"Should we kick football, miss?" - A qualitative study of children´s perceptions and expectations in preschool staff and thereof their gender creation in preschool.  Det övergripande syftet med den här studien är att i förskolläraryrket, vilket är dominerat av kvinnor, få en inblick i hur barn upplever skillnader på manliga och kvinnliga pedagogers sätt att initiera aktiviteter i förskolan och därav hur genus kan skapas genom lek och aktivitet. I studien ingår semistrukturerade gruppintervjuer med 2-3 barn i varje grupp i åldern 4-5- år. Syftet med dessa intervjuer var att se om det går att urskilja hur barn ser på en verksamhet där det finns manliga pedagoger och vilka förväntningar barnen har på manliga pedagoger till skillnad från de kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar att barnen inte själva uttalar någon skillnad av om pedagogerna är av kvinnligt eller manligt kön. Barnen uttrycker dock skillnader av genuspositioner då pojkar uttalar sig nedvärderande om kvinnligt kopplade aktiviteter samtidigt som flickor uttrycker sig positivt till manligt kodade lekar och sysslor. Barnen uttrycker en förväntan på de manliga pedagogerna om att få utöva manligt kodade lekar. Dessa skulle lika väl kunna utövas av kvinnliga pedagoger. Studiens resultat visar att det inte är män som manligt kodade genusmodeller som saknas i förskolans verksamhet utan det är mannen som person som behöver få ett erkänt inträde och tilldelas större utrymme i förskolans verksamhet. På så vis kan män företräda sitt kön och samtidigt inta kvinnligt kodade positioner och verka könsöverskridande, för att vidare parallellt med kvinnliga kollegor vilka antagit manligt kodade positioner, bidra till en jämställd verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka männens upplevelse av att arbeta på en kvinnodominerad arbetsplats. Empiriinsamlingen har skett utifrån sex enskilda intervjuer med män som arbetar på förskola. De teoretiska utgångspunkterna har varit sociala genusmönster, könsprocesser i organisationer och minoriteter i organisationer, vilka har använts för att analysera det insamlade materialet. Materialet visade att de flesta av intervjupersonerna tyckte att kön har betydelse i förskolan, bland annat för att det inte förväntas att män ska arbeta i förskola. Intervjupersonerna upplevde de tre tendenser som kännetecknar minoriteter på arbetsplatser, synlighet, kontrast och assimilering. Männen upplever stereotypiska föreställningar om män i förskolan av de kvinnliga förskolpedagogerna, bland annat att de blir tilldelade specifika arbetsuppgifter och stereotypiska könsroller, som upprätthåller sociala genusmönster. Materialet visade även hur männen konstant tänker på hur de agerar med barnen i förskolan för att inte riskera att bli misstänkliggjord för sexuella övergrepp mot barn. Resultatet analyserades utifrån två huvudteman, genusmönster och konsekvenser samt erfarenheter av att vara i minoritet, som redogör männens upplevelse av att arbeta som minoritet på en kvinnodominerad arbetsplats. För vidare forskning hade det varit intresserat att gå ännu djupare i minoritetsproblematiken på både kvinno- och mansdominerade arbetsplatser. / The aim of the study was to investigate men's experience of working in a women-dominated workplace. The collection of data has been based on six individual interviews with men who work in preschool. The theoretical starting points have been social gender patterns, gender processes in organizations and minorities in organizations, which have been used to analyze the material from the interviews. The material showed that most of the interviewees thought that gender is important in preschool, partly because men are not expected to work in preschool. The interviewees experienced the three tendencies that characterize minorities in the workplace: visibility, contrast and assimilation. The men experience stereotypical conceptions about men in preschool by the female preschool educators, among other things that they are assigned specific tasks and stereotypical gender roles, which maintain social gender patterns. The material also showed how the men constantly think about how they interact with the children in the preschool so as not to risk being suspected of sexual assault against children. The result was analyzed based on two main themes, gender patterns and consequences and experiences of being a minority, that describe the men's experience of working as a minority in a women-dominated workplace. For further research, it would have been interesting to go even deeper into the minority problem in both women and male-dominated workplaces.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt i hur genusperspektivet kan skildras i skolans läroböcker. Detta genom att analysera hur genus framställs i två olika läromedel som används i svenskundervisningen i dagens skola. De två böckerna är Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) och Nyckeln till skatten (2012). Genom att analysera genusperspektivet i dessa böcker kan vi få en förståelse för hur genus framställs, hur det har utvecklats över tid och möjligen hur barn tolkar genus i litteraturen. Metoden som används är i huvudsak en komparativ studie utifrån ett hermeneutistiskt synsätt då detta handlar om en förståelseprocess av texten. Resultatet av studien visar på att Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) skildrar en stereotypisk bild av det manliga respektive kvinnliga medan Nyckeln till skatten (2012) visar på att det skett en utveckling över tid av genusframställningarna, där pojkar och män respektive flickor och kvinnor inte kan placeras inom ramarna för manligt respektive kvinnligt lika lätt längre utan framställs som mer genusöverskridande i dagens kontext.

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, fictional books self-selected by middle-aged children. The aim of this is to test how these books function in Swedish studies to promote equality between students. In order to help investigate the purpose, two issues have been formulated: “Which fictional books do middle-aged children read today?” and “How do these books portray gender?” The method that is used is a quantitative survey where students in year 5 answered which fiction book is their favorite. Based on the answer from the survey a top-three list of the books girls, and boys, has named as their favorite have been compiled. The book that ended up at the top of each list has been reviewed and analyzed from a gender perspective, which is the theory that is infusing the entire study. The results of the study showed that gender patterns and gender stereotypes are a common occurrence in the books. The gender patterns that emerge are a division between the sexes where men are over-represented. The same type of gender patterns also appeared in the areas of activities and qualities where boys are portrayed as active, violent and rational, while girls are portrayed as passive, emotional and caring. In conclusion, this study urges that it is important for teachers to have an idea of how the most self-selected fiction books portray gender, because the books middle-aged children prefer to read do not brake traditional gender patterns. The books that have been analyzed in this study are Glasbarnen by Kristina Ohlsson and Dagbok för alla mina fans: Gregs bravader by Jeff Kinney.

Syftet med den här studien, som har genomförts i en årskurs tre, är att undersöka och ta reda på vilka könsmönster som kan tänkas finnas i ett urval av skönlitteratur. Enligt Kåreland (2007) möter eleverna tidigt tydliga könsmönster inom skönlitteraturen vilket innebär att de får en bild av vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Vi vill därför ta reda på hur dessa könsmönster påverkar elevernas syn och uppfattning om kvinnliga och manliga karaktärer i skönlitteratur. Det empiriska materialet har utgjorts av en pedagogs boklista. Med detta menas att hen har skrivit ned de skönlitterära böcker som hen har läst högt för eleverna under höstterminen 2015. Denna litteratur har vi tolkat genom textanalys och användandet av narratologiska begrepp. Materialet har också utgjorts av en semistrukturerad intervju med en grupp elever. För att fördjupa oss i genustänkande har vi utgått från Yvonne Hirdmans (1998) genussystem. Genussystemet innebär en särskiljning mellan kvinnligt och manligt samt ett normtänkande i samhället där mannen utgör normen. Arbetets resultat visar att majoriteten av den lästa skönlitteraturen har ett stereotypt könsmönster där flertalet av karaktärerna är män. Vi anser att det blir tydligt vad eleverna anser är manligt respektive kvinnligt. Om man däremot diskuterar kön utifrån elevernas egna tankar och erfarenheter, är vår slutsats att de frångår ett stereotypt tankesätt kring kön och könsroller.

The purpose of our study is to investigate children's perceptions of gender stereotypical norms in the preschool environment. The focus will be on children's statements about gender norms. Our aim is also to study whether hierarchies arise in free play and what these can be interpreted as being based on. Through our study, we want to contribute to putting gender back on the agenda, this time from the children's perspective. Our research questions concern what factors contribute to hierarchical arrangements in free play and whether children perceive and express stereotypical gender norms in the activities. We have used qualitative focus group interviews with children aged three to six years. As a basis for the interviews, we have read the fictional children's book Dom som bestämmer - Lisen Adbåge (2018) together with the children. We have also conducted observations with the same children, focusing on children's hierarchical orders, gender making and access strategies in free play. We have analyzed our collected material with the help of Corsaro's theory of peer cultures and Hirdman's gender theory. The overall results that emerged are that children use a wide variety of strategies to get into peer-play and gain influence over the content of the play. Furthermore, it appears that the children in the study see age as the most important marker of power and how they continue to express gender stereotypical norms in their everyday lives. / Syftet med vår studie är dels att undersöka barns uppfattningar av könsstereotypa normer i förskolemiljö. Här kommer fokus ligga på barnens utsagor kring könsnormer. Vårt syfte är också att studera om det inom den fria leken uppstår hierarkier och vad dessa kan tolkas vila på. Vi vill genom vår studie bidra till att sätta genus på agendan igen med utgångspunkt i barnens perspektiv. Våra forskningsfrågor rör sig kring vilka faktorer som bidrar till hierarkiska ordningar i den fria leken samt om barn uppfattar och ger uttryck för stereotypa könsnormer i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna tre till sex år. Som underlag till intervjuerna har vi tillsammans med barnen läst den skönlitterära barnboken Dom som bestämmer - Lisen Adbåge (2018). Vi har även genomfört observationer med samma barn med fokus på barns hierarkiska ordningar, görande av kön och tillträdesstrategier i den fria leken. Vi har analyserat vårt insamlade material med hjälp av Corsaros teori om kamratkulturer samt Hirdmans genusteori. De övergripande resultaten som framkommit är att barn använder sig av en stor variation av strategier för att ta sig in i lekar och skaffa sig inflytande över lekens innehåll. Vidare framgår att barnen i studien ser ålder som den viktigaste markören för makt samt hur de fortsatt ger uttryck för könsstereotypa normer i sin vardag.

The aim of the essay is to investigate how boys and girls are portrayed in the youth novel In the Ceiling the Stars Are Shining. The descriptive phrases used to depict the young people in the book are analysed to reveal the gender patterns. Selected chapters in the book are analysed through close reading, and the descriptive phrases are divided into the following categories: mental properties, appearance, social relations and actions. The result shows that the majority of the descriptive words are applied to the girls, especially the leading character, and throughout the novel they relate to prevailing gender patterns as they are identified in modern gender theory.

The purpose of this study is to examine how gender is characterized in children's literature in the Swedish preschool. The research question is of great importance to investigate because the Swedish preschool operates as a social institution. The gender debate has exploded in the last decade, which means that preschools need to approach gender pedagogy in education. The Swedish preschool's curriculum also includes requirements on gender-pedagogically based education. It also includes norm-critical and equal values (Skolverket 2018). Since children's books are a big part of the preschool's education, it is of great importance to examine gender patterns in children's literature. The study is based on qualitative and quantitative analyses which highlights gender patterns in children's literature. The credibility of the literature study can be considered as valid because the research is based on two different supplementary gender analyzing schedules. The result that is prominent from the analyzing method is a male-dominant norm in the main and secondary characters of the children's books. The result showed that the characters who performed norm-breaking actions were more often performed by masculine characters. This result may not be considered surprising as the majority of the analyzed children's books have masculine main characters. The feminine characters who performed norm-breaking actions were for that reason not discovered as often as the male equivalent of the same phenomenon.  The conclusion of the study implies higher demands on preschool teachers' awareness when handling children's literature. The consequences of the lack of awareness contain two main grounds that were identified in the study. Firstly, there is a cultural heritage in already existing children's literature that needs to be preserved. Secondly, it may be considered financially unjustifiable to exclusively replace existing literature with new gender awareness books. / Syftet med denna studie är att undersöka hur genus karaktäriseras i barnlitteraturen i den svenska förskolan. Forskningsfrågan är av stor vikt att utreda eftersom den svenska förskolan fungerar som en samhällsinstitution. Genusdebatten har exploderat det senaste decenniet, vilket gör att förskolorna behöver närma sig genuspedagogik i utbildningen. I den svenska förskolans läroplan finns även krav på genuspedagogiskt förankrad utbildning. Den omfattar även normkritiska och lika värden (Skolverket 2018). Eftersom barnböcker är en stor del av förskolans utbildning är det av stor vikt att undersöka könsmönster i barnlitteraturen. Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa analyser som belyser könsmönster i barnlitteraturen. Litteraturstudiens trovärdighet kan anses giltig eftersom forskningen bygger på två olika kompletterande könsanalysscheman. Resultatet som är framträdande från analysmetoden är en mansdominerande norm hos barnböckernas huvud- och bipersoner. Resultatet visade att karaktärerna som utförde normbrytande handlingar oftare utfördes av maskulina karaktärer. Detta resultat kan inte anses förvånande eftersom majoriteten av de analyserade barnböckerna har maskulina huvudkaraktärer. De feminina karaktärerna som utförde normbrytande handlingar upptäcktes av den anledningen inte lika ofta som den manliga motsvarigheten till samma fenomen. Slutsatsen av studien innebär högre krav på förskollärares medvetenhet vid hantering av barnlitteratur. Konsekvenserna av bristen på medvetenhet innehåller två huvudgrunder som identifierades i studien. För det första finns det ett kulturarv i redan befintlig barnlitteratur som behöver bevaras. För det andra kan det anses ekonomiskt oförsvarligt att uteslutande ersätta befintlig litteratur med nya genusmedvetandeböcker.

Förskolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar barnensutveckling, val och lärande. Lärmiljöns och det tillgängliga materialets betydelse förbarns identitetsskapande har vetenskapligt studerats tidigare av andra forskare ochvisar då på att den genusexponering som barn utsätts för i tidig ålder är bidragandetill barns genusrelaterade förväntningar och attityder senare i livet. Studiens syfte ärdärav att undersöka hur tillgängligt material på förskoleavdelningar kan se ut ur ettgenusperspektiv samt hur verksamma förskollärare resonerar kring sittgenuspedagogiska arbete i avsikt att presentera en praxisnära bild av hur förskolansgenuspedagogiska arbete kan återspeglas i den pedagogiska lärmiljön inomhus. Istudien intervjuas fyra verksamma förskollärare i södra Sverige och deras respektiveavdelning inventeras på för barnen tillgängligt lärmaterial. Studien antar enfenomenografisk ansats och resultatet analyseras med hjälp av Hirdmans genusteori. Resultatet som framkom i studien visar på att det finns många olika sätt att utföragenusarbetet på och tre olika strategier har identifierats. Dessa döps till stereotyperinkluderas, stereotyper blandas och stereotyper exkluderas. Resultatet kan leda tillen diskussion kring hur barn kan påverkas av en lärmiljö med eller utan stereotypalekmaterial. Det har även framkommit ur studiens material att ju mindre lärmaterialsom observerats på avdelningen desto tydligare är det genuspedagogiska metodikenoch att genuspedagogiken får ta större utrymme i den planerade undervisningeninom verksamheten. Pedagogiska implikationer som framkommit i studien är vikten avgenusmedvetenhet samt närvarande och stöttande pedagoger men också en medvetetplanerad lärmiljö på förskoleavdelningen för att erbjuda barnen möjligheter attskaffa sig breda genusrelaterade erfarenheter. / Preschools have a responsibility to counteract gender patterns which restrictschildren’s development, choice, and education. The importance of the pedagogicalenvironment and the learning equipment available for shaping the identity ofchildren has been scientifically researched earlier by other researchers and showsthat the genus exposure which children are subject to in early years contributes tochildren’s genus-related expectations, norms and attitudes later in life. The purpose of the study is to examine how available equipment in preschools canbe viewed from a genus perspective, to investigate the current discussion amongst pre-school teachers around their genus-pedagogical work in order to present a closeto reality picture of how genus-pedagogical policy can be mirrored in the interioreducational environment. In this study four preschool-teachers in Southern Sweden are being interviewed andthe educational material available in their respective department is examined. The study takes a phenomenographic approach and the result is analysed with thehelp of Hirdman’s genus theory. The result of the study shows that there is a varietyof ways genus matters are being approached in today’s preschool learningenvironment. Three different genus strategies have been identified; environmentswhere stereotypes are included, a mixed approach to stereotypes and preschoolswhere stereotypes are being excluded.The result leads to a discussion about how children can be influenced in aneducational environment with or without stereotypical play materials. The study also reveals that the less learning material that has been observed in the department,the more influential the genus-pedagogical methodology is, and as a result, thegenus-related pedagogy becomes more prominent in the scheduled curriculum. The pedagogical implications arising from the study is the vital importance of genusconsciousness, the value of access to supporting pedagogues but also a strategicallyplanned educational environment in preschool which offers children possibilities toachieve broad spanning genus-related experiences for life.