It may seem strange to claim that it is difficult to design innovative information technology (IT) in a time when the technological progress leaps forward like never before. However, despite the numerous opportunities that this rapid progress provides, we often design IT that is similar to existing artifacts, making IT design incremental rather than radical. At the same time, IT innovations are pointed out as crucial to meet the societal challenges we are facing, not least in the public sector, including a growing and older population, increasing demands from citizens and reduced tax revenues. This calls for us to better understand why it is difficult to design innovative IT. Previous research on this topic have mainly focused on human and social aspects, not paying close attention to IT. In this thesis, it is suggested that the sociomaterial theory agential realism can help shed light on the role of IT in innovative IT design, acknowledging the sociomateriality of IT. Thus, the overarching aim of this thesis is to apply agential realism on an empirical case in order to explore and explain why it is difficult to design innovative IT. To fulfill the aim, a qualitative case study was conducted in publicly funded healthcare. The empirical case is an example of an attempt to design innovative IT in a healthcare context. The empirical material was generated through participant observations, including video recordings, and semi-structured interviews. The material was analyzed in several rounds, with and without a theoretical lens. In the agential realist analysis, IT has been viewed as entangled with the world. The analysis focused on what boundaries IT produced and how these boundaries were consequential for what was possible and impossible to design. The thesis illustrates how IT is produced and productive in terms of both matter and meaning, and thus, is agential – IT makes differences in the world. What is possible to design is not only constrained by social structures but by the materiality of IT, what boundaries IT helps produce and the material-discursive practices that enact IT. Innovative IT design means to design material configurations that produce boundaries that are different from what have been enacted before and, thus, deviate from existing material-discursive practices. However, it is difficult to deviate from these since material-discursive practices are agential and define what boundaries are meaningful and legitimate. Hence, it is difficult to design innovative IT since innovative IT design has to both enact boundaries that deviate from agential material-discursive practices and also gain legitimacy. Through this explanation, the thesis makes an explanatory knowledge contribution which differs from and adds to earlier explanations. It also makes a contribution to conceptualizing the IT artifact by emphasizing IT as sociomaterial and providing examples of how IT can be understood as produced, productive, agential and entangled. Finally, the thesis also makes an empirical and methodological contribution in the sense that it demonstrates how an agential realist case study can be conducted in the field of Information Systems. / Det kan verka märkligt att påstå att det är svårt att designa innovativ informationsteknik (IT) i en tid då den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin förr. Men trots de många möjligheter som den snabba utvecklingen erbjuder så designar vi ofta IT som liknar existerande artefakter, vilket resulterar i inkrementell snarare än radikal IT-design. Samtidigt pekas IT-innovation ut som kritisk för att möta de samhälleliga utmaningar som vi står inför, inte minst i den offentliga sektorn där en växande och åldrande befolkning, ökade krav från medborgare och minskade skatteintäkter ställer stora krav på offentliga organisationer. Av denna anledning behöver vi förbättra vår förståelse för varför det är svårt att designa innovativ IT. Tidigare forskning inom detta ämne har främst fokuserat på mänskliga och sociala aspekter men inte uppmärksammat IT. I denna avhandling föreslås att den sociomateriella teorin agentiell realism kan bidra till att belysa ITs roll i innovativ IT-design genom att se IT som sociomateriell. Därmed är avhandlingens övergripande syfte att applicera agentiell realism på ett empiriskt fall för att utforska och förklara varför det är svårt att designa innovativ IT. För att uppfylla syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts i offentlig sjukvård. Det empiriska fallet är ett exempel på ett försök att designa innovativ IT i en sjukvårdskontext. Det empiriska materialet genererades genom deltagande observationer, inklusive videofilmning, och semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i flera omgångar, både med och utan teoretisk lins. I analysen där agentiell realism applicerades sågs IT som entangled (’intrasslad’) med världen. Denna analys fokuserade på vilka gränser som IT producerade och hur dessa gränser hade konsekvenser för vad som var möjligt respektive omöjligt att designa. Denna avhandling illustrerar hur IT är producerad och producerande både vad gäller materia och betydelser, och därmed är agentiell – IT gör skillnad i världen. Vad som är möjligt att designa är inte enbart begränsat av sociala strukturer utan också av ITs materialitet, vilka gränser som IT bidrar till att producera och de materiell-diskursiva praktiker som framställer IT. Innovativ ITdesign innebär att designa materiella konfigurationer som skapar gränser vilka skiljer sig från vad som blivit till innan och därmed avviker från rådande materiell-diskursiva praktiker. Det är dock svårt att avvika från dessa eftersom materiell-diskursiva praktiker är agentiella och definierar vilka gränser som är meningsfulla och legitima. Det är därmed svårt att designa innovativ IT då innovativ IT-design behöver både producera gränser som avviker från agentiella materiell-diskursiva praktiker och också uppnå legitimitet. Med denna förklaring ger avhandlingen ett kunskapsbidrag och bidrar till ny förståelse för varför det är svårt att designa innovativ IT. Avhandlingen bidrar också till att konceptualisera IT-artefakten genom att betona ITs sociomaterialitet och att ge exempel på hur IT kan förstås som producerad, producerande, agentiell och entangled. Slutligen ger avhandlingen också ett empiriskt och metodologiskt bidrag genom att demonstrera hur en agentiell realistisk fallstudie kan utföras inom informatikfältet. / <p>The series name in the thesis <em>Faculty of Arts and Sciences thesis</em> is incorrect. The correct series name is <em>FiF-avhandling</em>.</p>

<p>У докторској дисертацији је најпре сагледан и анализиран теоријски оквир употребе рачунара, ИКТ и блога у настави. За&nbsp; потребе&nbsp; педагошког&nbsp; експеримента&nbsp; са&nbsp; паралелним&nbsp; групама,&nbsp; креиран&nbsp; је&nbsp; блог&nbsp; Биосоикослогос<br />(www.biosoikoslogos.wordpress.com)&nbsp; на&nbsp; ком&nbsp; су&nbsp; интегрисани&nbsp; садржаји&nbsp; из&nbsp; наставне&nbsp; теме&nbsp; Основи&nbsp; цитологије према Наставном програму биологије за I разред гимназије свих смерова.&nbsp; Узорак истраживања је обухватао 171 ученика подељених у две групе при чему је у Е групи било 85, а у К групи 86 ученика.<br />За&nbsp; потребе&nbsp; педагошког&nbsp; експеримента&nbsp; су&nbsp; креирани&nbsp; тестови&nbsp; знања&nbsp; (иницијални&nbsp; тест,&nbsp; финални&nbsp; тест&nbsp; и ретест) и скала процене о вредностима различитих карактеристика блога. Тестови знања су садржали питања на&nbsp; три&nbsp; нивоа:&nbsp; основни&nbsp; ниво&nbsp; (познавање&nbsp; чињеница),&nbsp; средњи&nbsp; ниво&nbsp; (разумевање&nbsp; појмова)&nbsp; и&nbsp; напредни&nbsp; ниво (анализа и резоновање). На&nbsp; почетку&nbsp; истраживања&nbsp; Е&nbsp; и&nbsp; К&nbsp; група&nbsp; су&nbsp; уједначене&nbsp; иницијалним&nbsp; тестом&nbsp; знања,&nbsp; као&nbsp; и&nbsp; према&nbsp; општем<br />успеху&nbsp; и&nbsp; успеху из биологије.&nbsp; Након иницијалног тестирања ученици Е и К групе су реализовали садржаје наставне&nbsp; теме&nbsp; Основи&nbsp; цитологије&nbsp; различитим&nbsp; моделима&nbsp; наставе,&nbsp; при&nbsp; чему&nbsp; су&nbsp; ученици&nbsp; Е&nbsp; групе&nbsp; користили блог&nbsp; у&nbsp; настави,&nbsp; а&nbsp; ученици&nbsp; К&nbsp; групе&nbsp; су&nbsp; исте&nbsp; садржаје&nbsp; реализовали&nbsp; традиционалном&nbsp; наставом.&nbsp; Након&nbsp; обраде наставне теме Основи цитологије, ученици обе групе су тестирани финалним тестом знања, а месец дана (32 дана)&nbsp; након&nbsp; финалног&nbsp; теста&nbsp; ученици&nbsp; су&nbsp; радили&nbsp; ретест.&nbsp; Након&nbsp; завршених&nbsp; тестирања,&nbsp; ученици&nbsp; Е&nbsp; груп е&nbsp; су попунили&nbsp; скалу&nbsp; процене&nbsp; о&nbsp; вредностима&nbsp; различитих&nbsp; карактеристика&nbsp; блога.&nbsp; Резултати&nbsp; добијени&nbsp; на&nbsp; тествима знања и скали процене су обрађени одговарајућим статистичким методама и представљени на одговарајући<br />начин.Ученици&nbsp; Е&nbsp; групе&nbsp; су&nbsp; постигли&nbsp; статистички&nbsp; значајно&nbsp; боље&nbsp; резултате&nbsp; у&nbsp; односу&nbsp; на&nbsp; ученике&nbsp; К&nbsp; групе&nbsp; на финалном&nbsp; тесту&nbsp; знања&nbsp; и&nbsp; ретесту&nbsp; у&nbsp; целини&nbsp; и&nbsp; на&nbsp; свим&nbsp; нивоима&nbsp; знања&nbsp; појединачно.&nbsp; Такође,&nbsp; резултати&nbsp; су показали&nbsp; да&nbsp; уз&nbsp; примену&nbsp; блога&nbsp; у&nbsp; настави&nbsp; највише&nbsp; напредују&nbsp; напредни&nbsp; ученици,&nbsp; нешто&nbsp; мање&nbsp; просечни ученици,&nbsp; а најмање слаби ученици. Истраживање је, такође, показало да блог једнако доприноси постигнућу из биологије код ученика и ученица.<br />Резултати&nbsp; скале&nbsp; процене&nbsp; су&nbsp; показали&nbsp; да&nbsp; су&nbsp; ученицима&nbsp; најважније&nbsp; оне&nbsp; карактеристике&nbsp; блога&nbsp; које&nbsp; им директно олакшавају учење градива, а нешто мање су им важне карактеристике које им омогућују да док уче размењују искуства са другим ученицима.</p> / <p>U doktorskoj disertaciji je najpre sagledan i analiziran teorijski okvir upotrebe računara, IKT i bloga u nastavi. Za&nbsp; potrebe&nbsp; pedagoškog&nbsp; eksperimenta&nbsp; sa&nbsp; paralelnim&nbsp; grupama,&nbsp; kreiran&nbsp; je&nbsp; blog&nbsp; Biosoikoslogos<br />(www.biosoikoslogos.wordpress.com)&nbsp; na&nbsp; kom&nbsp; su&nbsp; integrisani&nbsp; sadržaji&nbsp; iz&nbsp; nastavne&nbsp; teme&nbsp; Osnovi&nbsp; citologije prema Nastavnom programu biologije za I razred gimnazije svih smerova.&nbsp; Uzorak istraživanja je obuhvatao 171 učenika podeljenih u dve grupe pri čemu je u E grupi bilo 85, a u K grupi 86 učenika.<br />Za&nbsp; potrebe&nbsp; pedagoškog&nbsp; eksperimenta&nbsp; su&nbsp; kreirani&nbsp; testovi&nbsp; znanja&nbsp; (inicijalni&nbsp; test,&nbsp; finalni&nbsp; test&nbsp; i retest) i skala procene o vrednostima različitih karakteristika bloga. Testovi znanja su sadržali pitanja na&nbsp; tri&nbsp; nivoa:&nbsp; osnovni&nbsp; nivo&nbsp; (poznavanje&nbsp; činjenica),&nbsp; srednji&nbsp; nivo&nbsp; (razumevanje&nbsp; pojmova)&nbsp; i&nbsp; napredni&nbsp; nivo (analiza i rezonovanje). Na&nbsp; početku&nbsp; istraživanja&nbsp; E&nbsp; i&nbsp; K&nbsp; grupa&nbsp; su&nbsp; ujednačene&nbsp; inicijalnim&nbsp; testom&nbsp; znanja,&nbsp; kao&nbsp; i&nbsp; prema&nbsp; opštem<br />uspehu&nbsp; i&nbsp; uspehu iz biologije.&nbsp; Nakon inicijalnog testiranja učenici E i K grupe su realizovali sadržaje nastavne&nbsp; teme&nbsp; Osnovi&nbsp; citologije&nbsp; različitim&nbsp; modelima&nbsp; nastave,&nbsp; pri&nbsp; čemu&nbsp; su&nbsp; učenici&nbsp; E&nbsp; grupe&nbsp; koristili blog&nbsp; u&nbsp; nastavi,&nbsp; a&nbsp; učenici&nbsp; K&nbsp; grupe&nbsp; su&nbsp; iste&nbsp; sadržaje&nbsp; realizovali&nbsp; tradicionalnom&nbsp; nastavom.&nbsp; Nakon&nbsp; obrade nastavne teme Osnovi citologije, učenici obe grupe su testirani finalnim testom znanja, a mesec dana (32 dana)&nbsp; nakon&nbsp; finalnog&nbsp; testa&nbsp; učenici&nbsp; su&nbsp; radili&nbsp; retest.&nbsp; Nakon&nbsp; završenih&nbsp; testiranja,&nbsp; učenici&nbsp; E&nbsp; grup e&nbsp; su popunili&nbsp; skalu&nbsp; procene&nbsp; o&nbsp; vrednostima&nbsp; različitih&nbsp; karakteristika&nbsp; bloga.&nbsp; Rezultati&nbsp; dobijeni&nbsp; na&nbsp; testvima znanja i skali procene su obrađeni odgovarajućim statističkim metodama i predstavljeni na odgovarajući<br />način.Učenici&nbsp; E&nbsp; grupe&nbsp; su&nbsp; postigli&nbsp; statistički&nbsp; značajno&nbsp; bolje&nbsp; rezultate&nbsp; u&nbsp; odnosu&nbsp; na&nbsp; učenike&nbsp; K&nbsp; grupe&nbsp; na finalnom&nbsp; testu&nbsp; znanja&nbsp; i&nbsp; retestu&nbsp; u&nbsp; celini&nbsp; i&nbsp; na&nbsp; svim&nbsp; nivoima&nbsp; znanja&nbsp; pojedinačno.&nbsp; Takođe,&nbsp; rezultati&nbsp; su pokazali&nbsp; da&nbsp; uz&nbsp; primenu&nbsp; bloga&nbsp; u&nbsp; nastavi&nbsp; najviše&nbsp; napreduju&nbsp; napredni&nbsp; učenici,&nbsp; nešto&nbsp; manje&nbsp; prosečni učenici,&nbsp; a najmanje slabi učenici. Istraživanje je, takođe, pokazalo da blog jednako doprinosi postignuću iz biologije kod učenika i učenica.<br />Rezultati&nbsp; skale&nbsp; procene&nbsp; su&nbsp; pokazali&nbsp; da&nbsp; su&nbsp; učenicima&nbsp; najvažnije&nbsp; one&nbsp; karakteristike&nbsp; bloga&nbsp; koje&nbsp; im direktno olakšavaju učenje gradiva, a nešto manje su im važne karakteristike koje im omogućuju da dok uče razmenjuju iskustva sa drugim učenicima.</p> / <p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:TrackMoves/> <w:TrackFormatting/> <w:PunctuationKerning/> <w:ValidateAgainstSchemas/> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:DoNotPromoteQF/> <w:LidThemeOther>EN-US</w:LidThemeOther> <w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian> <w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables/> <w:SnapToGridInCell/> <w:WrapTextWithPunct/> <w:UseAsianBreakRules/> <w:DontGrowAutofit/> <w:SplitPgBreakAndParaMark/> <w:DontVertAlignCellWithSp/> <w:DontBreakConstrainedForcedTables/> <w:DontVertAlignInTxbx/> <w:Word11KerningPairs/> <w:CachedColBalance/> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> <m:mathPr> <m:mathFont m:val="Cambria Math"/> <m:brkBin m:val="before"/> <m:brkBinSub m:val="&#45;-"/> <m:smallFrac m:val="off"/> <m:dispDef/> <m:lMargin m:val="0"/> <m:rMargin m:val="0"/> <m:defJc m:val="centerGroup"/> <m:wrapIndent m:val="1440"/> <m:intLim m:val="subSup"/> <m:naryLim m:val="undOvr"/> </m:mathPr></w:WordDocument></xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true" DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99" LatentStyleCount="267"> <w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/> <w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/> </w:LatentStyles></xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]><style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable{mso-style-name:"Table Normal";mso-tstyle-rowband-size:0;mso-tstyle-colband-size:0;mso-style-noshow:yes;mso-style-priority:99;mso-style-qformat:yes;mso-style-parent:"";mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt;mso-para-margin-top:0in;mso-para-margin-right:0in;mso-para-margin-bottom:10.0pt;mso-para-margin-left:0in;line-height:115%;mso-pagination:widow-orphan;font-size:11.0pt;font-family:"Calibri","sans-serif";mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family:"Times New Roman";mso-fareast-theme-font:minor-fareast;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:"Times New Roman";mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}</style><![endif]--></p><p class="MsoNormal">First, in dissertation, the theoretical framework of computers&rsquo; use, ICT and blogs in teaching were&nbsp; examined and analyzed. For&nbsp; the&nbsp; needs&nbsp; of&nbsp; a&nbsp; pedagogical&nbsp; experiment&nbsp; with&nbsp; parallel&nbsp; groups,&nbsp; a&nbsp; blog&nbsp; Biosoikoslogos (www.biosoikoslogos.wordpress.com)&nbsp; was&nbsp; created&nbsp; on&nbsp; which&nbsp; the&nbsp; contents&nbsp; of&nbsp; the&nbsp; teaching&nbsp; topic&nbsp; were&nbsp; based&nbsp; on&nbsp; the Basics of Cytology&nbsp; according to&nbsp; Biology&nbsp; curriculum for the first grade of the grammar school.&nbsp; The survey sample included 171 students divided into two groups with 85&nbsp; students in the E group and 86 in the K group. For the needs of the pedagogical experiment, knowledge tests (initial test, final test and retest) and estimating scale&nbsp; that&nbsp; values&nbsp; different&nbsp; characteristics&nbsp; of&nbsp; the&nbsp; blog&nbsp; were&nbsp; created.&nbsp; Knowledge&nbsp; tests&nbsp; contained&nbsp; questions&nbsp; at&nbsp; three levels: basic level (knowledge of facts), intermediate level (comprehension of terms) and advanced level (analysis&nbsp; and reasoning). At&nbsp; the&nbsp; beginning&nbsp; of&nbsp; the&nbsp; research,&nbsp; the&nbsp; E&nbsp; and&nbsp; K&nbsp; groups&nbsp; were&nbsp; aligned&nbsp; with&nbsp; the&nbsp; initial&nbsp; test&nbsp; of&nbsp; knowledge,&nbsp; also, according&nbsp; to&nbsp; the&nbsp; general&nbsp; success&nbsp; and&nbsp; success&nbsp; of&nbsp; biology.&nbsp; After&nbsp; the&nbsp; initial&nbsp; testing,&nbsp; the&nbsp; students&nbsp; of&nbsp;&nbsp; E&nbsp; and&nbsp; K&nbsp; group realized the contents of the teaching topic Basics of cytology using different models of teaching, while the students of the&nbsp; E&nbsp; group&nbsp; used&nbsp; a&nbsp; blog,&nbsp; students&nbsp; of&nbsp; K&nbsp; group&nbsp; realized&nbsp; the&nbsp; same&nbsp; contents&nbsp; with&nbsp; the&nbsp; traditional&nbsp; teaching.&nbsp;&nbsp; After completing&nbsp; the&nbsp; teaching&nbsp; topic,&nbsp; Basics&nbsp; of&nbsp; Cytology,&nbsp; the&nbsp; students&nbsp; of&nbsp; both&nbsp; groups&nbsp; were&nbsp; tested&nbsp; with&nbsp; the&nbsp; final&nbsp; test&nbsp; of knowledge, and one month (32 days) after the final test, students had a retest.&nbsp;&nbsp; After completing the tests, students from&nbsp; the E group filled the&nbsp; estimating scale that&nbsp; values different&nbsp; characteristics of the blog.&nbsp; The results obtained&nbsp; by the knowledge tests and the estimating scale were&nbsp; processed by appropriate statistical methods and presented in an appropriate manner. Students&nbsp; from the E group achieved statistically significantly bet ter results in relation to K group students in the final test of knowledge and retest,&nbsp; in general and at all levels of knowledge individually.Also, results showed that using&nbsp; blog&nbsp; during&nbsp; teaching&nbsp; helps&nbsp; advanced&nbsp; students&nbsp; the&nbsp; most,&nbsp; average&nbsp; students&nbsp; showed&nbsp; less&nbsp; progress&nbsp; and&nbsp; weak students showed very little progress.&nbsp; The research also showed that blog equally contributes to the achievement&nbsp; in biology among male and&nbsp; female students..The estimating scale results showed that for students the most important chara cteristics of the blog are those that directly facilitate the learning of the material, and less important are those that enable them to exchange experiences with other students while they are learning.</p>

<p>Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.</p><p>Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen. De använder sig dagligen av medier så som Internet, MSN och teve. Vid vissa tillfällen använder de sig också av kurdiska eller arabiska medier, speciellt tevekanaler över sattelit. En majoritet av ungdomarna laddar hem och lyssnar på musik från hemländerna, men ingen av dem läser böcker på sitt hemspråk.</p><p>Ingen av respondenterna har uppgett att lärarna i sin undervisning har tagit upp frågor rörande mångkulturalism.</p> / <p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidhuvud Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidfot Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.SidhuvudChar {mso-style-name:"Sidhuvud Char"; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidhuvud; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} span.SidfotChar {mso-style-name:"Sidfot Char"; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidfot; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.9pt 70.9pt 70.9pt 70.9pt; mso-header-margin:35.45pt; mso-footer-margin:32.05pt; mso-page-numbers:0; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} @page Section2 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section2 {page:Section2;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] ></p><p>The scope of this thesis is to investigate the daily use of media by young Swedish first generation immigrants from Kurdistan. It also examines if the teenagers - as students in high-school - have had any experiences of teachers having brought up news concerning the student’s home countries in the general education. From the student’s point of view we feel that the education will be more relevant to them if topics from their native countries are discussed in the classroom.  An extra focus has been placed on the question of whether media from the respondent’s own home countries are present in their daily media use or not. The study is based on an explorative case study with semi-structured interviews of three males and three females aged 16-18 with Kurdish background studying at the Tingvalla high-school in Karlstad.</p><p> </p><p>It’s relevant to investigate the media use of young Swedish immigrants because not many studies have focused on this specific issue. As future teachers in media, we also feel it’s important to have knowledge about immigrant’s media use, so that we can plan our lessons in a better way with a more multicultural approach.</p><p> </p><p>The results of the study show that the teenagers are interested in keeping up with the news from Sweden and also from their home countries and the rest of the world. The respondents are daily users of media such as the Internet, MSN and television. At some occasions they also use Kurdish or Arabic media, especially satellite television channels. A majority of the teenagers use the Internet to download music from their home countries, but none of them are reading books in Kurdish.</p><p> </p><p>None of the respondents have stated that the teachers have brought up multicultural issues in the classroom.</p><p><--></p>

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad. Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen. De använder sig dagligen av medier så som Internet, MSN och teve. Vid vissa tillfällen använder de sig också av kurdiska eller arabiska medier, speciellt tevekanaler över sattelit. En majoritet av ungdomarna laddar hem och lyssnar på musik från hemländerna, men ingen av dem läser böcker på sitt hemspråk. Ingen av respondenterna har uppgett att lärarna i sin undervisning har tagit upp frågor rörande mångkulturalism. / <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidhuvud Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidfot Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.SidhuvudChar {mso-style-name:"Sidhuvud Char"; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidhuvud; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} span.SidfotChar {mso-style-name:"Sidfot Char"; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidfot; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.9pt 70.9pt 70.9pt 70.9pt; mso-header-margin:35.45pt; mso-footer-margin:32.05pt; mso-page-numbers:0; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} @page Section2 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section2 {page:Section2;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] > The scope of this thesis is to investigate the daily use of media by young Swedish first generation immigrants from Kurdistan. It also examines if the teenagers - as students in high-school - have had any experiences of teachers having brought up news concerning the student’s home countries in the general education. From the student’s point of view we feel that the education will be more relevant to them if topics from their native countries are discussed in the classroom.  An extra focus has been placed on the question of whether media from the respondent’s own home countries are present in their daily media use or not. The study is based on an explorative case study with semi-structured interviews of three males and three females aged 16-18 with Kurdish background studying at the Tingvalla high-school in Karlstad.   It’s relevant to investigate the media use of young Swedish immigrants because not many studies have focused on this specific issue. As future teachers in media, we also feel it’s important to have knowledge about immigrant’s media use, so that we can plan our lessons in a better way with a more multicultural approach.   The results of the study show that the teenagers are interested in keeping up with the news from Sweden and also from their home countries and the rest of the world. The respondents are daily users of media such as the Internet, MSN and television. At some occasions they also use Kurdish or Arabic media, especially satellite television channels. A majority of the teenagers use the Internet to download music from their home countries, but none of them are reading books in Kurdish.   None of the respondents have stated that the teachers have brought up multicultural issues in the classroom. <-->

The purpose of this study was to investigate how high school students felt that the computer helped or hindered participation and self-esteem in the learning situation and if the students experienced any differences between when they had been relatively alone in using a computer compared to when everyone had their own computer. The starting point was the national one-to-one projects made to give every student access to a personal computer and how it affected students in special educational needs and previous research. The theoretical approach was based on socioculture/activity theory and theories of self-esteem. Ten high school students in grade one at a senior high school that previously had started up a one-to-one project was interviewed. The results showed that the students primarily used the computer to write and to search the Internet, but even as a alternative or compensatory tool. Students felt that the computer contributed to increased motivation and self-esteem and better results both in secondary and senior high school. Several students stressed the teacher's importance for if and how the computer was used as a learning tool. The main difference between the computer utilization was seen between the high school programs. Students in the individual program felt the education more individualized and customized compared to secondary school, while students in the vocational program used the computer less as a special education tool than in secondary school. Therefore, any conclusion re-garding one-to-one and its impact could not be drawn. / Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever upplevde att datorn bidrog till eller hindrade delaktighet och självkänsla i lärsituationen samt om eleverna upplevde någon skillnad mellan då de var relativt ensamma om att ha en egen dator jämfört med då alla elever hade en egen dator. Utgångspunkten var de nationella en-till-en-satsningar som gjorts för att ge varje elev tillgång till en egen dator och på vilket sätt det påverkade elever i behov av särskilt stöd samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig i sociokulturell teori/verksamhetsteori och teorier om självbild. Tio gymnasieelever i årskurs 1 på en gymnasieskola som precis startat upp en en-till-en-satsning intervjuades. Resultatet visade att eleverna i första hand använde datorn till att skriva och till informationssökning i skolan, men även som alternativt eller kompenserande lärverktyg. Eleverna upplevde att datorn bidrog till ökad motivation och självkänsla samt bättre resultat i skolarbetet både i grundskolan och på gymnasiet. Flera elever framhöll lärarens betydelse för om och hur datorn nyttjades som lärverktyg. Den största skillnaden mellan hur datorn nyttjades kunde man se mellan gymnasieprogrammen. Eleverna på det individuella programmet upplevde att de fick mer individualiserad och datoranpassad undervisning jämfört med i grundskolan, medan eleverna på det yrkesförberedande programmet använde datorn som specialpedagogisk verktyg mer sällan jämfört med i grundskolan. Någon slutsats angående en-till-en och dess påverkan kunde därför inte dras.

The aim of this thesis is to make a contribution to the field of design oriented theory, regarding young children and their way to digital competence. My research question is: How can a preschool with a certain pedagogical ICT-design give the children affordances for media play and for developing a digital competence? The European Parliament points out digital literacy as one of the Key Competences for life long learning. A digital competence is built on basic ICT (Information and Communication technology) skills. Skills you can develop any time during life, weather you are young or old. Recent Swedish research on young children and digital competence points out the preschool teacher’s insecurity regarding the use of ICT in the preschool´s daily activities (Ljung- Djärf, Klerfelt).   There are an amount of new social and cultural gaps in our modern society regarding illiteracies and learning. Fear for the digital gap, or divide, is confirmed by researchers such as Buckingham and Kress. Briefly, if one doesn’t possess digital literacy, the risk of society divides is impending. This could be built on factors such as gender, ethnicity, class, generational and geographical divides, but also about dichotomies in the capacity of learning in a digitalized milieu.   Today’s children are the first generation to grow up in a society characterized by digital media. They are born into it. They are the Digital Natives and they take the new technology for granted. The rest of us are Digital Immigrants and we try to adapt to the new society. Prensky highlights the possibilities of changes in young persons’ brains, or at least in their thinking, as a result of their nursery in the digital world. Where does that leave the teachers of the pre-digital age? The true risk of a digital divide can perhaps be found in the daily melting pot between “the natives” and “the immigrants”.  The act of arranging meaningful communicative meetings could be one education’s most important responsibilities.   From the view of a design orientated perspective, built on a socio-cultural theoretical framework, key words like design, setting and affordance become important in my study. Didactic design is a theoretical perspective which elaborates understanding of learning from semiotic activities. Learning is to be seen as meaning making in social contexts. These contexts are in pedagogical milieus called institutional settings. The teacher and /or the child can be designers of and actors in the setting.   Through the design and settings, the children at the preschool in my study, achieved consistent possibilities for media play and for developing digital competence. They got the opportunity to develop different kinds of literacy. One of the important findings of my study was that the preschool teachers developed digital competence and confidence much in the same way as the children did. Collaborative learning processes, elaboration, curiosity and playfulness stood up as affordances for learning. There have to be milieus designed for flexibility and elaborations and there have to be preschool teachers deliberately setting these kind of designs.   The study confirms previous research at one hand in the area young children and digital competence and on the other hand in research connected to design oriented theories. This study has merged the two fields together.   Further research is to be seen in a wide spread field. An interesting continuation is to study the preschool teachers education. Questions of learning and intertextuality are other important issues.   Key words: Didactic design, digital competence, digital divides, literacy, media play, affordances, settings, tools, preschool, ICT, multimodality, social semiotics, meaningmaking. / Syftet med min uppsats är att bidra till förståelse för hur valet av design och iscensättning i förskolepedagogiska miljöer erbjuder medielek och möjliggör utvecklandet av en digital kompetens. Jag har utgått från frågan: Hur kan en specialdesignad förskolemiljö bidra till utvecklingen av barns medielek och digitala kompetens? En digital kompetens bygger på grundläggande IKT-färdigheter[1]. Det innebär bland annat att man kan hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med och genom digitala medier. Tidigare forskning visar på förskollärares oro för den digitala tekniken. Förutom den rent konkreta osäkerheten vid användningen av de digitala verktygen ges också uttryck för en osäkerhet för hur man balanserar förskoleverksamheten med ny teknologin. Detta kan belysa vad som inom medieforskning beskrivs som digital divides, något som i sin tur kan förstärka klyftor i samhället. Frågan om bruk av IKT i förskolan diskuteras ofta ur ett framåtsyftande nyttoperspektiv. Man talar om inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten. Barnen på förskolan i min studie har genom den didaktiska designen möjligheter att få del av dessa tre aspekter.  Men man har dessutom skapat en miljö som erbjuder barnen – och de vuxna – möjligheter för medielek och därigenom utvecklandet av en digital kompetens. I studien blir det tydligt hur vuxna och barn svarar upp mot de förutsättningar som designats och erbjuds. Lärprocesserna sker i en institutionell inramning, där läraren (och barnen) är aktörer och iscensättare. Pedagogen, likväl som barnet, kan aktivt välja vilka teckensystem och vilken gestaltningsform som ska användas.   I den undersökta verksamheten finns även en underliggande kulturell affordance, meningserbjudande, en idé om att IKT är bra för barn, att vuxna kan både leka och lära samtidigt, samt att det är tillåtet att experimentera, för att finna något som man varken vet frågan eller svaret på. Det här skulle ur ett socialsemiotiskt perspektiv, vara tecken på lärande, eftersom en lärandeprocess utmärks av en ökad förmåga att använda skilda teckensystem, eller domäner. Barnen utvecklar sin litteracitet och sin medielitteracitet. De utökar också sin kognitiva, kommunikativa och kulturella och estetiska kompetens. Vi skulle här kunna tala om en multilitteracitet, eftersom de meningsskapande processer som barnen befinner sig i under arbetet med de digitala verktygen, inte bara inbegriper lingvistiska utan också visuella, auditiva och spatiala processer. Min studie visar att design och iscensättning på den undersökta förskolan är betydelsefulla för erbjudandet av medielek och utvecklandet av barnens och de vuxnas digitala kompetens. De vuxna är trygga i sina roller och där fanns en naturlig balansgång mellan de mer traditionella och de digitala verktygen. En avslutande reflektion är att det inte längre är frågan om att diskutera om IKT och medier ska användas i förskolan, det är mer frågan om hur. Det är inte heller längre tid att diskutera om barn och vuxna ska utveckla en digital kompetens i förskolan, snarare hur det ska ske. En fortsatt forskning på området kan handla om en fördjupning i sådant som berör lärande, kommunikativ kompetens, intertextualitet eller textrörlighet. Andra viktiga frågor kan röra sig om hur lärarutbildningen lever upp till kraven på en digital kompetens.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola. Informanterna kommer från olika pedagogiska yrken så som högskoleadjunkt, yrkeslärare, lektor och kärnämneslärare.I våra teoretiska utgångspunkter klargörs diskursen för detta examensarbete. Under inlärning beskrivs olika utvecklingspsykologiska teorier. Där beskrivs bland annat multimedia principen och lärstilar .Ur resultatet framkommer att användning av multimedia ser olika ut och att instruktionsanvändandet stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter.Vidare diskuteras mer generella aspekter av multimedial inlärning samt hur undervisning kan organiseras och genomföras med olika presentationshjälpmedel. Genom att använda multimedia i undervisningen får man variation, som gynnar helhetsbilden kring olika lärstilar.Multimedial instruktionsmetodik handlar om hur och varför man kan och bör använda multimediala hjälpmedel för att förbättra undervisningen. Vi belyser teorier som understödjer ett multimedialt användande inom undervisning. Vår fallstudie undersöker lärares användning och ger lärande exempel på multimedial instruktionsmetodik. Under diskussionen framkommer fler intressanta lärande exempel. Här finns också hänvisningar till tänkbara multimediala inspirationskällor. En sammanställning för fortsatt forskning inom området finns att tillgå i form av en bilaga.Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området för detta examensarbete.

Darnios informacinės visuomenės klestėjimo periode, vykstant mokslo bei technologijų pažangai, kiekvienam asmeniui būtina tobulinti socialinius, komunikacinius, problemų sprendimo, veiklos bei kitus bendruosius gebėjimus ir kartu išsiugdyti svarbiausius įgūdžius, būtinus norint sėkmingai konkuruoti šiuolaikinėje darbo rinkoje. Aktuali tyrimo problema, atsakant į klausimą: koks pedagogų IKT taikymo kompetencijos turinys ir struktūra, nes nuo jų priklauso profesinio mokymo ir mokymosi proceso kokybė, pedagogų ir jų ugdytinių gebėjimas sėkmingai integruotis į pasaulinę ir šalies darbo rinką.Magistriniame darbe nagrinėjama kolegijų pedagogų informacinių ir komunikacinių technologijų taikymo (IKT) kompetencija, kaip profesinės kompetencijos komponentas. Informacinės visuomenės ir kultūros kaita bei pedagogų standarto reikalavimai ES ir Lietuvoje pedagogų IKT kompetencijai keičiasi, kintant mokymo ir mokymosi procesui ir nacionaliniams ugdymo tikslams, įtakojant socialiniams-demografiniams veiksniams. Anketiniu tyrimu nustatyta, kad šalies aukštųjų neuniversitetinių mokyklų (kolegijų) pedagogai sistemingai tobulina informacinio raštingumo kompetencijas įvairiomis formomis, dalyvaudami ES projektuose ir programose, savarankiškai mokydamiesi nuotoliniu būdu, norėdami kokybiškai ir sistemingai dirbti edukaciniame procese. Pristatomas pedagogų IKT taikymo kompetencijos turinio ir struktūros empirinis pagrindimas. Analizuojamos kolegijų pedagogų IKT elgsenos, pridedamosios... [toliau žr. visą tekstą] / During the period of prosperity of harmonic informational society, as the economy globalyzes and the science and technology development increases, it is necessary for everyone to develop social, communicational, problem-solving, practical and other common skills as well as to bring up the most important habits in order to be able to compete in today’s employment market. The urgent problem, when solving the problem of what the application volume and structure of competence of pedagogue’s information and communication technology (ICT) would be, since the value of professional teaching and learning and pedagogues’ their apprentices abilities to successfully integrate to national and international job market depend on it.The work analyzes competence, as a part of professional competence, of college pedagogues in application of information and communication technologies (ICT). The informational society and culture as well as the requirements for the pedagogues’ ICT competence changes as changes the learning and teachning process for national training goals influenced by social and demografic factors. The questionaire research has showed that the pedagogues of national universities and colleges, in order to perform a quality educational work, systematically increase their competences of informational capabilities in various ways. This work also presents the volume and structure empirical substantiation of pedagogues’ ICT competences. Moreover, this article analyzes the ICT... [to full text]

Magistro darbe analizuojamas informacinių technologijų taikymas Lietuvos logopedų darbe. Apie IKT ir KMP taikymą Lietuvos logopedų darbe nėra daug žinoma, nėra parengta išsamių mokslinių straipsnių ar apžvalgų, kurie nurodytų, kokiomis informacinių technologijų programomis ar priemonėmis naudojamasi logopedų darbe, kokios iš jų vyrauja ir kurios yra efektyviausios dirbant su kalbos, kalbėjimo ir komunikacijos sutrikimų turinčiais asmenimis. Praktinis tyrimo naudingumas – atskleisti informacinių technologijų taikymo realybę logopedų darbe su kalbėjimo ir kalbos sutrikimų turinčiais asmenimis. Palyginti pasiekimus šioje srityje Lietuvoje ir užsienio šalyse. Prieduose pateikiamas internetinių svetainių sąrašas, kur galima rasti logopedinėse pratybose pritaikomų lavinimo užduočių. / Master’s thesis analyzes the informational technologies application in Lithuanian speech and language therapists’ work. The aim of this research - to assess the informational and communication technology (ICTs) and computer-based speech training system (CBST) use at the speech and language therapists work in comprehensive schools who work with persons who have language, speech and communication disorders. The empirical part of the paper deals with the use of ICTs/ CBST at speech and language therapists work, their possibility of usage, the coherence between speech therapists qualification and their age, the usage of the programs for development educable self-dependent tools, speech and language therapists interest in various sources of work-related topics and others. In the questionnaire survey (in electronic form) have participated 258 speech and language therapists who work in comprehensive schools.

The aim of this study was to describe and analyse online teaching practices in the Swedish higher education context. The study had an online ethnographic approach and was based on empirical data on the teaching in two university courses. The study rested primarily on observational data but interviews and available documents also formed the basis for analysis. Empirical data were analysed with a perspective of practice theory – a perspective within a sociomaterial account. The results showed that online teaching was characterised by an embodied sociomaterial practice. The teacher’s body could be understood as both multiple and closely interwoven with technology. Furthermore, the teacher’s body was used in the teaching situation to reduce technological complexity but also, along with other forms of materiality, to prefigure what kind of teaching would take place. Teacher interventions in online environments could furthermore be understood as relational to both technology (that is the virtual material arrangement) and teachers’ doings and sayings (that is the teaching practice). Teacher interventions were aimed at making the arrangement intelligible for the students. The study showed that teacher interventions arranged both students and information and communication technology (ICT) in order to make them work as a teaching practice. The teaching practice that emerged was characterised as an interplay between virtual materiality and social practice, where asymmetricrelations between teachers and the ICT prevailed. / Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera undervisningspraktiker online i svensk högre utbildningskontext. Studien har en onlineetnografisk ansats och baseras på empiriska data av undervisningen i två kurser på universitetsnivå. Studien stödjer sig främst på observationsdata men även intervjuer och dokumentstudier ligger som grund för analysen. Empiriska data har analyserats med ett praktikteoretiskt perspektiv – ett perspektiv inom sociomateriell teoribildning. Resultatet visar att undervisning online kännetecknas av en förkroppsligad sociomateriell praktik. Lärarkroppen kan förstås som både multipel och tätt sammanvävd med teknologi. Vidare används lärarkroppen i undervisningssituationen för att reducera komplexitet men även för att, tillsammans med annan materialitet, prefigurera vad det är för typ av undervisning som kommer att utspela sig. Vidare kan lärarinterventioner i onlinemiljöer förstås som relationella till både tekniken (det vill säga det virtuellt materiella arrangemanget) och lärares göranden och säganden (det vill säga undervisningspraktiken). Lärarinterventioner syftar till att göra arrangemanget begripligt för studenterna. Studien visar att lärarinterventionerna arrangerar både studenter och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i syfte att få dem att fungera som en undervisningspraktik. Den undervisningspraktik som uppstår är inte given på förhand utan emergent. Den karaktäriseras av ett samspel mellan virtuell materialitet och social praktik där asymmetriska relationer mellan lärare och IKT råder.