Mångfald används som ett positivt ledord i den samtida planeringen och kan således ses som ett planeringsideal. Vidare är planeringen mångdisciplinär, inte minst i översiktsplaner. I detta sammanhang öppnar mångfaldsbegreppets mångtydighet upp för olika betydelser och tolkningar. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka betydelser av mångfald som får utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner. Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Studien utgår därmed från att diskurser är föränderliga. Denna förändring sker genom en diskursiv kamp där olika betydelser konkurrerar om att definiera ett visst begrepp. I forskningsöversikten presenteras tidigare forskning om mångfald, vilket i studien används som ett diskursivt fält som utgör ramen för hur mångfald kan förstås som ett planeringsideal.  Det diskursiva fältet kategoriseras sedan i fyra betydelser av mångfald (arkitektonisk, biologisk, ekonomisk, social), vilka fungerar som utgångspunkt i analysen av översiktsplanerna. I den här studien analyseras Malmö stads och Nacka kommuns gällande översiktsplaner. Utifrån analysen dras slutsatsen att biologisk mångfald ses som en avvikande form av mångfald och att det normativa fokuset riktas mer mot värden av arkitektonisk, ekonomisk och social betydelse. Studien visar att mångfald främst ges en social betydelse (Malmö stad) respektive arkitektonisk betydelse (Nacka kommun) i vad mångfald är för något. Hur mångfald ska uppnås bygger mycket på den fysiska utformningen av staden, medan mångfalden i sig ska leda till något av social och ekonomisk betydelse.

No description available.

The separation between Judaism and Christianity is a subject which a large number of scholars within the study of religion have invested time and effort in. The field can surely be described as massive, and to figure out what has been said and done, and why so, is perhaps not the simplest of tasks. Here, however, an attempt to do so has been made in order to try and debone parts of a very large fish and se what it actually consists of. In what terms have some of the prominent scholars within the field described the separation between the two religions which have been considered to, at one point, be the one and same? By using a textual discourse analysis method, the aim for this thesis is to map some of the currents which have been dominant in the field of said separation and to seek the explanations behind them.

A possible "discursive turn" is believed to have been observed within Swedish political science in later years. The purpose of this study is to examine whether or not such a turn has actually taken place, in order to further determine if a resulting theoretical homogeneity poses a risk to the ability of Swedish political science to identify and respond to its full width of possible research problems, and to determine its perspectives on both these problems and the results that are later communicated to the general society. To do so, the study poses the following primary research question: "Has a discursive turn occurred within Swedish political science?" This question is then broken down into two specified research questions. "Has discourse analysis become a more common approach for doctoral dissertations in political science during the period of 2000-2013?" "Have ideas corresponding with discourse theory become more common within doctoral dissertations in political science that are not pure discourse analyses during the period of 2000-2013?" These questions are then answered by examining all known 406 doctoral dissertations in political science published in Sweden during the 21st century up until (and including) the year of 2013, using two forms of content analysis, one manual and one computer-assisted. The study finds no clear evidence of a discursive turn in Swedish political science since the turn of the century. The results demonstrate, however, that while ideas corresponding with discourse theory do not appear to have become unambiguously more common in recent times, they do appear in some form in a majority of the examined dissertations, albeit most often on the margin. The study finds no significant indications of a theoretical homogenisation that might impede upon the ability of political science to identify and respond to its full width of research problems. Discourse analysis appears to have a stable presence within Swedish political science, but does not appear to risk contributing to a homogenous research climate that might damage the plurality of research. Instead, it might be seen as a contribution to this plurality.

The purpose of this essay is to study the two cases ”The hijacking of a bus in Årdal” & ”The double murder in Ljungsbro” from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any  differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures. The material that has been analyzed are articles from Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. From each happening, two articles per newspaper has been selected by a toss, which ended up with sixteen articles for the whole study. The result and analysis are introduced in packedges, contaning two articles per newspaper and are devided into the two different cases the study examines.  The result indicate that Expressen and Aftonbladet has breached the media ethic rules in both cases when focusing on the one of the swedish victims in Årdal and also when reporting about the suspect murderer in Ljungsbro. The basic journalistic ideals and values has been ignored, for the interest of producing sensational news.

The present study investigates children's production of gesture-speech combinations and how they relate to language acquisition. 16 children were observed at seven age points (0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9, 2;0 and 3;0), and their gesture-speech combinations were classified into the categories complementary, supplementary and discourse combinations. The results show that the production of gesture-speech combinations over time follows different patterns in children with high, average and low productive vocabulary. Furthermore, the amount of gesture-speech combinations produced at four age points predicted productive vocabulary at the age of 2;6, and the amount produced at the age of 1;6 predicted sentence complexity at 3;0. The use of complementary gesture-speech combinations at three age points was also linked to productive vocabulary. The age of onset of supplementary gesture-speech combinations predicted sentence complexity at 3;0, while the age of onset of discourse gesture-speech combinations predicted productive vocabulary at 2;6. The results support previous research suggesting that complementary and supplementary gesture-speech combinations play an important role in child language acquisition. Additionally, the results of the present study suggest that discourse gesture-speech combinations are also connected with language development. / Den här studien undersöker barns produktion av gest-ordkombinationer och hur dessa är relaterade till språkutveckling. 16 barns produktion undersöktes vid sju ålderspunkter (0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9, 2;0 och 3;0), och deras gest-ordkombinationer klassificerades i kategorierna komplementära, supplementära och diskursiva kombinationer. Resultaten visar att produktionen av gest-ordkombinationer följer olika mönster hos barn med högt, medel och lågt produktivt ordförråd. Mängden gest-ordkombinationer som producerades vid fyra ålderspunkter predicerade produktivt ordförråd vid 2;6, och mängden gest-ordkombinationer som producerades vid 1;6 predicerade meningskomplexitet vid 3;0. Användningen av komplementära gest-ordkombinationer vid tre ålderpunkter uppvisade ett samband med produktivt ordförråd vid 2;6. Tillägnandeåldern för supplementära gest-ordkombinationer predicerade meningskomplexitet vid 3;0, medan tillägnandeåldern för diskursiva gest-ordkombinationer predicerade produktivt ordförråd vid 2;6. Resultaten i den här studien ger stöd åt tidigare forskning, som har visat att komplementära och supplementära gest-ordkombinationer spelar en viktig roll i barns språkutveckling. Därutöver visar resultaten i den här studien att diskursiva gest-ordkombinationer också har ett samband med språkutveckling. / Modeling infant language acquisition from parent-child interaction (MINT)

The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy  - a study of discourses about leisure time pedagogy The aim of the study is to examine and highlight the discursive struggle about the main purpose of leisure time pedagogy in school in a democratic society. Thereby my aim is to deepen the discussion about what leisure time pedagogy is and should be. The examination of different purposes is based on Gert J.J. Biestas different educational concepts qualification, socialization and subjectification. The study is based on a webb survey answered by 71 leisure time pedagogues, and interviews answered by 6 leisure time pedagogues. Findings from the webb survey suggests that most of the respondents believe their administration think the most important duty of leisure time pedagogy is different from their own. Most of the respondents indicated socialisation or subjectification of students as their most important duty, while most of them think their administration designate the students qualification as most important. The interviews where recorded, transcribed, and later analysed in line with Ernesto Laclau ́s and Chantal Mouffe ́s discourse theory. From the interviews I was able to map out 3 different discourses about the main purpose of leisure time pedagogy according to leisure time pedagogues: the socially oriented discourse, the knowledge oriented discourse and the identity oriented discourse. I was also able to map out one discourse based on leisure time pedagogues views on how they think their administrations anticipation on leisure time pedagogy differ from their own beliefs. In conclusion most leisure time pedagogues believes their main purpose is to help students develop social skills and personal identity, while they believe their endeavor to do so, is interfered either by their administrations designated purpose with leisure time pedagogy or their anticipation on leisure time pedagogues to help teachers and to support pupils development of subject knowledge, rather than to plan and elaborate with leisure time pedagogy. The study suggests that the different discourses, while not properly articulated, may lead to misunderstandings and a false feeling of agreement when there is none. This is why there seems to be a need to really discuss and clarify different comprehensions of the meaning of the main concepts of leisure time pedagogy in order to articulate the discursive struggle. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka och lyfta den diskursiva kampen om fritidspedagogikens roll och syfte inom skolan i ett demokratiskt samhälle. Genom detta är min förhoppning att studien kan bidra till att fördjupa diskussionen om vad fritidspedagogiken är och bör vara. Fritidspedagogikens syfte undersöks utifrån Biestas utbildningsfunktionskategorier kvalificering, socialisation och subjektifiering. Studien baseras på en webbenkät som besvarats av 71 fritidspedagoger och intervjuer med 6 fritidspedagoger. Resultatet från webbenkäten visar att de flesta av fritidspedagogerna tror att skolledningens uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste uppdrag skiljer sig från deras egen. De flesta menade att elevernas socialisation eller subjektifiering var fritidspedagogikens viktigaste uppdrag, men att de trodde att skolledningen menade att fritidspedagogikens viktigaste uppdrag var elevernas kvalificering. Intervjuerna spelades in med ljudupptagningsapparat, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Utifrån intervjuerna kunde tre diskurser om fritidspedagogers egen uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste syften kartläggas: en socialt orienterad diskurs, en kunskapsorienterad diskurs och en identitetsorienterad diskurs. Utöver dessa tre diskurser kartlades en diskurs baserad på fritidspedagogers uttalanden om hur skolledningens förväntningar på fritidspedagogikens syfte skiljer sig från deras egen uppfattning. Sammanfattningsvis anser de flesta fritidspedagogerna att deras viktigaste uppdrag är att stötta elever i deras utveckling av sociala förmågor och personliga identitet, men att deras strävan mot detta hindras antingen av att skolledningen menar att fritidspedagogiken har ett annat syfte, eller att de förväntar sig att fritidspedagoger främst skall arbeta för att stötta klassläraren och elevernas kunskapsutveckling, snarare än att planera och utveckla fritidspedagogiken. Studien tyder på att de olika diskurserna om fritidspedagogikens syfte kan leda till missförstånd och en falsk känsla av samstämmighet när så inte är fallet. Detta pekar på behovet av att diskutera och tydliggöra olika uppfattningar och tolkningar av fritidspedagogikens centrala begrepp samverkan, kompletterande uppdrag och värdegrundsarbete för att tydligare artikulera den diskursiva kampen.

Specialpedagogens uppdrag och yrkesroll har i många år uppmärksammats i forskningen, främst i förhållande till speciallärarens uppdrag och yrkesroll för att belysa likheter och skillnader. Denna studie har en ambition att bidra till att belysa vad som påverkar utformningen av en specialpedagogs uppdrag och yrkesroll. Studien är kvalitativ och utgår ifrån Karen Barads teori om agentisk realism där både mänskliga och icke-mänskliga kroppar (performativa agenter) påverkar föreställningar kring t.ex. specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Materia så som t.ex. styrdokument, utbildning mm och språk är starkt sammankopplade i den verklighet som specialpedagogen verkar i och därför bygger studien på en materiell-diskursiv analys. Syftet med denna studie är att åskådliggöra och identifiera vilka performativa agenter som påverkar hur specialpedagogens uppdrag och yrkesroll utformas i grundskolorna i ett skolområde. Metoddelen bygger på en brevmetod samt semistrukturerade intervjuer med speciallärare, specialpedagoger, rektorer och en skolområdeschef i ett skolområde. För att tydliggöra vilka performativa agenter som äger agens i bearbetningen har ett analysschema skapats utifrån uppdrag respektive yrkesroll. I analysschemat för uppdraget har de performativa agenterna kategoriserats utifrån en figur som jag har skapat för att tydliggöra uppdraget. Resultatdelen visar på hur uppdrag respektive yrkesroll presenteras av specialpedagoger, speciallärare, rektorer samt skolområdeschef och pekar på att det förekommer ett stort antal performativa agenter varav rektorns kompetens, rektorns beslut, verksamhetens behov och specialpedagogens kunskap och kompetens har stor betydelse i utformningen av specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Avslutningsvis diskuteras vilken betydelse de performativa agenterna har för utformningen av specialpedagogens uppdrag och yrkesroll samt hur det specialpedagogiska stödet utformas i en organisation. Men även hur figuren som använts kan vara en tydlig modell att använda för att analysera specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsoteamets hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete i skolorganisationen d.v.s. som en del i skolutveckling. / The special educator´s mission and professional role have for many years been noticed in the research, mainly in relation to the special teacher´s mission and professional role to highlight similarities and differences. This study has an ambition to help illuminate what influences the design of a special educator´s mission and professional role. The study is qualitative and is based on Karen Barad´s theory of agentic realism where both human and non-human bodies (performative agents) influence perceptions about, for example the special educator´s mission and professional role. Matter and language are strongly interconnected in the reality in which the special educator works and therefore the study is based on a material-discursive analysis. The purpose of the study is to illustrate and identify which performative agents influence how the special educator´s assignments and professional role are designed in primary school in a school district. The method part is based on a letter method and semistructured interviews with specialist teachers, special educators, principals and a school district manager in a school district. In order to clarify which performative agents own agents in the processing, an analysis scheme has been created based on assignments and professional role. In the analysis schedule for the assignment, the performative agents have been categorized on the basis of a figure that I created to clarify the assignment. The results section shows how assignments and professional roles are presented by special educators, special teachers, principals and a school district manager, and points to the fact that there are a large number of performative agents, of which the principals competence, the decision of the principal, the needs of the organization and the knowledge and competence of the special educator are of great importance in the design of the special educator´s assignment and profession. Finally, we discuss the importance of the performative agents for the design of the special educator´s mission and professional role and how the special educational support is designed in an organization. But also how the figure used can be a clear model to use to analyze the special educator´s assignment in relation to the student health team´s health promotion, prevention and corrective work in the school organization, i.e. as part of school development.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.

Options and possibilities for lesbian parents have changed fundamentally since the turn of the millennium. A legal change in 2003 enabled a same-sex couple  to share legal parenthood of the same child. An additional legal change, in 2005, gave lesbian couples access to fertility treatment within public healthcare in Sweden. The present thesis focuses on families where two women share legal parenthood of their children. It aims to provide knowledge about lesbian parenting couples and their children, and to focus on the interplay between family members within lesbian families, and between family members and their surroundings. Furthermore, the thesis aims to visualize and analyse notions of heteronormativity and homonormativity in contemporary Sweden. The thesis draws on interviews with 118 parents in 61 families, and 12 children in 11 families. The participants’ stories, descriptions, reflections and discourses have been analysed using discursive psychology and thematic analysis. The thesis includes five empirical papers. Paper I focuses on encounters with healthcare professionals prior to and during pregnancy, at childbirth and during the early stages of parenthood. Paper II deals with the participants’ experiences of second-parent adoption processes. Paper III focuses on equality in parenting relations. Paper IV focuses on encounters with fertility clinics within public healthcare. Paper V highlights the children’s reflections and shows how the children talk about fathers and donors. / För lesbiska par har förutsättningarna för föräldraskap förändrats i grunden sedan millennieskiftet. År 2003 möjliggjorde en lagändring att ett barn kan ha två rättsliga föräldrar av samma kön. Ytterligare en lagändring öppnade år 2005 möjligheten för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning inom svensk sjukvård. I avhandlingen fokuseras familjer där två kvinnor delar det rättsliga föräldraskapet om sina gemensamma barn. Studien syftar till att bredda kunskaper om lesbiska familjeliv och fokuserar samspelet mellan familjemedlemmar såväl som samspelet mellan familjen och dess omgivning. Vidare syftar studien till att synliggöra och analysera uttryck för heteronormativitet och homonormativitet i dagens Sverige. Studien bygger på intervjuer med 118 föräldrar i 61 familjer och 12 barn i 11 familjer. Deltagarnas berättelser, beskrivningar, reflektioner och diskurser analyseras med diskursiv psykologi och tematisk analys. Avhandlingen består av fem empiriska artiklar och en kappa. I Artikel I analyseras föräldrarnas berättelser om att möta sjukvården i samband med graviditet och förlossning. Artikel II belyser deltagarnas berättelser om att genomgå en närståendeadoption. I Artikel III fokuseras hur föräldrarna pratar om jämställdhet i sina föräldraroller. Artikel IV analyserar intervjuer med föräldrar som vänt sig till svensk sjukvård för fertilitetsbehandling. I Artikel V, är det barnen som står i fokus. Studien bygger på intervjuer med tolv barn som var mellan 5 och 8 år gamla och växte upp i familjer med två mammor. I artikeln analyseras barnens beskrivningar av pappor och spermadonatorer.