<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.</p>

<p>My goal with this thesis was to investigate how educational material in the subjects of history, geography and social studies relate to the fact that Sweden has a history marked by prejudice and racism.I have chosen to focus on four areas in the Swedish history that I think deserves some special attention, these four areas have been: the Swedish slave trade on the island of Saint Barthelemy in the eighteenth century, Swedish eugenics and oppression of the Sami people, forced sterilization services during the twentieth century and Sweden's aid and concessions to Nazi Germany during World War II. With these areas in focus I’ve studied three textbooks in the courses Geography A, Civics A and History A to se how they deal with prejudice and racism in the Swedish history.</p><p>The result I have come to is that none of the books addresses all four of the areas I’ve focused on. Even if the books are taken as a whole the image that they convey is not adequate. In the event that the four areas that I’ve focused on been mentioned the information have been scant and rarely, if ever, has Sweden been paired with phenomenons like racism, slavery, colonialism, eugenics, forced sterilization, etc. All these concepts (apart from racism) are treated in comparison to other countries and in some cases, even moral advice, or condemnations occurred in connection therewith. Racism as a phenomenon is not discussed in any of the books, creating a further gap in the history these books create. The consequence of this would be that the teaching teachers need to compensate for the shortcomings of these books to meet the guidelines and objectives governing documents set up. If such compensatory education does not take place there is a risk that the areas I have chosen to focus on will fall into oblivion and the lessons we can learn from history could be lost.</p>

<p>I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar. Jag tycker mig se tydliga skillnader kring vilka ord som förekommer till de olika instrumentalistgrupperna. Respondenternas uppfattning om vilket kön instrumentalisterna har är i de flesta fall väldigt överensstämmande</p> / <p>In my degree project I have chosen to examine the thoughts that exist around who plays which instrument. What kind of words –related to looks and personality - do students at a Swedish university of music associate with the following instrumentalists: classical tuba player, folk music violinist, classical flutist, afro singer, afro drummer, classical pianist? Which gender, looks and personality do they think the respective instrumentalist have? Through a survey, I have attempted to answer this. I handed out the surveys to students at a Swedish university of music, and to music students at a Swedish folk high school. From a total of 201 surveys, 49 responded. I think there are clear differences concerning which words relate to the different instrumentalists. The respondents’ opinion regarding the gender of the instrumentalists are generally in accordance.</p>

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar. Jag tycker mig se tydliga skillnader kring vilka ord som förekommer till de olika instrumentalistgrupperna. Respondenternas uppfattning om vilket kön instrumentalisterna har är i de flesta fall väldigt överensstämmande / In my degree project I have chosen to examine the thoughts that exist around who plays which instrument. What kind of words –related to looks and personality - do students at a Swedish university of music associate with the following instrumentalists: classical tuba player, folk music violinist, classical flutist, afro singer, afro drummer, classical pianist? Which gender, looks and personality do they think the respective instrumentalist have? Through a survey, I have attempted to answer this. I handed out the surveys to students at a Swedish university of music, and to music students at a Swedish folk high school. From a total of 201 surveys, 49 responded. I think there are clear differences concerning which words relate to the different instrumentalists. The respondents’ opinion regarding the gender of the instrumentalists are generally in accordance.

My goal with this thesis was to investigate how educational material in the subjects of history, geography and social studies relate to the fact that Sweden has a history marked by prejudice and racism.I have chosen to focus on four areas in the Swedish history that I think deserves some special attention, these four areas have been: the Swedish slave trade on the island of Saint Barthelemy in the eighteenth century, Swedish eugenics and oppression of the Sami people, forced sterilization services during the twentieth century and Sweden's aid and concessions to Nazi Germany during World War II. With these areas in focus I’ve studied three textbooks in the courses Geography A, Civics A and History A to se how they deal with prejudice and racism in the Swedish history. The result I have come to is that none of the books addresses all four of the areas I’ve focused on. Even if the books are taken as a whole the image that they convey is not adequate. In the event that the four areas that I’ve focused on been mentioned the information have been scant and rarely, if ever, has Sweden been paired with phenomenons like racism, slavery, colonialism, eugenics, forced sterilization, etc. All these concepts (apart from racism) are treated in comparison to other countries and in some cases, even moral advice, or condemnations occurred in connection therewith. Racism as a phenomenon is not discussed in any of the books, creating a further gap in the history these books create. The consequence of this would be that the teaching teachers need to compensate for the shortcomings of these books to meet the guidelines and objectives governing documents set up. If such compensatory education does not take place there is a risk that the areas I have chosen to focus on will fall into oblivion and the lessons we can learn from history could be lost.

I vår undersökning vill vi synliggöra hur ungdomar tänker kring homosexualitet. Forskning kring ämnet homosexualitet bland ungdomar är viktigt för att visa alla de fördomar som finns i skolan och övriga samhället som i sin tur leder till att ungdomar med avvikande sexualitet mår psykiskt dåligt. Ämnet homosexualitet är ett brett forskningsområde. I vår undersökning har vi valt att behandla kunskapsbakgrunden med både avhandlingar, vetenskapliga artiklar, rapporter och organisationers information för att få en heltäckande bakgrund av vårt ämnesval. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi delat ut enkäter till tre olika gymnasieklasser. Genom vårt resultat, som vi tolkade utifrån psykosociala teorier och forskning, kunde vi se att tjejer överlag har en mer positiv inställning till homosexualitet än killar samt att de ungdomar som hade någon form av relation till en homosexuell person hade en större acceptans till ämnet. / In this study we want to illustrate how youth thinks and feels about homosexuality. Studying just this has been shown to be very important, to show youth and society how prejudice and bad attitudes against the subject can produce psychological problems among youth with deviating sexualities. Homosexuality is a very large area of study. We have chosen to focus our study on the knowledge-background, dissertations, scientific articles, reports, and different organisation’s information to try and completely cover the subject we have chosen. We made a qualitative questionnaire, which we then handed out to tree different classes in the upper secondary school for answering. Through our results, which we concluded based on the psychosocial theories and scientific studies earlier made in this area, we could see that females in general had a more positive approach to homosexuality than males. It also showed that males/females who could relate to, or knew a homosexual individual had a bigger understanding and where more tolerating to it.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.

This thesis presents a research of Swedes view on sex tourism in Thailand. This research is showing how Swedes sees sex tourism in Thailand and what kind of thoughts they have about it. This research also shows the Swedish view on sex tourism in Thailand and how it differs from the view of the Swedish media and their opinion about the subject. Furthermore, this research shows that the view of this subject differs depending on the respondents’ experience of travelling in Thailand. It becomes more important to study this subject with increasingly numbers of Swedes travelling to Thailand and more people find a partner in the country. This has led to a growing minority of Thai people in Sweden, which has to live with the prejudices of the Swedes. That is why it is so important to show what this prejudices are and why they exist. This topic is rather hard to study because of the sensitivity of the subject as well as people’s fixed opinions regarding this subject. It is easy to make politics of the subject because of these strong opinions, but we have tried to stay away from these already fixed opinions and instead tried to observe other peoples fixed opinions and how these fixed opinions effecting Thai women living in Sweden. It is important to understand how people’s prejudices affect the view of a country especially when it comes to tourism development.

In the media, one type of prejudice is often discussed as isolated from other types of prejudice. For example, after Breivik’s massacre, intolerance toward Muslims was intensely debated (for good reasons). However, his manifesto also disclosed extreme attitudes towards women and gays, a fact which passed without much notice. Still, in understanding why some individuals are so extremely intolerant compared to others, the psychological unity underlying different kinds of prejudice (e.g., racism, sexism) needs to be considered. This psychological unity, referred to as generalized prejudice, provided the starting point for personality theories on prejudice because it suggests that some people are simply more biased than other people in principle. Today it is well known that two basic personality characteristics, agreeableness and openness to new experiences, are powerful predictors of prejudice. However, more precisely what these variables can, versus cannot, explain has received little attention. Consequently, the aim of this thesis was to provide a more fine-grained analysis of generalized prejudice and its personality roots. Paper I demonstrated that personality mainly accounts for variance shared by several prejudice targets (generalized prejudice) whereas group membership mainly predicts unique variance in prejudice towards a particular target group. Thus, personality and group membership factors explain prejudice for different reason, and do not contradict each other. Paper II demonstrated, across three studies, that agreeableness and openness to experience are related to self-reported (explicit) prejudice, but not automatically expressed (implicit) biases. Personality seems informative about who chooses to express devaluing sentiments, but not who harbors spontaneous biases. Finally, Paper III examined the assumption that personality explains (explicit) generalized prejudice because some people simply favor their own group over all other groups (ethnocentrism). Providing the first direct test of this assumption, the results from three studies suggest that while agreeableness and openness to experience explain generalized prejudice, they do not account for purely ethnocentric attitudes. This indicates a fundamental difference between ethnocentrism and generalized prejudice. All in all, self-reported personality seems to have little to do with spontaneous group negativity or simple ingroup favoritism. However, personality strongly predicts deliberate and verbalized devaluation of disadvantaged groups. / I media diskuteras ofta fördomar mot en viss grupp som helt skilda från fördomar mot andra grupper. Efter Breivik’s massaker debatterades till exempel intolerans mot muslimer i stor utsträckning, men det diskuterades inte mycket kring att han även uttryckt extrema åsikter om kvinnor och homosexuella. Likväl är den gemensamma nämnaren i sådana attityder av yttersta vikt för att förstå varför vissa individer är mer intoleranta än andra. Tidigare forskning visar att personer som är mer rasistiska än andra också tenderar att vara mer sexistiska, samt nedvärdera till exempel, handikappade människor. Den gemensamma nämnare i sådana attityder kallas generaliserad fördomsfullhet och utgör grundbulten i personlighetsteorier om fördomar då det pekar på att somliga alltid tycks ogilla/nedvärdera utsatta grupper. Idag är det även välkänt att två personlighetsvariabler, vänlighet och öppenhet för nya erfarenheter, beskriver vem som uttrycker mer fördomar än andra. Däremot har det inte ägnats mycket kraft åt frågan vad exakt det är som dessa variabler förklarar, respektive inte förklarar. Syftet med avhandlingen var därmed att erbjuda en mer detaljerad analys av kopplingen mellan personlighet och generaliserad fördomsfullhet. Artikel I visade att personlighet förklarar den gemensamma nämnaren i olika typer av fördomar, medan grupptillhörighet (exempelvis kön) förklarar skillnader som är unika för fördomar mot en viss grupp (kvinnor). Personlighet och grupptillhörighet kompletterar alltså varandra som förklaringar snarare än att vara motsägelsefulla, såsom vissa forskare menat. Tre studier från Artikel II visade att vänlighet och öppenhet till nya erfarenheter hänger samman med viljekontrollerade fördomar, men inte spontana negativa associationer. Målet med Artikel III var att undersöka om personlighet förklarar fördomar av anledningen att vissa alltid favoriserar sin egen grupp över andra grupper (så kallad etnocentrism). Denna tanke har tagits för givet inom forskning om fördomsfullhet, men antagandet har inte testats empiriskt. Resultaten från tre studier pekar på att, till skillnad från generaliserad fördomsfullhet, så visar etnocentrism i sig inte på några starka samband med personlighet. Sammanfattningsvis så hänger varken vänlighet eller öppenhet ihop med spontan gruppnegativitet eller att ogilla ”de andra”. Däremot så pekar personlighetsfaktorer i stor utsträckning på vem som väljer att uttryckligen nedvärdera utsatta grupper.

The aim of this scientific essay is to illuminate perceptions and interpretations about children's deviant behavior and how it affects the educators attitudes towards these children. The starting point for the essay is two different self-perceived situations where I experienced that "deviant" behavior and behaviors that causes trouble, referred to as “trouble-making” behaviors, quickly and carelessly identifies as consequences of the neuropsychiatric disability ADHD. The “diagnosis-label” creates a feeling of uncertainty for me because I know from experience that it provides more support and understanding of children's behaviors. At the same time, the instant association to ADHD leads to disregarding of other factors that generate "trouble-making" behaviors. The "problems" are not always connected to a disability, but a diagnosis of a disability provides, in reality, faster, more structured and well-designed support for the child compared to a child who shows "trouble-making" behaviors without a diagnosis. Therefore, it is interesting to investigate other circumstances that can create "trouble-making" behaviors and question function of the diagnosis as a creator of greater understanding of these behaviors. I would like to highlight different perspectives of behaviors that are perceived as deviating and negative, to create opportunities for educators to provide children support without the need of a disability to explain the reason why the child needs support. Greater knowledge of children's "trouble-making" behaviors can lead to more personalized support actions for the child, and to an understanding of how interpretations and prejudices influence children's ability to develop advantageous strategies for managing individual difficulties. The survey is based on the questions: What is “abnormal behavior” in preschool children? Can there be other causes of "trouble-making" behaviors than consequences of a neuropsychiatric disfunction? What significance does a formal diagnosis have for preschool children? / Syftet med denna vetenskapliga essä är att synliggöra föreställningar och tolkningar kring barns avvikande beteenden i förskolan och hur de påverkar pedagogers förhållningssätt gentemot dessa barn. Utgångspunkten för uppsatsen är två olika självupplevda situationer där jag fått känslan av att ”avvikande” och ”problemskapande” beteenden snabbt och ovarsamt identifieras som följder av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Jag själv känner en viss osäkerhet beträffande ”diagnos-stämpeln” eftersom jag av erfarenhet vet att en diagnos ger mer stöd och förståelse för barns beteenden, samtidigt som den hastiga kopplingen till ADHD resulterar i att andra faktorer som genererar ”problemskapande” beteenden negligeras. ”Problemen” är inte alltid är orsakade av en funktionsnedsättning men en diagnos ger, i realiteten, snabbare, mer strukturerade och välutformade stödinsatser för barnet jämfört med ett barn som uppvisar ”problemskapande” beteenden utan en diagnos. Därför är det intressant att undersöka andra omständigheter som kan ge upphov till ”problemskapande beteenden” och ifrågasätta diagnosens funktion som skapare av större förståelse för dessa beteenden. Jag vill synliggöra olika perspektiv på beteenden som uppfattas som avvikande och negativa för att på så sätt skapa möjligheter för pedagoger att ge barn stöd utan att orsaken till att barnet är i behov av stöd måste vara en funktionsnedsättning. Bredare kunskap om barns ”problemskapande” beteenden kan dels leda till mer anpassade stödinsatser för barnet, dels till förståelse för hur tolkningar och fördomar påverkar barns möjligheter att utveckla strategier som är mest fördelaktiga för att hantera individuella svårigheter. Undersökningen utgår från frågorna: Vad är ett avvikande beteende i förskolan? Finns det andra orsaker till ”problemskapande beteenden” som inte har med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att göra? Vad har en formell diagnos för betydelse för barn i förskolan?