Det finns en mängd forskning som studerat bemanningsbranschen inom vården, men ofta riktas blicken mot den bemannade personalen. I och med att de fastanställda sjuksköterskornas perspektiv inte är studerat i lika stor utsträckning fann vi problematiken och perspektivet intressant. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen när det gäller fastanställda sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med inhyrda sjuksköterskor. Studien är kvalitativ och har genomförts med nio semistrukturerade intervjuer med fastanställda sjuksköterskor som vid tiden för intervjun arbetar med, eller har tidigare erfarenhet av att arbeta med bemannade sjuksköterskor. Sjuksköterskorna arbetar inom kommunen, regionen eller privat verksamhet. Vidare presenteras studiens utförande och kvalitativa bearbetning. Resultatet av studien visar att de fastanställda sjuksköterskorna påverkas i olika utsträckning av att arbeta tillsammans med bemannade sjuksköterskor. Det framstående resultat som framkommer i studien handlar om den ökade användningen av bemanning och konsekvenser som ökningen får. Studien betonar de genomgående upplevelser som respondenterna beskrivit, vilka är minskad motivation, stress, tryggheten i en fastanställning, ökat ansvar och lägre patientsäkerhet. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i en sammanfattande slutsats, där vi reflekterar över uppsatsprocessen, presenterar ett kritiskt tänkande över studien samt ger förslag till vidare forskning.

Migrän har en negativa påverkan på arbetslivet samt genererar börda för både samhälle och individ. Arbetsmiljö, kollegor och chefer har betydande inverkan på en migrändrabbads arbetssituation. Det saknas dock kunskap om stödjande miljöer på arbetsplatser och vilka hälsofrämjande insatser som kan bidra till en förbättrad arbetssituation för personer med migrän. Syfte: Att få ökad kunskap om vad arbetsplatser kan göra för att skapa stödjande miljöer för personer med migrän. Metod: En empirisk kvalitativ studie har genomförts. Ett ändamålsenligt urval har tillämpats och i studien inkluderades kvinnor och män i yrkesverksam ålder (18–65 år) med erfarenheter av migrän som varit yrkesverksamma vid något tillfälle samt förstod och kunde tala svenska. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och i analysen gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem teman och tolv subteman. För att skapa en stödjande miljö för personer med migrän kan arbetsplatser se till att chefer samt kollegor får god kunskap och ökad förståelse om migrän, erbjuda flexibla anpassningar som möjliggör flexibilitet gällande arbetstid, plats för arbete, arbetsbelastning och arbetshjälpmedel, ge olika former av stöd att hantera sinnesintryck i form av ljus, ljud och doft, skapa tid och plats för återhämtning och erbjuda friskvård. Slutsats: Med kunskap om migrän som bas kan övriga insatser som föreslås i den fysiska, organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön antas kunna ge en mer hälsofrämjande arbetsplats för personer med migrän. Många av de insatser som presenterats i studieresultatet bör kunna rymmas inom ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt rådande föreskrifter. Arbetsmiljöarbetet bör dock kompletteras med en förhöjd kunskapsnivå och en ökad förståelse för migränsjukdomen för att en stödjande miljö för hälsa ska främjas på arbetsplatsen. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

I dagens flexibla arbetsliv har den informationstekniska utvecklingen bidragit till en uppluckring av gränserna för tid och rum. Denna fallstudie syftar till att öka förståelsen för hur digitala arbetsverktyg påverkar förmågan till gränsdragning mellan arbete och privatliv, samt att undersöka hur gränsuppluckringen påverkar hur individer betraktar rollen som yrkesrespektiveprivatperson. Studien utgår från en abduktiv ansats och tar sin utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori samt Goffmans (2014) rollteori. För att möjliggöra jämförelser av respondenternas upplevelser genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med konsultchefer vid ett bemannings- och rekryteringsföretag. Efter en tematisk analys av den insamlade empirin visade resultatet att respondenternas arbete består av en hög grad av tillgänglighet efter arbetstid samt att gränserna mellan arbete respektive privatliv är svaga och karaktäriserasav hög flexibilitet, vilket möjliggör kontinuerliga gräns- och rollövergångar. Gränserna konstruerades i samråd med andra människor, men den enskilde individen upprättade egna gränsdragningsstrategier för att hantera arbetets flexibilitet. Slutsatsen drogs att upplevdfrivillighet och en välutvecklad gränskompetens är betydande faktorer för att hanteragränsutmaningarna. Slutligen konstaterades att arbetsgivare behöver förmedla tydliga förväntningar kring tillgänglighet och en kontinuerlig dialog behöver föras med såväl arbetsgivare som kollegor, familj och andra domänmedlemmar för att underlätta individensgränsdragning.

The provision of a sustainable energy supply is one of the most important issues facing humanity at the current time, given the strong dependence of social and economic prosperity on the availability of affordable energy and the growing environmental concerns about its production. Solar thermal power has established itself as a viable source of renewable power, capable of generating electricity at some of the most economically attractive rates. Solar thermal power plants are based largely on conventional Rankine-cycle power generation equipment, reducing the technological risk involved in the initial investment. Nevertheless, due to the variable nature of the solar supply, this equipment is subjected to a greater range of operating conditions than would be the case in conventional systems. The necessity of maintaining the operational life of the steam-turbines places limits on the speed at which they can be started once the solar supply becomes available. However, in order to harvest as much as possible of the Sun’s energy, the turbines should be started as quickly as is possible. The limiting factor in start-up speed being the temperature of the metal within the turbines before start-up, methods have been studied to keep the turbines as warm as possible during idle-periods. A detailed model of the steam-turbines in a solar thermal power plant has been elaborated and validated against experimental data from an existing power plant. A dynamic system model of the remainder of the plant has also been developed in order to provide input to the steam-turbine model. Three modifications that could potentially maintain the internal temperature of the steam-turbines have been analysed: installation of additional insulation, increasing the temperature of the gland steam and use of external heating blankets. A combination of heat blankets and gland steam temperature increase was shown to be the most effective, with increases in electricity production of up to 3% predicted on an annual basis through increased availability of the solar power plant. / Hållbar energiförsörjning är för närvarande en av de viktigaste frågorna för mänskligheten. Socialt och ekonomiskt välstånd är starkt kopplat till rimliga energipriser och hållbar energiproduktion. Koncentrerad solenergi är nu etablerad som en tillförlitlig källa av förnybar energi och är också ett ekonomiskt attraktivt alternativ. Koncentrerade solenergikraftverk bygger till stor del på konventionella Rankine-cykel elgeneratorer, vilka minskar de tekniskt relaterade riskerna i den initiala investeringen. På grund av solstrålningens skiftande karaktär utsätts denna utrustning för mer varierade driftsförhållanden, jämfört med konventionella system. Behovet av att bibehålla den operativa livslängden på ångturbiner sätter gränser för uppstartshastigheten. För att utnyttja så mycket som möjligt av solens energi bör ångturbinen startas så snabbt som möjligt när solstrålningen blir tillgänglig. Eftersom temperaturen i metalldelar hos turbinerna är den begränsande faktorn, har metoder studerats för att hålla turbinerna så varma som möjligt under tomgångsperioder. En detaljerad modell av ångturbiner i ett solenergikraftverk har utvecklats och validerats mot experimentella data från ett befintligt kraftverk. En dynamisk systemmodell av de övriga delarna av anläggningen har också utvecklats för att ge input till ångturbinsmodellen. Tre modifieringar som potentiellt kan bidra till att upprätthålla den inre temperaturen i ångturbiner har analyserats: montering av ytterligare isolering, ökning av temperaturen hos glänsångan och användning av elvärmefiltar. En kombination av elvärmefiltar och en temperaturökning av glänsångan visade sig vara det mest effektiva alternativet. Åtgärderna resulterade i en ökad elproduktion på upp till 3%, beräknat på årsbasis genom ökad tillgänglighet hos kraftverket. / QC 20110629 / TURBOKRAFT

SAMMANFATTNING   Datum:         2023-05-30 Nivå:            Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och teknik, Mälardalens Universitet Författare:   Elin Andersson                   Emilia Johansson               Linnea Héléne                       93/08/07                             94/09/18                             92/09/22 Titel:            En organisations förändringsarbete &amp; användning av digitalt verktyg i praktik Handledare: Inti Lammi                          Nyckelord:   Digitalisering, organisation, kommunikation, förändringsarbete, systemimplementering &amp; flexibilitet. Forskningsfråga/or: Vilka faktorer påverkar framgång för användningen av ett digitalt verktyg? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur organisationer kan skapa rätt förutsättningar till arbetet med digitala verktyg för att bidra till organisationens utveckling. Metod: Genom en kvalitativ undersökning hur händelseförloppet sett ut hos Länsförsäkringar Bergslagen från det att ett system implementerats tills studiens uppstart. Slutsats: Studiens resultat fann att ett samspel mellan kommunikation, acceptans och flexibilitet är väsentligt för att användning av digitalt verktyg ska fungera väl. / ABSTRACT   Date:            2023-05-30 Level:           Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors:      Elin Andersson                   Emilia Johansson               Linnea Héléne                       93/08/07                             94/09/18                             92/09/22                              Title:            An organization's change work &amp; use of digital tools in practice Supervisor:  Inti Lammi Keywords:   Digitalization, organization, communication, organizational change, system implementations &amp; flexibility Research questions: What factors influence the success of using a digital tool? Purpose: The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of how organizations can create the right conditions for working with digital tools to contribute to the organization's development. Method: Through a qualitative study of how the process have developed at Länsförsäkringar Bergslagen from the time a system was implemented until the start of the study. Conclusion: The study's main finding was that an interplay between communication, acceptance and flexibility is essential for the use of digital tools to work well.

Electrical demand flexibility is a key component to enabling a low cost, low carbon grid. In this study, residential electricity demand and flexibility is explored from the lens of a virtual power plant operator. Individual and aggregate asset consumption is analysed using a pool of &gt;10,000 household assets over 6 years. Key safety, comfort and availability limitations are identified per asset type. Pool flexibility is analysed using a combination of past data and principled calculations, with flexibility quantified for different products and methods of control. A machine learning model is built for a small pool of 200 assets, predicting consumption 24 hours in advance. Calculated flexibility and asset limitations are then used within an optimisation model, leveraging flexibility and combining the value of self consumption and day ahead price optimisation for a residential home. / Flexibilitet i efterfrågan av elektricitet är essentiellt för att möjliggöra ett elnät med låga kostnader och utsläpp. I denna studie undersöks elanvändning av en bostad samt flexibilitet i perspektiv från en virtuell kraftverksoperatör. Individuell och sammanlagd konsumtion analyseras genom tillgång av data från &gt;10 000 bostäder över 6 år. Begränsningar av säkerhet, komfort och tillgänglighet identifieras per tillgångstyp. Sammanlagda flexibiliteten analyseras genom en kombination av tidigare data och principiella beräkningar, med flexibilitet kvantifierad för diverse produkter och kontrollmetoder. En modell för maskininlärning utvecklades för 200 bostäder och förutser konsumtion 24 timmar i förväg. Den beräknade flexibiliteten och tillgångsbegränsningar används sedan i en optimeringsmodell som utnyttjar flexibilitet och kombinerar värdet av självkonsumtion och optimerat pris för nästkommande dag för ett bostadshus.

Titel: Ledarskap i kris: Strategier för framgång i byggbranschens VUCA-miljö. En kvalitativ undersökning av VUCA utmaningar och tillämpning av VUCA Prime i en föränderlig värld. Författare: Emma Ahldén &amp; Bosaina Altawel Publicerad: 2024–06–10 Handledare: Michal T. Lysek Bakgrund: Under de senaste åren har världen ställts inför en rad ekonomiska och samhällsmässiga utmaningar, från Covid-19-pandemins påverkan till konsekvenserna av konflikten i Ukraina. Byggbranschen är en av de sektorer som drabbats hårt av den pågående ekonomiska nedgången, vilket har ökat volatiliteten, osäkerheten, komplexiteten och tvetydigheten. Detta har gjort begreppet VUCA allt mer relevant. I dessa tider har krisledning och VUCA Prime blivit centrala verktyg för att hantera dessa utmaningar. Ledarskapet inom byggbranschen är ofta uppgiftsorienterat och traditionellt baserat på makt och auktoritet. Detta har väckt intresse för att identifiera och beskriva de specifika utmaningar som byggbranschen möter i en VUCA-miljö, samt att undersöka hur krisledning och VUCA Prime principerna effektivt kan användas för att hantera dessa kriser. Syfte: Syftet med studien är att identifiera och redogöra för de specifika utmaningar som byggbranschen möter i en VUCA-kontext samt att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt krisledarskap och principerna i VUCA Prime kan tillämpas för att hantera kriser. Frågeställning: Vilka är de specifika utmaningar som byggbranschens organisationer står inför i en VUCA-kontext? I vilken utsträckning kan krisledarskap tillsammans med principer från VUCA Prime tillämpas för att hantera dessa utmaningar? Metod: Författarna har, genom att stödja sig på befintlig teoretisk kunskap, riktat in sig på specifika områden där ny kunskap kan bidra till att fördjupa förståelsen inom det aktuella ämnet. Genom att använda kvalitativa intervjuer har författarna strukturerat sin empiriska undersökning för att direkt koppla teoretiska koncept till den insamlade data. Slutsats: Studien framhäver att byggbranschen, påverkad av ekonomisk osäkerhet från pandemier och geopolitiska kriser, står inför utmaningar som kräver krisledarskap och tillämpning av VUCA Primes principer. Resultaten visar att ledaregenskaper som flexibilitet, snabbt och noggrant beslutfattande samt tydlig kommunikation är central för att effektivt hantera dessa förhållanden och förbereda för framtida kriser. / Title: Leadership in Crisis: Strategies for Success in the Construction Industry's VUCA Environment. A Qualitative Study of VUCA Challenges and the Application of VUCA Prime in a Changing World. Authors: Emma Ahldén &amp; Bosaina Altawel Published: 2024-06-10 Supervisor: Michal T. Lysek Background: In recent years, the world has faced a range of economic and societal challenges, from the impact of the Covid-19 pandemic to the consequences of the conflict in Ukraine. The construction industry is one of the sectors that has been severely affected by the ongoing economic downturn, increasing volatility, uncertainty, complexity, and ambiguity. This has made the concept of VUCA increasingly relevant. In these times, crisis management and VUCAPrime have become central tools for addressing these challenges. Leadership within the construction industry is often task-oriented and traditionally based on power and authority. This has sparked an interest in identifying and describing the specific challenges that the construction industry faces in a VUCA environment, as well as exploring how crisis management and VUCAPrime principles can be effectively used to handle these crises. Purpose: The purpose of the study is to identify and account for the specific challenges that the construction industry faces in a VUCA context, and to explore the extent and ways in which crisis leadership and the principles of VUCA Prime can be applied to manage crises. Research Question: What are the specific challenges that organizations in the construction industry face in a VUCA context? To what extent can crisis leadership along with principles from VUCA Prime be applied to manage these challenges? Method: By relying on existing theoretical knowledge, the authors have focused on specific areas where new knowledge can contribute to deepening the understanding of the subject. Using qualitative interviews, the authors structured their empirical investigation to directly link theoretical concepts to the collected data. Conclusion: The study highlights that the construction industry, affected by economic uncertainty from pandemics and geopolitical crises, faces challenges that require crisis leadership and the application of VUCA Prime principles. The results show that leadership qualities such as flexibility, rapid and accurate decision-making, and clear communication are central to effectively managing these conditions and preparing for future crises.

Den här kandidatuppsatsen har genomförts på Speed Group, ett företag inom logistik och produktion. Uppsatsen har som utgångspunkt att studera och effektivisera produktionsytor för att förbättra produktiviteten och resurseffektiviteten. Av resultaten ska författarna komma med förslag på förbättringar för att möta framtida marknadsbehov. Metoden för studien har varit en kombination av litteraturstudier, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt empiriska studier genom planeringsmöten och datainsamling. FSLP har tillämpats för att analysera och förbättra produktionsflödet. Den totala observerade tiden inkluderade en omfattande analys av befintliga produktionslayouter, där ineffektiva områden identifierades och effektiviserade lösningar föreslogs. En stor del av studien fokuserade på att eliminera slöseri och förbättra materialhanteringen. Resultaten visade att betydande förbättringar i yteffektivitet och materialhantering kunde uppnås genom implementering av de nya layout samt framtida tillämpningar av Lean-strategier. Efter att ha identifierat och eliminerat flaskhalsar och ineffektivitet, samt effektiviserat produktionslayouterna, kan Speed Group förvänta sig ökad produktivitet och effektivitet. Slutsatsen av examensarbetet är att det finns många förbättringsområden att arbeta med. Det område som erbjuder den mest tydliga förbättringspotentialen är effektiviseringen av produktionslayout och materialhanteringen, vilket kräver kontinuerlig tillämpning av Lean-principerför att förhindra flaskhalsar i produktionsflödet. / This bachelor's thesis has been conducted at Speed Group, a company engaged in logistics and production. The thesis aims to study and optimize production areas to enhance productivity and resource efficiency. Based on the findings, the authors will propose improvements to meet future market demands. The methodology for the study combined literature reviews, qualitative and quantitative research methods, and empirical studies through planning meetings and data collection. FSLP was applied to analyze and improve the production flow. The total observed time included a comprehensive analysis of existing production layouts, where inefficient areas were identified and optimized solutions were proposed. A significant portion of the study focused on eliminating waste and improving material handling. The results showed that significant improvements in space efficiency and material handling could be achieved through the implementation of the new layouts and future applications of Lean strategies. By identifying and eliminating bottlenecks and inefficiencies, as well as optimizing the production layouts, Speed Group can expect increased productivity and efficiency. The conclusion of the thesis is that there are many areas for improvement to work on. The area offering the most obvious improvement potential is the optimization of production layout and material handling, which requires the continuous application of Lean principles to prevent bottlenecks in the production flow.

Syfte: Faktorer som påverkade medarbetares välbefinnande kopplat till övergången till en mer digital arbetsform belyses av undersökningen. Detta är viktigt för att förstå mekanismen för välbefinnande hos anställda i samband med förändringar i arbetsform. Detta i sin tur skulle kunna främja ett mer trivsamt arbetsliv samt proaktivt motverka framtida utmaningar. Metod: Kvalitativ undersökningsstrategi används för att nå en djupgående förståelse kring välbefinnande hos anställda kopplat till förändringar i arbetsform. Metoden lämpar sig väl då datan består av tal som beskriver subjektiva intryck hos respektive respondent. Således är den interpretativistiska, kunskapsteoretiska ståndpunkt som studien förhåller sig till, mest lämplig med tanke på att författaren skulle behöva behöva tolka abstrakt data. En induktiv forskningsansats med deduktiva inslag är den ansats som tillämpas i studien. Först samlas och analyseras data. Därefter jämförs studiens empiriska resultat med tidigare forskning i syfte att upptäcka nya viktiga detaljer som kan berika befintlig forskning, kopplat till den avgränsade specifika kontext som studien undersöker. Studiens kvalitetssäkring genomförs genom att studien byggs utifrån tillförlighet och äkthet men även följsamhet till grundläggande etiska principer. Slutsats: I samband med förändringarna i arbetsform under och efter pandemin, har välbefinnande hos medarbetare varierat beroende på flertalet olika faktorer. Icke verbal kommunikation, stöd och tydlighet är faktorer som är viktiga för ledarskap. Efter pandemin har välbefinnande ökat eftersom medarbetare fick komma tillbaka till sina arbetsplatser och samarbeta vilket omfattar icke verbal kommunikation som bidrar till tydligare arbetskommunikation samt mer arbetsrelaterat stöd från såväl chefer, ledare som kollegor. Välbefinnande har även varierat beroende på oberoendet av den geografiska platsen man arbetar ifrån, mer påtagligt under pandemin men även nu sparar medarbetare restid för att få mer arbetseffektiv tid genom att välja distansarbete, vilket betraktas som ökat välbefinnande. Arbetsrelaterat förtroende är dock svårare att nå under distansarbete vilket ledde till en ökning av välbefinnande i samband med pandemins slut då kollegorna fick samlas på sina arbetsplatser igen. Känslan av gemenskap har i många fall försvagats under pandemin vilket betraktas som minskat välbefinnande. Dessutom riskerade människor som innan pandemin upplevde en hög grad av ensamhet att drabbas av depressioner på grund av isolering. Välbefinnandet kunde minska på grund av svårigheten att hitta en rimlig balans mellan arbets- och privatliv, under pandemin, vilket ledde till att flera medarbetare överarbetade och riskerade utbrändhet.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur oregelbundna arbetstider påverkar livssituationen för undersköterskorna samt vilka konsekvenser som den oregelbundna arbetstiden medför i deras liv. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever undersköterskorna sin oregelbundna arbetstid? Vilka faktorer påverkar undersköterskornas arbetssituation? På vilket sätt påverkar den oregelbundna arbetstiden undersköterskornas balans mellan arbetsliv och privatliv? Vilka blir de hälsomässiga konsekvenserna av oregelbunden arbetstid? Utgångspunkten för vår studie ligger i den teoretiska referensramen innehållande tidigare forskning, teorier och begrepp om Arbetstidslagen, konsekvenser av oregelbunden arbetstid, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, Krav- och kontrollmodellen, Work life balance, KASAM och utbrändhet. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer för att samla in våra data. Sammanlagt har vi genomfört åtta intervjuer och våra respondenter är undersköterskor som arbetar på olika avdelningar inom Landstinget i Värmland. Våra respondenter är mellan 36 och 59 år gamla och samtliga av dem är kvinnor. Genom vår empiri och med hjälp av teorin har vi analyserat fram 17 olika fynd som visar på att: det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid, det finns stora krav på flexibilitet i tillvaron, undersköterskorna har ett visst inflytande över den egna arbetstiden, de tvingas prioritera bort delar av privatlivet, det finns en stark sammanhållning mellan arbetskollegorna, det finns olika synsätt på arbetsschemat, de känner ett ansvar för bemanningen genom att överta varandras arbetspass, det finns ett skiftande stöd från närmaste chefen, det finns viss möjlighet att påverka arbetssituationen, arbetstiderna påverkar familjelivet negativt, det sociala livet blir åsidosatt, det finns en stark önskan om deltidsarbete, det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid under småbarnsåren, det finns strategier för att hantera varierande dygnsrytm, det finns en upplevelse av otillräcklig sömn, magproblem i relation till nattarbete samt möjligt samband mellan oregelbunden arbetstid och utbrändhet. / The aim of our study is to increase understanding of how irregular hours affect the lives of nurses, as well as the implications of the irregular working hours brings into their lives. The purpose specified in the following questions: How do nurses his irregular working hours? What factors influence the nurses working situation? In what way does the irregular working hours for nurses balance between work and private life? What are the health consequences of irregular working hours?The starting point of our study lies in the theoretical framework containing previous research, theories and concepts of the Working Hours Act, consequences of irregular working hours, occupational health, psychosocial work, Requirements and control model, work life balance, SOC and burnout.We conducted a qualitative study where we have used the interviews to collect our data. In total, we conducted eight interviews and our respondents are nurses working in different departments of the County Council. Our respondents are between 36 and 59 years old and all of them are women.Through our empirical data and using the theory we have analyzed up 17 different findings show that: there are both advantages and disadvantages of irregular working hours, there are great demands on flexibility in existence, nurses have a certain influence over their own working hours, the forced to prioritize delete portions of privacy, there is a strong cohesion between work colleagues, there are different approaches to the work schedule, they feel responsible for manning by taking over each other's sessions, there is a range of support from her manager, there is some opportunity to influence the work situation , working hours affect family life negatively, the social life is infringed, there is a strong desire on part-time work, there are both advantages and disadvantages of irregular working hours during the toddler years, there are strategies to handle variable circadian rhythm, there is a perception of insufficient sleep, stomach problems in relation to night work as well as possible association between irregular working hours and burnout.