I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (p = 0,002 jämfört med p = 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år). Typ, grad, kön eller skolform (hörselklass kontra integrerad skolform) hade ingen signifikant effekt på något av testen, men samband kan inte uteslutas pga relativt få barn i varje undergrupp i denna studie. Explorativ analys av individuella åldersekvivalenta resultat för benämningstestet indikerade följande: (a) majoriteten av de hörselskadade barnen låg inom den nedre halvan av normalresultatet; (b) två barn med cochleaimplantat hade särskilt låga resultat; (c) deltagare med lätt hörselskada tenderade att ha sämre resultat än deltagare med grav hörselskada, vilket kan tyda på otillräckligt stöd vid lätt skada; och (d) en deltagare med måttlig hörselskada hade lika högt resultat som det högsta resultatet i kontrollgruppen. / This study examined the receptive and expressive vocabulary in 21 children with hearing impairment and 21 children with normal hearing between the ages of 7-9. The groups were matched in regard to age, gender and home district. The material was divided into categories of hearing impairment based on type (conductive, sensorineural and combined hearing impairment), severity (mild, moderate, severe and children with profound deafness/hearing impairment with cochlear implant) and children in hard of hearing classes versus children integrated in ordinary classes. The tests used were Peabody Picture Vocabulary Test III (word comprehension) and Word Finding Vocabulary Test (word production). As expected, the group of children with impaired hearing achieved lower results on both tests. However, only the result on the word production test was significant for children with hearing impairment (p = 0,002 compared with p = 0,054 for comprehension). 7 years old children with hearing impairment reached a significantly lower result on the word production test compared with their peers with normal hearing, whereas the difference between the groups of 8 and 9 years old children was not significant. Type, severity, gender or school placement (hard of hearing classes versus ordinary classes) had no significant effect on neither word comprehension nor word production, but a correlation can not be out ruled because of a relatively low number of children in each subgroup. Explorative analyze of the individual age equivalent results for the word production test indicated: (a) the majority of children with hearing impairment performed within the lower half of the normal results; (b) two children with cochlear implants achieved a particularly low result; (c) participants with a mild hearing impairment tend to have a lower result than the participants with a severe hearing impairment, which might indicate insufficient support; and (d) one participant with moderate hearing impairment performed a result at the same level as the highest result in the control group.

Sjukvårdsrådgivning via telefon har blivit allt vanligare i västvärlden. Tekniska lösningar har utarbetas som underlättar för de döva att själva kontakta sjukvården via telefon. Sjuksköterskor inom primärvården kommunicerar då med de döva via text- eller bildtelefoni. Studiens syfte var att beskriva döva och sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sjukvårdsrådgivning via telefon. Sex sjuksköterskor och fem döva intervjuades med öppna frågor. Resultatet analyserades med konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att för sjuksköterskorna är det mest framträdande upplevelsen av svårigheter att förstå och bli förstådd. För de dövas är det viktigaste att de, trots olika tekniska lösningar, har svårigheter att få kontakt med vårdcentralerna. Båda grupperna är eniga om att språket, den skrivna svenskan, kan vara en svårighet, särskilt för de äldre döva. För att komma förbi hindren och nå målen har båda grupperna utvecklat olika strategier. En gemensam strategi är att då kommunikationen via telefon upplevs som otillräcklig, planeras för ett personligt möte tillsammans med tolk. Svårigheterna att få kontakt gjorde att de döva ibland dröjde med att söka vård. Sjuksköterskorna upplevde att de döva som grupp, ibland var sjukare då de tog kontakt, än patientgruppen i stort. Båda grupperna framförde en oro för vad som kan hända vid allvarliga tillstånd om kontakt och förståelse inte fungerar tillfredställande. Konklusionen indikerar att kontaktvägarna till primärvården måste förbättras för de döva. Möjligheten förden döve och sjuksköterskan att kommunicera på sitt förstaspråk underlättar förståelsen och den möjligheten behöver utvecklas. Vårt resultat bör kunna utgöra ett underlag för förbättringsarbete och fortsatt forskning inom området.

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det sociala samspelet under raster hos grundskoleelever med hörselnedsättning där övriga skolkamrater är hörande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar använde vi oss av strukturerad icke-deltagande observation. Vi utgick från ett observationsschema där vi förde anteckningar kring vad som observerades under rasten. Som teoretisk utgångspunkt använde vi oss av det sociokulturella perspektivet samt delaktighetsmodellen. Sammanlagt åtta elever i låg- och mellanstadiet på skolor i olika kommuner observerades. Tidigare forskning inom området har pekat mot olika resultat gällande om eleverna är socialt inkluderade eller inte. Vår studies resultat visar att av de åtta observerade eleverna, har sex av eleverna gott socialt samspel med kamrater medan två elever intog en mer iakttagande roll. / The purpose of this study was to investigate the social interaction during breaks among elementary school students with hearing loss where the other schoolmates are hearing. To answer the study's purpose and questions, we used structured non-participant observation. We started from an observation schedule where we kept notes on what was observed during the breaks. As a theoretical starting point, we used the socio-cultural perspective and the participation model. A total of eight students in primary and middle school at schools in different municipalities were observed. Previous research in the area has pointed to different results regarding whether students are socially included or not. The result of our study shows that of the eight students observed, six of the students have good social interaction with peers, while two students took a more observant role.

Bakgrund: Dagens samhälle är till stor del konstruerad efter den information vi konstant blir matade med genom en mängd olika kanaler. De som kan ta del av all information bildar normen högst upp i samhällets hierarki. Det är vanligt med fördomar och myter om personer med hörselnedsättningar vilket leder till att individer ofta känner sig stigmatiserade i samhället. Personer med hörselnedsättning kan få en lägre social ställning och hamna i samhällets periferi. En viktig källa för information är dagstidningar såsom Dagens Nyheter. Dagens Nyheter når ut till en stor del av befolkningen och anses vara en bidragande del i hur diskurserna i samhället formas och hur till exempel personer med hörselnedsättning porträtteras. Tidigare forskning från USA och Australien om hur personer med hörselnedsättning porträtteras visar på övervägande negativt laddade diskurser. Vi har inte hittat någon svensk diskursanalytisk forskning som fokuserar på begrepp kring hörselskada. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur begreppet hörselskada har porträtterats genom att undersöka den underliggande diskursen i Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, under tre decennier. Vi var intresserade av att se vilka diskurser som framträdde i artiklarna och ifall dessa diskurser förändrades över tid. Metod: En kritisk diskursanalys genomfördes, där det empiriska underlaget för studien var Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Sökordet som användes för att hitta de relevanta artiklar som utgjorde korpus för studien var hörselskad*. De slumpmässigt utvalda artiklarna spridda över tre decennier var tjugo till antalet och fördelade så att det var fem artiklar från respektive decennium. En djupgående analys gjordes av fynden som hittades i artiklarna med hjälp av den tredimensionella metoden och de för metoden adekvata verktyg. Resultat: Studien visar fem framträdande etiketter (teman): ”begreppsbenämning”, ”förminskande och diskriminerande uttryck”, (”o)kunskap”, ”andrafiering” samt ”positiv framtoning”. Etiketterna bestod av kategorier innehållande samtliga fynd som gjorts i studien. Av de fem etiketterna bestod fyra av negativt laddade diskurser och endast en etikett bestod av positiva vinklingar till begreppet hörselskada. Under decennierna som undersöktes fann vi att det skett en positiv förändring mot en mer jämställd och respektfull återgivning av begreppet hörselskada. Under de två senaste decennierna hittades också flest positiva vinklar av texterna; begreppet hörselskada och personer med hörselnedsättning presenterades rättvist och intervjuartiklarna hade fokus på personen som helhet inte bara som en person med funktionsnedsättning. / Background: The society today is largely constructed around the information we are constantly gaining through a variety of channels. Those who can access all types of information constitute the norm at the top of the society's hierarchy. People with hearing loss have a lower position and can easily end up in the periphery. Prejudices and myths commonly arise around people with hearing impairments, which result in individuals feeling stigmatized in the society. An important source of information is daily newspapers such as Dagens Nyheter. Dagens Nyheter reaches a large part of the Swedish population and is considered to be a contributing part of how discourses in society are shaped. Previous research, mainly from the USA and Australia, about how people with hearing loss are portrayed in the media reveal predominantly negatively charged discourses. No similar study from Sweden has been identified. Aim: We wanted to investigate how the concept hearing loss was portrayed, by investigating the underlying discourse, in Dagens Nyheter, over three decades. The intent was to discover which discourses that appeared, and if these discourses changed over time. Methods: A critical discourse analysis was carried out based on empirical material from Sweden's largest daily newspaper, Dagens Nyheter. The search term used to find the relevant articles, that formed the corpus of the study, was hearing loss*. We randomly selected 20 articles spread over 30 years - 5 articles from each decade. An in-depth analysis was made by applying the three-dimensional method and by using the appropriate tools. Results: The study resulted in five prominent labels (themes): choice of term, diminishing and discriminatory expression, (lack of) knowledge, othering and positive angle. The labels consisted of categories containing all findings made from the corpus for the study. Four out of five labels consisted of negatively charged discourses and only one label contained positive angles in the way the concept hearing loss was portrayed. During the decades that were investigated, we found that there was a positive change towards a more equal and respectful representation of the concept hearing loss. In the last two decades, most positive angles were found. During these periods, the concept hearing loss and people with hearing loss were presented fairly and the interview articles focused on the person as a whole and not as just a person with a disability.

Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever. Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det. Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod. Två hörselskadade elever har fritt fått berätta om sina erfarenheter av två olika skolformer. Studiens resultat är att de två hörselskadade eleverna upplever ett utanförskap i den hörande klassen. De har även svårt att ta till sig undervisningsinnehållet i hörande klass. I hörselklassen är undervisningen anpassad efter de hörselskadade elevernas behov. De blir även en del av den sociala gemenskapen i hörselklassen eftersom hörselskadan inte ses som ett handikapp. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att hörselklass framstår som den optimala skolformen för hörselskadade elever. Denna slutsats kan dock endast grundas på de två elever som medverkat i studien. / The national federation of hearing-impaired people asserts that a large number of hearing-impaired children and youths fail in school today. It is of frequent occurrence that hearing-impaired pupils shall be in a class with hearing pupils. In spite of this there are special classes for hearing-impaired pupils. The purpose of this essay is to examine two hearing-impaired pupils´ experiences of being in a class with hearing pupils and their experiences of schooling in a class with hearing-impaired pupils. The essay is focus on social- and learning aspects. The aim of this essay is to notice positive and negative consequences for the hearing-impaired pupil of being in the two different school forms, in their own words. This essay is using life stories which are a part of a narrative method. Two hearing-impaired pupils have told their stories about being in two different school forms. The result of this essay is that the two hearing-impaired pupils experience that they are out of the social fellowship in the class with hearing pupils. The hearing-impaired pupils also have difficulties with the education in the class with hearing pupils. The education in the class with entirely hearing-impaired pupils is suited for the hearing-impaired pupils´ needs. They also become a part of the social fellowship in the class with hearing-impaired pupils because the hearing-impair does not seem like a handicap. The conclusion of the result is that the optimum school form for the hearing-impaired pupils appears to be in a class with entirely hearing-impaired pupils. This conclusion can only be based on the two pupils who have been a part of this essay.

<p>Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.</p><p>Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.</p><p>Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod. Två hörselskadade elever har fritt fått berätta om sina erfarenheter av två olika skolformer. Studiens resultat är att de två hörselskadade eleverna upplever ett utanförskap i den hörande klassen. De har även svårt att ta till sig undervisningsinnehållet i hörande klass. I hörselklassen är undervisningen anpassad efter de hörselskadade elevernas behov. De blir även en del av den sociala gemenskapen i hörselklassen eftersom hörselskadan inte ses som ett handikapp.</p><p>Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att hörselklass framstår som den optimala skolformen för hörselskadade elever. Denna slutsats kan dock endast grundas på de två elever som medverkat i studien.</p> / <p>The national federation of hearing-impaired people asserts that a large number of hearing-impaired children and youths fail in school today. It is of frequent occurrence that hearing-impaired pupils shall be in a class with hearing pupils. In spite of this there are special classes for hearing-impaired pupils.</p><p>The purpose of this essay is to examine two hearing-impaired pupils´ experiences of being in a class with hearing pupils and their experiences of schooling in a class with hearing-impaired pupils. The essay is focus on social- and learning aspects. The aim of this essay is to notice positive and negative consequences for the hearing-impaired pupil of being in the two different school forms, in their own words.</p><p>This essay is using life stories which are a part of a narrative method. Two hearing-impaired pupils have told their stories about being in two different school forms. The result of this essay is that the two hearing-impaired pupils experience that they are out of the social fellowship in the class with hearing pupils. The hearing-impaired pupils also have difficulties with the education in the class with hearing pupils. The education in the class with entirely hearing-impaired pupils is suited for the hearing-impaired pupils´ needs. They also become a part of the social fellowship in the class with hearing-impaired pupils because the hearing-impair does not seem like a handicap.</p><p>The conclusion of the result is that the optimum school form for the hearing-impaired pupils appears to be in a class with entirely hearing-impaired pupils. This conclusion can only be based on the two pupils who have been a part of this essay.</p>

Magnus Öhnström och Victor Göhlin studenter på Designingenjörsprogrammet vid Högskolan i Skövde har i samverkan med Hellberg Saftey AB studerat förbättringsåtgärder för passivdämpande hörselskydd. Med mål att skapa en grundkåpa som kan anpassas för olika dämpningsgrader. För att uppnå detta har det gjorts en förstudie med en omfattande konkurrentanalys. Uppdraget har inneburit att testa och utvärdera kåpkonstruktion med kåpskal, volymring, tätningsring och absorbent. Från detta dras slutsatser med hjälp av en Akustisk Test Fixtur (ATF) i Hellbergs ljudlabb. Olika förbättringar kombineras till koncept som slutligen skickats till Tyskland för verifikation. Utifrån de erhållna resultaten sker en viss vidareutveckling av volymringen. / Magnus Öhnström and Victor Göhlin are two design engineer students from the University of Skövde. To obtain their bachelor in engineering they have completed a study for Hellberg Safety to improve the sound dampening effect in their passive earmuffs. The goal is a standard shell that can be optimized for different grades of sound dampening. In order to obtain knowledge a pilot study was performed. This included an analysis of one of the major competitor’s products. In order to reach the goal, the shell, absorber and cushion had to be examined. Modifications made were evaluated with an Acoustic Test Fixture (ATF) located in Hellbergs sound lab. Different modifications were combined, evaluated and sent to Germany for further evaluation. From the given results parts of the shell were further developed.

<p>Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?</p><p>Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt.</p><p>Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier.</p><p>Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig.</p><p>Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett.</p><p>Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan.</p> / <p>This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence?</p><p>The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic.</p><p>The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies.</p><p>One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up.</p><p>An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done.</p><p>Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.</p>

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan? Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt. Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier. Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig. Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett. Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan. / This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence? The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic. The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies. One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up. An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done. Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.