017 gjort inträde på den svenska marknaden och det första projektet står klart för verifiering under våren 2018. Detta projekt är Castellums huvudkontor i fastigheten Klassföreståndaren 3 i Stockholm, även kallad Flat Iron Building. Syftet med studien är att bidra till större kunskap om WELL Building Standard under svenska förhållanden och underlätta fortsatt etablering av hälsosamma byggnader. Målsättningen med studien är att identifiera lärdomar från certifieringen av projektet enligt WELL Building Standard - New &amp; Existing Interiors - genom att besvara följande frågeställningar: <ol type="1">Hur förhåller sig det slutgiltiga resultatet i Flat Iron Building gentemot intentionerna med att   certifiera projektet och syftet med WELL Building Standard? Med avseende på Flat Iron Building i Stockholm, vilka utmaningar finns vid kombination av de sju koncepten i WELL Building Standard samt svenska lagar och regler? Hur arbetar olika aktörer vid införande av hälsocertifieringen WELL Building Standard i Flat Iron Building? För att undersöka implementering av en hälsocertifiering i projektet utfördes en genomgång av litteratur inom svensk lagstiftning och regelverk, miljöcertifieringssystem samt hälsocertifieringar. Litteraturgenomgången innefattar en kartläggning av WELL Building Standard gentemot Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Boverkets byggregler, Miljöbyggnad och LEED. I undersökningen utfördes även en fallstudie med kvalitativa intervjuer och platsbesök. Intervjuerna genomfördes med involverade aktörer samt brukare av kontoret. Studien ger unika lärdomar gällande projektets intentioner och utfall, hur implementeringen av indikatorer kan utföras i Sverige samt arbetssätt vid genomförande av en hälsocertifiering. Exempelvis kan WELL, enligt studien, användas som verktyg för att uppnå beställarens målsättning. Studien lyfter fram både utmaningar och vad som underlättats när systemet kombineras med de svenska regleringar som styr byggandet, där utmaningar redogjorts i projektet kopplat till avsaknad av produktinformation gällande VOC-värden i möbler på den svenska marknaden. Arbetssättet vid WELL Building Standard kan enligt fallet likställas med hur aktörer arbetar i ett miljöcertifieringsprojekt. Likt ett sådant projekt krävs samarbete mellan samtliga inblandade parter. Vidare kan ytterligare lärdomar hämtas i studien som kan användas för att underlätta etablering av fler WELL-projekt. Dessa lärdomar är bland annat kopplade till tidsplanering, kommunikation, kunskap och stöd - däribland vikten av att få WELL att genomsyra alla steg av processen från planering till drift av fastigheten. Avslutningsvis kan de lärdomar som presenteras i detta examensarbete vara till nytta för den som innehar en samordnande roll i byggprojekt och vill arbeta med implementering av WELL Building Standard på den svenska marknaden. Studien kan även användas som referens vid fortsatt forskning inom WELL. / The number of certified green buildings has increased during the 21st century. Within commercial properties, such as offices, it is no longer unusual to use green building rating systems. Hence, new types of rating systems have arisen - those that promote human well-being. The WELL Building Standard is one of these new rating systems that puts the people inside the building at the centre. In 2017, the WELL Building Standard accessed the Swedish market and the first project is ready for Performance Verification in spring 2018. The project is Castellum’s Headquarter in Stockholm with property designation Klassföreståndaren 3, also known as the Flat Iron Building. The aim with this study is to contribute to a greater knowledge of how WELL Building Standard can be used in Sweden and thereby facilitate further establishment of buildings that promotes health and well-being of the building’s occupants. The objective with this study is to identify lessons learned from the certification process of the project according to WELL Building Standard - New &amp; Existing Interiors - by answering the following research questions: What is the outcome of the project in Flat Iron Building in relation to the intentions with using the rating system and the purpose of WELL Building Standard? Regarding Flat Iron Building in Stockholm, which challenges exists when combining the seven concepts of WELL Building Standard and Swedish legislation? How does project stakeholders collaborate during the implementation of WELL Building Standard in Flat Iron Building? To investigate the implementation of a wellness-oriented rating system a literature review about Swedish legislation was conducted. The review includes an overview of how WELL Building Standard compares to The Swedish Work Environment Authority’s Statute Book (AFS); National Board of Housing, Building and Planning’s Building Regulations (BBR); Miljöbyggnad and LEED. Within the investigation a case study with qualitative interviews was conducted, as well as an on-site visit at the headquarter. The interviews were held with different stakeholders in the project. The study contributes to unique lessons about the intentions and outcome of the project, how features can be implemented in Sweden and how project stakeholders collaborate during implementation of a wellness-oriented rating system. According to the study WELL can be used as a tool to achieve the property owner’s objectives. Furthermore, the study demonstrates features which are challenging or uncomplicated when combined with Swedish legislation. One of the challenges described in the project is the absence of product information regarding VOC values in furniture available on the Swedish market. The study demonstrates that collaboration between stakeholders in a WELL Building Standard project is similar with a green building project. In both cases it is important with cooperation between all parties involved. Further lessons can be found in the study to facilitate establishment of WELL-projects. These lessons are related to time management, communication, knowledge and support - for instance the importance of incorporating WELL in the entire building process from planning to management. The lessons presented in this master thesis can serve those who hold a coordinating position in construction projects and is interested in implementing WELL Building Standard in Sweden. The study can also be used as a reference in further research within WELL.

The construction industry is a large industry with approximately 320,000 employees according to the Swedish construction industry. As the work environment at construction sites affects a large number of individuals, it is important that there is good security at the construction sites, in order to reduce and prevent workers in the construction industry from being injured. The work thesis has been carried out in collaboration with Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB with the aim of creating better conditions for work environment and strategic safety work at Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB's construction sites, as well as highlighting risks and safety aspects. This qualitative study has been carried out at Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB, where semi-structured interviews and observations were conducted to then use the information as the foundation of the study. The work has also been based on reviewed literature studies in the form of pre-review. In order to have a good working environment and safety at the construction sites, a number of factors are involved. The study shows that time, cleaning, communication, education and experience are the factors that have the greatest impact on the work environment and safety. According to some of Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB's workforce, there will always be deficiencies in safety, while some claim that a "zero vision" is possible to reach, so far no occupational accidents has occurred at Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB's construction sites, however, it seems that the subject does not get enough time, resources and like to prevent future accidents with "safety-first". The Work Environment Authority requires employers to systematically work with environment and safety issues with a vision of "zero tolerance", in which is strengthened by the work environment act. The interviews show that the viewpoint of the working environment differs depending on what perspective is being analyzed, for example, the supervisor has a wider perspective and greater responsibility whilst the professional worker has more narrow perspective and less responsibility. The survey shows that planning and preventive work can prevent workplace accidents with a systematic follow-up. In order for professionals and supervisors to understand the risks and preventive work they should be educated and thus gain an awareness of the problem. Improvement needs to create more awareness and prevention for work environment and safety with "safety deadline" have always been a goal to reach. One hope is that the working environment and security policy will contribute to improved security at the company's construction sites. systematic environmental work simplified by existing routines in environmental work for construction workers, leads to increased workplace safety and fewer occupational accidents. / Byggbranschen är en stor bransch med ca 320 000 sysselsatta personer enligt Sveriges byggindustrier. Då arbetsmiljön på byggarbetsplatserna påverkar ett stort antal individer är det viktigt att det råder en god säkerhet på byggarbetsplatserna, för att minska och förhindra att de anställda inom byggbranschen inte kommer till skada.Examensarbetet har utförts i samarbete med Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB i syfte att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljö och säkerhetsarbete ute på Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB:s byggarbetsplatser samt att belysa risker och säkerhetsaspekter. Kvalitativa studie har utförts på Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB:s byggarbetsplatser där semi-strukturerade intervjuer och observationer utförts för att sedan använda informationen som grundpelare i studien.För att det ska råda god arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatserna spelar ett flertal faktorer in. Studiens resultat visar att tid, städning, kommunikation, utbildning och erfarenhet är de faktorer som har störst inverkan på arbetsmiljön och säkerheten. Enligt en del av yrkesarbetarna på Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB kommer det alltid att finnas brister inom säkerheten medan en del påstår att en ”noll-vision” är möjlig att nå. Tuna Förvaltning &amp; Entreprenad AB:s ett ungt företag och hittills har inga större arbetsolyckor inträffat på deras byggarbetsplatser. Emellertid tycker en del att ämnet inte får tillräckligt med tid, resurser och dylikt för att förhindra framtida olyckor med ”safety first”. Arbetsmiljöverket ställer krav på att arbetsgivaren skall arbeta systematiskt med arbetsmiljö och säkerhetsfrågor med en vision om ”noll-tolerans” vilket styrks av arbetsmiljölagen.Intervjuerna visar att synen på arbetsmiljön skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv som analyseras, exempelvis har arbetsledare ett bredare perspektiv och större ansvar medan yrkesarbetaren har ett smalare perspektiv och mindre ansvar.Undersökningen visar att planering och förebyggande arbete kan förhindra arbetsplatsolyckor med ett systematiskt uppföljningsarbete. För att yrkesarbetare och arbetsledare skall ha förståelse för risker och förebyggande arbete bör de utbildas och därmed erhålla en medvetenhet kring problemet.Förbättringsbehov föreligger när det gället att skapa mer medvetenhet och ha ett förebyggande syfte för arbetsmiljö och säkerhet med ”safety first”. En förhoppning är att en bättre arbetsmiljö och en ny upprättad säkerhetspolicy kommer att bidra till en förbättrad säkerhet på företagets byggarbetsplatser. Det systematiska arbetsmiljöarbetet med förbättrad befintliga rutiner i arbetsmiljöarbetet för byggnadsarbetare bör leda till ökad säkerhet på arbetsplatsen samt undvika arbetsolyckor.

Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frågorna är grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivtrafik - Vision 2020.

How can principles found in textile behaviour be translated into architectural expression? With water as a program in context of a new bath in Vanadislunden, Stockholm, this project studies how a rigid material can be percieved as soft and flexible.

Projektet behandlar det sublima i relation till arkitektur; både som händelse, diskurs och institution. Genom ett event som dynamisk förskjuter arkitekturens parametrar och sätter dessa i kontinuerlig förändring i relation subjekt-tid och objekt-rum. Ett gränsöverskridande erfarande av arkitektur. / The project deals with the sublime in relation to architecture; both as event, discourse and institution. Through an event that dynamically shifts architectural parameters and position these in continuous change in relation to subject-time and object-space. A cross-border experience of architecture.