Advertising and media creates and maintains standardized norms and beauty ideals for how women should look and it is often not realistic or representative of ordinary women. Consumers are now demanding representation of women who differs from the unreachable ideals and show how ordinary women actually look. Despite various companies try to include different types of women, they are met with criticism. It becomes clear that it is difficult for companies to represent ordinary women. Instead of using models to represent “ordinary” women Cellbes has their customers as models. How these women are portrayed and perceived and whether they differ from the traditional portrayal of women in advertising is examined in our study. This is with the aim of examining how "ordinary" women are communicated and understood from a consumer-cultural perspective, based on the commercial female representation that addresses women with "ordinariness" as a selling point.A critical discourse analysis combined with a netnographic case study have been applied as the design of the study. The gathered material consists of advertising images with associated texts and comments as well as a discussion in chat format. The material has been collected through screenshots from Cellbes’ website, Facebook and Instagram as well as from a focus group. The result was thematized from the identified discourses regarding the female representation. The themes identified are the following: solidarity, ambassadors, bodies, age, motherhood, exclusion and the reality effect. Within the various discourses, the result was analyzed and discussed related to previous research and the theoretical framework. "Ordinary" women are portrayed in commercial use with meaning-bearing signs that indicate their "ordinarity". Cellbes establish women in reality by letting their personalities appear in the images. Cellbes portrays “ordinary” women as larger and older than previous norms and ideals, which the viewers of the images appreciate and can partially identify with. To some extent, viewers are still influenced by the traditional portrayal, as they willingly identify themselves with models that are younger than themselves. Cellbes portrays "ordinary" women more deviant than the viewer's perception of ordinary women. In order for the representation to be accepted by the viewers it is necessary to highlight one, different from the traditional portrayal, attribute at a time. / Reklam och media skapar och upprätthåller normer och skönhetsideal för hur kvinnor ska se ut. Skönhetsidealen som massmedia har förmedlat är ofta inte realistiska eller representativa för “vanliga” kvinnor. Konsumenter efterfrågar nu kvinnor som strider mot de ouppnåeliga idealen och visar upp hur “vanliga” kvinnor ser ut. Trots olika företags försök att inkludera olika typer av kvinnor möts de av kritik. Det blir tydligt att det finns en svårighet för företagen att representera “vanliga” kvinnor. Istället för att använda modeller som ska representera den “vanliga” kvinnan har företaget Cellbes använt sig av konsumenter som fått agera modeller. Hur dessa kvinnor framställs och uppfattas samt om det skiljer sig från den traditionella framställningen av kvinnan i reklam undersöks i vår studie. Detta med syftet att utifrån den kommersiella kvinnliga representationen som vänder sig till kvinnor, med “vanlighet” som försäljningsargument, undersöka hur “vanliga” kvinnor kommuniceras och förstås ur ett konsumentkulturellt perspektiv.En kritisk diskursanalys i kombination med en netnografisk fallstudie har tillämpats för studiens utformning. Det bearbetade materialet består av reklambilder med tillhörande texter och kommentarer samt en diskussion i chattformat. Materialet har samlats in genom skärmdumpar från Cellbes hemsida, Facebook och Instagram samt från en fokusgrupp. Resultatet tematiserades utifrån identifierade diskurser gällande den kvinnliga framställningen. De teman som identifierats är följande: gemenskap, ambassadörer, kroppar, ålder, moderskap, exkludering och realitetseffekten. Under de olika diskurserna analyserades och diskuterades resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. “Vanliga” kvinnor framställs kommersiellt med meningsbärande tecken som tyder på deras “vanlighet”. Cellbes förankrar kvinnorna i verkligheten genom att låta deras personligheter synas i bilderna. Cellbes framställer “vanliga” kvinnor som större och äldre än tidigare normer och ideal, vilket betraktarna av bilderna uppskattar och delvis kan identifiera sig med. I viss mån präglas betraktarna fortfarande av den traditionella framställningen då de gärna identifierar sig med modeller som är yngre än de själva. Cellbes framställer “vanliga” kvinnor mer avvikande än vad som stämmer överens med betraktarnas egna uppfattningar av “vanliga” kvinnor. För att framställningen ska accepteras av betraktarna gäller det att framställa ett, från den traditionella framställningen, avvikande attribut i taget.

No description available.

The significant growth of the social media platform TikTok over the past years has led to trends being evoked on the platform. One trend, of which this study explores, is content related to ideals of masculinity that includes how men can change themself to become successful and achieve wealth. This study “Boys focus on girls, men focus on money – A qualitative analysis of masculinity ideals on TikTok” aims to disclose how TikTok’s recommendation algorithm contributes to create and maintain ideals of masculinity on the platform, as well to identify discourses within the content of this ideal to gain an understanding on how they may affect gender norms from a societal aspect. This study finds that TikTok’s recommendation algorithm is able to create and maintain an ideal of masculinity by recommending content to the user that is sorted by patterns within the type content of which the user engages with. Three identified patterns that relate to content within the ideal of masculinity that we explore on TikTok are wealth, lifestyle change and motivation as well as world view. These three identified patterns conclude norms within these ideals of which we further research to enlighten the contents discourses. The analysis of these norms from a discursive perspective found that the ideal of masculinity on TikTok is established on men being expected to achieve institutional power and authority. This is problematic from the perspective of male supremacy and female subordination in an historical context of gender norms.

The material in this study is a follow-up of a thesis done by Paul C. Richards entitled, "A Study of Evidences Related to LDS Church History as Reflected in Volumes I through XIII of the Journal of Discourse." That same basic format has been employed in treating the last thirteen volumes of the Discourses. The Discourses contains addresses delivered by General Authorities of the LDS Church and others from 1854 to 1886. Until Richards did his thesis, no one had compiled an index of those volumes that dealt exclusively with history related to the LDS Church. This study completes the historical index.From the historical index a study was made to discover the quantity and quality of historical information contained in the Discourses. The volumes were found to contain a great deal of valuable reminiscent and contemporary historical information. In general, the historical references were recognized to be accurate. The Discourses was found to offer significant insights into better understanding of the people and events in the history of the Church.

Dans le cadre de ce mémoire de maîtrise, nous nous pencherons sur les positions et discours des associations étudiantes sur la liberté d’expression et académique au sein des universités québécoises. Pour ce faire, nous avons procédé à onze entretiens semi-dirigés avec un(e) représentant(e) de l’exécutif des associations. Cinq de ces associations étudiantes proviennent d’universités montréalaises et six évoluent à l’extérieur de la métropole. Pour analyser les discours et les positions des associations étudiantes, nous avons construit une grille d’analyse fondée à partir de deux visions opposées des libertés universitaires : le libéralisme (Stephen Hicks) et le postmodernisme (Stanley Fish). Nous concluons que les associations étudiantes qui viennent de l’extérieur de Montréal sont légèrement plus disposées à adopter des positions et des discours libéraux que les associations montréalaises lorsqu’il s’agit de permettre l’utilisation de mots chargés, de refuser d’annuler ou de perturber des conférences sur des sujets controversés ou encore de faire de l’université un « espace protégé ». Néanmoins, la tendance générale que nous observons est que les associations étudiantes québécoises embrassent plus significativement le postmodernisme de Stanley Fish. Cela se traduit notamment par un rapport revisité vis-à-vis la liberté d’expression alors qu’elles estiment qu’il faut revoir la manière dont les enseignant(e)s présentent leur matière, plus particulièrement lorsqu’il s’agit de sujets difficiles. / This master's thesis examines the positions and discourses of student union on free speech and academic freedom within Quebec universities. To do this, we conducted semi-structured interviews with a representative of the executive of eleven associations. Five of these student associations come from Montreal universities and six operate outside the city. To analyze the speeches and positions of student associations, we built an analysis grid based on two opposing visions of academic freedom: liberalism (Stephen Hicks) and postmodernism (Stanley Fish). We conclude that student union from outside Montreal are slightly more willing to adopt liberal positions and discourses than the association from Montreal when it comes to allowing the use of loaded words, refusing to cancel or to disrupt conferences on controversial subjects or to turn the university into a “protected space”. Nevertheless, the general trend we observe is that Quebec student associations are embracing Stanley Fish's postmodernism more significantly. This is expressed through a revisited relationship with freedom of expression, in particular in the context of expectations that professors revisit the way they present course content, more particularly when it comes to difficult topics

År 2019 förstärktes Sveriges skollag och därmed förskolans uppdrag med att främja Sveriges nationella minoriteters språk och kulturer i förskolan (Skolverket, 2018a). Trots förstärkningen i skollagen framgår det i tidigare forskning att det förekommer kunskapsbrister i skolan, därmed även i förskolans verksamhet, kring Sveriges nationella minoriteters språk och kulturer (Rodell Olgaç, 2020). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om en del av svaret på kunskapsbristerna kan återspeglas i de diskurser som dominerar samhällsdebatten kring nationella minoriteters språk och kulturer i Sverige. En viktig plattform för skapandet och reflektionen av dessa diskurser är media (Fairclough, 1995). Studien har därför genomförts som en dokumentanalys, där fokuset har varit på mediediskurser som berör nationella minoriteters språk och kulturer. Analysen har sedan fortsatt med att undersöka på vilket sätt de framträdande mediediskurser potentiellt kan påverka förskolans pedagogiska verksamhet. Det insamlade materialet bestod av tidningsartiklar från tre av Sveriges största dagstidningar under år 2010- år 2022. För att identifiera och analysera mediediskurser har kritisk diskursanalys använts samt Faircloughs (1992; 2015) tredimensionella analysmodell. För att utforska hur dessa mediediskurser kan påverka förskolans pedagogiska verksamhet har även Nancy Frasers teori om social rättvisa tillämpats (Fraser, 2003; 2008; 2011). Resultaten av studien tyder på att mediematerialet som behandlar nationella minoriteter genomgående uttrycker bland annat en assimilerande och diskriminerande diskurs under hela den analyserade tidsperioden. En analys med utgångspunkt i Frasers (2003) teori om social rättvisa har resulterat i att dessa diskurser kan utgöra hinder för förskolans främjande av nationella minoriteters språk och kulturer. Den framträdande diskrimineringsdiskursen och assimileringsdiskursen kan i sin tur riskera att öka den kulturella dominansen på samhällelig nivå och förstärka en enspråkig norm där svenska språket och kulturen anses vara överordnat andra språk och kulturer, inklusive nationella minoriteters språk och kulturer. Dessa konsekvenser av diskurserna kan i sin tur riskera att negativt påverka förskolans pedagogiska arbete genom att politiska beslut om förskolans läroplansinnehåll inte prioriterar nationella minoriteters språk och kulturer samt att förskolans strävan mot en likvärdig förskola, där alla barn har rätt till sitt/sina språk, riskeras att motverkas. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att det är av stor vikt att förskolepersonal intar ett normkritiskt perspektiv för att bli medvetna om de normer och strukturer som hindrar främjandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer i förskolan och på så sätt kunna arbeta för en mer socialt rättvis förskoleverksamhet.

Syftet med studien är att undersöka vilka skrivdiskurser som framkommer när F-3 lärare talar om sin skrivundervisning och elevers skrivmotivation, med diskursanalys som teoretiskt angreppssätt. I tidigare forskning redogörs för studier från en nationell såväl som internationell kontext. De valda studierna ger en bakgrund till forskningsområdena skrivdiskurser och skrivmotivation. Metoden i studien utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju verksamma F-3 lärare. Resultatet visar hur lärares sätt att tala om skrivande domineras av en färdighetsdiskurs. Resultatet synliggör även en diskrepans i lärarnas sätt att förhålla sig till olika skrivdiskurser, samt hur en lärare särskiljer sig från resterande lärare. I relation till elevers skrivmotivation framkommer flera kopplingar till olika skrivdiskurser. Det finns en diskrepans i lärarnas sätt att tala om skrivmotivation i relation till olika skrivdiskurser, samt hur detta speglas i lärarnas motivationsstrategier. I diskussionen lyfts, utifrån tidigare forskning, hur färdighetsdominansen kan bero på en yttre press från nationella mätningar. I diskussionen ifrågasätts även färdighetsdiskursens möjligheter att skapa en inre motivation. Slutsatsen är att en social praktikdiskurs verkar vara gynnsam för elevers skrivmotivation, samt att denna diskurs kan användas oavsett undervisningskontextens yttre förutsättningar. För professionen skapar studiens bidrag en större medvetenhet om hur olika skrivdiskursiva praktiker relaterar till elevers skrivmotivation.

No description available.

No description available.

Following the signature of the Millennium Declaration in 2000, and of the Lisbon treaty in 2009, the EU developed a key-role role on the international stage notably through the development of the CSFP and its HR representative, Federica Mogherini. While the EU reinforced its security policies, its involvement in developing countries increased as well. Higher requirements toward its foreign partners are expected, notably regarding the implementation of democratic principles. The EUROMED partnership, through which Tunisia is bound to the EU´s financial support and socio-economic goals, deploys a wide range of democracy promotion instruments. This research looks at the meanings of democracy in the context of the EU-Tunisian partnership through a transversal discursive analysis based on the work of Chaban & Holland, the foucauldian normative theory and the criteria for an ideal democracy from Dahl and Habermas. The analysis compares two layers of democratic discourses: the official one, from the EU and the Tunisian government; and the civil society level, from NGOs, journalists and activist bloggers. The aim of the study being to look at the possible mismatch between democratic discourse and democratic realities, resulting in a transformation of the democracy definition. The findings show discrepancies between the EU´s institutionalized democratic discourse, the Tunisian governments newly democratic discourse based on familial and religious values, and finally a Tunisian civil society distanced from political life, but speaking the "parrhesian" truth of Foucault and appearing as the last authentic layer of authentic democracy.