När nya bostäder uppförs eller befintliga bostäder byggs om krävs parkeringsplatser för brukarna. Antalet platser som krävs fastställs i kommunala parkeringsnormer. Minimi, maximi och flexibla parkeringsnormer är några vanligt förekommande typer avparkeringsnormer som används runt om i Sveriges kommuner. Det är viktigt att forma en funktionell policy för parkering då efterfrågan på mark i städerna stiger i takt med en ökad befolkning. En funktionell policy är grundläggande för att skapa en balans mellan behov och tillgänglighet då de påverkar ägandet av bil men även val av färdmedel. Parkeringsfrågan blir en viktig beståndsdel i en tillfredställande stadsutveckling eftersom den påverkar markanvändningen och därmed möjligheten till en åtråvärd stadsmiljö. På senare tid har kommuner infört mobilitetsåtgärder i sina parkeringsnormer. Mobilitetsåtgärder innefattar samnyttjande av parkering, bil och cykelpooler vilketreducerar behovet av parkering. När en parkering anläggs försvinner möjligheten att bevara parker och grönområden vilket resulterar i förlust av biologisk mångfald.Växjö kommun tog år 2019 fram en ny parkeringsnorm som ersatte den tidigare. Den nya parkeringsnormen baseras på bruttototalarean (BTA) av en byggnad, zonindelning av kommunen tillsammans med mobilitetsåtgärder. I den äldre normen beräknades parkeringsbehovet för flerbostadshus till 0,5 parkeringar per lägenhet. Genom att undersöka flerbostadshus med varierande utformning och därmed olika BTA; är syftetmed arbetet att identifiera om parkeringsnormer påverkar utformningen av bostäder för att begränsa markbehovet av parkering. Studien undersöker också träbyggnationer kontra betongkonstruktioner för att se om förändringen av BTA påverkar parkeringsbehovet. Den äldre normen ställs mot den nya för att se om den nya kommer att minska antalet parkeringsplatser som krävs när nya bostäder byggs i Växjö, men även undersöka om den nya kommer göra det dyrare eller billigare att anlägga parkeringar.Av fyra undersökta typhus visade tre av husen att den nya parkeringsnormen leder till flerantal parkeringar än den äldre och dessa tre typhus innefattade enbart bostäder. Den nya normen kommer således generera ett ökat parkeringsbehov vid byggnation som enbart innefattar bostäder. Resultatet visar dock också att när byggnader uppförs i blandad funktion, där bostäder kombineras med lokal för till exempel handel, kommer färreparkeringar att behöva anläggas jämfört med den äldre normen. Resultatet visar då att i Växjö kommun är det fördelaktigt att kombinera funktioner vid byggnation för att begränsa markanvändningen vid parkering.Undersökningen visade också att en parkeringsnorm baserad på BTA vid träbyggnationer generade i sex av åtta undersökningar ett ökat antal parkeringsplatser än samma byggnad uppförd i betong. Det visar att parkeringsbehovet kan förändras beroende på stommaterialeftersom träbyggnation har generellt tjockare byggelement än betong och generar därmed en högre BTA.Resultatet för kostnader påverkas av antalet parkeringar som behöver anläggas. I sex av åtta undersökningar krävs det extra parkeringsplatser vid val av en KL-trästomme i ställetför betong, vilket leder till ökade kostnader vid byggnation. Den äldre parkeringsnormen, som genererade färre parkeringar, fick en lägre total byggnadskostnad än den nya parkeringsnormen antagen i Växjö kommun / In case of constructing a new building or remodelling parkingnorms apply, which regulate the number of parkingspots for its users. Minimum, maximum and flexible parking norms are common norms used in Sweden´s municipalities. It is important to form a functional policy for parking as the cities land receives greater demand in step with an increased population. It is fundamental to create a balance between need and accessibility as they affect car ownership but also the choice of transport. In order to succeed with a satisfactory urban development, the issue of parking becomes an important component as it affects land use and thus the possibility of a desirable urban environment.In 2019, Växjö municipality developed a new parking norm that replaced an older one. The new parking norm is based on gross floor area (GFA), of a building together with the possibility of mobility measures while the old parkingnorm was based on the number of apartments. By examining apartment buildings with varying design and measurements of GFA, the purpose of this study is to identify whether parkingnorms affect the design of homes in order to limit the need of land for parking spots. Furthermore, this study examens the difference in terms of costs but also if wooden buildings requires more parkingspots than a concrete buildings. The results show that in order to limit land use for parking in Växjö, construction with mixed functions must be used. This type of building generates a smaller number of parking spaces compared to the old norm that was based on the number of apartments. The study also showed that in six out of eight cases a parking norm based on GFAgenerated an increased amount of parking spots for wooden constructions than for the same buildings built in concrete. Costs are affected by the number of parking spaces that need to be built. In six out of eight cases, at least one extra parking space is required when choosing a CLT frame instead of concrete, which leads to increased construction costs.

Att utnyttja befintliga byggnader som annars står tomma kan vara en del av lösningen på problemet gällande bostadsbrist i Sverige. Vid ändring av äldre bebyggelse som är det viktigt att beakta de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena. Vid ombyggnation till bostäder och energieffektivisering är det viktigt att detta genomförs varsamt på äldre värdefull bebyggelse. Syftet med arbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur en äldre byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värden kan bevaras trots att det sker en funktionsändring från en verksamhet till en annan. Målet för arbetet är att undersöka hur en gammal skolbyggnad kan ändras till bostäder samtidigt som kulturella och arkitektoniska värden bibehålls, energianvändningen minskar och funktionella bostäder skapas. Arbetet baseras på en fallstudiebyggnad som är en skolbyggnad från 1850 som ligger i Vanstad, Skåne.   En inledande litteraturgenomgång behandlar äldre bygg- och installationstekniska lösningar, kulturvärde och kvalitéer i bostäder. Vilka regelverk som skall följas vid ombyggnation och ändrad användning, utformningskrav enligt BBR och energieffektiviseringsåtgärder vid ombyggnation behandlas också. Även fyra exempel gällande energieffektiviseringar av äldre tegelbyggnader studeras. Fallstudiebyggnaden är inte K-märkt men pekas ut som värdefull och värd att bevara i handlingar tillhandahållna av Sjöbo kommun. Generellt så rekommenderas det att byggnader uppförda före 1900-talet skall bevaras i så autentiskt skick som möjligt.   Utifrån insamlad information genom inventering av arkivmaterial och inventering av fallstudiebyggnaden tas en beskrivning av fallstudiebyggnaden fram, som ligger till grund för utvecklingen av ett utformningsförslag för ändring av skolbyggnaden till bostadsändamål. Det efterfrågas mindre lägenheter från Sjöbo kommun vilket utformningsförslaget tagit hänsyn till. Utformningsförslaget resulterade i 7 stycken lägenheter där 6 av 7 har en boarea mellan 35 m2 och 55 m2. På grund av byggnadens ålder och äldre byggnadstekniker så når byggnaden inte upp till dagens energikrav. Förslaget till bostadsutformning inkluderar åtgärder som bedöms vara möjliga att genomföra för att sänka energianvändningen. Varje lägenhet granskas också för att kontrollera vilka kvalitéer som uppnås i bostäderna. De åtgärder som förespråkas är: tilläggsisolering av ytterväggar och yttertak, tätning av klimatskal, byte av ventilationssystem, uppvärmningssystem, installation av solceller samt förbättring av fönster och dörrar.   Resultatet visar hur det går att utforma funktionella bostäder i en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad. Att tillämpa energieffektiviseringsåtgärder för minskad energianvändning och förbättrat inomhusklimat påvisas också i resultatet. Gällande lönsamheten i genomförandet sett till ombyggnation, ändrad användning, energieffektivisering och lägenhetsutformning kan vidare studier ske mer ingående på den konkreta energibesparingen och LCC-kalkyler för vidare ekonomisk insikt. / To use existing buildings that would otherwise be empty could be a part of the solution regarding the housing shortage in Sweden. When changing older buildings, it is important to consider the cultural and architectural values. When changing usage to dwellings and improving energy efficiency it is important that it is carried out carefully on older valuable buildings. The purpose of the work is to contribute to an increased understanding of how the architectural and cultural-historical values of an older building can be preserved despite a change in use from one function to another. The goal of the work is to examine how a cultural-historical valuable building can be changed to functional dwellings in conjunction with reduced energy usage. The work is based on a case study of a school building from 1850 in Vanstad, Skåne.   An introducing review of theory is a bout older building and installation solution, cultural value and qualities in dwellings. Which acquis to follow during reconstruction and change of usage, design requirements according to BBR and actions to reduce energy usage. Four different studies regarding reduction in energy usage on older brick buildings are studied. The case study building is not K-marked but is pointed out as a valuable building that is worth preserving in documents from Sjöbo. It is recommended that buildings constructed before the 1900s should be kept as authentic as possible.   Based on information gathered through inventory of archive material and inventory of the case study building a description on the case study building is made which is the basis for a design proposal for changed usage from school building to housing. Sjöbo is requesting smaller apartments which the design proposal considers. The design proposal resulted in 7 apartments where 6 out of 7 has a living space between 35 m2 and 55 m2. Because of the buildings age and older building techniques the building does not reach todays energy requirement. The design proposal documents which actions that is possible to implement to reduce the energy usage. Every apartment is reviewed to control which qualities is achieved in the dwellings. The measures advocated is: additional insulation on walls and roof, sealing of the climate shell, change of ventilations system, heating system, installation of solar cells and improvement of window and doors.   The result shows how it is possible to design functional dwellings in an older cultural-historical valuable building. To apply energy efficiency measures to reduce the energy usage and improving the indoor climate is also demonstrated in the result. Regarding profitability considering reconstruction, changed usage, reduction in energy usage and design of dwellings more in-depth studies could be made regarding the actual energy savings and LCC calculations for further economic insight.

This report examines what students prioritize and value in student housing. The content of the report can be used as a basis for designing new student housing to better match students' wishes, while the production of student housing can be made more cost effective. This report examines which functions of a home that students prioritize and value, and which functions students may consider sharing with others. Additionally, the report studies whether the designing of student housing needs to be differentiated to better suit different groups of students. The examination has been conducted primarily with an internet-based survey that 839 Swedish students responded to. There after an interview study was conducted with selected students representing different groups of students. The work has been carried out in cooperation with the Swedish real estate company Rikshem AB. An interview study was also conducted with other parties who are involved in and has influencing over the design of student housing. This was done in order for the proposals presented in the report to be useful to all involved, be feasible and contribute to a more cost-effective construction of student housing. As a background to the report lies the current housing shortage and the economical difficulty in getting new construction projects with student housing to be profitable. At the same time, there are dissatisfaction among many students over the student housing units that exist because of its lack of functionality and over high rents in new housing. The result of the study shows that students primarily prioritize the so-called “buddy-apartment” with two students sharing a common area, bathroom and kitchen. Secondly, students prioritize a student apartment where they alone have all the functions in the apartment. The result of the work also shows that students primarily prioritize larger social areas, having their own balconies and dishwashers in their homes. However, the former is not economically realistic to put into practice. Students do not prioritize having a washing machine in the apartment, larger workplace or additional storage. Finally, recommendations are submitted for the design of new student housing projects, and it is noted that the differences between different groups of students do not require new housing types than those otherwise mentioned in the report. / Rapporten handlar om vilka funktioner studenter prioriterar och värdesätter i studentbostäder. Innehållet i rapporten kan användas som underlag vidprojektering av nya studentbostäder. Det för att studentbostäder ska stämma överens bättre med studenters önskemål samtidigt som produktionen av studentbostäder kan bli mer kostnadseffektiv. Rapporten undersöker vilka funktioner i en bostad som studenter prioriterar och värdesätter och under vilka förutsättningar studenter kan tänka sig att dela funktioner med andra. Dessutom undersöks om studentbostadsbyggandet behöver differentieras för att bättre passa olika grupper av studenter. Undersökningen har genomförts främst meden enkätstudie där 839 svenska studenter svarade på en internetbaserad enkät. Därefter genomfördes en intervjustudie med utvalda studenter som representerade olika grupper. Arbetet har genomförts i samarbete med fastighetsbolaget Rikshem AB. Vidare genomfördes en intervjustudie med andra aktörer som är med och påverkar utformningen av studentbostäder. Det gjordes för att förslagen som presenteras i rapporten ska gagna alla involverade parter, vara realistiska och genomförbara samt bidra till ett mer kostnadseffektivt byggande av studentbostäder. Som bakgrund till rapporten ligger den rådande bostadsbristen och svårigheten att få nybyggnadsprojekt med studentbostäder att gå ihop ekonomiskt. Samtidigt så finns det ett missnöje bland många studenter över de studentbostäder som finns, dels över bristande funktion och dels över höga hyror i nyproduktion. Resultatet av arbetet visar att den boendeform som studenter prioriterar högst är en så kallad kompislägenhet där två studenter delar gemensamma utrymmen, badrum och kök. I andra hand prioriterar studenterna en studentlägenhet där en student ensamt har alla funktion i bostaden. Resultatet av arbetet visar även att studenter främst prioriterar större sociala ytor, egen balkong och diskmaskin i bostaden. Dock är det förstnämnda inte ekonomisk realistiskt att införa i praktiken. Studenter prioriterar inte att ha tvättmaskin i lägenheten, större arbetsplats eller förvaring. Slutligen lämnas rekommendationer för utformningen av studentbostäder och det konstateras att de skillnader som finns mellan olika grupper av studenter inte kräver några nya boendetyper än de som i övrigt tas upp i rapporten.

Inom sociologins, miljöpsykologins och kulturgeografins verksamhetsområde undersöks det bland annat hur människan påverkas av den byggda miljön. Det är därför väsentligt att undersöka hur människor förhåller sig till den byggda miljön och framför allt till byggnader genom att lyfta fram strukturer som kan användas i arbetet för jämställdhet. Ett sätt att bidra positivt i jämställdhetsintegrering vid byggnadsutformning är att lyfta fram genusperspektivet i samtliga processer vid ett byggnads- utformningsprojekt. För att lyckas med att utforma genusanpassade byggnader som tar hänsyn till brukarens olika behov, är tillgång till könsuppdelade data en förutsättning för att utformning av byggnader ska ske på ett jämställt sätt. Idag finns det brist på genusuppdelade data i många områden vilket leder till konsekvenser av olika grader.  Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om hur brist på könsuppdelade data leder till byggnadsutformningar som inte är lämpliga för brukaren med olika kön. Målet är därmed att identifiera vilka utrymmen samt vilka byggnadsdelar i en byggnad som kan tänkas vara genuskritiska och beroende av könsuppdelade data. Ett annat syfte med arbetet är att undersöka hur bör data samlas in och användas för att byggnader utformas på ett sätt som passar bra för båda könen.  Studien baseras på en litteraturstudie samt en intervjustudie. Intervjustudien utgörs av fyra perspektiv varav en arkitekt, en politiker, en SIS:s projektledare inom bostadsutformning samt två byggherrar. Intervjuerna syftade till att undersöka hur ovannämnda aktörer förhåller sig till genusperspektivet inom byggnadsutformning och vilka utrymmen och delar i byggnader kan vara viktiga gällande genus- perspektivet, samt vad de ser för utmaningar och möjligheter med att samla in och använda köns- uppdelade data vid utformning av byggnader. Litteraturstudien utfördes delvis för att få en förståelse för ämnet samt för att kunna jämföra information från intervjustudien med resultatet från litteraturen.  Resultatet från studien visar att det är brukarens behov i form av genusuppdelade data som avgör hur en jämställd byggnad ska se ut. Litteraturstudien visade att trots byggnadsplanerarnas försök till en genusanpassad byggnadsutformning och implementering, kan upplevelse och användning av byggnader skiljas mellan män och kvinnor. Analysen av intervjustudien och dess jämförelse med litteraturstudien visade att byggnadsdelar så som kök, hygienrum, sovrum, gemensamma ytor samt toaletter på offentliga platser kan tänkas vara könskritiska utrymmen i en byggnad. Detta för att antropometriska mått hos män och kvinnor ökades något efter flera decennier då måttsättning av flesta byggnadsdelar är baserad på antropometriska studien som utfördes i slutet av 1960-talet. Dessutom biologiska förutsättningar så som graviditet, förlossning, klimakteriet, menstruation och så vidare ger upphov till att kvinnor har andra behov när det gäller användning av olika utrymmen och byggnadsdelar och därmed är de i behov av mer bättre anpassad utformning än dagens byggnadsutformning. En annan faktor som gör byggnadsdelar könskänsliga är styrkor hos olika kön. Analysen visade att faktorer så som köksinredning, fönstersättning, balkongens säkerhet, dörröppning, ljudisolering av sovrumsväggar samt termiska komforten kan leda till byggnadsfunktioner som kan ha könsspecifika betydelse.  Resultatet visar att det är centralt att man använder sig av data som är könsuppdelad och fri från partiskhet för att kunna uppnå byggnadsutformning som passar bra för båda könen. För att uppnå detta är det viktigt att det ska finnas konkreta byggregler som tar hänsyn till genusperspektivet, att aktörer har kommunikation och samråd genom en genomförandestrategi och processordning, att involvera brukaren i projektet vid ett tidigt skede samt att det finns en maktbalans mellan manliga och kvinnliga aktörer där jämnt antal män och kvinnor har beslutfattande och ledande roller, vilka ska ha relevanta kompetens och kunskap om genus- och jämställdhetsfrågor. Det är viktigt att ta fram ett verktyg som man kan kontrollera genuskvalitéerna på ett mätbart sätt eller i form av en checklista.  Forskningsområdet som har belysts i denna studie är under utveckling och kompletterande forskning är nödvändigt. Förslagsvis skulle fortsatta studier kunna undersöka om det finns skillnader på män och kvinnor med samma funktionsnedsättning vid användning av olika byggnadsdelar. Ett annat förslag skulle kunna vara att undersöka hur försäkringsbolagen och bankväsendet ser på genuskvalitéer inom en byggnadsutformning då de håller på att ta över bostadspolitiken. / In the field of sociology, environmental psychology, and cultural geography, it is investigated, among other things, how humans are affected by the built environment. It is therefore important to examine how people relate to the built environment and, especially to buildings by highlighting structures that can be used in the work for gender equality. One way to make a positive contribution to gender integration in building design is to highlight the gender perspective in all processes in a building design project. To succeed in designing buildings based on gender equality that consider the user's different needs, access to gender data is a prerequisite for the design of buildings to take place in an equal manner. Today, there is gender data gap in many areas, which leads to consequences with different degrees.  The aim of the study is to contribute to an increased understanding of how a gender data gap leads to building designs that are not suitable for the user with different genders. The goal is therefore to identify which spaces and components in a building may be gender critical and dependent on gender data and how data should be collected and used to ensure that buildings are designed in a way that is suitable for both sexes.  The study is based on a literature study and an interview study. The interview study considers the perspective of four actors which are an architect, a politician, a project manager in housing design from Swedish institute for standard and two investors. The interviews aimed to examine how the above- mentioned actors relate to the gender perspective in building design and what spaces, parts and functions in buildings can be important regarding the gender perspective and what they see as challenges and opportunities in collecting and using gender data in building design. The literature study was done to gain an understanding of the subject and to compare information from the interview study with the results from the literature.  The results from the study show that it is the user's needs in the form of gender data that determine what a gender-equal building should look like. The literature study showed that despite the building planners' attempts at a gender-adapted building design and implementation, the experience and use of buildings can be distinguished between men and women. The analysis of the interview study and its comparison with the literature study showed that spaces such as kitchens, hygiene rooms, bedrooms, common areas and toilets in public places can be considered gender-critical building components. This may be because anthropometric measurements in men and women increased slightly after several decades, as the measurement of most building components is based on the anthropometric study carried out in the late 1960s. In addition, biological conditions such as pregnancy, childbirth, menopause, menstruation and so on leads to women having different needs during using of different building components; therefore, they need different building designs than today's designs. Another factor that makes building components gender sensitive is the strengths of different genders. The analysis showed that factors such as kitchen interior design, window replacement, balcony security, door opening, sound insulation of bedroom walls and comfort temperature can lead to building functions that can have gender-specific significance.  The results show that it is pivotal to use gender data that is free from bias to achieve building designs that are suitable for both sexes. To accomplish this, it is important that there are specified building rules that consider the gender perspective; communication and consultation between actors through an implementation strategy and process order; to involve the user of the building in the project at an early stage and that there is a balance of power between men and women actors. An equal number of men and women that have decision-making and leadership roles, who must have relevant skills and knowledge of gender and equality issues are important factors for achieving gender-adapted building. It is necessary to have tool that enable checking the gender qualities in a measurable way or in the form of a checklist.  The research area in this study is under development and additional research is needed. For example, further studies could investigate whether there are differences between men and women with the same disability when using different building components or how insurance companies and the banking system view gender qualities in a building design when they are taking over housing policy.

Housing is an important role in society as people spend large parts of their lives there. A home is a place that must contain all essential living functions but also be constantly adapted to new needs that arise. This has led to, that Sweden since industrialization in the 1850s, has gone through several different changes that have affected housing design. This has resulted in that residential architecture today is being categorized as different eras. In many cases, it is not an individual event that has driven this change, but rather a series of events that have gained great significance in interaction. With constant societal changes and changing lifestyles that, for example, the outbreak of Covid-19 has brought, demands are also placed on homes to follow societal developments and adapt to these new needs. The purpose of the study is to gain a deeper insight into the connection between housing design and human life needs to be able to understand how housing design can be adapted to major societal changes that create new needs. To achieve the purpose and answer the research questions, a literature study was conducted on the characteristic eras of housing design from 1850 until today. In addition to the literature study, four interviews were also conducted with different architects who have solid experience in housing design to create a deeper understanding of the connection between living needs and housing architecture. The study's more important conclusions are that human living needs have always been the driving force to create a change in the living environment. The changes that have taken place over the years have aimed to improve the housing situation for society as a whole and constantly improve something that has been shown to be deficient in previous housing design. However, the results have been variable as some parts of the living environment have improved while others have been poorly designed. It is based on the fact that too much focus has been on solving a specific problem, which has led to the whole aspect of the living environment has been forgotten. The study has also found that the societal change that Covid-19 brought has led to an increase in time spent at home as well as working from home. This has persisted even after the pandemic to a greater extent than before, which has resulted in that the demand for a workplace at home has increased. As a result, qualities such as envelopment and seclusion have also become more important in parallel with social surfaces and proximity to nature. This is the result of people spending more time at home today, which has created new needs for both functions and qualities.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna.   I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna.   Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standardhusen i ett subarktiskt klimat i Kiruna. Västerås representerar därmed klimatzon III och Kiruna klimatzon I.   Resultaten avslöjade att det är möjligt att utveckla standardhuset i två plan med sadeltak till passivhus och samtidigt bevara den arkitektoniska karaktären i de båda klimatzonerna. Standardhuset med ett plan och pulpettak är endast möjligt att anpassa till passivhus i klimatzon III med bevarad arkitektonisk karaktär. Livscykelkostnadsanalysen visar med hjälp av nuvärdesmetoden att det är ekonomiskt fördelaktigt att investera i passivhus som ett koncept för en kalkylperiod på 50 år. Den boendekvalitet som främst förändras är bostadens ljusinsläpp och för passivhuset i ett plan är skillnaden av ljusinsläpp markant i klimatzon I.   Studiens slutsats är att konceptet passivhus är en metod av husbyggnation som främjar den hållarbara utvecklingen i förenklad form. Resultaten är framförallt positiva för klimatzon III men om byggnaden har låg formfaktor kan konceptet fungera bra även i kallare klimat som återfinns i klimatzon I. / The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects.   This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities.   The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calculations. To add another dimension, opportunities for developing the standard houses to passive houses have also been investigated for the typical climate in Kiruna. Therefore Västerås represents climate zone III and Kiruna represents climate zone I.   The results revealed that it is possible to adapt the standard house with two floors and a pitched roof to a passive house while preserving the architectural character in both climate zones. The standard house with one floor and a pulpit roof is only possible to adjust to a passive house in climate zone III with a preserved architectural character. The life cycle cost analysis using the Net Present Value showed that it is an economical advantage to invest in a passive house in a period of 50 years. The accommodation quality that changes the most is the incident light in the houses and for the passive house with one floor the difference of light is remarkably high in climate zone I.

Vi lever i ett samhälle där individualismen blomstrar samtidigt som ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem som kommit att bli en hälsofråga.Genom urbaniseringen bor vi allt tätare, trots detta visar studier att vi känner oss ensammare i storstäder. Forskning visar även att en av de viktigaste källorna till ett långt liv, är social interaktion i vardagen. Något så enkelt som att säga hej till grannen.Det är ju inte så svårt, eller? Socioekologisk stadsutveckling handlar om hur man i stadsplanering kan fläta samman ekologisk och social hållbarhet. Utifrån kontexten “Grannar bosatta i lägenhet i Stockholm”undersöker jag hur jag genom design, kan bidra till detta arbete genom att ta fram ett förslag som kan appliceras på redan existerande boendeformer/miljöer vi ser idag. Grow Social är kombination av en produkt och tjänst med syfte att ”åka runt” och sprida fröer i lägenhetshus för att uppmuntra grannar till att odla lokalt, men framförallt,att få grannars sociala relationer att växa genom att odla och umgås. Genom Grow Social vill jag visa på att utvecklingen till hållbara boenden kan börja i det lilla.Att vi genom något så litet som ett frö, kan gå mot en framtid där social interaktion fyller en naturlig plats vid utformandet av våra boendemiljöer.