Dagens organisationer möter nya villkor och krav från de yngre generationerna Millennials och Gen Z på arbetsmarknaden. Med de yngre generationernas nya villkor och krav har organisationen fått det svårare att behålla dem på sin arbetsplats. De har bidragit till en högre personalomsättning än vad tidigare generationer har gjort och denna studie har till syfte att undersöka vad det beror på och vad organisationen bör göra för att behålla dem. Det är även syftet att ta reda på om faktorerna som får Millennials och Gen Z att byta arbetsplats skiljer sig  åt eller om det är samma. Studien genomförde två olika insamlingsmetoder, en kvantiativ och en kvalitativ, som sedan analyserades och tolkades med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Analysen visade att Millennials byter arbetsplats för att; det är brist på balans mellan deras arbetsliv och privatliv, att de inte får den utveckling, utbildning eller befordran de förväntar sig samt för att de känner sig osäkra i sin anställning eller med sin lön. Resultatet visade även att  Gen Z byter arbetsplats på grund av; att de känner sig osäkra i sin anställning eller i sin lön, att det är brist på balans mellan arbetsliv och privatliv samt att de inte kan lita på eller vara stolt över sina ledare/ chefer. Dessutom visade resultatet att organisationer behöver ta reda på vad de yngre generationernas förväntningar är på dem och arbetsplatsen för att kunna behålla dem som  anställda. De behöver veta även att Millennials och Gen Z som anställda skiljer sig åt i sina  förväntningar och behov, samt att de faktorer som dem prioriterar när de väljer arbetsplats inte är samma faktorer som får dem att lämna. / Today's organisations are facing new conditions and demands from the younger generations of  Millennials and Gen Z in the employee market. With the new conditions and demands of the  younger generations, organizations are finding it more difficult to retain them in the workplace. They have contributed to a higher employee turnover rate than previous generations and the aim is to study what it depends on and what organizations should do to retain them. It also aims to  find out if the factors that cause Millennials and Gen Z to change jobs are different or if it is the  same. The study carried out two different collection methods, a quantitative and a qualitative  one, which were then analyzed and interpreted with a qualitative approach. The analyze revealed that Millennials change workplaces because; there is a lack of work-life balance, they  do not get the development, education or the promotion they expect and because they feel insecure in their employment or with their salary. The results also showed that Gen Z changed jobs because; they feel insecure in their employment or salary, there is a lack of work-life balance and that they cannot trust or be proud of their leaders/managers. In addition, the results  showed that organisations need to find out what the younger generations' expectations are of  them and the workplace in order to retain them as employees. They need to know that  Millennials and Gen Z as employees differ in their expectations and needs, and that the factors that they prioritize when choosing a workplace are not the same factors that cause them to leave

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations. / Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.

Bakgrund: De yngre generationerna, individer födda efter år 1990, står inför stora utmaningar och riskerar att erhålla sämre pensioner än dagens pensionärer, vilket ställer höga krav på att inkludera ett privat pensionssparande. Trots att det privata pensionssparandet i dagsläget är mer aktuellt än någonsin är det fortfarande ovanligt förekommande bland de yngre generationerna. Att individen kringgår ett aktivt beslutsfattande gällande sin pensionssituation innebär att agerandet avviker från den rationella teorin och livscykelhypotesen. För att komma närmare verkligheten och göra de underliggande resonemangen mer beteendemässigt realistiska bör teorin anpassas efter praktiken och större hänsyn tas till beteendepsykologiska bias.  Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för de yngre generationernas inställning till och agerande för deras privata pensionssparande med utgångspunkt i en analys av de beteendepsykologiska biasen kort- och långsiktigt fokus, självdisciplin, övermod och social interaktion.  Metod: För att säkerställa att studiens insamlade empiri kunde uppfylla studiens syfte med stöd av den teoretiska referensramen genomfördes åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med individer från de yngre generationerna. Under djupintervjuerna med respondenterna uppmanades de att reflektera över sin upplevda verklighet för att på så sätt möjliggöra ett sammanförande av teori och praktik och därmed göra förståelsen för pensionssparbeslut mer verklighetsförankrad.  Slutsats: Den goda inställningen och den därmed uppkomna sparviljan bland respondenterna återspeglas inte i ett gynnsamt agerande då ingen av de tillfrågade i denna studie ännu har inkluderat ett sparande specifikt till den privata pensionen. Det kan konstateras att de faller offer för beteendepsykologiska fallgropar. Studien påvisar att lusten av att leva här och nu i kombination med att det kortsiktiga tänket är mycket starkare än det långsiktiga, motarbetar ett pensionssparande. För vissa är detta en konsekvens av deras självupplevda bristande självdisciplin och för andra är det en influens av övermod som motarbetar. Vad gäller social interaktion ger respondenterna tecken på att den både kan anses vara främjande eller motarbetande beroende på förmedlarens framställning och egna agerande. / Background: The younger generations, individuals born after 1990, face major challenges and risk receiving worse pensions than today's pensioners, which places high demands on including private pension savings. Even though private pension savings are currently more relevant than ever, it is still uncommon among the younger generations. The fact that the individual circumvents active decision- making regarding their pension situation means that the action deviates from the rational theory and life cycle hypothesis. In order to get closer to reality and make the underlying reasoning more behaviorally realistic, the theory should be adapted to practice, and greater consideration must be given to behavioral psychological bias.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of the younger generations' attitudes and actions regarding their private pension savings based on an analysis of the behavioral psychological bias of short- and long-term focus, self-control, overconfidence, and social interaction.  Method: To ensure that the empirical data collected by the study could fulfill the purpose of the study with the support of the theoretical frame of reference, eight qualitative, semi-structured interviews were conducted with individuals from the younger generations. During the in-depth interviews with the respondents, they were asked to reflect on their perceived reality in order to enable a merge of theory and practice and thus make the understanding of pension savings decisions more reality based.  Conclusion: The good attitudes and the willingness to save among the respondents is not reflected in a favorable action as none of the respondents in this study have yet included any savings specific for the private pension. It can be stated that they fall in these behavioral psychological pitfalls. The study shows that the desire to live here and now in combination with the fact that short-term thinking is much stronger than long-term thinking counteracts pension savings. For some it is a consequence of their self-perceived lack of self-control and for others it is an influence of overconfidence that counteracts. Regarding social interaction, the respondents give signs that it can be considered both promoting or counteracting depending on the mediator's framing and own actions.

Syftet med detta arbete var att fastställa det avkastningsmål som buffertfonderna bör ha för att bidra till största möjliga nytta för det svenska pensionssystemet samt att analysera styrkan och känsligheten i systemet. För att besvara syftet genomfördes en Asset Liability Management analys, där risk och avkastning optimerades samtidigt som hänsyn togs till pensionssystemets skulder och rättvisa mellan generationer. Ett nyckeltal definierades för att ta hänsyn till generationsneutralitet. Nyckeltalet visar hur mycket en generation procentuellt sett får ut i pension relativt vad de har betalat in till pensionssystemet och det anses vara rättvist om detta nyckeltal är samma för samtliga generationer. Utifrån nyckeltalet togs en stokastisk optimeringsmodell fram som minimerade förluster och orättvisor mellan generationer. Avkastningsmålet som fastställdes genom optimeringen blev 3,6 procent realt, vilket är lägre än samtliga buffertfonders nuvarande avkastningsmål. Känslighetsanalysen visade att pensionssystemet mest sannolikt ser starkt ut framöver. Pensionssystemet är framförallt känsligt för demografiska förändringar, medan förutsättningarna på de finansiellamarknaderna får mindre påverkan för systemets långsiktiga stabilitet. / The aim of this thesis was to determine the target return that the buffer funds should have to generate maximum possible benefit for the Swedish pension system and to analyse the strength and sensitivity of the system. An Asset Liability Management analysis, with optimization of risk and return with respect to the pension system’s liabilities and equality between generations, was performed. A key ratio was defined to illustrate the generation-neutrality in the pensions system. The key ratio shows how much pension one generation will receive compared to how much they have paid to the pension system and it is considered to be fair if the ratio is the same for every generation. A stochastic optimization model that minimized losses with respect to the key ratio was developed. The target real return that was determined in the optimization was 3.6 percent, which is lower than all the buffer funds’ current target returns. The sensitivity analysis showed that the pension system most plausible is strong in the future. The system is mainly sensitive for demographic changes while the condition of the financial market has less impact on the system’s long-term stability.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka olika religiösa inriktningar som finns bland sverigefinländare idag och vilken religiös bakgrund de har. Ett annat syfte har varit att ta reda på om religionen spelar en primär eller en sekundär roll för identiteten jämfört med kultur och språk hos sverigefinländare, och om det finns skillnader i den religiösa identiteten hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare, samt hur dessa förmodade skillnader kan förklaras. En annan målsättning med denna studie har varit att undersöka hur religiositet uttrycks hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare genom religiös praktik. Det teoretiska ramverket består av Nancy T. Ammermans and Lori Peeks teorier om religiös identitet and Thomas Hylland Eriksens and Fredrik Barths teorier om gränsdragningsprocesser. Denna studie visar att det finns en stor mångfald vad gäller religiösa inriktningar bland sverigefinländarna och att även deras religiösa bakgrund skiftar. Resultatet av denna studie visar att religiös tro tycks vara viktigare för identiteten för första generationens sverigefinländare jämfört med andra och tredje generationen. En av förklaringarna skulle kunna vara att sverigefinländare av andra och tredje generationen är mer assimilerade i det sekulära, svenska samhället och även att andra och tredje generationens invandrare har en mer otydlig identitet och att de i vissa fall kan bli etniska eller religiösa anomalier. Trots mångfalden vad gäller religiösa inriktningar, visar studien att det även finns likheter, i synnerhet bland första generationens sverigefinländare. Första generationen tycks vara mer konservativ vad gäller bibeltolkning och religiösa värderingar, exempelvis. Ett av skälen kan vara att finsktalande präster från Finland, som arbetar inom Svenska kyrkan, har en bakgrund inom väckelserörelsen, som har haft stark påverkan på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Denna studie visar också att det finns ett levande och aktivt religiöst liv bland sverigefinländare idag, trots att assimilationstycket har varit stort. / The aim of this study has been to explore what kind of religious directions are to be found among Sweden Finlanders today and what religious background they have. Another aim has been to find out if religion has a primary or a secondary role for the identity compared to culture and language among Sweden Finlanders, and if there are differences in religious identity between the first, the second and the third generation and how these assumed differences can be explained. Another purpose with this study has been to explore how religiosity among Sweden Finlanders of the first, the second and the third generation is shown through religious practice. The theoretical framework consists of Nancy T. Ammerman’s and Lori Peek’s theories about religious identity and Thomas Hylland Eriksen’s and Fredrik Barth’s theories about boundary making processes. This study shows there is a great diversity in religious directions among Sweden Finlanders and their religious background is also shifting. According to the results of this study, religious faith seems to be more important for the identity for religious Sweden Finlanders of the first generation compared to the second and the third generation. One of the explanations could be that Sweden Finlanders of the second and the third generation are more assimilated in the secular, Swedish society and also because second and third generation immigrants’ identity is less clear and in some cases they become an ethnic or a religious anomaly. This study also shows that although there are differences between the religious directions, similarities also exists, especially between Sweden Finlanders of the first generation. The first generation seems to be more conservative when it comes to Bible interpretation and religious values, for example. One of the reasons might be that Finnish speaking priests from Finland, who work within Church of Sweden, have a background in the religious revival movements which has had a strong influence on the Evangelical Lutheran Church of Finland. This study also shows there is a living and active religious life among Sweden Finlanders today, even though the pressure to assimilate has been strong.

Den svenska arbetsmarknaden står inför stora förändringar gällande generationer. Baby boom generationen kommer inom snar framtid att gå i pension och generation X och generation Y tar över arbetsmarknaden. I takt med att baby boomers lämnar arbetsmarknaden går man även miste om viktiga och nödvändiga kunskaper som denna generation erhåller. Ett stort tomrum uppstår som de nästkommande generationerna måste fylla. Däremot har generation X och generation Y andra kunskaper som kommer att vara betydelsefulla. Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för ledarskap i relation till generationer på arbetsplatsen. Syftet är att beskriva och analysera vilka förväntningar generation X och generation Y har på ledarskap samt vilken typ av ledarstil dessa generationer föredrar. Utifrån detta syfte har två frågeställningar formulerats: “Vilka förväntningar har generation X respektive generation Y på ledarskap?” och  “Vilken typ av ledarskapsstil föredrar generation X respektive generation Y på arbetsplatsen?”. Studiens empiriska material har samlats in genom tio stycken semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk förståelseansats. Resultatet som framhölls i studien är att det förekommer generationsskillnader kopplat till ledarskap och ledarstilar, men att dessa återfinns i små variationer. Exempelvis förväntade sig generation X mer tydlighet medan generation Y förväntade sig en högre grad av delaktighet. Analysen av det empiriska materialet indikerar på att åldersintervallet man är född inom har präglats av historiska händelser. Detta kan ligga till grund för individens synsätt och uppfattningar men betydelsen av att inkludera yttre faktorer såsom uppväxt och bakgrund är viktiga då ett pålitligt resultat inte endast kan baseras på ålder. Slutsatsen i studien blir således att man inte kan kategorisera in generationerna i enbart ett traditionellt eller modernt ledarskap, inte heller en renodlad auktoritär eller demokratisk ledarstil. Både generation X och generation Y har fler förväntningar som går hand i hand med ett modernt ledarskap, men med inslag av traditionella synsätt. Generationerna föredrar även till stor del en demokratisk ledarstil, däremot med vissa auktoritära inslag. / The Swedish labor market is facing major generational changes. The baby boom generation will soon retire and Generation X and Generation Y will take over the labor market. As baby boomers leave the labor market, important and necessary skills that this generation acquires are also being lost. A great void is created that the next generations must fill. However, Generation X and Generation Y have other skills that will be significant. This study aims to deepen the understanding of leadership in relation to generations in the workplace. The aim is to describe and analyze what expectations generation X and generation Y have for leadership and what type of leadership style these generations prefer. Based on this aim, two questions have been formulated: "What expectations do generation X and generation Y respectively have of leadership?" and "Which type of leadership style do generation X and generation Y prefer in the workplace?". The study's empirical material has been collected through ten semi-structured interviews with a phenomenological understanding approach. The result highlighted in the study is that there are generational differences linked to leadership and leadership styles, but that these are found in small variations. For example, Generation X expected more clarity while Generation Y expected a higher degree of participation. The analysis of the empirical material indicates that the age range one is born into has been marked by historical events. This may be the basis of the individual's approach and perceptions, but the importance of including external factors such as upbringing and background are important as a reliable result cannot be based solely on age. The conclusion of the study is thus that you cannot categorize the generations into only traditional or modern leadership, nor a purely authoritarian or democratic leadership style. Both Generation X and Generation Y have more expectations that go hand in hand with modern leadership, but with elements of traditional approaches. The generations also largely prefer a democratic leadership style, but with some authoritarian elements.