Syftet med denna studie är att se vilka möjligheter som två olika läromedel för årskurs 3, ett svenskt och ett i grunden finskt, erbjuder eleverna när det gäller att utveckla de matematiska förmågorna. Målen i matematik för grundskolan uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Bakgrunden till studiens frågeställningar är svenska elevers resultat i deinternationella undersökningarna PISA och TIMSS. Båda dessa undersökningar visar att svenska elevers resultat har sjunkit de senaste åren och att elever i Finland har bättre resultat i matematik. En fråga som kommit upp är om det kan bero på läromedlen som används i de båda länderna. Till undersökningsmetod i denna studie valdes en textanalys ochläroböckerna analyserades med hjälp innehållsanalysens arbetssätt. Frågeställningarna till studien är följande: - I vilken utsträckning och på vilket sätt tar de två studerade läroböckerna upp de fem förmågorna som finns i läroplanen? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur förmågorna behandlas i de två olika läroböckerna? Resultatet visar att i den svenska läroboken Mattedetektiverna, har eleverna möjlighet att träna på alla fem förmågorna. I den finska läroboken Favorit matematik saknades uppgifter där problemlösningsförmågan tränas.

Denna studie syftar till att ta reda på om införandet av läromedlet ”Favorit matematik” Grönroos, Haapaniemi, Maria & Merikanto (2012a) i förskoleklass under läsåret 17/18 har lett till förbättrad kunskap i taluppfattning och ökad motivation i matematik hos de elever som under läsåret 18/19 går i årskurs ett. Detta är en fenomenografisk studie som utgår från ett lärarperspektiv eftersom intresse ligger i att förstå lärarnas uppfattningar och deras sätt att resonera och reagera inom detta område samt utgå från vilka erfarenheter de har. Datainsamlingsmetoden för studien utgår bland annat från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer i en grupp med lärare som undervisar i matematik för lågstadiet. Studien utgår även från en kvantitativ datainsamlingsmetod eftersom data från det nationella bedömningsstödet i taluppfattning har samlats in för att därmed kunna besvara syftet med studien. När samtliga intervjuer var gjorda analyserades och tolkades dessa enligt den fenomenografiska analysmodellen i sju steg. Data från bedömningsstöden analyserades enligt en univariat analys. Efter tre gruppintervjuer visade studiens resultat att kunskapsnivån samt motivationsnivån i matematik hos eleverna förändrats till det bättre enligt lärarnas upplevelser. Även data från bedömningsstöden som samlats in visade sig peka åt samma håll som lärarnas uttalanden. Slutsatsen som dragits av resultatet är att effekterna av denna insats varit positiv och kan vara gynnsam för elevernas fortsatta kunskapsinhämtning i matematikämnet.

Då det saknas konkreta kriterier gällande val av nivå vid arbete med Favorit matematik för åk 4–6 har denna studie undersökt hur olika lärare resonerar i sitt val av nivå till olika elever och hur de tänker att detta kan påverka elevernas attityd och kunskapsutveckling. Datainsamlingsmetoden som använts är intervjuer. Resultatet visar att majoriteten av lärarna utgår från överlämning med tidigare lärare vid valet av nivå men att de med tiden ser till att möta elevernas behov utifall de behöver en mer grundläggande nivå eller mer utmaning. Lärarna upplever att elevernas motivation ökar och attityd förbättras tack vare möjligheten att låta eleverna arbeta på den nivå som passar dem bäst. Slutsatsen som dras är att ett nivåanpassat läromedel är till fördel gällande elevers kunskapsutveckling men det är lärarens ansvar att eleverna får den stimulans de behöver.

Algebra i matematik kan handla om så mycket mer än svåra ekvationer och beräkningar. I de yngre åldrarna, åk 1-3, är geometriska mönster en del av det centrala innehållet i algebra. Genom att arbeta med mönster förbereder vi eleverna inför den svårare algebran och de lär sig att uttrycka sig generellt. Många studier visar fördelarna med mönster i tidiga åldrar, exempelvis lär sig eleverna se samband och även att göra generaliseringar.   Denna studie är en läromedelsgranskning av läromedlet Favorit matematik i årskurserna 1-3. Syftet är att bidra med kunskap kring vilka matematiska förmågor eleverna ges utrymme att utveckla vid arbetet med mönster i Favorit matematik. Fokus ligger även på att undersöka vilken av mönstertyperna, upprepade mönster och växande geometriska mönster, som behandlas mest. Metoden som har använts är en tabell där mönstertyperna och förmågorna skrevs in.   Resultatet visar på brister när det handlar om arbete med mönster i Favorit matematik. Läraren måste i sin undervisning arbeta med mönster utanför läroboken för att alla förmågor ska få utrymme. Det visas inte heller på att mönster är något inom algebra utan det kopplas mestadels till andra områden i det centrala innehållet i kursplanen. De flesta uppgifterna i läroböckerna handlade om att fortsätta på ett mönster som var ett upprepat mönster. Därför kopplades merparten av uppgifterna till den första matematiska förmågan som handlar om att lösa problem och värdera sina strategier och metoder. Resultatet visar också att växande geometriska mönster inte behandlas mycket i Favorit matematik. / Algebra in mathematics is so much more than just equations and calculations. Through the primary grades in school, geometric patterns are a part of the Swedish curriculum. By working with patterns we prepare the students for the more difficult algebra to come, and they learn to express themselves generally. Many studies show the benefits with the work with patterns in the primary grades, for example students learn how to see connections and how to generalise.   This study is a teaching material study of the material Favorit matematik in the primary grades. The aim is to contribute knowledge about which mathematical abilities students are given chance to develop by working with patterns in Favorit matematik. Focus is also to study what type of pattern, of repeating patterns and growing patterns, that are more processed in the material. The method that has been used is a chart where the patterns and the abilities were written into.   The result shows flaws when it comes to patterns in Favorit matematik. The teacher has to work with this along with the material to give the students chance to explore every mathematical ability. Nor is it shown that patterns are something within the algebra, it is mostly linked to other areas from the curriculum. Mostly the exercises were about completing a pattern that was repeating, and therefore the majority of the exercises was connected to the first ability, which is about solving problems and evaluate your strategies and methods. The result also shows that growing geometric patterns is not presented as much as repeating patterns.

Utvecklingen inom tekniken har medfört att skolan och dess läromedel har digitaliserats. Med digitala läromedel i undervisningen förändras sättet man arbetar på. Vilka krav digitala läromedel ska uppfylla, samt vilka möjligheter och hinder som finns med digitala läromedel i undervisningen behöver förtydligas. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet ”Favorit matematik” digitalt i matematikundervisningen. För att kunna ge en tydlig bild av hur det digitala läromedlet används och i vilket sammanhang lärarna väljer det digitala läromedlet, valdes teorin;”Technological Pedagogical and Content Knowledge” (TPACK). Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärarna ser den digitala versionen som ett komplement till den analoga versionen för att ge eleverna en varierad undervisning, vilket de menar kan bidra till att eleverna blir motiverade till lärandet. En möjlighet som det digitala läromedlet skapar vid undervisningen är att elever som lättare tar in kunskap visuellt kan vara mer delaktiga vid genomgångar. Studien påvisar även nackdelar och hinder vid användandet av det digitala läromedlet då elevernas motorik kan försämras om de inte får öva på att skriva med papper och penna. Dessutom kan uppkopplingen krångla och därmed försvåra undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka om problemlösningsuppgifter i läroböcker ger möjlighet till utveckling av problemlösningsförmågan. I studien har innehållsanalys valts som metod och med hjälp av Schoenfeld’s ramverk och Skolverkets kommentarmaterial har ett resultat skrivits fram. I resultatet framgår det att förekomsten av problemlösningsuppgifter i läromedlet Favorit matematik för årskurs 3 är låg. Vidare visar resultatet att majoriteten av problemlösningsuppgifterna ger elever möjlighet att utveckla fyra av de fem delförmågorna i problemlösningsförmågan samtidigt. Studiens slutsats är att läroböcker i matematik bör analyseras för att ge elever möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifter och säkerställa deras utveckling av problemlösningsförmågans olika delar. / The purpose of the study is to investigate whether problem-solving tasks in textbooks provide an opportunity for the development of problem-solving ability. In the study, content analysis has been chosen as the method and with the help of Schoenfeld's framework and the Swedish National Agency for Education's commentary material a result has been produced. In the result appears that the occurrence of problem-solving tasks in the learning material Favorit matematik for grade 3 is low. Furthermore, the results show that most of the problem-solving tasks give pupils the opportunity to develop four of the five sub-skills in the problem-solving ability at the same time. The study's conclusion is that textbooks in mathematics should be analyzed to give pupils the opportunity to work with problem-solving tasks and ensure their development of the different parts of problem-solving ability.

Denna studie syftar till att undersöka hur problemlösningsuppgifter i läromedel som är vanliga i svensk skola bidrar till elevers matematiska utveckling inom området problemlösning. Ett analysverktyg har konstruerats och använts till att genomföra en analys av problemlösningsuppgifterna i de båda läroböckerna. Slutsatser som framkommit är att läraren i mer eller mindre grad måste kompensera så att uppgifterna uppfyller alla kriterier och att lärare måste vara särskilt uppmärksamma på att ge elever möjligheter att implementera och att tillägna sig problemlösningsstrategier samt utmanas att reflektera och verifiera sina lösningar. / This study aims to investigate how problem-solving tasks in educational books that are common I Swedish schools contribute to student’s development in mathematics in the area of problem-solving. A framework has been created and used to conduct an analysis of the problem-solving tasks in two educational books. The conclusions are that the teacher more or less needs to compensate for some aspects of the problem-solving tasks and that the teacher has to be extra careful to make sure that the students will appropriate problem-solving strategies and reflect upon and verify their solutions.

Kommunikationsförmågan kan vara en nyckelkomponent för utveckling av de andra förmågorna i matematik. Genom att eleverna tillåts kommunicera matematiska idéer genom matematiska uttrycksformer får eleverna möjlighet att uttrycka sin kunskap och sin förståelse samt fördjupa sin förståelse för ämnet. Men hur lärare bör utforma matematikundervisningen för att främja elevers utveckling av kommunikationsförmågan förblir osagt. Således har läromedel och lärarhandledningar stor inverkan på lärarens matematikundervisning. Tidigare forskning pekar mot att kooperativt lärande generellt kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Därför syftar denna komparativa lärarhandledningsanalys till att kartlägga på vilket sätt lärarhandledningen i Rik matematik 3A och Favorit matematik 3A erbjuder förutsättningar för kooperativt lärande. Analysen fokuserar också på hur aktiviteterna i dessa lärarhandledningar karaktäriseras av komplexitet och utmaning för att främja kooperativt lärande i matematik. Resultatet från denna lärarhandledningsanalys påvisar att lärarhandledningen i Rik matematik erbjuder förutsättningar för kooperativt lärande i större utsträckning än Favorit matematik. Dessutom karaktäriseras aktiviteterna av större komplexitet och utmaning än de i lärarhandledningen i Favorit matematik, eftersom flera elevers insatser krävs vid genomförandet. Men lärare har fortsatt autonomi när det kommer till hur lärarhandledningar implementeras i praktiken.

Matematik är en av de viktigaste och mest grundläggande vetenskaperna som människan dagligen använder. Det är därför viktigt att elever får stora möjligheter att utveckla kunskaper inom ämnet i skolan. Tidigare forskning beskriver att de viktigaste kunskaperna skolan bör utveckla inom ämnet är, problemlösningsförmågor, resonemangsförmågor och förmågan att räkna på rutin. De pekar dock ut att möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan sällan förekommer, därför väljer vi att göra en studie där vi analyserar matematikläromedel kopplat till dessa förmågor, för att undersöka vilka möjligheter eleverna i Sverige får för att utveckla dessa kunskaper. Syftet med studien är att belysa hur elevers möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i svenska matematikläromedel i grundskolans årskurs 6. Vi väljer att göra en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av pragmatismen. Först analyserar vi tre serier av matematikläromedel och kategoriserar böckernas uppgifter i fem följande kategorier, Resonemangsuppgifter, problemlösningsuppgifter, rutinuppgifter, digitala uppgifter och övriga uppgifter. Dock är resonemangsuppgifter och problemlösningsuppgifter de vi lägger fokus på resterande uppgiftstyper är inkluderade för att kunna se en procentsats av alla olika typer av uppgifter. All data som samlas in skrivs in i ett excelark som sedan räknar ut procentsatserna för alla kategorier i varje bokserie. För att sedan validera att uppgifterna kategoriserats rätt görs ett stickprov på 20 sidor ur varje serie med hjälp av ett randomiseringsverktyg. Studiens resultat visar att elevernas möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i olika grad i samtliga läromedelsserier. De som alla böcker har gemensamt är att rutinuppgifter är den uppgiftstyp som förekommer mest frekvent och resonemangsuppgifter förekommer minst frekvent. Matematik gamma innehåller 79,1% rutinuppgifter, 13,7%problemlösningsuppgifter och 7,2% resonemangsuppgifter. Boken Mera Favorit matematik innehåller 68,3% rutinuppgifter, 28,8% problemlösningsuppgifter, 1,4% resonemangsuppgifter men även 1,5% övriga uppgifter. Singma matematik är den matematikbok som innehåller flest rutinuppgifter, hela 80,1%. Singma matematik är även den serien som innehåller minst andel resonemangsuppgifter med sina 0,6%. Problemlösningsuppgifter utgör 19,3% av boken Singma matematik, vilket innebär att nästan var femte uppgift är utformad som en problemlösningsuppgift.

I den här studien undersöks om och vilken typ av lärarstöd avseende Mathematical Knowledge of Teaching (MKT) lärarhandledningar till Favorit matematik 3A och Rik matematik 3A. Vi analyserar vilket stöd som lärarhandledningarna ger till lärare i områdena addition och subtraktion för årskurs 3. Analysen utgår från MKT:s analysmodell med stöd av fyra utvalda kategorier: Common Content Knowledge, Subject Matter Knowledge, Knowledge of Content and Students, Knowledge of Content and Teaching och Knowledge of Content and Curriculum. En komparativ analys genomfördes med MKT som teoretiskt ramverk. Resultatet visar på att lärarhandledningarna innehåller stöd till läraren i addition och subtraktion och delar av MKT. Lärarhandledningarna ger stöd till lärarna vid planering av undervisning, begreppsanvändning i undervisning, olika undervisningsmetoder, nivåökning av kapitel och hur läraren ges kunskap om materialet. Lärarhandledningarnas struktur förmedlar stödet på ett varierande sätt vilket också synliggör likheter och skillnader om de delar av MKT som lärarhandledningarna inte innehåller. / This study examines whether and what type of teacher support regarding Mathematical knowledge of teaching (MKT) contains teacher guides for Favorite Mathematics 3A and Rich Mathematics 3A. We analyze the support of teacher guides provide to teachers in the areas of addition and subtraction for year 3. The analysis is based on MKT's analysis model with the support of four selected categories; Common Content Knowledge, Subject Matter Knowledge, Knowledge of Content and Students, Knowledge of Content and Teaching and Knowledge of Content and Curriculum. A comparative analysis was performed with MKT as the theoretical framework. The results prove that the teacher guides contain support for the teacher in addition and subtraction and parts of MKT. The teacher guides provide support to the teachers when planning teaching, use of concepts in teaching, different teaching methods, level increase of chapters and how the teacher is given knowledge of the material. The structure of the teacher guides the support in a varying way, which also highlights similarities and differences about the parts of MKT that the teacher guides do not contain.