Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad – vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ”kall”, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta. De vill med upproret få betalt efter den utbildning och kompetens de besitter.

Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten. Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen

Syftet med denna uppsats är att problematisera jämställdhet i förskolan utifrån en språkligt diskursiv förståelse av positioneringar. Uppsatsen riktas mot verksamma förskollärares uppfattningar om jämställdhet relaterat till kön och pedagogisk miljö samt i ett förlängt perspektiv vilken jämställdhet som möjliggörs och vilken som exkluderas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och har utförts genom semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av inspiration från tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och det är genom tolkning av denna teori resultatet analyseras, relateras och diskuteras. I det analyserade resultatet synliggörs diskursiva förståelser som härrörs till en essentialistisk och biologistisk syn på barns varande och blivande och relateras till vilka effekter på jämställdhet som därigenom kan uppstå. Informanterna har en vilja att sträva efter en jämställd förskola men tycks inte finna en diskursiv förståelse, vilket kan ses som sammanhang med alternativa uppfattningar, som möjliggör det. Istället positioneras barn i enlighet med maskulinitet som högre värderat i jämförelse med femininitet. Reflektioner och diskussioner i uppsatsen förs angående det ansvar som läggs på förskollärare gällande förskolan som en jämställd utbildande och undervisande diskurs och framställer en möjlig förklaring till varför detta arbete kan ses som vacklande.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera normer och värden som förmedlas i statliga uttalanden kopplade till NATO-frågan för att nå en djupare förståelse av statens diskursiva praktik, samt hur detta kan förstås som en del av socialiseringen av den svenska befolkningen. Förmedlade normer och värden undersöktes utifrån tre kategorier; svensk säkerhetspolitik, den svenska identiteten samt NATO som organisation. För att undersöka detta har det gjorts en diskursanalys på citerade uttalanden från politiker och myndighetsanställda publicerade i artiklar från SVT Nyheter. Citaten har analyserats utifrån diskursanalysens konstruktivistiska perspektiv i kombination med Flockharts teori om komplex socialisering. I analysen används diskursanalytiska verktyg, som studerande av ordval, metaforer och lexikala oppositioner. Resultaten visar på att normer och värderingar kopplade till säkerhetspolitik och den svenska identiteten förekommer i högre grad jämfört med färre normer och värden om NATO som organisation. Det identifieras även vissa spänningar inom de olika kategorierna. Vidare har återkommande mönster av enhetlighet och riktning identifierats i diskursen. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för förespråkade normer som förmedlas från staten mot den svenska befolkningen.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning – och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt. Här intresserar jag mig för det specifika i ett u-teknologiskt vetande, men även dess plats i en utbildningsdiskursiv praktik där dimensioner som vetenskap, teknik och utveckling är centrala för en förståelse av detta vetande. En mer övergripande linje i denna undersökning är även en diskussion av sättet att tänka kring utbildning igår, idag och imorgon, och detta i perspektivet av det moderna samhällets föränderlighet eller tröghet.

Syftet med denna uppsats är testa Muddes hypotes: När populistiska aktörer når politiska framgångar och hotar etablissemanget, svarar delar av etablissemanget med att inkludera ett populistiskt språkbruk för att mota bort utmanaren. Ovanstående hypotes prövas genom att undersöka om Hillary Clinton och Jeb Bush som tillhör ett politiskt etablissemang utvecklat sitt språk i sina kampanjtal mot att bli mer eller mindre populistiska, i samband med att Donald Trump och Bernie Sanders som av flera medier blivit beskrivna som populister anslutit sig till primärvalet 2016 i USA. Teorin som används i uppsatsen är hämtad från Cas Muddes studie The Populist Zeitgeist samt Kirk A. Hawkins studie ”Is Chávez Populist?”. Metoden i uppsatsen utgörs av en kvalitativ idealtypsanalys. Utifrån uppsatsens resultat kan följande indikationer redovisas. Hillary Clinton har inte inkluderat ett mer populistiskt språk i sina kampanjtal i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA. Detta står i motsats till Jeb Bush som inkluderat ett mer populistiskt språk i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA, vilket styrker Muddes hypotes.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper. 341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering. Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995. Den övergripande slutsatsen är att dagspressens rapportering om samkönade relationer har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. / This study examines the coverage of registered partnership and same-sex marriage inSwedish daily newspapers at two periods of time; 1995-01-01–1995-03-31 and 2009-05-01–2009-07-31. By comparisons between the representations of same-sex couples and the construction of the concept of marriage and family during the two periods, the aim has been to analyse whether the coverage of the topic has changed towards a more tolerant discourse. The questions raised concern for example the presence of different forms of discursive discrimination in the texts, and the frequency of positive/negative statements. The study is based on a social constructive perspective, and the assumption that the daily newspapers are important agents when it comes to maintaining or contesting the discourse on what is regarded as normal concerning different social groups. 341 articles in Swedish newspapers have been analysed using quantitative content analysis, and twenty articles have been selected for a critical discourse analysis based on Norman Fairclough’s approach and Kristina Boréu’s typology of discursive discrimination. The results show that negative statements about same-sex relations are less frequent in the texts 2009 compared to 1995 , and that the representations have changed towards a larger diversity concerning female and male same-sex couples as well as regarding different sexual orientations. The same pattern applies to negative other-presentation and proposals pointing towards unfavourable treatment of same-sex couples, which are not as visible in the daily newspapers in 2009 that it was in 1995. The overall conclusion is that the media coverage about same-sex couples has changed towards a more tolerant discourse.

Studien syftar till att undersöka hur medarbetare hos kommunikationsbyrån Åkestam Holst, uppfattar att kontorets interiör kommunicerar företagets visuella identitet. I teorin om Diskursiv-materialitet diskuterar man huruvida materia är kommunikativt. I studien undersöks den teorin i förhållande till att internt förmedla organisationens identitet genom visuell kommunikation. Detta görs genom  enkätundersökning bland Åkestams Holst medarbetare. För att kunna tolka och analysera det resultatet genomfördes även en informantintervju angående kontorets faktiska utformning.  Studiens resultat visar på att interiören är en viktig del för att kommunicera den visuella identiteten och att den uppfattats som en del av företagets identitet även om det inte är syftet. Vidare visar resultatet att interiören som en del av den visuella kommunikationen är viktig för medarbetarna ska inspireras till kreativa lösningar i sitt arbete.

<p>Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.</p>

No description available.