Syftet med denna studie är att skapa kunskap om förskolepedagogers förhållningssätt för betydelsen av materialets placering i ateljén för barns inflytande och lärande. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod har åtta förskolepedagoger intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys utifrån begreppen barns inflytande och lärande. Resultatet visar på mönster för vilka val och möjligheter som finns vid placering av material. Förskolepedagogerna som arbetat tillsammans längst hade i princip allt material tillgängligt för barnen. Tillgängligt material ansågs dock inte vara detsamma som obegränsat användande då barnen skulle ha ett syfte vid sitt skapande. Förskolepedagogernas förhållningssätt bidrog till ett djupare lärande för barnen med hjälp av de didaktiska frågorna, vilket också bidrog till barnens inflytande. Ett långvarigt samarbete inom arbetslaget tycks ha kunnat erbjuda förskolepedagogerna att utveckla en gemensam värdegrund kring pedagogiskt viktiga frågor.

Tillbyggnaden ska inrymma de funktioner som huvudbyggnaden inte kan innefatta, alltså förvaring, restaureringsverkstäder men också undervisningsdelar. I huvudbyggnaden tittar man på konst och i tillbyggnaden lär man sig om konst. Koncept Tillbyggnaden ska inte vara för stor och ta över tomten, jag tänker mig att den är uppdelad i flera delar som i parken kan figurera som enskilda, separata byggnader. Dessa enskilda byggnader ska fungera mer som objekt i parken. Allt sammanfogas under mark med de mer privata och slutna funktionerna. Parken Parken i sig är en viktig del i projektet. Jag vill programmera den på så sätt att man gärna stannar i, och använder parken. Först och främst tänker jag mig uteserveringar till befintliga och nya caféer/restauranger. Sedan tänker jag mig att parken ska bli ett medel för att visa upp konst som finns i Nationalmuseum, fast på ett annat sätt. Alternativa sätt att titta på konst. Jag tänker mig också att byggnaderna blir en del av konsten i parken då varje byggnad är sin egen. I stora drag har jag att arbetat med ljus och mörker, privat och offentligt samt relationen mellan dessa. Jag har också arbetat mycket med hur man binder ihop byggnad och park på ett bra sätt. / The addition was supposed to house the functions that they do not have room for in the main building. Some of these funtions were storage, workshops and studyspace. In the main building you watch art, in the extension you learn about, and handle art. Concept My Concept was not to take up to much space in the existing park. I wanted my building to look like it was divided in several smaller buildings on site. I wanted to make the buildings part of the park and design them in such a way that each building woud figurate as its own object. The Park I thought that the park in itself was an important part of the project. I wanted to program it so that people would actually stop an use the park. I’m thinking outdoor cafés and restaurants and also the park as a way of showing art.  What I’ve worked with the most is light and darkness, private and public and the relation between these.

Kandidatprojekt vilket syftade till att rita en ny förskola i området Vasalund, i Solna strax norr om Stockholm. Den tomt som var aktuell låg vackert bland uppvuxna fruktträd och syrener bland 20-tals villlor i nyklassistisk karaktär med en dov färgskala och enkel symmerti.  Förskolan Gröna Villan utformade för att i uttryck ovh skala smälta väl in i den nyvarande bebyggelsen men byggnaden får samtidigt en stark karaktär av det branta valmade taket och de rundade takkuporna. Förskolans gröna plåttak och fasader i plywood spelar väl med de omgivande huset och trädgårdens grönska.  Invändigt har förskolan enkla vackra rund för såväl introvert lek eller vila som extroverta miljöer som uppmanar till kreativitet, rörelse och samvaro. Centralt i byggnaden, som ett vartikalt nav,  ligger de gemensamma rummen för lek, byggande och konstnärliga aktiviteter och kring de de tre avdelningar, kök och personalutrymmen.  Trädgården är ett viktigt komplement till inomhusmijlön och den är av halvvild trädgårdkaraktär med plats för såväl pedagogisk lärande kring naturen, kojbyggande, aktivitet och lugna stunder i alla väder. / Project based in Vasalund, close to Solna i north surburb of Stockholm. My project was a kindergarten in an area with villas from 1920's with beautiful old gardens and fragments from classism and charataristisc colours and elements.  Kindergarten Green House is well adapted both for its content and surroundings in scale and charactar. Its green colour, the steep roof and the rounded windows are examples of how the new building fits its area.  The interiors is characterized by simlicity, beautiful materialial as birch and limestone and rooms in a scale and logic that is adapted and understandable for children. The shared spaces as studios and workshop in located in the center surrounded by the three departents. The garden around Green House is an important complement for the interior rooms, the garden have space for pedagogic learning about nature, playing and have food outside in all kind of the swedish weather.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på den funktion ateljén och den skapande verksamheten fyller i barns vardag samt i relation till övrig pedagogisk verksamhet och förskolemiljö. Empirin kommer huvudsakligen från intervjuer av tre förskollärare, men även från observationer av tre förskoleavdelningars ateljémiljö. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv som analysen bygger på är Michel Foucaults maktteorier samt kreativitetsbegreppet. Studiens resultat visar bland annat att det finns en spänning mellan barns frihet i skapandet och deras möjlighet till kreativa tänkande. Förskollärarnas förhållningssätt blir då viktigt för att barnen, i kommunikationen kring skapandet, inte ska känna att det finns ett ”rätt sätt” att skapa, vilket kan leda till normalisering. Studien visar även att förskollärarna har ett förhållningssätt som är öppet för viss tidsmässig flexibilitet och att detta gynnar barnens kreativa process. Men en dold styrning framträder också, där barnen får en känsla av mer frihet och inflytande över dagens tidsmässiga inrutning än vad de egentligen har.

En kvalitativ och kvantitativ studie som utgår från observation, intervju och enkät. Studien ämnar svara på lärmiljö, lärmaterial och lärresursers framgångsfaktorer och begränsningar för tillgängligheten av estetiskt skapande för de yngre barnen (1–3 år) på förskolor inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Den tidigare forskningen visar att barnen har behov av tillgängligt estetiskt lärmaterial för att utveckla förmågor att uttrycka tankar och idéer med ickeverbal kommunikation. Tillgängligheten skapar förutsättningar för egna initiativ grundat i lust, kreativitet och möjlighet till kontroll, vilket främjar barnens lärande. Resultatet tyder på att tillgänglighetens grundförutsättning ligger i lärresurserna. Främst pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn, samt arbetslagets förmåga till samsyn. Lärmiljöerna ska vara lockande och inspirerande och anpassade till barnens nivå. Det estetiska lärmaterialet ska introduceras innan det plockas fram för barnens fria skapande och måste vara i lagom mängd. Vilken mängd detta är varierar från barngrupp till barngrupp.

Denna studie undersöker möjligheten att ta fram en mer hållbar och cirkulär armatur i ett samarbete med ateljé Lyktan i Åhus, där utgångspunkten är deras armatur RIFF pendel. Studien utgår huvudsakligen utifrån ett materialperspektiv där en översyn av delar inom armaturen ses över för att skapa en cirkularitet kring produkten. Teorin har sin utgångspunkt inom design för hållbar utveckling där förhållandet till cirkulär ekonomi ligger i fokus, detta för att utforska med ett materialdrivet designperspektiv utgå från själva materialet med krav som en huvudkaraktär i utformandet. För att uppnå ett resultat och slutsats utförs en förstudie som research metod och en designspecifikation skapas för att sammanställa allt som armaturen ska klara av att lösa och bidra med. Researchen följs upp av en designprocess för att undersöka och konkretisera de designmål och kriterier som produkten behöver uppnå. Studien ger förslag till ateljé Lyktan i form av en skärm och och uppgradering av befintliga ljusmotorn för RIFF armatur med ett cirkulärt material från en förnybar resurs. / This study examines the possibility of developing a more sustainable and circular luminaire in collaboration with ateljé Lyktan in Åhus, based on their RIFF pendant luminaire. The study primarily focuses on a material perspective, reviewing parts within the luminaire to create circularity around the product.  The theory is based on design for sustainable development where the relationship to the circular economy is in focus, this to explore with a material driven design perspective starting from the material itself with requirements as a main character in the design. To achieve a result and conclusion, a preliminary study is conducted as a research method, and a design specification is created to compile all the aspects that the luminaire needs to solve and contribute to. The research is followed by a design process to investigate and concretize the design goals and criteria that the product needs to achieve. The result of this study provides suggestions to ateljé Lyktan in the form of a shade and an upgrade of the existing light engine for the RIFF luminaire with a circular material from a renewable resource.

Denna studie belyser hur barn kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén. I ateljén kan barnen använda sin kreativa sida i olika aktiviteter, men ateljén kan också ses som en social mötesplats där ett utbyte av erfarenheter med varandra sker. Även förskollärares didaktiska överväganden för ateljén belyses. Undersökningen berör även de didaktiska val som förskollärare gör i samband med ateljén. Syftet med denna studie är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra med avgränsning till ateljén, dels för att ateljén på förskolan är en plats som barn oavsett ålder tycker om att vara i samt att ateljén är ett relativt outforskat pedagogiskt rum för barns kommunikation och samspel. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att det är samspelet och kommunikationen mellan barnen som är fokus och det är dessa sammanhang som ligger till grund för lärandet. Metoden som har använts i denna studie har varit videoobservationer i ateljén samt intervjuer med förskollärare på förskolan. Videoobservationerna är det centrala i studien och intervjuerna med förskollärarna är ett komplement som synliggör de didaktiska valen avseende ateljén. Resultatet visar att barn använder många olika uttrycksformer när de kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén, samt att de didaktiska val gällande ateljén som förskolläraren gör är av betydelse för barnens kommunikation och samspel. Diskussionen binder samman resultatet med tidigare forskning. Slutsatsen av studien är att barnen behöver social kompetens, vilket utvecklas i kommunikation och samspel med andra i ateljén. / This study will illustrate on how children communicate and interplay with each other in the studio. In the studio the children can use their creative side in different activities, but the studio can also be seen as a social venue where an exchange of experiences happens. The preschool teacher’s didactic considerations for the studio will also be illustrated. The study also concern the didactic choices made by the preschool teacher in connection to the studio. The purpose of this study is to see how children interplay and communicate with each other, we have defined it to the studio, partly because the studio at the preschool is a place the children regardless of age likes being in and the studio is a relatively unexplored educational room for children’s communication and interplay. The study is based on the socio-cultural perspective, which means that it is the interplay and the communication between the children that are in focus and that it is in these contexts which is the basis for learning. The methods that have been used for this study has been video observations in the studio and interviews with preschool teachers at the preschool. The video observations are central to the study and the interviews with the teachers are a complement which reveals the didactic choices in respect to the studio. The results show that children use a lot of different forms of expression when they communicate and interplay with each other in the studio, and that the didactic choices concerning the studio that the preschool teachers make is of great meaning for the children’s communication and interplay. The discussion binds the result and earlier research together. The conclusion from this is that the children needs social competens, which develops in communication and interplay with others in the studio.

Title: Children's aesthetic creation in different environments - A qualitative study of five preschool teachers 'perceptions of children's aesthetic learning processes in pre-schools' creative environments. Author: Mafi Misirhanova Supervisor: Karin Ehrlén Term: Spring 2017  The purpose of my thesis is to examine how the five pre-school teachers who participate in my study reflect about aesthetic expressions in relation to children's learning in preschool. Furthermore, I want to find out about the thoughts of the educators concerning the role of social interaction and the importance of the environment in the aesthetic creation process. My first question is about what view the informants have on social interaction during aesthetic creation processes. My second question is about how the informants reflect on studio and creative rooms at the selected three preschools. The study is based on qualitative interview methods where five pre-school teachers reflected on their internship. The essay is based on a sociocultural perspective based on development and learning. As far as the informants' views on social interaction during aesthetic creation processes are concerned, my study showed that there is a strong connection between aesthetic learning processes, language learning and social interaction as these areas interact during a creative activity at preschool. The informants' reflection on the studio and the creative rooms showed that the preschool with a creative room in the department gave the most positive response because the room was considered to enable continuous creation processes. The studio as a separate room and the playroom with a creative corner had shortcomings in accessibility with regard to the use of the room as well as the material.

Syftet med den här studien var att få en större förståelse för hur den fysiska miljön i bildsalar och ateljéer i konstnärlig utbildning påverkar de som brukar lokalerna. Jag har samlat bildpedagogers tankar om och erfarenheter av undervisning i gymnasiets bildklassrum och ateljéer på folkhögskolor och förberedande konstskolor. Detta för att undersöka vad som karaktäriserar de olika rummen, vad en ateljé eller en kreativ plats är enligt dem; och vad olika rum kan tillföra lärandet. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer och tolkande fenomenologisk analys med stöd i kroppslig fenomenologi, platsfenomenologi, arkitekturteori och synen på konstnären i utbildning och samhälle. Resultat som framkom i undersökningen visar att bildpedagogerna lägger stor vikt vid platsens historia och spår av tidigare verksamheter. De flesta talar om tryggheten i att vila i en konst- och hantverkstradition, och om lokalers ändamålsenlighet. Spår av processer används medvetet för att locka fram självförtroende och inspiration. Flera av dem talar om att autentiska miljöer och verktyg får oss att känna oss tagna på allvar. De har också lyft vikten av att börja i sin egen kropp, att förankra den konstnärliga processen i taktilt arbete och därmed i sig själv. Det verkar som att de intervjuade bildpedagogerna ser ett högt värde i de unika platser som många konstskolor är.

Studiens syfte är att undersöka och bredda kunskapen om hur barns närvaro och avtryck syns i ateljén som rum när de inte är där samt hur intra-aktionen mellan olika aktörer främjar barns agens och estetiska processer. Studiens metod bygger på en visuell etnografisk undersökning, där empirin består av fotografiskt material som samlats in från ateljéer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Barads syn på posthumanism samt Reggio Emilia filosofins beskrivning av rummet som den tredje pedagogen. Fotografierna har analyserats utifrån två analytiska verktyg, visuell analys samt semiotisk bildanalys. Studiens resultat visar att barn lämnat avtryck i ateljén som återfinns när de inte är där. Ett annat resultat är att barns agens syns i rummet och tolkas som antingen given av vuxna och rummets stöttning eller tagen som makt av barn själva. I fotografierna blir barns olika estetiska processer synliga och hur vuxna och rummet möjliggör för dessa. Det sker kontinuerligt intra-aktioner mellan de olika aktörerna som blir synliga genom olika estetiska processer. Det framkommer ur resultatet att rummet har svårt att helt få rollen som den tredje pedagogen, då förskoleverksamheten behöver använda ateljén för andra ändamål, såsom matplats. / The purpose of this study is to examine and broaden the knowledge about how children and their imprints are visible in the atelier when they are not present. Furthermore, how intra-action between different agents enables children's agency and aesthethic processes. The methodology is based on visual ethnography and the data consists of photographs of ateliers. The theoretic framework is based on Barad’s perspective on posthumanism and the Reggio Emilia philosophy’ description of the role of the environment as the third teacher. The method for analysis is visual analysis and semiotic image analysis. The results show that children's imprints can be found in the atelier when the children are not present. The results show that children's agency can be seen and interpreted as either given by others or taken as ways of power by the children themselves. Results show children’s different aesthethic processes and how adults and the room itself enable these. It’s visible that an intra-action occurs between different agents that become visible through different aesthetic processes. What appears through the result is that it’s difficult for the room to take on the role of the third teacher. Due to the organization's need for the room to have several purposes.