The built environment in the old city of Homs has been brutally destroyed by the conflict in Syria. The research gap in post-conflict planning and architectural design in the old city of Homs is alarming as it indicates that there are no clear roadmaps on how to deal with post-conflict housing units in such a historic area. This study aims to investigate the possible design basis of housing typologies and plans for the housing units in the old city after the conflict. This study is primarily based on a literature review and extensive discussions with a specialist architect from the city of Homs, who helped to gain a deeper understanding of how to approach such a topic. The literature review deals with the historical Arab cities’ components and the elements of courtyard houses both in general and in the old city of Homs in particular. Likewise, it looks at the city’s urban plans and building code and their shortcomings and highlights the current conditions there. It also highlights proposed strategies for post-conflict construction and discusses them. The findings of the study propose a design ideology for reconstruction strategies and translate these ideologies and findings from the literature into a practical design of typologies placed on a proposed plot of land in the old city, along with a proposal of what the plans of these houses might look like.

Syfte: Många aktörer har möjligheter att påverka hur gatans rum och ljusmiljö upplevs. Med möjligheten följer också ett ansvar att skapa en god och sammanhängande miljö som är lätt att röra sig i, inte minst på de platser där stadsrummet i sig är ett besöksmål. Målet med studien är således att öka kunskapsläget kring hur belysning i skyltfönster kan påverka gatans upplevda ljusmiljö och rumsuppfattningen samt att identifiera potentiella för- och nackdelar med belysta och släckta skyltfönster. Metod: I fallstudier utförda på plats i Stockholm samlades fysikaliska mätvärden in i form av luminansberäkningar och fältmätningar samt genom perceptiva analyser. För att undersöka upplevelsen utfördes tre analyser i kombination, Arne Branzells rumsanalys, Gordon Cullens ”Serial vision” och PERCIAL analys. Resultat: Skyltfönsterbelysning visade sig ha en påverkan på den upplevda ljusmiljön. Resultaten indikerar på att stora skyltfönster med jämn ljusnivå utan stora kontrastförhållanden förbättrade ljusmiljön. Likväl orsakade bländning en försämrad upplevd ljusmiljö. Helt släckta skyltfönster påverkade ljusmiljön negativt och rummet upplevdes även smalare. Vidare visar resultaten även att skyltfönsterbelysning ökar upplevd rumshöjd på motsatt sida av gatan då ljusnivån ökar. Konsekvenser: Studien resulterar i ett antal hypoteser om skyltfönsterbelysning i historiska gatumiljöer. Resultaten indikerar att skyltfönsterbelysning påverkar både rummet och ljusmiljöns upplevelse. Förmågan att orientera sig upplevdes bland annat bättre då skyltfönster var tända. Gatans upplevdes bredare vid tända skyltfönster respektive smalare vid nedsläckta. Storleken på skylfönster visades också vara en faktor i hur stor påverkan dess ljus hade på gatans ljusmiljö. Slutligen visar studien tydligt att bländning från skyltfönsterbelysning bör undvikas på grund av en negativ påverkan av individers uppfattning av miljön. Förbättrad kunskapsutveckling och samordning hos samtliga av stadens aktörer som belyser stadsrummet rekommenderas för att öka kvalitén den övergripande ljusmiljön för Västerlånggatan i Stockholm. Begränsningar: I studien har enbart ett område undersökts med ett antal unika egenskaper. Slutsatserna som dras är inte direkt generaliserbara för alla gatumiljöer. I stället har ett antal hypoteser presenterats som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid belysningsplanering i miljöer där gatubelysning förekommer.

Enligt Tillväxtverket (2019) har den totala konsumtionen inom svensk turismnäring ökat med 124% mellan åren 2000–2018. Denna trend kan även utläsas för den svenska naturturismen där en studie från Mittuniversitet (2014) visade att det inom naturturism omsätts ca 3.6 miljarder kronor varje år och att 40% av företagen var i en tillväxtfas (Fredman, Margaryan, 2014). En form av naturturism som växt sig stark norra Sverige under senare år är norrskenturismen (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010), som i enbart Kiruna kommun beräknas omsätta runt 100 miljoner varje år (Naturturismföretagen. 2019). Idag är denna typ av turism framförallt koncentrerad till landsbygden med långa avstånd och höga resekostnader som följd. Samtidigt som många turister har en negativ påverkan på djur och natur (Björnsdóttir, 2015). Syftet med studien är således att ta fram och föra en diskussion kring vilka aspekter av en belysningsanläggning som är viktiga för att göra norrskensturismen mer stadsnära och tillgänglig för en större del av befolkningen. Arbetet ska även ge förslag på generella anpassningar av den artificiella belysningen som kan appliceras på anläggningen. Metoden som används är en kombination av litteraturstudie, intervjuer och en analys av befintliga belysningsprogram. Litteraturstudien gav en bakgrundsundersökning inom ämnet samt tydliggjorde hur studiens syfte skulle formuleras. Intervjuerna genomfördes med fyra ljusdesigners där deras tankar och idéer gällande vilka aspekter som anses viktiga för att skapa en stadsnära norrskensturism. I studiens sista steg analyserades redan befintliga belysningsprogram från städer där belysningsanläggningen anpassats för att minimera stadens ljusföroreningar. Analyserna gav sedan konkreta åtgärdsförslag som jämfördes med intervjudeltagarnas resonemang. Studiens resultat visar på att armaturavskärmning, ljusfördelning, ljuspunktshöjder och belysningsstyrning anses vara de viktigaste aspekterna för den artificiella belysningen. Lagar, standarder och andra former av styrdokument är en annan aspekt som ofta togs upp, med resonemang för hur dessa kan påverka en belysningsanläggnings hösta respektive lägsta nivå. Gällande de generella förslagen på anpassningar redovisas att både anpassningar av ljuskällors färgtemperaturer och ljusriktning kan appliceras på en anläggning förhållandevis enkelt. Men att en väl anpassad belysningsstyrning är svårare, det ska dock tilläggas att denna anpassning kan ha större och mer positiv påverkan för en norrskensanpassad belysningsanläggning. Till de personer som vill utveckla denna typ av projekt rekommenderas att i ett tidigt skede blanda in eventuella intressenter och ta hänsyn till deras aspekter. Arbetets ämnesområde är relativt outforskat och en väl utförd förstudie inför projektet är därför av stor vikt för att minimera eventuella misstag. Studien begränsas av att enbart ta hänsyn till och föra en diskussion kring de aspekter som uppkommit under intervjuerna. Dessa aspekter är endast hämtade ur en ljusdesigners perspektiv och tydliggör således inte andra intressenters intressen inom ämnet. / According to The Swedish Agency for Economic and Regional Growth (2019) the total consumption of tourism in Sweden has grown with 124% between the years 2000-2018. This trend that also applies for the Swedish nature-tourism where a study from Mid Sweden University (2014) shows that nature-based tourism each year has approximately 3.6 billion SEK in turnover, and that 40% of concerned businesses is in a phase of growth (Fredman & Margaryan, 2014). Northern light-tourism is a form of nature-tourism that has grown quickly in northern Sweden in recent years (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010). In Kiruna alone it is estimated that the northern light tourism alone has a revenue of 100 million SEK each year (Swedish Nature and Ecotourism Association, 2019). This form of tourism often has a high traveling costs and is concentrated to the countryside with far traveling distances between each site. In the same time, a lot of tourists on the countryside has a negative impact on the nature and wildlife (Björnsdóttir, 2015). The purpose of this study is therefore to point out and discuss around different aspects concerning the artificial lighting with an impact on how we can develop a northern light- tourism in a more urban environment. The study shall also give general suggestions for how these aspects can be adapted into a light installation. The method that is use in this research is a literature study, interviews and an analyse of four cities’ lighting masterplans. The literature study was used to specify the foundation and aim of the study. Where the interviews clarified the important aspect for an urban development of northern light-tourism from a lighting designers’ point of view. In the last phase of the study, four lighting masterplans with a clear focus on how to prevent light pollution where analysed. These analyses then gave some action proposals that can be compared to the answers from the interview participants. The results from the study show that shielded luminaires, light distributions, luminaire installation height and lighting controls are considered to have the largest impact on the lighting installation regarding the visibility of the northern light. Also, laws and regulations were a common answer, with some reasoning about the regulations of max and min requirements from an installation. Regarding the general proposals some suggestions concerning luminaire colour temperature and light distribution can quite easy be applied to an installation, in comparison to a more complicated lighting control. To everyone that would like to develop a project of this kind it is recommended that in an early stage get in contact with any stakeholders and listen to their opinions. In that way any mistakes are minimised even though the topic of this study is relatively unexplored.The study is limited to only show and discuss the answers that came up under the interviews, and that these answers is only reproduced from a lighting designers’ point of view.

Belysning är en väsentlig del i ett fungerande samhälle. Utveckling av belysning går framåt hela tiden, för att bli så användarvänligt som möjligt. Idag kan belysning förutsäga hur utrymmen används med hjälp av information från andra armaturer, så att området blir belyst även om brukaren rör sig precis på gränsen av det belysta området. Att få fram en energieffektiv belysning tillsammans med dagsljus, utan att ge avkall på den visuella komforten är en viktig fråga för beställare av belysning. Visuell komfort är dock mer komplicerat än energibesparing, eftersom det innebär fler faktorer och det gynnsamma resultatet är svårare att uppskatta. Visuell komfort, så som rumsuppfattning beskriver hur vi ser ett rums storlek och form. Något att ha i åtanke är också att rummet inte alltid uppfattas så som det är planerat och tänkt. Idag blir energibesparande styrsystem allt viktigare i kommersiella byggnader då det finns hög potential att minska energiförbrukningen. Utöver att spara energi kan smarta styrsystem också användas för att förbättra ljuskvalitet samt öka produktiviteten. Följande examensarbete undersöker hur smarta styrsystem kan påverka den visuella rumsuppfattningen i kontor, samt om energiförbrukningen förändras av styrsystem, kontra statisk belysning. Undersökningen utgår från två frågeställningar. För att besvara den första frågeställningen som behandlar rumsuppfattning utgår arbetet från en kvantitativ ansats i form av en digital enkätundersökning. Undersökningen omfattar hur belysningen på kontor uppfattas av personal på olika företag som använder sig av smarta styrsystem, jämfört med de som använder statisk belysning. Enkätens syfte var att få reda på deltagarnas uppfattningar om belysningen på sitt kontor. Deltagarna fick svara utifrån sina egna uppfattningar och värderingar. Totalt svarade 37 personer på enkäten. Den andra frågeställningen som handlar om energiförbrukning, beräknas utifrån en armatur från Aura Light. Undersökningen går ut på att jämföra armaturens energiförbrukning då den är statisk och har 100% ljusflöde och sedan titta på energiförbrukningen när den är uppkopplad till ett styrsystem. Därefter jämförs resultaten. De slutsatser som dras i studien kring resultatet av rumsuppfattningen påvisar att det förekom skillnader. Majoriteten av de som hade statisk belysning uppfattade rummet som allmänt och ljust, medan majoriteten med styrsystem uppfattade rummet som lugnt och trivsamt. Detta tyder på att styrsystem i viss mån kan ha en påverkan på hur människor uppfattar ett rums karaktär tillsammans med belysningen. Gällande resultatet kring energiförbrukningen med styrsystem kontra statisk belysning, visar det att det finns potential att spara energi vid byte av belysningssystem på kontor. / Lighting is an essential part of a functioning society. The development of lighting is constantly advancing in order to be as user-friendly as possible. Illumination can predict how spaces are used, using information from other luminaires, so that the area is illuminated even if the user moves exactly on the border of the illuminated area. Obtaining an energy-efficient lighting together with daylight without sacrificing visual comfort is an important issue for lighting buyers. However, visual comfort is more complicated than energy saving, as it means more factors and the favorable result is more difficult to estimate. Visual comfort, such as room perception describes how we see a room's size and shape. Something to keep in mind is that the room is not always perceived as planned and intended. Today energy-saving control systems are becoming increasingly important in commercial buildings as there is a high potential to reduce energy consumption. In addition to saving energy, smart control systems can also be used to improve light quality and increase productivity. This thesis examines how smart control systems can change the visual room perception in offices, as well as how energy consumption is affected by control systems, versus static lighting. The thesis is based on two questions. To answer the first question that deals with room perception, the study is based on a quantitative approach in the form of a digital survey. The survey covers how office lighting is perceived by staff at different companies using smart control systems compared to those using static lighting. The purpose of the survey was to find out the test persons' perceptions of the lighting in their office. The test subjects were given answers based on their own perceptions and values. A total of 37 people answered the survey. The second question is about energy consumption, which is calculated from a luminaire from Aura Light. The study is based on comparing the luminaire, when it is static with 100% flux and then when it is connected to a control system, so as to be able to compare the energy consumption. The conclusions drawn in the study of the result of the room perception show that some differences existed. The majority of those who had static lighting perceived the room as general and bright, while the majority with control systems perceived the room as calm and pleasant. This indicates that control systems can to some extent have an impact on how people perceive a room's character together with the lighting. Regarding the result of energy consumption with control systems versus static lighting, it shows that there is definitely potential to save energy when changing lighting systems in offices.

I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna.  Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet.   Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag. Däremot finns inga tydliga mönster vad gäller frekvenser och restider mellan stadsdelarna och deras socioekonomiska situationer. Slutsatsen av detta arbete är att planer angående exempelvis centrum, arbetsplatser och infrastruktur bör fullföljas enligt planerna och färdigställas så snabbt som möjligt för stadsdelar som inte är självförsörjande gällande exempelvis centrum och arbetsplatser. / In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center.  The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness.  The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Rinkeby the public transport were completed several years after the first inhabitants moved to the areas and like Rannebergen, Rinkeby also has a lower socioeconomic situation today. However, there are no clear patterns in terms of frequencies and journey times between the areas and their socioeconomic situations. The conclusion of this paper is that the plans concerning for example city centers, working opportunities and infrastructure should be completed as quickly as possible for districts that are not self-sustaining concerning for example city centers and working opportunities.

This licentiate thesis on architecture addresses how the state and municipalities use programs that deal with the design process in town planning projects. The author describes the process of creating an aesthetic design program and also studies a completed aesthetic design program. Furthermore, the author combines different findings and presents how programs develop during the planning process. The background of the work with architectural policy programs by the state agencies can be tracked in the program Shape of the Future – Program of Action, Design and Creative Design, 1997. Municipalities have also been influenced by architectural policy programs in their work. Changes in the Plan and Built Act, 1998/1999 that concern aesthetic values have also had effect on their work. The thesis presents four studies that comprise concept analysis, a case study of a municipal planning process, a road movie test and finally a comparison of different methods for evaluation of aesthetic design programs in road design projects. The first study presents a survey of the linguistic usage for programs that concern the design process. Examples from Sweden from the period 1999-2005 have been studied. Also, differences in the usage of the programs between the property developers and the town planning departments have been studied. The study showed that four types of programs were more commonly used: achitectural programs, aesthetic design programs, architectural quality programs and urban design programs. The distinctions in the programs can be used as foundation for more clear and uniform language use among the property developers and town planning departments. The second study follows the planning process of creating an aesthetic design program for the area Kvibergs äng in Gothenburg. An example of city development, the planning process contains both house planning and traffic planning. By the study the author search to increase the comprehension of developing aesthetic design programs and the knowledge of the distribution of power in town planning projects. The case relies on multiple sources of evidence, participant observations have been a main source. The case study consists of two kinds of analysis, a process analysis account of planning process and a discourse analytic interpretation of work of the planning group. The work with the aesthetic design program and the city plan stopped before it was completed. The planning group did not succeed in creating consensus among key actors. The differences in objectives among the architectural discourse, traffic planning discourse and the property developer discourse are some of the reasons why the aesthetic design program has not been completed. There were differences in interests and goals among the participants in the project of city development. The claim made throughout the study is that a common goal for the planning work is significant and it is essential to create consensus among the participants. In addition, the municipalities need guidance for aesthetic design programs to be able to guarantee the architectural quality. The third study describes a full scale experiment “road movie”. A film and a questionnaire were tried to evaluate the aesthetic design program for the detour past Sollefteå. The question was: Are film and questionnaire more easily available in comparison to traditional evaluation methods? Film was chosen as medium, since while driving on the road the experience is dynamic and similar to watching the movie. The film was shown to three independent groups. A total of 25 persons participated in the test. The informants were all professionals, either students or persons that worked with design tasks. The informants were asked to answer questions that concerned three kinds of evaluation criteria: research criteria, professional criteria and criteria specific for the program. The experiment showed that the informants had a positive attitude to use film for showing completed aesthetic design and evaluating road architecture. Film was a medium that showed critical viewpoints on the aesthetic design program and on completed design measures. In the beginning the method was expensive and took a lot of time, which was compensated by the fact that it was possible to conduct anywhere and anytime. The film also gave a good general impression of the road. The method was good at putting together measures and result when appraising the aesthetic design program. The fourth study shows a comparison of methods for evaluations that were used for completed aesthetic design programs at the Swedish Road Administration. A rich material was available to investigate the difference between film and other methods for evaluation. The evaluations carried out were: Tuning at place with the aesthetic design program, Evaluation at place with criteria and Qualitative evaluation. The issue investigated was: Which one of the methods of evaluation gave the best basis for assessment of the aesthetic design program and the result of the completed design measures. The study showed that used methods were suited in different situations. Tuning at place with the aesthetic design program was the fastest and cheapest method, it was only a local evaluation. With Evaluation at place with criteria more resources were needed, a discussion with informants was added. The method Qualitative evaluation was the only one of the methods that had users in the role as informants. The users provided new information through local knowledge. Film and questionnaire was the only one of the methods that gave critical comments to the aesthetic design program. The method put together program, measures and result. The method Film and questionnaire is based on criteria of research. Method and result become comparable with other evaluations that are built on theory. / Denna licentiatavhandling behandlar program avsedda att styra gestaltningen i stadsutvecklingsprojekt. En central frågeställning i avhandlingsarbetet har varit att undersöka hur programmen används hos statliga byggherrar och kommuner. Jag valde dels att följa ett gestaltningsprogram under själva framtagningsprocessen, dels att studera ett färdigt och genomfört gestaltningsprogram. Tillsammans ger studierna kunskap om bestaltningsprogrammets utvecklingsförlopp under planeringsprocessen från tidiga skeden till uppföljning av genomförda gestaltningsåtgärder. Bakgrunden till de statliga myndigheternas arbeten med arkitekturpolitiska handlingsprogram kan spåras i programmet Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, 1997. Även kommuner har blivit påverkade av handlingsprogrammet i sitt arbete med arkitekturprogram. De ändringar i Plan- och bygglagen, 1998/1999, som berör estetiska värden har också haft betydelse för stadsbyggnadskontorens hantering av planprojekt. Licentiatavhandlingen innehåller fyra delstudier, de omfattar en kartläggande begreppsanalys, en fallstudie av en kommunal planprocess, ett filmförsök med utvärdering och slutligen en jämförelse av olika utvärderingsmetoder för gestaltningsprogram i vägprojekt. I den första delstudien redovisas en kartläggning av språkbruket som rör program för gestaltningsfrågor. Svenska exempel på hur programmen används som hjälpmedel i planeringsprocessen hos stat och kommuner mellan åren 1999–2005 studeras. Studien visar att fyra programtyper dominerar: arkitekturprogram, gestaltningsprogram, kvalitetsprogram och stadsmiljöprogram. Det råder inte något enhetligt språkbruk på området och studien avslutas med ett förslag till definitioner av förekommande programtyper. En klarare begreppsanvändning framstår som önskvärd. Den andra delstudien följer tillblivelseprocessen för ett kommande gestaltningsprogram för bebyggelsen vid Kvibergs äng i Göteborg. Planprocessen innehåller både bebyggelseplanering och trafikplanering. Genom studien söker jag få en ökad förståelse för utvecklingen av gestaltningsprogram och kunskap om maktordningen inom stadsutvecklingsprojekt. Information samlade jag främst genom deltagande observation vid möten som behandlade gestaltningsprogram och intervjuer. Fallbeskrivningen redovisar dels en processanalys av planeringsprocessen, dels en diskursanalytisk tolkning av planeringsgruppens arbete. Arbetet med gestaltningsprogrammet och detaljplanen avstannade innan det var färdigt till följd av oklarheter i planeringsprocessen och politiska omprioriteringar. En bidragande orsak kan sökas i skillnaden mellan de tre diskurser som var representerade i planeringsgruppen: arkitekturdiskursen, trafikplaneringsdiskursen och byggherrediskursen. De representerade olika intressen och målbilder i stadsutvecklingsprojektet. Resultatet av studien visar att en gemensam målbild för arbetet är viktig för att skapa samsyn bland mötesdeltagarna. En vägledning för gestaltningsprogram hos kommuner behövs för att säkra de arkitektoniska kvaliteterna. Den tredje delstudien beskriver ett fullskaleförsök, ”road movie”, där film och enkät prövades för att utvärdera genomförda gestaltningsåtgärder för förbifarten vid Sollefteå. Är film och frågeformulär ett mer lättillgängligt sätt jämfört med traditionella utvärderingar? Film valdes för att det finns en dynamik som är inbyggd i att färdas på vägen som liknar filmens möjlighet att redovisa en upplevelse av rörelse. Filmen visades för tre oberoende grupper vid olika tillfällen. Sammanlagt deltog 25 personer i försöken. Informanterna var professionella, antingen studenter eller personer som arbetade med gestaltningsfrågor. För att undersöka hur road movien uppfattades av informanterna fick de svara på frågor rörande tre typer av utvärderingskriterier: forskningskriterier, professionella kriterier och programspecifika kriterier. Informanterna i försöket var överlag positiva till att använda sig av film, både för att visa genomförda gestaltningsåtgärder och för att utvärdera vägarkitektur. Filmen var ett medium som lockade fram kritiska synpunkter både på gestaltningsprogrammet och utförda gestaltningsåtgärder. Initialt var metoden tids- och kostnadskrävande, vilket kompenserades med att den vid tillämpning var oberoende av tid och rum. Filmen återgav ett bra helhetsperspektiv av vägen. Metodiken bidrog till att länka samman åtgärder och resultat vid bedömningen. Den fjärde delstudien är en jämförelse av utvärderingsmetoder för genomförda gestaltningsprogram inom Vägprojekt. Det fanns ett rikt jämförelsematerial för att undersöka skillnader mellan film och övriga utvärderingsmetoder. De genomförda utvärderingarna var: Avstämning på plats mot gestaltningsprogrammet, Utvärdering på plats med utvärderingskriterier och Kvalitativ utvärdering. Den frågeställning som undersöktes var vilken av metoderna som gav det bästa underlaget för bedömning av gestaltningsprogram och bedömning av vidtagna gestaltningsåtgärder. Resultatet av jämförelsen visar att använda utvärderingsmetoder lämpade sig för olika användningsområden. Avstämning på plats mot gestaltningsprogrammet var den snabbaste och billigaste metoden, det blev dock endast en lokal utvärdering. Utvärdering på plats med utvärderingskriterier var mer resurskrävande, det tillkom även ett diskussionsmoment med informanterna. Metoden Kvalitativ utvärdering var den enda av metoderna som hade brukare som informatörer. Brukare tillförde ny kunskap genom sin lokalkännedom. Film och enkät var den enda av metoderna som gav kritiska kommentarer till gestaltningsprogrammet. Den bidrog till att länka samman program, åtgärder och resultat. Metoden film och enkät bygger på forskningsbaserade kriterier och härigenom blir metodik och resultat jämförbara med teoribaserade utvärderingar. / QC 20101125

I arbetet besvaras två frågor om vilka designprinciperna är för traditionella trädgårdsstäder från början av 1900-talet samt hur trädgårdsstaden kan anpassas med nutida forskning och praktik till dagens kontext. Ett gestaltningsarbete av ett bostadsområde har utformats med framtagna designprinciper som en del av analysen. Utgångspunkten är en nutida trädgårdsstad i låg och tät bebyggelse. Förslaget utarbetas sig i Kungsmarkens högskaliga miljonprogramsområde som ett alternativ till bebyggelsen som finns på plats idag. Platsens förutsättningar har beaktats gällande; verksamheter, målpunkter, omgiven bebyggelse, trafik, barriärer, utsikter, grönska och topografiska skillnader. Vidare så har målsättningen i det alternativa planförslaget varit att skapa lika många bostäder som idag finns på platsen. Arbetet har undersökt om en nutida låg och tät trädgårdsstad, kan vara ett av alternativen till dagen byggnadsideal.

Med ett alltmer miljömedvetet samhälle finner vi idag ett ökande intresse för tillämpningen av effektiva energiförsörjningssystem. Ett av tillvägagångssätten för detta är att utnyttja solenergi, vilket möjliggörs med solceller. Solceller kan kortfattat beskrivas som en komponent vilket syftar i att omvandla solenergi till elektricitet. Denna teknik har på senare år blivit ett incitament för byggherrar att uppnå kraven för diverse miljöcertifieringar, där solceller används som byggnadsmaterial vid nyproduktion och renoveringar. De konstruktioner där solceller har använts brukar gemensamt kallas för solcellsanläggningar, beroende på solcellstyp kan dessa delas in i byggnadsapplicerade (BAPV) och byggnadsintegrerade (BIPV). Med hjälp av litteraturstudier, fallstudier, intervjuer samt workshop och observationer har det utförts en undersökning med fokus på byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Undersökningen verkställdes med avsikten att granska den potentiella utsträckningen som byggnadsintegrerade solceller kan implementeras inom transportsektorns nyproduktion. Avhandlingens huvudsakliga mål är att förse uppdragsgivaren med förslag på tillämpningsområden för byggnadsintegrerade solceller till nyproduktion, där eventuella hänsyn har tagits till byggteknik och arkitektur. Dessutom menar rapporten att bidra till bildningen av en uppfattning kring solceller som byggnadsmaterial. Resultatet som påvisades från undersökningen är att det finns möjligheter för BIPV att implementeras i anläggningskonstruktioner inom transportsektorn. Bland dessa konstruktioner är bullerskärmar och teknikhus för järnvägar. Dessutom konstateras att de byggtekniska faktorer som bör beaktas vid nyproduktion med BIPV är orientering och lutning, likaså skuggning och ventilation. För arkitektoniska faktorer gäller att konstruktionen är estetiskt tilltalande, har en god komposition med färg och material, passar det synliga rutnätets motiv, den är kontextualiserad och väl projekterad samt att den har en innovativ design. I avhandlingen framkommer även möjligheter och hinder vid projektering med solceller. Resultaten visar att möjligheterna för BIPV är förutom att den utgör ett byggnadsskal, så har den även en energiavkastning till skillnad från traditionella byggnadsmaterial. Dessutom är BIPV ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ. De identifierade hindren relaterar till aktörers brist på kunskap i solcellstekniken, vilket försvårar deras arbeten. Studiens slutsats är att det finns en potential att implementera solcellstekniken i Sverige, dock är den mer lönsam för större anläggningskonstruktioner. Då bullerskärmar och teknikhus förekommer kontinuerligt längs svenska motor-och järnvägar ses detta som ett incitament till att integrera dessa med solceller. Slutsatsen är även att vissa hinder som uppstår vid produktion och underhåll kan undvikas redan vid projekteringsskedet. / With a society that is becoming more environmentally conscious, we now find a growing interest in the application of efficient energy supply systems. One of the approaches for this is to utilize solar energy, which is possible with photovoltaics (PV) also known as solar cells. PV can briefly be described as a component which aims to convert solar energy into electricity. This technology has in recent years been an incentive for constructions companies and project owners to achieve the requirements for various environmental certifications. Photovoltaic technology can be used in building materials for new productions or renovations. Building structures where PV has been utilized are commonly referred to as solar systems. Depending on the solar cell type, these can be divided into building applied photovoltaics (BAPV) and building integrated photovoltaics (BIPV). With the help of literature research, interviews, case studies as well as workshop and observations, a study has been carried out which focuses on building integrated photovoltaic. The study was conducted with the intention to examine the potential extent that building integrated photovoltaics can be implemented in the transport sectors new production. The main aim of the dissertation is to provide with proposals for areas of application for BIPV, where construction technology and architecture is specifically taken into consideration. This dissertation also intends to contribute to the formation of an idea of photovoltaics as a building material. The result shown by the study is that there are opportunities for BIPV to be implemented in the transport sectors production of new constructions. Among these constructions are noise barriers and service houses for railways. In addition, it is noted that factors which regard PV building technology are orientation and tilt as well as shading and ventilation. The architectural factor that are considered when designing with BIPV is that the design of the construction needs to be aesthetically appealing, have a good composition with color and material, suitable with the visible grid's theme, it also needs to be contextualized and carefully planned. It is also required for BIPV constructions to have an innovative design. The dissertation also reveals possibilities and obstacles when designing with solar cells. The results show that the promises for BIPV come in the form of economic and ecological sustainability. The identified barriers relate to lack of knowledge in solar technology, which complicates the work of the involved operatives. The study's conclusion is that there is a potential for implementing PV technology in Sweden, but it is more profitable for larger constructions. However noise barriers and service houses for railways, occur continuously along Swedish roads and railways, therefore they are large in quantity. The large quantity of these constructions should be an incentive to implement BIPV in these constructions. In addition, it is stated that certain obstacles arising from production and maintenance can be avoided as early as in the design stage.

De senaste 10 åren har utvecklingen av LED öppnat stora möjligheter för kreativa lösningar av belysning. Exempelvis kan färgglad och dynamisk fasadbelysning tillverkas. I denna studie undersöks det hur animerat ljus upplevs och hur det skapas en mjuk och sömlös effekt. Detta kan appliceras i flera olika scenarion av programmering av rörligt ljus. Animerat ljus (animering) genereras med LED-belysning och funktionen den har är att växla färg på pixlarna såsom video växlar bild. Studien fokuserar på animerat ljus interiört och exteriört i bilar. Denna studie har genomförts med stöd av Perceived Quality teamet på Volvo Cars AB och fokus har därigenom legat på interiör- och exteriör belysning i bilar. Forskningsmetoden för studien har varit experiment där deltagarna har observerat olika scenarion med animering på en LED-list. Deltagarna fick besvara en enkät och svara på hur de upplever animeringen. Studien visar på att faktorer som hastighet och storlek påverkar hur ljuset uppfattas. Tidigare nämnda faktorer är nödvändiga parametrar för att skapa en sömlös och mjuk animering. / In the last 10 years, the development of LED has opened up great opportunities for creative lighting solutions. This could be used for a colorful and dynamic facade lighting. In this study, it is investigated how animated light is experienced and how to achieve a soft and seamless effect. This can be applied in several different scenarios of programming moving light. Animated light (animation) is generated with LED lighting and to function it has to change the color or intensity of the pixels like a video changes image. The study conducted focused on animated interior and exterior lighting in cars. This study has been done with the support of the Perceived Quality team at Volvo Cars AB and the focus has therefore been on interior and exterior lighting in cars. The research method of the study has been experiments where the participants have observed different scenarios with animation on a LED strip. The participants had to respond on a survey how they experienced the animation. The study shows that factors such as speed and size will affect how light is perceived. Mentioned factors are necessary parameters to create a seamless and smooth animation, which is what the study showed.

Med ett alltmer miljömedvetet samhälle finner vi idag ett ökande intresse för tillämpningen av effektiva energiförsörjningssystem. Ett av tillvägagångssätten för detta är att utnyttja solenergi, vilket möjliggörs med solceller. Solceller kan kortfattat beskrivas som en komponent vilket syftar i att omvandla solenergi till elektricitet. Denna teknik har på senare år blivit ett incitament för byggherrar att uppnå kraven för diverse miljöcertifieringar, där solceller används som byggnadsmaterial vid nyproduktion och renoveringar. De konstruktioner där solceller har använts brukar gemensamt kallas för solcellsanläggningar, beroende på solcellstyp kan dessa delas in i byggnadsapplicerade (BAPV) och byggnadsintegrerade (BIPV). Med hjälp av litteraturstudier, fallstudier, intervjuer samt workshop och observationer har det utförts en undersökning med fokus på byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Undersökningen verkställdes med avsikten att granska den potentiella utsträckningen som byggnadsintegrerade solceller kan implementeras inom transportsektorns nyproduktion. Avhandlingens huvudsakliga mål är att förse uppdragsgivaren med förslag på tillämpningsområden för byggnadsintegrerade solceller till nyproduktion, där eventuella hänsyn har tagits till byggteknik och arkitektur. Dessutom menar rapporten att bidra till bildningen av en uppfattning kring solceller som byggnadsmaterial. Resultatet som påvisades från undersökningen är att det finns möjligheter för BIPV att implementeras i anläggningskonstruktioner inom transportsektorn. Bland dessa konstruktioner är bullerskärmar och teknikhus för järnvägar. Dessutom konstateras att de byggtekniska faktorer som bör beaktas vid nyproduktion med BIPV är orientering och lutning, likaså skuggning och ventilation. För arkitektoniska faktorer gäller att konstruktionen är estetiskt tilltalande, har en god komposition med färg och material, passar det synliga rutnätets motiv, den är kontextualiserad och väl projekterad samt att den har en innovativ design. I avhandlingen framkommer även möjligheter och hinder vid projektering med solceller. Resultaten visar att möjligheterna för BIPV är förutom att den utgör ett byggnadsskal, så har den även en energiavkastning till skillnad från traditionella byggnadsmaterial. Dessutom är BIPV ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ. De identifierade hindren relaterar till aktörers brist på kunskap i solcellstekniken, vilket försvårar deras arbeten. Studiens slutsats är att det finns en potential att implementera solcellstekniken i Sverige, dock är den mer lönsam för större anläggningskonstruktioner. Då bullerskärmar och teknikhus förekommer kontinuerligt längs svenska motor-och järnvägar ses detta som ett incitament till att integrera dessa med solceller. Slutsatsen är även att vissa hinder som uppstår vid produktion och underhåll kan undvikas redan vid projekteringsskedet. / With a society that is becoming more environmentally conscious, we now find a growing interest in the application of efficient energy supply systems. One of the approaches for this is to utilize solar energy, which is possible with photovoltaics (PV) also known as solar cells. PV can briefly be described as a component which aims to convert solar energy into electricity. This technology has in recent years been an incentive for constructions companies and project owners to achieve the requirements for various environmental certifications. Photovoltaic technology can be used in building materials for new productions or renovations. Building structures where PV has been utilized are commonly referred to as solar systems. Depending on the solar cell type, these can be divided into building applied photovoltaics (BAPV) and building integrated photovoltaics (BIPV). With the help of literature research, interviews, case studies as well as workshop and observations, a study has been carried out which focuses on building integrated photovoltaic. The study was conducted with the intention to examine the potential extent that building integrated photovoltaics can be implemented in the transport sectors new production. The main aim of the dissertation is to provide with proposals for areas of application for BIPV, where construction technology and architecture is specifically taken into consideration. This dissertation also intends to contribute to the formation of an idea of photovoltaics as a building material. The result shown by the study is that there are opportunities for BIPV to be implemented in the transport sectors production of new constructions. Among these constructions are noise barriers and service houses for railways. In addition, it is noted that factors which regard PV building technology are orientation and tilt as well as shading and ventilation. The architectural factor that are considered when designing with BIPV is that the design of the construction needs to be aesthetically appealing, have a good composition with color and material, suitable with the visible grid's theme, it also needs to be contextualized and carefully planned. It is also required for BIPV constructions to have an innovative design. The dissertation also reveals possibilities and obstacles when designing with solar cells. The results show that the promises for BIPV come in the form of economic and ecological sustainability. The identified barriers relate to lack of knowledge in solar technology, which complicates the work of the involved operatives. The study's conclusion is that there is a potential for implementing PV technology in Sweden, but it is more profitable for larger constructions. However noise barriers and service houses for railways, occur continuously along Swedish roads and railways, therefore they are large in quantity. The large quantity of these constructions should be an incentive to implement BIPV in these constructions. In addition, it is stated that certain obstacles arising from production and maintenance can be avoided as early as in the design stage. / FoI Solenergi