Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild? Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna. I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur. I litteraturen vi använt har det framkommit att litterära karaktärer möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild. Analysen av de två valda bänkböckerna har givit resultatet att de litterära karaktärerna inte ger en önskvärd bild i framställningen av flickor, utan följer rådande normer över hur flickor förväntas vara. Eftersom de läsande flickorna ofta identifierar sig med flickorna i böckerna kan det vara mindre bra att låta dessa böcker läsas av flickorna på egen hand. Däremot ser vi dessa böcker som mycket bra i utbildningssyfte med fokus på just genus, identitet och självbild, då måste dock böckerna läsas och efterbehandlas tillsammans med en lärare eller annan vuxen.

Denna uppsats handlar om relationen mellan föräldraledighet och ensamstående mödrar. Med ett långt tillbakagående historiskt avstamp, ämnar uppsatsen undersöka normer omkring föräldraskap, när och hur föräldraledighet först infördes och hur den utvecklats, och hur den ensamstående modern inkluderats, eller exkluderats, i sammanhanget. Uppsatsen avhandlar en tid om 137 år, som är uppdelad i fyra mindre tidsperioder. Utifrån en genuskonstruktivistisk teoriram bestående av fyra element – ett kulturellt, ett normativt, ett institutionellt och ett om subjektiv identitet – appliceras en analysmodell i respektive tidsperiod, för en strukturell bearbetning av material som bidrar till uppsatsens övergripande syfte. Tack vare en periodindelning, synliggörs förändringar men det är också möjligt att identifiera vilka normer som kvarstår. Genusroller har gett stor påverkan på kvinnor och mäns förväntade antaganden och medborgaransvar över en lång tid och fastän förändringar har skett, har vissa strukturer överlevt. Inom ramen för den svenska föräldraförsäkringen, får juridiska vårdnadshavare till barn som omfattas av den svenska socialförsäkringen 480 dagar i föräldrapenning, som kan tas ut i ändamål att avstå arbete för att ta hand om barn med ekonomisk ersättning. Vid fall då barnet har en juridisk vårdnadshavare, tillfaller alla föräldrapenningdagar denna, men om barnet har två juridiska vårdnadshavare – vilket en majoritet av alla barn i Sverige har idag – delas föräldrapenningen rakt av mellan dem 150 av de 240 föräldrapenningdagarna en förälder får överföringsbara, men 90 dagar är öronmärkta för respektive förälder. När föräldraförsäkringen infördes år 1974 – innan föräldraförsäkringen fanns en moderskapsförsäkring som endast riktade sig mot mödrar – var inga dagar reserverade för någon förälder, men över tiden då mönstret att kvinnor tog ut en stor majoritet av all föräldrapenning vidtog politiker åtgärder för att jämna ut den sneda fördelningen av föräldraledighetsuttag: jämställdhetsåtgärder! Från och med 1995 har föräldrapenningdagar öronmärkts i tre etapper i jämställdhetens namn. För föräldrar som inte lever ihop kan det vara praktiskt svårt att dela på en föräldraledighet med ett litet barn. Historiskt sett är det oftast kvinnor som lever ensamma med barn och idag är det vanligast att även separerade föräldrar har gemensam vårdnad, alltså delas föräldrapenningen mellan föräldrar som inte lever ihop. Med ett stort historiskt perspektiv, söker studien förklaring på hur normer producerats och vilka som upprätthålls i konstruktionen av villkoren för föräldraledighet: på vilka premisser är den formulerad, vilken funktion ämnar den att fylla? Utifrån dessa förställningar reflekteras därefter ensamstående mödrars villkor i fråga om föräldraledighet. Uppsatsens slutsatser är att föräldraledighetsvillkoren, för det första, är baserade på en stark tvåsamhetsnorm. Detta har lett till att det jämställdhetskoncept som innebär att logiken för att syftet med jämställdhetsåtgärderna – det vill säga att män ska ta ut en högre andel föräldrapenning – är anpassat för att män ska ersätta kvinnors traditionella tid och ansvar i hemmet. Detta jämställdhetskoncept är sedermera inte applicerbart på ensamstående mödrar, då hon inte har någon man som ersätter henne i hemmet. För det andra, saknar jämställdhetssträvan i en stor utsträckning en nyansering av maktrelationer och inkludering av fler perspektiv än enbart den normativa tvåsamhetens.

Denna uppsats belyser hur femininitet och maskulinitet konstrueras i svenska låtar som placerat sig i toppen av Svensktoppen 1979, 1989, 1999, 2009 och 2019. Uppsatsen jämför dels konstruktion av femininitet och maskulinitet mellan låtar som framförs av kvinnliga och manliga artister, dels hur detta har förändrats över tid. Materialunderlaget som använts i studien är totalt 42 låtar, 19 som framförs av kvinnliga artister och 25 som framförs av manliga artister. Det större antalet låtar som framförs av kvinnliga och manliga artister beror på att låtar som framförs av både kvinnliga och manliga artister kategoriserades som båda. Metoden som har använts är en kombination av tolkning och analys av lyrik. Analysen utgår från Avary et al.:s (2017) lista över femininitetsattribut, maskulinitetsattribut, hyperfemininitet och hypermaskulinitet. Vidare har en tolkning av låtarna gjorts för att bedöma om låtarna skildrar detta. Resultatet visar bland annat att femininitetsattribut är dubbelt så vanliga som maskulinitetsattribut i de utvalda låtarna. Resultatet visar även att maskulinitet är vanligare än femininitet i förhållande till låtarnas ”jag” i låtar som framförs av manliga artister 1979 och 1989. I samma låtar är även femininitet vanligare i förhållande till låtarnas ”du”. Motsvarande korrelation återfinns i låtar som framförs av kvinnliga artister 1979 och 1999. Resultatet visar även att betydelse av utseende endast skildras i låtar som framförs av manliga artister i förhållande till låtarnas ”du” och i en låt som framförs av en kvinnlig artist i förhållande till låtens ”jag”. Slutligen visar resultatet att skildring av hypermaskulinitet har minskat i låtar som framförs av manliga artister och ökat i låtar som framförs av kvinnliga artister.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen och samhällets uppfattning av och förväntningar på det manliga och kvinnliga samt hur dessa uppfattningar och förväntningar påverkar barns genuskonstruktion. De teorier som varit fokuserade under studien är socialkonstruktionismen och Judith Butlers performativitetsteori. Syftet har undersökts genom att hålla intervjuer av ostrukturerad och semistrukturerad karaktär där intervju personerna har varit förskollärare på ett antal förskolor i olika delar av landet. Analysen har utgått från en tematisk analysstruktur där data har analyserats och kategoriserats löpande. Resultatet visar på att förskollärare på samtliga förskolor arbetar genuspedagogiskt genom olika metoder. Resultatet visar även att samtliga förskollärare upplever att samhället och dess strukturer och förväntningar påverkar hur barn konstruerar genus på och utanför förskolan. Den huvudsakliga slutsatsen som kan dras i relation till studien är att en medveten pedagog är nyckeln till framgång i förskolans genuspedagogiska arbete.

Uppsatsen undersöker hur flick- respektive pojkspelare och deras idrottsutövande inom ungdomsfotbollen konstrueras i förhållande till varandra och till den stereotypa bild av kvinnligt och manligt idrottande som media upprättar. Vidare ämnar den besvara om fotbollsklubbarnas framställning av fotbollslagen genomsyras av Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål om jämställt idrottande.   Tolv texter från sex fotbollsklubbar i Stockholms län har genomgått en textuell innehållsanalys med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Analyserna har utförts med Hirdmans genussystem, Faircloughs kritiska diskursanalys och Halls synsätt på stereotypisering som teoretisk utgångspunkt.   Resultatet visar på ett upprätthållande av det manliga könet som norm inom fotbollen och en reproduktion av de idrottsstereotypa bilder av manligt och kvinnligt idrottande som media tenderar att visa upp. Flickorna får inte bara mindre textuellt utrymme utan frånkopplas ofta en seriös fotbollssatsning i jämförelse med pojkarna. En del arbete tycks således finnas kvar innan jämställdhetsmålet är uppnått inom ungdomsfotbollens verksamheter.

Denna autoetnografiska studie handlar om genuskonstruktion i PC-spel. Studien bedrivs med feministisk ansats och syftet var att undersöka handlingsutrymmet gällande performativa och subversiva genushandlingar i fyra olika spel. Frågeställningen för denna studie är: Hur uttrycker spelare och spelkaraktärer traditionella och subversiva genushandlingar i relation till den förprogrammerade koden i spel? Fyra spel från olika genrer med enbart kvinnliga protagonister valdes ut; Tomb Raider, Child of Light, Life is Strange och Gone Home. Dessa spel analyserades med hjälp av Butlers teorier gällande genuskonstruktion, och Malabys teorier om spel som en performativ process. Tidigare forskning tar upp kvinnors underrepresentation i spel, spelsexismens utveckling, kvinnliga karaktärers utveckling och transgressive play i online-världen. Under analysen återberättades spelen och forskarens subjektiva upplevelse av dem för att sedan kunna analyseras. De faktorer som togs under beaktning vid analysen var; genusperformativa, subversiva genushandlingar och den heterosexuella matrisen. Resultatet visade att det fanns möjlighet till både genusperformativa och subversiva genushandlingar, samt att man antingen kunde understryka eller ifrågasätta den heterosexuella matrisen, vilket vi visar med hjälp av utvalda delar från spelen. Slutsatsen vi ankommer till är att trots att vi som spelare tillåts att utföra både performativa och subversiva genushandlingar begränsas vi av spelets kodning, och vissa genusuttryck är ofrånkomliga och utförs oberoende av spelaren. I diskussionen talar vi om sexism i spel på en mer allmän nivå, att homosexualitet i någon form förekommer i ¾ av vårt urval vilken kan vara ett bevis på mångfald eller en slump. Vi bemöter också våra egna fördomar gällande urvalet. Som vidare forskning föreslår vi liknande studier men med andra metoder än den autoetnografiska. Vi anser att denna studies samhällsrelevans ligger i hur vi belyser hur spel, som en växande medieform, både begränsar och möjliggör alternativa förståelser för genus. PC-spel är, liksom övrig media, inte immuna mot att reflektera skadliga normer som sexism och behöver därför ges tillbörlig akademisk tyngd.

Den här studien fokuserar på att studera hur organisationskultur kommuniceras externt i en mansdominerad bransch. Studieobjektet Skanska har sedan 2009 genomgått en förändring mot en allt mer jämställd organisation, men än är arbetet trögrörligt. Hur kulturen kommuniceras externt, hur den manliga dominansen och den kvinnliga minoriteten synliggörs samt hur organisationen kommunicerar för att nå en bredare kompetens är frågor som studien vill besvara. Materialet som analyseras kommer från organisationens hemsida.Mer specifikt behandlar materialet Skanskas värderingar, deras syn på mångfald och inkludering samt intervjuer med medarbetare. Syftet med studien är att synliggöra hur organisationskultur som främjar jämställdhet kommuniceras i en mansdominerad bransch. För att göra detta har både en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts. Den kvalitativa analysen omfattar en diskursanalys samt en ideologikritisk analys. Vidare kompletteras analysen av en kvantitativ analys för att kunna jämföra det som kommuniceras i materialet med den faktiska verkligheten i organisationen. Studiens ramverk utgår ifrån organisationskultur och genusperspektiv.Resultatet visar att Skanskas externa kommunikation följer fyra huvudämnen: normbrytning, lagarbete, hierarki och den önskade bilden av organisationen. Organisationskulturen framställs som den önskade bilden av Skanska, snarare än den faktiska verkligheten. Skildringen av den manligt dominerande kulturen och den rådande minoriteten av kvinnor görs på ett problematiskt sätt och maktförhållandet i materialet är till fördel för Skanska. / The purpose of this study is to identify how organizational culture is communicated externally in a male dominated industry. Since 2009, the study object Skanska has undergone a change towards a more equal organization, but the work is still moving at a slow pace. The study poses the question of how the culture is communicated externally, what is known as the male dominance and the female minority and how they target a broader competence. The organizational website constitutes the material basis of the study.More specifically, the material deals with Skanska’s values, their views on diversity and inclusion and interviews with employees. The purpose of the study is to visualize how organizational culture that promotes gender equality is communicated in a male dominated industry. To do this, both qualitative and quantitative analysis have been carried out. The qualitative analysis includes a discourse analyses as well as an ideological critical analysis. In addition, the analysis of a quantitative analysis is used to compare what is communicated in the material with the actual reality of the organization. The study's framework is based on organizational culture and gender perspective.The result of the study shows that Skanska’s external communication follows four main topics: breaking norms, teamwork, hierarchy and the desired image of the organization. The organizational culture is described as Skanska’s desired image of the organization rather than the reality. The description of the male dominance and the female minority is problematic and the power configuration in the material benefits Skanska.

In this thesis the objective has been to identify differences in judgements between female and male offenders in legal cases about rape against children in Swedish courts. Female offenders are often seen as victims or mentally ill by judicial courts/institutions. By analyzing the cases from a theoretic perspective that gender is constructed by victimization the thesis will investigate how the offenders motivate their act. The thesis has investigated cases from 3 angles; the relationship with the child, the sexual act and their explanations to the committed crime/acts. There are some indications that construction of sex is identifiable. The relationship with the plaintiff in the cases is assumed from the feelings the child has towards the male offender, and when the offender is a woman it is assumed from her feelings and not the relationship with the child. Judgements with male offenders is more detailed with the sexual act and therefore also much more explained in the documents from the court. The female offender is often described as a vulnerable, manipulated or victimized and therefore given reason for not taking responsibilities for their acts. This is often used by the lawyer who represents the female offender.

Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelättnader för hushållstjänster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framställning av proposition 2006/07:94 om skattelättnader för hushållstjänster - där fortsättningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jämställdhetsperspektiv. Studien har haft sin utgångpunkt från Carol Bacchis analysmetod – What’t the problem represented to be? Denna metod utgår från hur problemet framställs genom att studera vilken lösning som presenteras. Samt vilka effekter och subjektspositioner som skapas igenom hur problemrepresentationen läggs fram. Bacchis forskningsfrågor har varit den ledande mallen för konstruktionen av analysen. Analysen har skett inom en nyliberal diskurs sammankopplad till en könsdiskurs. Detta för att kunna kartlägga den genuskonstruktion som skapas igenom de subjektspositioner som artikuleras i propositionen. Malin Rönnbloms teori menar att artikulerade av en policy skapar ett ”görande” av politik. Analysprocessen har därmed undersökt hur propositionen ”gör” jämställdhetsbegreppet och vilken sätt ”görandet” påverkar subjekten inom diskurserna. Genom att noggrant koda av och analysera empirin har jag funnit att den genuskonstruktion som skapas: är den hushållsnära kvinnan kopplad till det traditionella kvinnoarbetet. Samt att de traditionella könsrollerna stärks då propositionen reproducerar kvinnan igenom att artikulera ”kvinnligt” inom traditionella hushållssysslor. Analysen visar även att jämställdhetsbegreppet som beskrivs i propositionen inte öppnar upp för någon form av maktanalys. Varken ur ett intersektionellt perspektiv och inte heller ur ett genusperspektiv. Utifrån dessa förutsättningar påverkar regeringen inte heller det rådande genussystemet som skapar genuskonstruktioner. / This essay has examined the current policy document for the implementation of tax reliefs for household services. The purpose was to study the gender construction that could be interpreted by a discourse exposition of proposal 2006/07:94 on tax relief for household. Thus, this thesis studies how the gender construction – and other social relations form an intersectional perspective – can be discussed from a gender perspective. Therefore, the study is based on Carol Bacchi’s analysis “What’s the problem represented to be? The method is based on how the problem is portrayed by studying the presented solution and also what effect and subject positions that are created through how the problem representation is presented. Bacchi’s research statement has been the model for the structure of the analysis – made within a neoliberal discourse linked to a gender discourse – in order to chart the gender construction that is created through the subject position that are presented in the proposal. Malin Rönnblom’s theory claims that articulating a policy creates a “doing” of politics. The analysis process therefore examined how the proposal “makes” the concept of equality and the way the “doing” affects subjects within the discourse. My conclusion is that the gender construction that has been created is the household women linked to the typical women’s work. The traditional gender roles are strengthened when one reproduces the women through the articulation of “feminine” within traditional household chores. The analysis also shows that the concept of equality, described the proposal, does not open up for any form of power analysis, not from an intersectional perspective and neither form a gender perspective. The final conclusion is that there is no possibility to affect the prevailing gender system that creates gender constructions.

Detta är en kvalitativ studie som tar grund från teorin om postfeminism som ett epistemologiskt genombrott och forskningsverktyg. Syftet är att upptäcka diskurser som underbygger kommentarer på normkritiska, feministiska inlägg på Instagram samt skapa förståelse för korrelationen mellan inlägg och kommentarsfält. Studiens tar fokus och material ifrån den svenska artisten Zara Larsson, vars offentliga person kommit till att bli en slags inofficiell ambassadör för feminismen, och hennes instagramflöde hennes kommunikationsportal för feministiska budskap och uttalanden. Genom en kvalitativ innehållsanalys har inlägg av feministisk karaktär tagits fram från Larssons instagramflöde och dessa har sedan har analyserats och vidare tagits till diskussion i relation till inläggens kommentarsfält, vilka genomgått en kritisk diskursanalys i syfte att förstå hur språk och text, i detta fallet kommentarer, kan bidra till en slags konstruktion av verkligheten.    Studiens resultat visar å ena sidan att det finns en stark korrelation med inläggen och dess kommentarsfält. Detta innebär att den som är insatt i ämnet, åtminstone till en viss grad, kan styra sitt kommentarsfält. Beroende på tonaliteten, utformningen av texten, valet av bild och ämnet över lag förändras attityder och aggressiviteten i kommentarsfälten. Vem som publicerar inläggen påverkar också kommentarsfälten och attityderna där i. Studien påvisar också att många kommentarer i relation till den feminism som visas upp på Zara Larssons Instagram uttrycker ilska över att inläggen drar alla män över en kam – och detta ska poängteras sker även om inläggen garderar sig mot just generalisering. Studien vill därför också poängtera att så kallade nättroll förekommer i samtliga inlägg, det vill säga användare som kommenterar enbart i syfte att provocera. Studien kategoriserar dessa kommentarer som näthat då de uppenbart inte tar avstamp i inläggen och har således inga argument eller giltiga anledningar till sina negativa kommentarer. / This qualitative resource takes ground from the theory of postfeminism as epistemological break within feminism as well as a resource tools. While using a qualitative content analysis to find post based on feminism, a critical discourse analysis has been used to understand how language, in this case – language used in comment fields – can construct realities. The study aims to find understanding for these discourses as well as get a deeper knowledge of the correlation between media content and the comment-section. To do so, the study grasp all the interaction from the pictures that are chosen, caption that are written and the varieties of reactions that are commented.   This study uses the Swedish, yet internationally known, pop-artist Zara Larsson as main figure for the research since she’s somewhat of an unofficial ambassador for feminism, especially for the young media public.    The study shows that there is a significant correlation between content/caption and the comment section. Depending on tonality, length of caption, picture, subject and who the author is – the comment section gets more or less aggressive. Power relationships is an importance factor regarding the relationship between publisher and the users in the comment sections. This means that for someone who’s well established in the media flow, controlling ones’ comment section is, at least at some level, doable, although – while not trying to state the obvious, the study would also like to point out that so called ‘trolling’ – meaning provocative comments – will appear in the comment section no matter the content and caption. Therefore, these comments go under the word trolling or hating due to the fact that they lack arguments or valid reasons other than spreading negativity.