The study was based on cognitive biases with the aim of investigating the extent to which the individual's physical appearance affects the hiring process, and whether individuals who are perceived as more attractive are ascribed more positive characteristics. The study was conducted with a quantitative method, where the data collection was done via an online survey with 62 respondents, the majority of whom had previous experience of decision- making in a recruitment context. The respondents were asked to rate perceived attractiveness, characteristics and employability in four different individuals by looking at different facial images. All questions and rating scales on the questionnaire were based on the validated instruments Competence and warmth scale (CWS) and Job Suitability Scale (JSS). The results showed that more attractive people have a higher mean value than less attractive people in CWS and JSS. It was concluded that the individual's appearance has a significant impact in the hiring process, and that there is a tendency to attribute more positive characteristics to people who are considered more attractive compared to those who are judged to be less attractive. / Studien utgick från kognitiva fördomar med syftet att undersöka i vilken grad individens fysiska utseende påverkar anställningsprocessen, samt om individer som uppfattas som mer attraktiva tillskrivs mer positiva egenskaper. Studien genomfördes med en kvantitativ metod, där datainsamlingen skedde via en online-enkät med 62 respondenter, varav majoriteten hade tidigare erfarenhet av beslutsfattande inom rekryteringssammanhang. Respondenterna fick skatta upplevd attraktivitet, egenskaper och anställningsbarhet hos fyra olika individer genom att titta på olika ansiktsbilder. Samtliga frågor och skattningsskalor på enkäten utgick utifrån de validerade instrumenten Competence and warmth scale (CWS) och Job Suitability Scale (JSS). Resultatet visade att mer attraktiva personer har högre medelvärde än mindre attraktiva personer i CWS och JSS. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att individens utseende har en betydande inverkan i anställningsprocessen, samt att det finns en tendens att attribuera mer positiva egenskaper till personer som anses vara mer attraktiva jämfört med de som bedöms som mindre attraktiva.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ”den traditionella hemmafrun”. Syftet med vår studie är att få kunskap och att undersöka hur dessa kvinnor uppfattar sig själva och hur samhället uppfattar deras identitet samt i vilket sammanhang deras identitet förändras. Vi har valt att utgå utifrån olika teoretiska utgångspunkter så som integration, identitet, kulturell identitet, dubbla identiteter, fördomar och tillhörighet och utanförskap som kommer att användas i vår analys av intervjuresultatet. Med en kvalitativ metod ville vi besvara forskningsfrågorna: Hur uppfattar kvinnorna själva sin egen identitet? Hur tror de att andra i omgivningen uppfattar deras identitet? Hur förändras identiteten i olika sammanhang? Känner kvinnorna sig integrerade i det svenska samhället eller exkluderade? Vilka fördelar, respektive nackdelar finns det med att ha dubbla identiteter eller en identitet? / Abstract "Welcome home again" – a study of immigrant women’s identity changes in the Swedish society. In our research, we intend to highlight the identity formations and changes of young immigrant women. These young women live under the influence of two cultures where their belonging to their “origin” is often determined by an essentialist approach, which indicates that it is defined by a common origin and a specific cultural belonging. Yet, the women in our study suggest that their identity is shaped according to a constructionist approach, where the cultural identity is not determined by a common belonging; instead, their identity tend to change as it is constantly reconstructed in accordance with their (social) condition. We have made a selection, where we have chosen active women that have worked hard to integrate in the Swedish society, rather than the "traditional housewife". The purpose of our study is to explore, and thus understand, how these women perceive themselves, how the society perceives their identity, and how their identity changes. We have decided to proceed from different theoretical starting-points, such as integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion, that will be applied in our analysis of the interviews. By applying a qualitative method, our intention is to answer the following research questions: How do these women perceive their own identity? How do people in their surroundings perceive their identity, according to the women themselves? How does the identity change in different contexts? Do the women feel integrated in the Swedish society or do they feel excluded? What are the advantages and disadvantages of having dual identities and a single identity? Key words: first-generation immigrants, integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion.

Bakgrund: Obesitas blir allt vanligare i Sverige vilket medför fler vårdtillfällen med patienter med obesitas. Kostnaderna för obesitas och dess följder är betungande för sjukvården och samhället i stort. Dessutom beskriver patienter att de möts av diskriminerande och kränkande behandling till den grad att jämlik vård kan ifrågasättas. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med obesitas på intensivvårdsavdelning. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore & Knafl, 2005, bestående av 15 artiklar Resultat: I resultatet identifieras tre huvudkategorier. (1) Fördomars påverkan på vården (2) Inte som andra (3) Förutsättningar för vården. Intensivvårdssjuksköterskor upplever vårdsituationer där de ställs inför specifika utmaningar som patienter med obesitas medför. Genom för låg bemanning, avsaknad av riktlinjer tillsammans med stigmatiserande förutfattade meningar blir vården utmanande. Det framkommer även att medicinteknisk apparatur och hjälpmedel inte fungerar som avsett. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor visar sig bära förutfattade meningar som påverkar vården negativt. Förutom stigmatiserande synsätt råder social tafatthet kring vården av patienter med obesitas. I vården fattas personal, riktlinjer samt att medicinteknisk apparatur inte fungerar som avsett. Detta medför att risk för arbetsskada vid vården av patienter med obesitas. / Background: Obesity is becoming more common in Sweden, which leads to more care occasions with patients with obesity. The costs of obesity and its consequences are burdensome for the healthcare system and society as a whole. In addition, patients describe that they are met with discriminatory and abusive treatment to the extent that equal care can be questioned. Aim: The aim is to describe intensive care nurses' experiences of caring for patients with obesity in intensive care. Method: An integrative literature review according to Whittemore & Knafl, 2005, consisting of 15 articles Results: The result identifies three main categories. (1) Prejudices (2) Not like others (3) Conditions for care. Intensive care nurses experience care situations where they are faced with specific challenges that patients with obesity bring. Through insufficient staffing, lack of guidelines together with stigmatizing preconceived notions, healthcare becomes challenging. It also appears that medical devices and aids do not work as intended. Conclusion: Intensive care nurses are found to carry preconceived notions that affect the care negatively. In addition to stigmatizing views, there is social awkwardness surrounding the care of patients with obesity. In healthcare, there is a lack of staff, guidelines and that medical devices do not work as intended. This leads to a risk of occupational injury in the care of patients with obesity.

This thesis explores the ethical grounds for distinguishing between the treatment of beauty and intelligence in society, two innate characteristics that significantly affect individuals' life chances. Focusing on the question of whether it is ethically justifiable to treat beauty differently than other innate abilities, the thesis examines lookism and its parallels with intelligence through analyses within merit, economics, and biology. Although both beauty and intelligence are innate and impact individuals' opportunities, the analysis shows that beauty is often judged on subjective and culturally variable grounds, leading to superficial assessments and immediate conclusions about a person's value. This contrasts with intelligence, which can be linked to measurable skills and thus serves as a more objective and meritorious factor in society. However, it is acknowledged that beauty is not wholly problematic and can confer significant benefits, influencing positive social and economic outcomes. Despite these benefits, beauty, due to its subjectivity and potential for arbitrary assessment, appears as a more unjust innate characteristic compared to intelligence. These insights challenge how society values and regulates these characteristics, pointing to the need for a reassessment to promote a more equitable and just society.

Detta examensarbete undersöker hur eventuella fördomar mot Islam och muslimer ser ut och hur dessa hanteras i skolan. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med 6 elever och 3 lärare för att finna ett resultat. Studien visar att det förekommer situationer där fördomar spelar en roll i skolan. Den visar också att elever med muslimsk och icke-muslimsk bakgrund har olika tankar om vad dessa fördomar består av. Dessa fördomar ska inte påverka den situation elever befinner sig i skolan men som studien visar så förändrar de undervisningen trots allt. På grund av detta är det viktigt för lärare i alla sorters klasser att inte låta sina egna fördomar skina igenom och arbeta konstant med att försöka motverka de fördomar som resten av samhället enligt oss visar för eleverna. Studien undersöker vilka sätt lärare bäst kan genomföra detta på men också hur media påverkar fördomar och i förlängningen undervisningen.

The aim of this study is to examine Swedish social work students’ norms and values towards homosexuality and intimate partner violence in homosexual relationships, in order to establish an increased understanding for whether social work students contribute to or challenge the heteronormative beliefs that can occur in social work. Previous studies have shown that professional social workers tend to perceive individuals who are homosexual and exposed to intimate partner violence as less serious than individuals who are in a heterosexual relationship, and therefore individuals who are homosexual are more likely to receive a lesser support and treatment. Furthermore, studies show that heteronormativity is prevalent within social work education. In addition, studies show that social work education further needs to implement different sexualities and intimate partner violence, regardless the individual’s sexual orientation in the syllabus.The chosen method for this study was focus group interviews with a vignette about intimate partner violence, which was executed with social work students from two different universities in Sweden. The empirical material has been analyzed using previous studies and theoretical perspectives such as queer theory, heteronormativity and gender. The empirical material shows that social work students in Sweden do not show any heteronormative beliefs, however they tend to show and maintain biases about gender. Furthermore, the empirical material indicate that social work students have a general knowledge about intimate partner violence, however they disclose that they do not possess knowledge about the differences in intimate partner violence regarding homosexual relationships. Lastly the empirical material shows that social work students depicts that heteronormativity is prevalent within social work education, furthermore social work students claims the necessity of that the syllabus further implement a content regarding intimate partner violence and how the faculty refer to individuals who do not identify themselves as heterosexuals.

Uppsatsens syfte är att genom en multimodal kritisk diskursanalytisk metod undersöka representationen av personer med funktionsnedsättningar i två olika situationskomedier, från två olika tidsperioder. Dessa är Different Strokes, från mitten på 1980-talet, och Speechless från 2016. Fokus ligger på en karaktär från respektive situationskomedi, Kathy från Different Strokes och JJ från Speechless. Vidare är syftet också att diskutera kring huruvida representationerna kan förstärka olika stereotyper och fördomar i samhället. Urvalet består av fyra (4) avsnitt från respektive serie, det vill säga totalt åtta (8) avsnitt. Personer med funktionsnedsättningar avbildas allt som oftast på ett stereotypt vis, oftast med själva funktionsnedsättningen i fokus. Bilden som förmedlas via medier har idag stor påverkan på mottagaren. Uppsatsen kommer fram till att situationskomedierna avbildar personer med funktionsnedsättningar på ett förhållandevis stereotypt vis, vilket i relativt stor mån kan påverka hur mottagaren uppfattar personer med funktionsnedsättningar. Slutligen kommer uppsatsen också fram till att det är av största vikt att avbilda personer med funktionsnedsättningar på ett respektfullt vis. Detta kan, med stor sannolikhet, leda till att redan existerande stereotyper och fördomar förstärks och därmed också stigmat i samhället. / The purpose of the study is to investigate the representation of people with disabilities in two different sitcoms, from two different time periods. The analysis is made by a multimodal critical discourse analysis method. The sitcoms are Different Strokes, from the mid 1980s, and Speechless from 2016. The focus will be on one character from each sitcom, Kathy from Different Strokes and JJ from Speechless. Furthermore, the purpose is also to discuss whether the representations can reinforce different stereotypes and prejudices in society. The selection consists of four (4) episodes from each series, i.e. a total of eight (8) sections. People with disability are often depicted in a stereotypical way, most of the time with the disability it self in focus. The image that is conveyed via the media has a great influence on the recipients today. The study concludes that both sitcoms depicted people with disabilities in a relatively stereotyped manner, which to a relatively large extent can influence how the recipient perceives people with disabilities. The study also concludes that it is of the utmost importance to depict persons with disabilities in a respectful manner. This may otherwise lead to the strengthening of existing stereotypes and prejudices and thus stigma in society.

<p>Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på</p><ul><li>Synen på sjalen - argumenten för och emot</li><li>Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället</li></ul><p>Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.</p><p>Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:</p><ul><li>synen på sjalen i Sverige,</li><li>sjalen i västerländsk kontext och</li><li>integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”.</li></ul><p>Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.</p><p>Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.</p><p>Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.</p>

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun? Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet. Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever. Här bör skolan och lärarna aktivt medverka till att främlingsrädsla inte utvecklas till rasism. Vi har valt att göra en lokal undersökning om svenska Bollnäselevers attityder mot barn från andra länder. Vi har även tittat på om attityderna har förändrats under de tio år vi har haft invandrarbarn här i Bollnäs. Tidigare undersökningar visar ingen klar tendens om och hur attityderna har förändrats. Enligt Lange och Westins' ungdomsundersökning, 1993, kan man generellt säga att ungdomars attityder har blivit något lite mer positiva, men till svensk flyktingpolitik har ungdomarna blivit betydligt mer kritiska än tidigare. Attityder lärs in från föräldrar och närstående. Frågan är då om skolan kan påverka negativa attityder till invandrarbarnen? Jo, genom information och en personlig relation till invandrarna kan de negativa attityderna påverkas åt det positiva hållet. Vår slutsats är att invandrarbarnens situation i Bollnäs är bra och att klimatet har blivit bättre sedan 1985. Invandrareleverna är en del av skolans värld idag. De är med och leker på rasterna, okävdesorden har inte ökat under senare år, trots att det allmänna klimatet har hårdnat. Lärarna är medvetna om kulturskillnader mellan eleverna, men betonar likheter istället för olikheter. I vår undersökning säger Bollnäseleverna: ”Här har vi invandrarbarn!” / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Råsie Sigvardsson har senare bytt efternamn till "Sigvardsson-Berbres".

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på Synen på sjalen - argumenten för och emot Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor. Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp: synen på sjalen i Sverige, sjalen i västerländsk kontext och integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”. Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II. Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga. Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.