The purpose of this essay is to examine for the age discrimination towards older people in the working life. The essay practice EU-law and national law to examine the age discrimination. It also looks for the limits towards age discrimination. A presentation of the rules will make it easier to see how employers are possible to get around the ban against age discrimination. This essay also illustrates how age discrimination emerges in recruitment processes and then how to discourage age discrimination. The essay is based on material in the legal source hierarchy and literature, internet based source and reports that have a connection with the subject choice. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material.   The analyze shows that age discrimination is a fundamental right. The problem about age discrimination occurs according to the interpreting about opportunities against age discrimination. There is an opportunity for employer to get around the ban when the employee is 67 years old. Employers can also get around the ban when the costs are unacceptable in relation to hire an older person who coming up in the ages and can retrieve their pension. This hypothesis doesn’t agree with how todays working life and individual work career looks like. A recruitment process contributes to stereotypes for older persons. The reasons that contributes to stereotypes are how the pension and legal systems in the society are made and also because of peoples assessments and norms. The result of these stereotypes is involuntary retirement because older peoples get sort away in the recruitment process.   The labor law needs active provisions in the collaboration between employers and employees to countervail age discrimination in the recruitment process. In addition, the pension system and the law about employees whom is 67 years old needs to be regulated. The provisions are one way to frame same opportunities and equalities in the working life, especially for older people to get hired. / Uppsatsen har till syfte att redogöra för åldersdiskriminering riktad mot äldre personer iarbetslivet. Åldersdiskrimineringen redogörs genom att studera EU-rätt samt nationell rätt och se gränsen för åldersdiskriminering. En bild av bestämmelserna ska presenteras för att visa hur arbetsgivare har en möjlighet att kringgå förbudet mot åldersdiskriminering. Vad som även belyses är hur åldersdiskriminering kan komma att aktualiseras vid en rekryteringsprocess och vad som således kan motverka att åldersdiskriminering uppstår. Uppsatsen är baserad på material inom rättskällehierarkin samt litteratur, internet källor och rapporter som har en koppling till ämnesvalet. Materialet är sedan analyserat utifrån rättsdogmatisk metod samt rättssociologisk metod. Analysen resulterar i förbudet mot diskriminering p.g.a. ålder är en grundläggande rättighet. Problematiken kring åldersdiskriminering uppstår när undantagsmöjligheterna ska tolkas och tillämpas. Där finns ett utrymme för arbetsgivare att kringgå förbudet när arbetstagare är fyllda67 år. Dessutom går det att kringgå förbudet om det är oproportionerligt kostsamt för arbetsgivaren att anställa en äldre person som snart närmar sig pensionsåldern. Dock stämmer inte sistnämnda hypotes, sett till hur arbetsmarknaden och individens yrkeskarriär ser ut i dag. Åldersdiskriminering i en rekryteringsprocess består till stor del av omedvetna eller medvetna föreställningar om äldre personer. Orsakerna till föreställningarna är hur samhällets pensions- och rättssystem är uppbyggt samt människors värderingar och normer. Resultatet av dessa föreställningar blir ofrivillig pensionering av äldre personer i samhället för att de gallras bort i rekryteringsprocessen. För att motverka åldersdiskriminering i en rekryteringsprocess behöver lagstiftaren införa bestämmelser om ytterligare aktiva åtgärder i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom borde pensionssystemet samt 67 årsregeln omarbetas då rådande bestämmelser inte överensstämmer  med  samhällets  funktionssätt.  Åtgärderna  är  ett  sätt  att  främja  likamöjligheter och rättigheter i arbetslivet och att öka chanserna till anställning för äldre.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.

This dissertation focuses on the geographical area of Malmö, the third largest city in Sweden, and examines the majority society’s opinions and attitudes toward interracial dating, marriage and childbearing. The dissertation is driven by two theoretical frames: the theory of race as ideas constructed through the perception of visible differences and the theory of prejudice and stereotypes. Mixed methods have been chosen as a means of exploring people’s attitudes toward interracial relationships. Quantitative data was collected by means of an attitude survey and the qualitative data was collected by means of follow-up interviews with some of the respondents who participated in the survey. The study shows that although their attitudes vary depending on the different groups in question, the majority of the respondents and interviewees could imagine getting involved in interrelationships and would not react negatively if a family member got involved in such a relationship. The quantitative results address the importance of intimate contacts, in other words having friends of diverse racial and ethnic backgrounds in having more positive attitudes toward interracial dating, marriage and childbearing. Age, gender, education and the place of upbringing also affects people’s attitudes. The qualitative inquiry probes the reasoning behind the survey results and points to the complicated relations between individual attitudes and the sense of group position. The interviewees’ words depict color-blind ways of talking about attitudes toward interracial marriage and different groups. Ideas of race emerge in this color-blind reasoning and the role of visible difference is highlighted both through the quantitative and qualitative inquiries. / Denna avhandling granskar majoritetssamhällets åsikter och attityder till “interracial marriage and relationships” (blandäktenskap och annan blandrelation). Populationen för denna granskning är ett representativt urval av befolkningen i Malmö, Sveriges tredje största stad. Studien drivs främst av två teoretiska inriktningar. Den ena är teorin om “race” (ras) som innebär att race är tankar och idéer som väcks utifrån fysiska och synliga skillnader hos olika grupper. Den andra är teorin om fördomar och stereotyper. Metoden som använts för att undersöka befolkningsmajoritetens attityder är “mixed methods”. Den kvantitativa enkätstudien följs upp med kvalitativa intervjuer till en del av de svarande. Studien visar att även om det finns variationer i val av preferenser beroende på vilken grupp det handlar om, kan majoriteten av respondenterna i enkäten och intervjupersonerna tänka sig att leva i blandäktenskap eller i annan blandrelation. Majoriteten svarar också att de inte skulle reagera negativt om någon i familjen väljer att leva i ett sådant förhållande. Resultaten från den kvantitativa undersökningen tyder på ett starkt samband mellan att ha vänner med olika etnisk bakgrund och i att vara mer positiv till blandäktenskap och blandrelation. Ålder, kön, utbildningsnivå och var man är uppväxt påverkar också attityderna. Den kvalitativa undersökningen utforskar resonemangen bakom resultaten från enkäten och avslöjar en komplicerad relation mellan individers attityder och känslan av grupposition. Intervjupersonernas ordval och uttryckssätt reflekterar ett “färgblint” sätt att tala om attityder till blandäktenskap och olika grupper. I resonemangen bakom färgblindhet framkommer i både enkäten och intervjuerna tankar och idéer om “race” (ras) och betydelsen av fysiska och synliga skillnader hos olika grupper.

In a world where artificial intelligence and machine learning aregrowing and spreading in society, its impact and consequence forpeople is increasing. The technology is used in services that peopleuse every day. Both privately but also in a commercial context, forexample social media and to identify fraud in the banking sector.Previous studies show that machine learning models can givediscriminatory outcomes when it comes to, among other things,gender and ethnicity. This study aims to investigate how, in systemdevelopment projects where machine learning is used, one works tocounteract discriminatory outcomes. The study examines both thefactors that contribute to the emergence of discriminatoryoutcomes, as well as the solutions that exist to counteract theproblem. The study is conducted at a global IT consultingcompany.To investigate the area, a study, with qualitative researchmethodology, has been conducted. The empirical material has beencollected through six semi-structured interviews. All respondentswho participated in the study work within the same organization, indifferent projects and with varying experiences in the area. Therespondents have been selected through a subjective selectionbased on their experience in the field in relation to the purpose ofthe study.The results of the study show that the decisive factor for theemergence of discrimination is the training data which the modelsare trained with. The majority of solutions to counteractdiscriminatory outcomes have also been identified. The results ofthe study differ to some extent from the previous research done inthe field. Regarding factors, previous research and the results of thestudy agree that data is the decisive factor that contributes todiscriminatory outcomes arising from machine learning models.The main difference among the solutions is that previous researchshows more specific techniques, which are used to identify ormitigate discriminatory outcomes, while the results of the studyshow softer values and almost no specific techniques at all. In theresults of the study, for example, the individual is seen as a centralpart of the process instead of automatic techniques and tools.The study concludes that data is the most decisive factor indiscriminatory outcomes in machine learning models. The modelsare not discriminatory in themselves, they only reflect the trainingdata. If the data contains discrimination, the model will learn thisand ultimately give discriminatory outcomes. The very basicproblem for this is the human being, who creates the prejudices thatexist in society and from which the data is collected. At the sametime, man is a central part of the process of reducing discriminatoryoutcomes and is needed to counteract this problem. / I en värld där artificiell intelligens och maskininlärning växer ochsprids i samhället ökar samtidigt dess påverkan och konsekvens förmänniskor. Tekniken används i tjänster som människor användervarje dag. Både privat men även i ett kommersiellt sammanhang,exempelvis sociala medier och för att identifiera bedrägerier inombanksektorn. Tidigare studier visar att maskininlärningsmodellerkan ge diskriminerande utfall när det kommer till bland annat könoch etnicitet. Denna studie syftar till att undersöka hur man, isystemutvecklingsprojekt där maskininlärning används, arbetar föratt motverka diskriminerande utfall. Studien undersöker både vilkafaktorer som bidrar till att diskriminerande utfall uppstår, samtvilka lösningar som finns för att motverka problemet. Studiengenomförs på ett globalt IT-konsultbolag.För att undersöka området har en studie, med kvalitativforskningsmetodik genomförts. Det empiriska materialet harsamlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer. Samtligarespondenter som deltagit i studien arbetar inom sammaorganisation i olika systemutvecklingsprojekt samt med varierandeerfarenheter inom området. Respondenterna har valts ut genom ettsubjektivt urval baserad på deras erfarenhet inom området samt irelation med studiens syfte.Studiens resultat visar att den mest avgörande faktorn för uppkomstav diskriminering är träningsdatat som modellerna tränas med.Flertalet lösningar för att motverka diskriminerande utfall har ävenidentifierats i studien. Studiens resultat skiljer sig till viss del motden tidigare forskning som gjorts inom området. Gällande faktorerär tidigare forskning och studiens resultat eniga om att datat är denavgörande faktorn som bidrar att diskriminerande utfall uppstårfrån maskininlärningsmodeller. Den största skillnaden blandlösningarna är att tidigare forskning visar på mer specifika teknikeroch verktyg som används för att identifiera eller mildradiskriminerande utfall, medan resultatet i studien visar mer mjukavärden och nästan inga specifika tekniker alls. I studiens resultatses exempelvis den enskilda individen som en central del iprocessen istället för automatiska tekniker och verktyg. Vidareframkommer det i resultatet blandade åsikter gällande ansvaret förmaskininlärningsmodeller samt behov av regleringar på området.Studiens slutsats är att datat är den mest avgörande faktorn till attdiskriminerande utfall uppstår i maskininlärningsmodeller.Modellerna är inte diskriminerande i sig, utan de speglar bara8. Handledare9. Examinator10. Termin11. Övrigt/AnmärkningKomplettera i alla blanka fält. Gråmarkerade fält skall kompletteras när det finns anledning. I annatfall ska de avlägsnas. För mer information se ”HANDLÄGGNING AV RAPPORT, DEL AV SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE(EXAMENSARBETE), INOM NMT”, MIUN 2015/XXX. Det är examinator som är ansvarig för innehållet idetta dokument.träningsdatat. Om datat innehåller diskriminering kommermodellen att lära sig detta och slutligen ge diskriminerande utfall.Själva grundproblemet till detta är människan som skapat defördomar som finns i samhället vilket är där träningsdatat samlas infrån. Samtidigt visar studiens resultat att människan idag är encentral del i processen med att både motverka och identifieradiskriminerande utfall från maskininlärningsmodeller

AbstraktDetta är en D-uppsats om ämnet ”Mäns våld mot kvinnor”. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer. Jag har utifrån tidigare forskning så som Eva Lundgren, Margareta Hydén och Mona Eliasson samt information från mina informanter kunnat se vissa mönster. De huvudteorier som har använts i undersökningen har varit Eva Lundgrens ”Normaliseringsprocess” samt Margareta Hydéns ”Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt” och även Mona Eliassons teori om könsnormer. Ett genomgående tema som har framkommit i undersökningen har varit att kvinnan ofta är underordnad mannen och av olika anledningar som presenteras närmare i studien anpassar sig efter honom. Ett annat relativt återkommande tema i uppsatsen har varit de stereotypa könsroller som är vanligt förekommande i förklaringar kring destruktiva förhållanden. Jag har med hjälp av Carin Holmberg och Viveca Enanders forskning samt mina informanter även kunnat se hur olika band har skapats mellan mannen och kvinnan dessa förhållanden. Jag har kunnat urskilja att flera av dessa band fungerar som starkt kvarhållande i en relation. Det är mycket svårt att luta problemet kring kvinnomisshandel på enbart en förklaringsmodell och teori utan man måste se det från en bredare kontext då det finns många olika förklaringar. / AbstractThis is a D-essay on the theme of "Violence against women". The essay is qualitative and I have interviewed eight women who have lived in violent relationships. I have also interviewed a social worker at the helpline (kvinnojouren) and a policeman who in his work comes into contact with this phenomenon. My main purpose in this study was to understand and explain what makes a woman stay in a destructive relationship in which violence occurs. I have based on previous research, such as Eva Lundgren and Margareta Hydén and Mona Eliasson and the information from my informants seen some patterns. The main theories that have been used in the study are Eva Lundgren's Normalization Process and Margaret Hydéns Individual lifeplans (individuella livsprojekt) and common coupleprojects (gemensamma parprojekt) and the theory by Mona Eliasson about gender norms. A recurring theme that has emerged in the investigation has been that the woman often is subordinate to the man and that she for various reasons which are presented in the study adapts to him. Another fairly recurrent theme in the paper has been the gender stereotypes that are commonly used in explanations of destructive relationships. With help from Carin Holmberg and Viveca Enanders research and my informants I have also been able to see how different bands are created between men and women who live in these conditions. I have been able to discern that many of these bands serve as a strong retention in a destructive relationship. To understand the violence against women you have to look at the problem in a context. It is difficult to tilt the problem surrounding domestic violence in only one theory and model of explanation and because of that this studie explores multiple different perspectives.

This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.

<p>On account of their practically unchallenged status as guardians of objective knowledge, dictionaries are influential elements of societal discourses. They are thus an authoritarian producer and reproducer of societal norms and ideas, and as an interesting object of investigation in critical lexicography consequently lend themselves to the investigation of authoritarian and normalising societal discourses on specific themes. However, dictionaries have to date only been used as primary sources for critical analysis on rare occasions. This study is an attempt at a corrective which explores the presentation of Islam in three editions of the Duden German Universal Dictionary (<em>Deutsches Universalwörterbuch</em>).</p><p>The dictionaries studied present Islam to all intents and purposes as the Other. Christianity is established as a norm and the Self, and the Christian way of practising religion is depicted as prototypical for all other religions. However, the emphasis on Christianity and the exclusion of Islam also has a positive effect on the portrayal of Islam, as old prejudices on the alleged brutality of Islam are thus not reproduced.</p>

This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Baksidestext Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.

On account of their practically unchallenged status as guardians of objective knowledge, dictionaries are influential elements of societal discourses. They are thus an authoritarian producer and reproducer of societal norms and ideas, and as an interesting object of investigation in critical lexicography consequently lend themselves to the investigation of authoritarian and normalising societal discourses on specific themes. However, dictionaries have to date only been used as primary sources for critical analysis on rare occasions. This study is an attempt at a corrective which explores the presentation of Islam in three editions of the Duden German Universal Dictionary (Deutsches Universalwörterbuch). The dictionaries studied present Islam to all intents and purposes as the Other. Christianity is established as a norm and the Self, and the Christian way of practising religion is depicted as prototypical for all other religions. However, the emphasis on Christianity and the exclusion of Islam also has a positive effect on the portrayal of Islam, as old prejudices on the alleged brutality of Islam are thus not reproduced.

Syftet med denna examensuppsats var att kvalitativt undersöka upplevelsen av minoritetsstress samt dess påverkan och hantering hos homosexuella i Sverige. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio personer i åldern 22 till 44 år, vars berättelser analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på en utbredd upplevelse av minoritetsstress inom flera områden i samhället och livet. Minoritetsstressen berodde på alltifrån hat och avståndstagande, diskriminering, utanförskap, heteronormativt bemötande, exotifiering och internaliserad homofobi till problem vid kontakt med myndigheter, vård och juridik. Minoritetsstressen upplevdes ge en sämre psykisk hälsa, ge upphov till komplexa negativa känslor, begränsa livsutrymmet, dränera energi samt ge upphov till en förhöjd rädsla och vaksamhet för potentiellt ofarliga situationer. Strategier för hantering av minoritetsstressen omfattade allt från socialt stöd, arbete med sin självbild och gränssättning till engagemang för hbtq+- frågor. Informanternas vittnesmål gick i linje med internationell forskning på samma område och kunde vidare förstås när de ställdes bredvid tidigare fynd och teorier kring minoritetsstress och hanteringsstrategier. Vittnesmålen visade även på minoritetsstressens komplexa verkan och genes. Resultatet indikerar ett stort behov av kunskap om homosexuellas utsatthet och livsvillkor inom samhällets alla arenor. Vidare forskning rörande minoritetsstressens omfattning, intersektion med andra minoritetspositioner samt fördjupning kring de olika delområden denna examensuppsats har berört bedöms nödvändig i framtiden. / Minoritetsstress hos hbtqi-personer: Upplevelser och coping