The purpose of the study was to contribute knowledge on how a teacher's instruction, supported by group discussions, can be planned, implemented, and evaluated to develop pupils' ability to identify messages in narrative texts. To fulfill the purpose of the study, the following research questions were answered: What are the critical aspects when educating a selected group of pupils to develop their ability to identify messages in narrative texts? What knowledge of identifying messages in narrative texts do the pupils demonstrate before and after the instruction? How can group discussions be used in instruction to develop pupils' ability to identify messages in narrative texts? The theoretical framework of the study was variation theory, and the method used was an intervention study inspired by a Learning study. A Learning study consists of cycles of implementation where instruction is planned, implemented, and evaluated. The development of instruction is analyzed with the support of pre-tests and post-tests to determine the knowledge that pupils demonstrate before and after the instruction. The critical aspects that emerged for the specific group of pupils were: The pupil should discern that the text is related to the individual. The pupil should identify the essential parts of a narrative text. The pupil should understand the concept of a message. The pupil should discern the difference between what is stated on the in the text and what is implied between the lines. The pupils showed improved results on the post-test compared to the pre-test. The use of group discussions was shown to be more beneficial for both the pupils and the teacher when there was a clear structure in the discussions.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.

Denna forskning är en systematiserande, mest lika design och idécentrala undersökning, som siktarpå att studera hur multikulturalismen representeras inom Jimmie Åkesson diskurs över tid. Analysen görs på fyra av Åkessons almedalenstal 2011, 2016, 2017 och 2018 av anledningen att ett allmänval ska finnas mellan vissa av valda tal. Den grundläggande teorin som undersökningen utgår ifrån är multikulturalism samt postkolonialism och symbolisk rasism. Syftet med forskningen är att genom en kvalitativ textanalys av valda tal, lifta fram idéstrukturen i hur Åkesson presenterar multikulturalismen till sina åhörare, för att besvara frågeställningen kommer forskningen attavkoda för läsaren innehållet som bedöms har postkolonial och symbolisk rasistisk latent budskap.Materialet som används under forskningen är officiella manus för Åkesson almedalenstal från fyra olika år. Slutsatsen som forskningen har uppnått är att, i respektive Åkessons tal finns stark koppling mellan hur Åkesson ser på multikulturalismen, och mönster som förknippas med postkolonialism och symbolisk rasism. / <p>G betyg</p>

The purpose of the thesis is to examine the political material published before the parliamentary elections 2018 from two party leaders who were competing for the prime minister's role in 2018. Stefan Löfven and Ulf Kristersson are the two political actors who present themselves and  their party for the parliamentary elections in 2018. The two social media that has been selected are Facebook and Instagram, which at the time of the study were the most widely used around the world. This study use Aristotle's philosophy about the rhetoric’s ethos, logos and pathos and Walter Lippman's research on agenda theory. These two theories explain that people communicate through different rhetorical arguments and agendas, especially in political communication where the goal is often to convince the people what the society looks like. The goal is to gain their trust for the election. The survey shows that this indeed is used by both Löfven and Kristersson, though in different ways. The differences may be different due to the high probability of party leaders ahead of the parliamentary elections. Löfven is already prime minister and is running for second term, while Kristersson is newly elected party leader and new candidate to become Sweden's prime minister. What became surprising during the study was to see how they both benefit from using ethos, logos and pathos in a way that truly represent the party’s political statements. The conclusion that can be drawn from the results is that during the parliamentary elections 2018 Kristersson focused on sending a more persuasive message that the Moderates are the obvious choice and through his ways of painting the reality sent a signal that he, as the future party leader, is fully ready to responsible address Sweden. Löfven, on the other hand, focused on to channel a more relaxed presentation of himself as well as a message aimed to the working class in society. Much of his speech consisted of his proximity to the people and understanding of their everyday problems.

Vitt har länge gått hand i hand med det minimalistiska och enkla, och har en gemensam historia med den estetik och uttryck som återfinns i vår kultur i Sverige. Det gäller för vår arkitektur såväl som vår klädstil och visuella uttryck i den formgivning som skapas. Det vita spelar därför en stor roll för formgivaren precis som reklamtävlingar spelar en stor roll för reklambyråerna i Sverige likväl som internationellt. Det är i dessa som reklambyråerna tävlar om att producera starkast kommunikation och för att marknadsföra sig gentemot nya kunder. Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan det vita och reklam genom att undersöka om det vita i printannonser premieras olika i kategorin för tryckta medier mellan den svenska reklamtävlingen Guldägget och de två internationella reklamtävlingarna CLIO Awards och Eurobest. Om så är fallet undersöks också i vilken utsträckning och varför det vita premieras. För att ta reda på detta har mätningar av det vita i samtliga vinnande bidrag i de tre tävlingarna de senaste tio åren genomförts. Utöver detta har intervjuer med nio art directors och creative directors på ledande byråer i Sverige genomförts. De viktigaste slutsatserna av undersökningen är att det är högre andel vitt procentuellt sett i Guldägget jämfört med de internationella tävlingarna, där det vita inte premieras alls. Däremot behöver inte det betyda att det är just det vita som premieras i Guldägget.

In previous research in this field of study, the messages from the female magazines have often been aimed at bodily changes in the woman. The opinions that exist about what a woman should look like and what kind of body corrections are accepted in society is of different character. Likewise, opinions differ on the impact from the media in this context. Our survey is based on a constructivist approach where we believe that the media creates a need for the reader to want to change their looks as well as it encourages to consume.   In our survey, we used a quantitative content analysis where we analyzed 93 covers of Amelia, Tara and M-magasin – lifestyle magazines aimed at women of different ages. The theories that we decided to use are gender and female representation, consumer culture and constructivism. With the selected theories we have analyzed the result which has shown that there is a difference between how the magazines form their messages. Something that is common between the three analyzed magazines is that they use a famous model with several messages on the covers. What differs most between the different magazines is how often they send messages about body corrections to the reader. / I den tidigare forskning som vår undersökning har tagit avstamp i hur ofta kvinnomagasinens budskap syftat till kroppsliga förändringar hos kvinnan. De åsikter som finns om hur en kvinna bör se ut och vilka kroppskorrigeringar som är accepterade i samhället skiljer sig åt. Likaså skiljer sig meningarna om vilken påverkan medierna har i detta sammanhang. Vår undersökning utgår från ett konstruktivistiskt synsätt där vi menar att medierna skapar ett behov hos läsaren till att vilja förändra sitt yttre samt en uppmaning till att konsumera.   Vi har i vår undersökning använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat 93 omslag på magasinen Amelia, Tara och M-magasin – livsstilsmagasin riktade till kvinnor i olika åldrar. De teorier som vi har valt att använda oss av är genus och kvinnlig representation, konsumtionskultur samt konstruktivismen. Med de utvalda teorierna har vi analyserat resultatet som har visat att det skiljer sig åt mellan hur magasinen utformat sina budskap i textpuffarna. Något som är gemensamt mellan de tre analyserade magasinen är att de använder sig av en känd modell tillsammans med många textpuffar på omslagen. Det som skiljer sig mest åt mellan de olika magasinen är hur ofta de använder sig av textpuffar med budskap om kroppskorrigering.

Sedan långt tillbaka i tiden har sexualisering använts inom marknadsföring som ett strategiskt verktyg för att öka och bibehålla konsumenters uppmärksamhet. Numera har digitaliseringen av marknadskommunikation lett till att konkurrensen om konsumenters uppmärksamhet är hårdare än någonsin. Kvinnor sexualiseras i högre grad än män och denna sexualisering har både ökat och tagit sig an nya former. Samtidigt som sexualiseringen av kvinnan förekommer befinner sig världen i fjärde vågens feminism vilket sätter press på marknadsföringskulturen. Att sexualiseringen av kvinnan inom marknadskommunikation kan samexistera med en alltmer utsträckt feministisk rörelse utgör ett mysterium vilket väckte vårt intresse att utföra denna studie. Tidigare forskning har haft ett starkt fokus på sexuella symboler som enskilda enheter vilket gör att ett forskningsgap dessutom existerar kring hur dessa symboler samverkar för att formge sexuella budskap. Studiens syfte är att förklara hur sexualiseringen av kvinnor tar form i fotografier publicerade som digital marknadskommunikation på sociala medier, hos modeföretag av typen fast fashion. Frågeställningarna vi ämnar besvara är följande: Hur ser symbolik för sex ut i bilder publicerade på instagram, utifrån innehåll med kvinnliga modeller? På vilka sätt används symboler för sex för att forma sexuella budskap i dessa bilder? Vilka sexuella budskap är det som utformas i dessa bilder? Vi studerar hur sexuella symboler används och kombineras för att identifiera vilka sexuella budskap som förekommer inom digital marknadskommunikation idag. Som grund till studien ligger ett teoretiskt ramverk som använts för att utveckla en analysmodell för sexualisering av kvinnor i bilder. Studien är fokuserad på tre fall vilka utgörs av modeföretag av typen fast fashion. Datainsamling av bilder har gjorts från respektive företags instagramkonto och bilderna har sedan analyserats genom semiotisk bildanalys utifrån den analysmodell vi själva tagit fram. Resultatet visar på fyra olika sexuella budskap som förekommer inom digital marknadskommunikation och hur symboler för sex används för att formge dessa. Resultatet påvisar att en isolerad symbol inte gör en bild sexuell, utan att de måste kombineras för att de sexuella budskapen ska uppstå. De sexuella budskap som identifierats är känslan att vara på plats med modellen, utrymme för fantasi, sexuell makt och sexigt utseende. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning kring vilka symboler för sex som förekommer inom marknadskommunikation. Resultatet utvecklar även tidigare forskning och bidrar med ny teoribildning genom att identifiera hur dessa symboler används för att skapa sexuella budskap och vilka budskap som förekommer. Resultatet tyder också på är att sexualiseringen inom marknadskommunikation idag sker på ett subtilt sätt. Studien är begränsad till segmentet fast fashion, vidare forskning föreslås därför undersöka sexuell symbolik i andra segment av modebranschen. Studien är också begränsad till samtiden, vidare forskning föreslås som jämför sexuella budskap idag med hur dem formgetts historiskt. / Sexualized messages have since long ago been used as a strategic tool to create and maintain the attention of consumers. The digitalization of marketing communication has led to an especially increased competition for consumers' attention. Women are being sexualized more than men and this sexualization has both increased and taken on new forms. While this sexualization of women are carried through, the world is experiencing a fourth wave of feminism which is putting pressure on the marketing culture. That these two phenomena can coexist creates a mystery which awakened our interest to execute this study. Previous research has had a strong focus on solely symbols for sex, which means that there also exists a research gap how these symbols are being used to create sexual messages.The purpose of this study is to explain how the sexualization of women takes form in photographs published as digital marketing communication on social media, by fast fashion companies. The questions we intend to answer are: based on content with female models, what symbols for sex are used in pictures published on Instagram? In which ways are symbols for sex being used to create sexual messages in these pictures? What sexual messages are being created? The thesis is written in Swedish. We study how symbols for sex are being used and combined to identify what kind of sexual messages that exist in digital marketing communication today. A theoretical framework lays ground for the study and an analysis model for sexualization of women in pictures has been developed based on this framework. The study is focused on three cases in the form of fast fashion companies. Data collection was carried out through the collection of pictures from the company’s instagram accounts, and the data were analyzed through a semiotic picture analysis with help of the analysis model. The result of the study identifies four different sexual messages that exists in digital marketing communication and shows how symbols for sex are being used to create these. The results also shows that a symbol alone does not make a picture sexual, but that they need to be combined for sexual messages to be created. The sexual messages which were identified are the following: the feeling to be beside the model, room for sexual fantasies, sexual power and sexy appearances. The result of the study confirms previous research on what symbols for sex that are being used in marketing communication. Our results also expand previous research and contributes with new theories. This through the identification of how symbols for sex are being used to create sexual messages and what these messages are. The results also indicate that the sexualization of women nowadays is carried out in a discrete way. This study is limited to the fast fashion segment. Future research could examine if the sexualization of women takes different forms in other segments. This study is also limited to current day. Future research could therefore compare contemporary sexualization of women with historical such.

Syftet med den här uppsats är att undersöka varför människor med barndomstrauma kan finna mytologiska symboliska berättelser i existentiell kultur läkande. De frågor som ställs är: På vilket sätt kan berättelser om superhjältar ge ökad förståelse om barndomstrauma, både för de som själva upplevt det, samt de som inte upplevt det? Hur kan berättelser om superhjältar verka psykiskt läkande vid barndomstrauma? Vilken betydelse har känslor i läkandeprocessen av barndomstrauma? Material som använts är TV-serien Moon Knight och kommentarer från YouTube. Teoretiska perspektiv som används är positiva psykologiska teorier, John P. Wilsons avgrundupplevelse och Viktor Frankls viljan till mening samt analytiska teorier om filmtolkning och hur det digitala samhället kan ge en existentiell kontext, med Jung, Tilander och Duppils forskning. Metoden som använts är grundad teori (GT). Tidigare forskning har visat ett samband mellan meningsskapande och populärkultur, främst berättelser om superhjältar, likaså de psykiskt läkande effekter film och TV-serier kan ha. Barndomstrauma har visat både negativa risker och positiva aspekter och har stor psykisk inverkan även i vuxen ålder. Den här uppsatsen visar ett samband mellan barndomstrauma och en ökad förmåga, förståelse, begär och upplevelse av existentiellt meningsskapande från mytologiska symboliska budskap från populärkultur, i uppsatsen benämns det existentiell kultur som även förklaras närmre. Det ger psykiskt läkande effekter och bidrar till välbefinnande och själslig helhet som kan jämföras med det som kan upplevas i religiösa sammanhang. Dessa resultat är viktiga eftersom barndomstrauma och meningsskapande i populärkultur är relativt outforskade områden men som kan komma till hjälp för barn och vuxna som upplevt barndomstrauma. Det blir ett sätt att både förstå och hjälpa dessa, likaså ett sätt för dem att enklare förstå sig själva för att sedan kunna läka och finna välbefinnande. / The aim of this paper is to investigate why people with childhood trauma can find mythological symbolic stories in existential culture healing. Questions asked: In what way can stories about superheroes provide increased understanding about childhood trauma, both for those who have experienced it themselves, as well as those who have not? How can stories about superheroes have a psychological healing effect following childhood trauma? What is the importance of emotions in the healing process of childhood trauma? Materials used are the TV series Moon Knight and comments from YouTube. Theoretical perspectives used are positive psychological theories, John P. Wilson's the abyss experience and Viktor Frankl's will to meaning as well as analytical theories about film interpretation and how the digital society can provide an existential context with Jung, Tilander, and Duppils’ research. The method used is grounded theory (GT). Previous research has shown a connection between meaning-making and popular culture, mainly stories about superheroes, as well as the psychological healing effects from films and TV series. Childhood trauma has shown both negative risks and positive aspects and has a large psychological impact even in adulthood. This paper shows a connection between childhood trauma and an increase in ability, understanding, desire and experience of existential meaning-making from mythological symbolic messages from popular culture, called existential culture in this paper, a term that will be explained. It provides psychological healing effects and contributes to well-being and a spiritual wholeness that can be compared to some religious experiences. These findings are important because childhood trauma and meaning-making in popular culture are relatively unexplored areas but can be helpful for children and adults who have experienced childhood trauma. It becomes a way to both understand and help these, as well as a way for them to understand themselves more easily, to heal and find an inner peace.