Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ”alla barn är kompetenta och intelligenta” om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande. Det vill säga det framstår som om kön finns givet inom barnet oavsett lärandemiljö. Genom dekonstruktion går jag dock bakom och försöker tillfälligt lösa upp dessa dikotomier för att synliggöra hur en kategorisering utifrån två kön som varandras motpoler inte behöver ses som naturgiven. Det blev tydligt att barnen faktiskt inte ens i texten alltid beter sig på ett sätt som överensstämmer med dessa diskurser. Pojkarna verkar också använda fysisk närhet i ett intensivt samarbete och arbetar mestadels två och två med staden. Flickorna verkar också ägna mycket tid till förbindelser i form av gator som symboliska gränser. Det finns alltså motstridigheter i texten som kan plockas upp och användas för att rubba de till synes fasta kategorierna flickor och pojkar.

Denna studie utforskar vilka föreställningar åtta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt påverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som används innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer två åk 7 klasser i två olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag väljer att följa dessa båda, då jag får intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig åt markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet får jag inblick i vilka metoder som används samt en uppfattning om hur eleverna själva problematiserar ämnet genus, hur de reagerar på uppgifterna, såväl som hur klasserna fungerar. Studien fortsätts genom intervjuer med fyra tjejer från varje klass för att få en djupare förståelse för deras tankar om genus samt hur de har emottagit genusarbetet. Under intervjuerna visar det sig att alla åtta tjejer uppfattar sig underordnade killarna. De påtalar många situationer i vilka de blir nedvärderade av sin omgivning på grund av sitt kön. Fortsättningsvis är de högst medvetna om vilka begränsningar som finns för både tjejer och killar. Det framkommer att genusnormer är viktiga att följa och att de själva på olika sätt strävar efter att passa in. Vad gäller frågan om projektet påverkat dem eller omgivningen skiljer sig uppfattningarna i de två klasserna emellertid åt. I den ena klassen hävdar tjejerna att de själva fått många nya tankar om genus såväl som att både klass och lärare varit tankfulla efter projektet. Tjejerna från den andra klassen menar att projektet varken påverkat dem eller klassen. Jag relaterar de olika uppfattningarna till de intryck jag får av respektive klassklimat under observationerna. I den klass där eleverna anser projektet givande är atmosfären negativ och grupperad, medan stämningen i den andra klassen känns öppen och tillåtande. De tjejer som har ett tryggt klassklimat menar att de inte känner sig särskilt begränsade av genusnormer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.

Reggio Emilia-pedagogiken har fått stor spridning i Sverige och med det även dess arbetsmetoder såsom pedagogisk dokumentation. Med Reggio Emilia-pedagogiken har det kompetenta barnet tagit plats i verksamheterna och blivit en norm för barnen att förhålla sig till. Vårt syfte med studien är därför att undersöka vilka diskurser och föreställningar som finns i förskollärares berättelser kring det kompetenta barnet inom pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare i Stockholmsområdet. Med hjälp av feministisk poststrukturalism och diskursanalys har vi fått fram ett resultat som visar att pedagogisk dokumentation kan verka som en maktproducent i form av vilka diskurseroch normer den synliggör och därmed upprätthåller. Vidare visar resultatet att verktyget pedagogisk dokumentation ger förskolläraren makt i form av vad som väljs ut att dokumenteras, och därför hävdar vi att ett etiskt förhållningssätt behöver problematiseras i relation till barns perspektiv.

Syftet med studien är att synliggöra hur normer om kön och genus gestaltas i aktuell barnlitteratur. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av tio barnböcker. Barnböckerna som analyserades var de mest lånade barnböckerna bland förskolorna i ett och samma landskap. Analysen av barnlitteraturen bestod av att undersöka hur huvudkaraktärer, bikaraktärer och handling skildras utifrån studiens teoretiska ramverk feministisk poststrukturalism och Nikolajevas schema som användes som verktyg i analysen. Resultatet visade på exempel på performativt genus, normbrytande, könsneutralt och könspermutation. Slutsatsen var att både normbrytande och icke normbrytande gestaltningar av kön och genus syntes i barnböckerna. Barnböckerna visade på en variation där män framställdes med stereotypiska egenskaper men även i mer normbrytande roller. Kvinnor skildrades även med mer maskulina egenskaper och med feminina egenskaper. Det framkom dessutom att kvinnor var underrepresenterade i barnböckerna och hade färre huvudroller än männen. / The purpose of the study is to make visible how norms about sex and genderare portrayed in current children's literature. The method used was a qualitativecontent analysis of ten children's books. The children's books that wereanalyzed was the most borrowed children's books among preschools in thesame region. The analysis of children's literature consisted of looking at howmain characters, supporting characters and plot are portrayed based on thetheoretical framework of the study, feminist poststructuralism and Nikolajevasscheme, which was used as tools in the analysis. The results showed examplesof performative gender, norm-breaking, sex-neutral and sex permutation. Theconclusion was that both norm-breaking and non-norm-breaking depictions ofsex and gender appeared in the children's books. The children's books showeda variation where men were portrayed with stereotypical characteristics butalso in more norm-breaking roles. Women were also portrayed with moremasculine characteristics and with feminine characteristics. It also emergedthat women were underrepresented in children's books and had fewer leadingroles than men

Denna uppsats är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagogers förhållningssätt till att motverka stereotypa könsmönster i förskolan ser ut. Syftet med studien är att undersöka vad pedagogerna i förskolan uppfattar blir viktigt i arbetet med miljö, material och förhållningssätt för att motverka stereotypa könsmönster i förskolan, samt vilka begränsningar pedagogerna uppfattar med det arbetet. Den teoretiska utgångspunkt som har använts i studien är feministisk poststrukturalism med fokus på begreppen positionering och subjektskapande. Feministisk poststrukturalism innebär kortfattat att handlingar och språket blir konstruerade utifrån det som människor beskriver (Eidevald 2009, s. 52). Vårt val av metod är semi-strukturerade intervjuer där valet av metod grundas i en ambition att få fatt i respondenternas egna erfarenheter och tankar kring ämnet. Studien har genomförts på fyra olika förskolor med förskollärare och barnskötare. Därefter har materialet analyserats utifrån fem olika teman vilka är: miljö och material, bemötande, begränsningar, dominerande diskurser och barns intressen. Resultatet av studien visar att det som pedagogerna har gemensamt är att de arbetar med okodat material för att främja barnens fantasi. Kodat material sågs dock som nödvändigt i viss mängd för att utmana dominerande normer. Resultatet av vår studie framhåller även vilken betydelse samhället har i barns konstruktion av kön och hur samhället ser på flickor och pojkar samt vilka begränsningar pedagogerna upplever med att motverka traditionella könsmönster i förskolan.

Studien undersöker hur könsroller gestaltas ur ett genusperspektiv i bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni & Eriksson, 2013). Syftet är att få djupare kunskaper om hur dessa skildringar speglar målen i läroplanen för förskolan om att motverka traditionella könsnormer och främja jämställdhet och likabehandling mellan könen. Forskare menar att bilderboken är ett användbart och didaktiskt verktyg för att fånga barns intressen och påverka deras tankegångar. Tidigare forskning (Kåreland, 2005) visar att könsstereotypa föreställningar lever kvar i en stor del av utbudet av barnböcker. I studien analyseras bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni & Eriksson, 2013) både utifrån bilder och text. Analysen fokuserar på karaktärernas yttre- och inre personskildringar, det vill säga, karaktärernas utseende, ansiktsuttryck, kroppsspråk respektive karaktärernas egenskaper och personligheter. Studiens resultat visar att karaktärerna i boken, till viss del avviker från de stereotypa föreställningar om vad som anses som maskulint och feminint, dock visar karaktärerna att de båda har egenskaper som kan representera båda könen. / The study examines how gender roles are portrayed from a gender perspective in the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni & Eriksson, 2013). The aim is to get deeper knowledge about how these depictions reflect the goals of the Swedish syllabus for preschool that counteracts traditional gender norms and promote equality and equal treatment between the genders. Researchers consider that the picture book is a useful and didactic implement to capture childrens’ interests and influence their thoughts. Previous research (Kåreland, 2005) shows that gender-stereotyped conceptions persist in a large part of the range of children’s books. The study analyzes the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni & Eriksson, 2013) both from photographs and text. The analysis focuses on the characters external and internal personal depictions, that is, the characters appearance, facial expressions, body language and the characters properties and personalities. The results of the study show that the characters in the book, partially differ from the stereotypical conceptions of what is considered as masculine and feminine. However, the characters show that they both have properties that can represent both sexes.

The purpose of this study is to explore how well prepared educators at pre-schools are to receive children with another gender identity than their biological gender. The focus for the study lies on the discourses that exist in the pre-school regarding gender norms and how they become visible through the language educators use in the equal treatment plans, that are a part of the pre-schools value works, and in talks between educators. My research questions are: ·         How does pre-schools describe their work with children with another gender identity than their biological gender? ·         Which discourses regarding gender norms does the pre-schools equal treatment plans and group talks with educators show? To answer these questions, I have used the analyses of five equal treatment plans and two group talks. By analysing the equal treatment plans and the group talks with the four strategies for anti discrimatory education from Kumashiro, by letting the strategies make the discourses visible, I have come to the result that gender identity is made invisible in the pre-schools by the educators. The equal treatment plans contain descriptions of the discrimination grounds but not how the educators work with these in the daily workings with the children, and the educators describe gender instead of gender identity in the group talks. In my discussion and conclusion I reason about the causes for this in relation to previous research about norms around gender and gender identity in pre-schools.

Despite the fact that the introduction of reserved parental leave has resulted in a success for gender equality in general, there are parties in the Swedish Parliament that oppose this reform, the Christian Democrats being one of them. The purpose of the study was therefore to study the effects of the Christian Democrats' problem presentation regarding reserved parental leave. The essay's three research questions came from Carol Bacchi's WPR-approach, which aimed to find the party's problem presentation regarding reserved parental leave, what presuppositions these where based on, and what discursive and subjectification effects this gives. The study shows that the problem where parents' freedom of choice and high sickness rates. Based on feminist poststructuralism, we could see that the presuppositions turned out to be about a constructed categorization where sexual characteristics are set against each other. Finally, the study shows that this had several discursive- and subjectification effects where alternative problem presentations were excluded, and that individuals are limited based on the framework that the discourse sets up, which subjectifies people based on gender.

This study analyzes how preschool teachers describes gender and equality in a preschool setting, how they describe their equality work in preschool activities and how this has changed over time. With a discourse analysis and a feminist poststructualist perspective, interviews with preschool teachers were held. The results show that there are several dominant discourses about gender and equality active in preschool at the same time. In addition, these can clash with each other. The result also highlights preschool teachers’ stories where children are seen as individuals, regardless of their gender and how the view of children and their childhood has changed over time. The preschool has a complex practice where many subjects are included due to the Swedish curriculum, LPFÖ 18. This study focuses on this dilemma and how it can affect children’s opportunity for learning and development on equal terms.