The aim of this thesis was to examine possible effects of omega-3 fatty acids on children’s cognition and behavior. Longitudinal as well as cross-sectional comparisons were made among children with typical development and children with ADHD /at risk developing ADHD. The specific purposes were to examine (1) breast-feeding in relation to cognition; (2) relation between long chain poly unsaturated fatty acids (LCPUFAs) in mothers breast-milk and children´s cognition; (3) effects of EPA supplementation on cognition and behavior in children with ADHD; (4) if LCPUFAs have differential effects on working memory, inhibition, problem-solving and theory of mind (ToM). The main conclusions were as follows; (1) duration of breast-feeding was positively correlated to children levels of intelligence (IQ); (2) LCPUFAs in breast-milk was related to children’s ToM and IQ, the quotient DHA/AA, together with length of breastfeeding and gestation week explained 76% of the variance of total IQ; (3) subtypes of children with ADHD responded to EPA supplementation with significant reductions in symptoms, but there were no effects in the whole group with ADHD; (4) ToM ability was related to LCPUFAs, but not to any other cognitive measures as working memory, inhibition and problem-solving. To conclude, these results indicate that fatty acid status in breast-milk at birth affect general cognitive function in children at 6.5 years of age, including ToM. Short-term intervention with omega-3 fatty acids does not affect cognition in children with ADHD, but improves clinical symptoms as assessed by means of teacher ratings. These results further indicate that hot executive function and social cognition may be an area of interest for future research. / Syftet med denna avhandling var att undersöka möjliga effekter av omega-3 fettsyror för barns kognition och beteende. Både kortsiktiga och långsiktiga effekter undersöktes och studierna involverade både barn med typisk utveckling och barn med ADHD. De specifika syftena var att undersöka; (1) amning i relation till barns kognitiva utveckling; (2), relationen mellan långa fleromättade fettsyror (LCPUFA) i mammans bröstmjölk och barns kognition; (3) effekter på kognition och beteenden hos barn med ADHD av ett EPA tillskott; (4) om LCPUFA hade några differentiella effekter på arbetsminne, inhibering eller Theory of Mind (ToM). De huvudsakliga slutsatserna var följande; (1) amningslängden var positivt korrelerad med barnens intelligenskvot (IK); (2) LCPUFA i bröstmjölken var associerad med barnens ToM och IK, kvoten DHA/AA, tillsammans med amningslängd och graviditetslängd förklarade 76% av variansen i totala IK; (3) subgrupper av barn med ADHD svarade på EPA behandlingen med signifikant reducerade symptom, men för hela gruppen med ADHD hittades inga effekter; (4) ToM var relaterat till LCPUFA, men inga andra kognitiva mått som arbetsminne, inhibering eller problemlösning. Sammanfattningsvis indikerar dessa resultat att fettsyrestatus i bröstmjölk påverkar generell kognitiv förmåga, samt ToM, hos barn 6,5 år gamla. Korttidsintervention med omega-3 fetter påverkar inte kognition hos skolbarn med ADHD, men minskar kliniska symptom skattade i lärarskattningsskalor. Vidare indikerar resultaten att ”heta” exekutiva funktioner och social kognition kan vara av intresse för framtida forskning.

Denna studie utreder vad experter inom stressrelaterad utbrändhetanserär viktigafunktioner och viktiga egenskaperi användargränssnittet hos en artificiellt intelligent coach,när användarens aktivitetssvårigheter är orsakade av stress. Studien utreder ocksåom de funktioner och egenskaper som framhålls av stressexperterna kan generaliseras och användas av personer med andra kognitiva funktionsnedsättningar som har liknande aktivitetssvårigheter.Deltagare i studien varfyrastressterapeuter påen stressklinik, nioboendehandledare i kommunalverksamhetsamtenarbetsterapeut från en vårdcentral. Deltagarna behandlar och ger stöd till personer diagnostiserade med bland annat utbrändhet, attention deficit hyperactivitydisorder (ADHD) och autism spectrum disorder (ASD).För att svara på frågorna gjordes en kvalitativ studiemed analysmetoden grounded theory (GT).Datainsamlingen har skett i fokusgrupps-intervjuerochsemistrukturerad intervju. Det insamlade materialet har under hela arbetets gång jämförts medvarandra (constant comparative technique-CCT). Slutsatsen är att experterna vill ha ett verktyg som är anpassningsbart till individen, medger ökad självkännedom och ska utgöra ett komplement till nuvarande behandlingeller stöd. Att en kalenderfunktion med särskilda egenskaper är en bra bas för gränssnittet har bekräftats vid en av intervjuerna.Ett naturligt steg för framtida forskning är att utvärdera teorierna för gränssnittet tillsammans med de tilltänktaanvändarna. Annan intressant vidare forskninginom artificiell intelligens (AI) är om man kan skapa algoritmer som effektivt kan förutspå och föreslå balanserade aktivitetsscheman för användaren. / This study examines what experts in exhaustive disorder find are important functions and important features in the user interface for anartificially intelligent coach when the users’activity difficulties are caused by stress and if the functions and featuressuggested bythe stress-experts can be generalized and used by persons with neurocognitive disorders with similar activity difficulties. Participants in the study werefour stress-therapists at astress clinic, nine social service workers ata municipaldepartment, one occupational therapist froma health centre.The participants provide support for people diagnosed with among other thingsExhaustive disorder, Attention Deficit Hyper Disorder (ADHD) andAutism Spectrum Disorder (ASD).To answer these questions a qualitative studywas conducted and analysed with theGrounded Theory (GT)method. Data has been collected through focus-group interviews and semi-structured interviews.The gathered material has been constantly compared with each other (Constant Comparative Technique -CCT) and the conclusion is that the experts want a tool thatis adaptable to the individual, facilitatesself-awareness and shouldcomplement the current treatment/support.Acalendar function with certain propertiescould provide agood base for the interfaceand thishas been confirmed inone of the interviews. A natural next step for future research is to evaluate the interface theories with the proposed users.Other interesting research in artificial intelligence (AI) would be to examine the possibilities of creating algorithms that could predict and suggest balanced activity patterns for the user.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar det subjektiva och objektiva minnet hos personer i åldrarna 65–75, samt om det finns någon relation mellan det upplevda subjektiva minnet och den objektiva minnesprestationen i relation till mängden fysisk aktivitet hos deltagarna. Urvalet bestod av 121 deltagare i åldrarna 65–75. Fysisk aktivitet mättes med Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). Det subjektiva minnet mättes genom att deltagarna fick självskatta sitt minne på en skala, samt svara på hur de jämförde sitt minne med personer i deras ålder och om personer i deras omgivning tycker att de har dåligt minne. De exekutiva funktionerna inhibering och shifting mättes med testerna Flanker, Simon, Local Global och Number Letter. Antalet korrekta svar på testen användes som utfallsvariabel. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan fysisk aktivitet och självskattat subjektivt minne, fysisk aktivitet förklarade 8.9% av variansen. Det var dock ingen signifikant relation mellan fysisk aktivitet och objektiva minnesprestationer. Interventioner som syftar till att öka äldre individers nivå av fysisk aktivitet kan vara fördelaktigt för att minska risken att drabbas av subjektiv minnesnedsättning. / The aim of this study was to investigate how physical activity affects the subjective and objective memory of people aged 65-75, and whether there is any relationship between the perceived subjective memory and the objective memory performance in relation to the amount of physical activity in the participants. The sample consisted of 121 participants aged 65-75. Physical activity was measured with the Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). The subjective memory was measured by the participants having to self-estimate their memory on a scale, as well as responding to how they compared their memory to people their age and whether people around them think they have poor memory. The executive functions inhibition and shifting were measured with the Flanker, Simon, Local Global and Number Letter tasks. The outcome variable was the total amount of correct answers. The results showed a significant relationship between physical activity and self-rated subjective memory, physical activity explained 8.9% of variance. Furthermore, there was no significant correlation between physical activity and objective memory performance. Interventions aimed at increasing the level of physical activity of older individuals may be beneficial in reducing the risk of subjective memory impairment.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.

Digitalisering av svensk skola är ett aktuellt ämne inom forskning och något som påverkar lärare och elevers vardag i skolan, främst i form av införandet av 1:1. Forskning visar att elever i högstadieålder befinner sig i en kritisk utvecklingsfas av de exekutiva funktionerna. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger på högstadiet ser på elevdatorer i undervisningen av elever i svårigheter relaterade till exekutiva funktioner. Halvstrukturerade livsvärldsintervjuer har genomförts med nio pedagoger. Den insamlade empirin har efter transkribering bearbetats genom tematisk analys utifrån studiens frågeställningar samt teoretiska utgångspunkter i form av valda begrepp ur läroplansteori och ur TPACK-modellen. Därefter har resultatet diskuterats utifrån tidigare forskning och specialpedagogiska perspektiv. Slutsatsen är att adekvat digital kompetens hos pedagoger är en förutsättning för skapande av goda inkluderande lärmiljöer, vilket i nuläget är ett fält som behöver utvecklas och beforskas vidare.

Historiskt sett har forskning fokuserat på de fysiska förmågorna inom idrott. På senare tid har forskare dock börjat att intressera sig mer för de kognitiva aspekterna inom idrott, framför allt inom lagsport. En idrott som spelas i ett högt tempo och möjligtvis ställer krav på kognitiva förmågor och uppmärksamhetsfunktion är ishockey. Frågan är därför om ishockeyspelare har kognitiva egenskaper som skiljer sig från personer i allmänhet?  Denna studie undersökte de exekutiva funktionerna hos ishockeyspelare och jämförde resultaten mot ett urval ur normalpopulationen. De exekutiva funktioner som undersöktes i denna studie var impulskontroll, kognitiv flexibilitet, och uppdatering av arbetsminne. Deltagarna delades in i två grupper. Den ena gruppen bestod av 18 ishockeyspelare på olika nivåer, 12 kvinnor och 6 män, med en medelålder på 23,4 år (SD=4,46). Den andra gruppen vilken representerades normalpopulationen bestod av 22 individer, 9 kvinnor och 13 män, med en medelålder på 25,5 år (SD=3,99). [DS1] [KS2] Samtliga deltagare fick besvara en enkät med bakgrundsfrågor samt genomföra totalt fem kognitiva tester. Testerna som genomfördes var ett Flanker test, ett Local-Global test, ett 3-back test, samt två hockeymodifierade versioner av Flanker och 3-back. Först genomfördes deskriptiva analyser, sedan en Pearson korrelationsanalys och till sist envägs-ANOVAs. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan ishockeyspelare och övriga deltagare i något av de kognitiva testen. Resultaten från denna studie tyder därför på att det inte finns någon skillnad mellan ishockeyspelare och normalpopulationen i impulskontroll, kognitiv flexibilitet och arbetsminne. Framtida studier bör undersöka om det finns andra kognitiva förmågor än de som undersöktes i denna studie som särskiljer hockeyspelare från personer i allmänhet, samt om sportslig nivå eller spelarens position kan spela en roll. / Historically, science has mainly focused on physical abilities in sports. However, in recent years researchers have started to focus also on cognitive abilities, especially within team sports. One sport which is played in a fast pace and which potentially can be demanding for cognitive and attentional abilities is ice hockey. It begs the question, does ice hockey players have cognitive abilities that differ from people in general? This study investigated executive functions among hockey players and compared them to the results of the normal population. The executive functions investigated were inhibition, cognitive flexibility, and updating of working memory. Participants were divided into two groups. One group consisted of 18 ice hockey players at different professional levels, 12 women and 6 men, with an average age of 23,4 years (SD=4,46). The other group that represented the normal population consisted of 22 individuals, 9 women and 13 men, with an average age of 25,5 years (SD=3,99).[DS1] [KS2]  All participants answered a survey containing background questions and conducted five cognitive tests. The cognitive tests were Flanker, Local-Global, 3-back and lastly two hockey modified versions of the Flanker and 3-back test. First, descriptive analyses were conducted, secondly Pearson correlations, and lastly one-way ANOVAs. Result showed no significant difference between hockey players and the normal population on any of the cognitive tests. Therefore, results from this study suggests that there are no differences between ice hockey players and the normal population in inhibition, cognitive flexibility and working memory. Future studies should investigate if there are other cognitive abilities than those included in this study that differentiate hockey players from the normal population, and investigate if level of expertise and the players position may play a role.

Previous investigations into executive functions among athletes, particularly in team sports, have reported greater functioning for those in the highest level of competition. One such sport that has received less attention in research is ice hockey. The present study aimed to compare the performances of ice hockey players in different levels of competition on measures of inhibition, shifting, and updating. Furthermore, it hypothesised that athletes in higher competitive divisions would outperform those in lower divisions. With this aim in mind, 17 ice hockey players from different divisions of the Swedish national hockey league were recruited and completed a flanker task, local-global task, and 3-back task, as well as two alternate tasks featuring hockey-specific stimuli. Comparisons between high-skill and low-skill athletes were insignificant for inhibition and updating measures, while the comparison for shifting favoured low-skill athletes. This finding did not extend to a comparison between elite and non-elite players. The results do not support the given hypothesis, and future investigations should recruit a larger sample in order to further clarify the findings of low-skill outperforming high-skill athletes. / Tidigare undersökningar av exekutiva funktioner hos idrottare, särskilt inom lagsporter, har påvisat bättre förmågor hos deltagande i de högsta divisionerna. En lagsport där mindre fokus har lagts inom forskningen är ishockey. Denna studie syftade att jämföra presterande av ishockeyspelare inom olika tävlingsdivisioner på test av inhibering, kognitivt växlande, och uppdatering. Studien hade som hypotes att spelare i högre divisioner bör prestera bättre i jämförelse med de i lägre divisioner. 17 ishockeyspelare rekryterades från olika divisioner inom den svenska hockeyligan och de utförde ett flanker-test, ett local-global-test och ett 3-back-test. De utförde även två alternativa uppgifter med hockeyspecifika stimuli. Jämförelserna mellan ”high-skill” och ”low-skill”-spelare var icke-signifikanta för inhiberings- och uppdateringsmåtten och jämförelsen på kognitivt växlande påvisade att ”low-skill”-spelare presterade bättre. Detta påvisades dock inte för elitspelare mot icke-elitspelare. Resultaten ger inte stöd till hypotesen, och ytterligare studier med en större datainsamling bör vidare examinera om spelare i lägre divisioner presterar bättre i jämförelse med de i högre divisioner.

Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av sin skolgång, mer specifikt kvinnor som fått ADHD-diagnos senare i livet. Teori: Studien utgår ifrån en kvalitativ och induktiv ansats med KASAM som teoretisk referensram. Metod: Genomförande av studien skedde utifrån semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 22-56 år diagnostiserade med ADHD mellan 18-54 års ålder. Intervjuerna, som spelades in och sedan transkriberades, varade mellan 45 till 60 minuter. Resultat: Resultatet visar att det för respondenterna har varit en utmaning att ta sig igenom grundskolan på grund av funktionsnedsättningen ADHD. Det innebar psykiska pålagringarna av att vara annorlunda, vilket respondenterna bär med sig i livet. Respondenterna upplevde även att skolans kunskapskrav inte var anpassade till deras förmågor, vilket innebar en avsaknad av stöd i skolan och av omgivningen. Diagnostiseringen förde med sig att respondenterna upplevde en lättnad och acceptans. Slutsats: Framtida forskning bör ge en djupare kunskap och förståelse utifrån vad som är unikt hos flickor och kvinnor med ADHD. För att öka förståelse och uppmärksamhet från omgivningen, med hjälp med strategier och stöd för att få så bra förutsättningar som möjligt för att kunna prestera i skolan. Detta skulle kunna minska risken av att drabbas av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt öka känslan av sammanhang. / Purpose: The purpose is to investigate women's experiences of their schooling, more specifically women who received an ADHD diagnosis later in life. Theory: The study is based on a qualitative and inductive approach with KASAM as a theoretical frame of reference. Method: Implementation of the study was based on semi-structured interviews with eight women aged 22-56 diagnosed with ADHD between the ages of 18-54. The interviews, which were recorded and then transcribed, lasted between 45 and 60 minutes. Results: The results show that it has been a challenge for the respondents to get through primary school due to the disability ADHD. It meant the psychological implications of being different, which the respondents carry with them in life. The respondents also felt that the school's knowledge requirements were not adapted to their abilities, which meant a lack of support in the school and in the environment. The diagnosis brought with it that the respondents experienced a sense of relief and acceptance. Conclusion: Future research should provide a deeper knowledge and understanding based on what is unique in girls and women with ADHD. To increase understanding and attention from the environment, with the help of strategies and support to get the best conditions possible to be able to perform in school. This could reduce the risk of suffering from comorbidity in the form of mental illness and addiction problems and increase the feeling of context.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i grundläggande kognitiva förmågor mellan högpresterande idrottare och amatörer. I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades datan in från deltagare som rekryterades från ett idrottsgymnasium, en elitklubb och ett antal från personliga kontakter via ett bekvämlighetsurval. 39 deltagare deltog i studien i åldrarna 15-39, 21 högpresterande idrottare (M= 20.48, SD= 5.77) och 18 amatörer (M= 19.44, SD= 4.79). De grundläggande kognitiva förmågorna mättes med fyra kognitiva test: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test och Digit Symbol Substitution Test. Dessa valdes ut för att mäta uppmärksamhet, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan högpresterande idrottare och amatörer i den grundläggande kognitiva förmågan bearbetningshastighet där gruppen av högpresterande idrottare nådde högre värden i mätningarna. Inga signifikanta skillnader uppdagades i de grundläggande kognitiva förmågorna uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Studiens resultat indikerar på att framtida forskning bör ta hänsyn till typ av idrott hos atleten i en urvalsprocess för en tydligare jämförelse. Frågan kring skillnader i grundläggande kognitiva förmågor är mer komplex än en uppdelning mellan högpresterande idrottare och amatörer. / The purpose of this study was to investigate possible differences in basic cognitive ability between high-performing and amateur athletes. In this quantitative cross-sectional study the data was collected from participants that were recruited from a highschool, an elite club and through personal contacts. 39 Participants participated in the study ages 15-39, 21 high-performing athletes (M= 20.48, SD= 5.77) and 18 amateur athletes (M=19.44, SD= 4.79). The basic cognitive abilities were measured with four tests: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test and Digit Symbol Substitution Test. These were selected to measure attention, processing speed, and executive functions. The results showed a statistically significant difference between high-performing athletes and amateur athletes in the basic cognitive ability processing speed where the high-performing athletes showed a higher processing speed than amateur athletes. No significant differences were detected in the basic cognitive abilities of attention and executive functions. The results of the study indicate that future research should take into consideration the type of sport the athlete is involved in for a selection process with a clearer comparison. The differences in basic cognitive abilities is more complex than the comparison between high-performing and amateur athletes.

The purpose of the present study was to evaluate to what extent executive functioning has an impact on aggressive and violent behavior contextualized within football supporters. The sample consisted of 142 (111 males and 31 females) football supporters, between 16-71 years old (M=34,58, SD=12,53) who, during the 2022 season of the Swedish football league “Allsvenskan” visited at least one game. Results showed an association between aggressive and violent behavior contextualized within football supporters and certain aspects of executive functions, as well as self-control. The association did not significantly differ depending on frequency of game-day attendance, thus indicating the presence of the association for various subgroups of supporters. The results are in line with previous research on the association between executive functions and aggressive and violent behavior. The present study is one of the few studies adopting a bio-/neurological perspective on football violence. Thus indicating that more research is warranted on this specific topic, as well as a need for a re-evaluation of strategies preventing football violence. / Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning exekutiva funktioner hos fotbollssupportrar har en inverkan på aggressivt och våldsamt beteende kontextualiserat inom fotbollen. Urvalet bestod av 142 (111 män och 31 kvinnor) fotbollssupportrar mellan 16–71 år (M=34,58, SD=12,53) som under säsongen 2022 i den svenska fotbollsserien “Allsvenskan” besökte minst en match. Resultaten påpekade en association mellan aggressivt och våldsamt beteende inom fotbollen och särskilda aspekter av exekutiva funktioner samt självkontroll. Associationen skiljde sig inte signifikant beroende på besöksfrekvens vid matcher, vilket pekar på att associationen existerar hos flertalet olika typer av supportrar. Resultaten går i linje med tidigare studier som undersökt associationen mellan exekutiva funktioner och aggressivt och våldsamt beteende. Den aktuella studien är en av få studier som applicerat ett bio-/neurologiskt perspektiv på våld inom fotbollen. Detta pekar på behovet av fortsatt forskning inom ämnet samt ett behov av att omvärdera strategierna ämnade att förhindra våld inom fotbollen.