IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination – att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål – blir då en viktig aktivitet. Att kommunicera över distans i den takt organisationen kräver är en omöjlighet utan att implementera informations- och kommunikationsteknik (IKT) – digitala verktyg med fokus på kommunikation och spridandet av information. Vi vill i denna uppsats undersöka hur koordination sker i distribuerade IT-projekt, samt vilken roll IKT-stöd har vid koordination av distribuerade IT-projekt. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap gällande användandet av IKT-stöd för koordination i distribuerade IT- projekt. Vi genomför denna kvalitativa fallstudie hos IFS World Operations AB – en global affärssystemsleverantör. Data har samlats in genom intervjuer med personer i olika roller inom det undersökta it projektet. Vi har ställt de empiriska resultaten i relation till teorier inom områden som koordination, IT-projekt samt IKT. Våra resultat visar att koordination i agila, distribuerade IT-projekt sker på två nivåer; strategisk samt operationell koordination. Dessa syftar att uppnå mål på olika nivåer. Vi har också kunnat dela in koordinationshandlingar i tre typer utvecklade från teori och observationer; ömsesidig anpassning, framväxande standardisering och organisationsförvaltning. Vi kan även sluta oss till att IKT-stöd främst förhåller sig till koordination på tre sätt i ett distribuerat IT-projekt; möjliggörande, medierande samt begränsande. Med stöd av de ovan presenterade resultaten har vi tagit fram faktorer vi funnit påverka möjligheten att koordinera IT-projekt. Dessa är; gruppdynamik, graden av distribution, fasta utvecklingsgrupper, utveckla teknik tillsammans med organisation samt standardiserade kommunikationskanaler. / Information systems are often developed in globally distributed organizations. Many times the reason for being distributed is to meet requirements and demands from the organizations surrounding and to acquire a specialized set of skills. Global organizations may choose to work distributed, which means that development teams are spread out over multiple locations. This can create problems; how do you make all parts of the organization work together towards a common goal? Thus, coordination – The management of interdependent elements in a complex organization so as to enable them to work together effectively toward a specific goal – becomes important. Long distance communication using information and communication technology (ICT) – digital tools with the purpose of endorsing communication and knowledge – is required to coordinate between locations. In this thesis we examine how coordination is performed in distributed IT-projects. We will also address the role that information and communications technology plays in coordination of these projects. The purpose of the study is to contribute with knowledge in the area of using ICT tools for coordinating distributed IT-projects. This qualitative case study was conducted in cooperation with IFS World Operations AB – a global provider of an Enterprise Resource Planning system. Our empirical data has been collected using five interviews, all with different types of roles from within IT-projects. The data has then been put in relation to theories concerning coordination, IT-projects and ICT. Our findings show coordination in distributed, agile software development projects is working on two levels; strategic and operational coordination. The difference lies with the motivation to complete goals on different levels of the organization. We can also conclude that there are three different kinds of means to carry out coordination; Mutual Adjustment, Emerging standardization and organizational management. Concerning the role of ICT in the coordination of distributed IT-projects we have found it to be threefold; enabling, mediating and limiting. Based on these findings we conclude this study by presenting five factors that influence the ability to coordinate distributed IT-projects. These are: group dynamics, level of distribution, fixed development teams, parallel development of technology and organization and standardized communication channels.

Im Fokus der Dissertation steht die Erforschung nachhaltiger Effekte durch Informationssysteme, insbesondere Ansatzpunkte zur Nachhaltigkeitstransformation der Gesellschaft durch Methoden und Artefakte der Green Information Systems (Green IS). Als Green IS werden sozio-technische Informationssysteme bezeichnet, die neben wirtschaftlichen Kriterien der ressourceneffizienten Bereitstellung von Informationen, der Koordination und Kommunikation auch die ökologische und soziale Dimension gemäß der „Triple Bottom Line“ (Drei-Säulen-Modell der nachhaltigen Entwicklung) adressieren. Der Anwendungsbereich von Green IS liegt auf der Reduktion von Umweltbelastungen und der Bewältigung komplexer Umweltherausforderungen durch sozio-technische Informationssysteme. Neben Forschungsthemen der (Wirtschafts-)Informatik und der Wirtschaftswissenschaften werden Bereiche der Psychologie und Sozialwissenschaften zu Fragen der digitalen Nachhaltigkeitstransformation, der Nachhaltigkeitsbewertung sowie Akzeptanzforschung behandelt. Aufgrund der Komplexität und Vielschichtigkeit des Themas wird ein multimethodischer Forschungsansatz verfolgt, indem sowohl qualitative als auch quantitative Methoden zum Einsatz kommen. Die zentralen Forschungsfragen lauten dabei wie folgt: FF1. Welchen Beitrag können Green IS auf Makro- und Meso-Ebene zur Nachhaltigkeitsbewertung leisten und welchen Reifegrad weisen sie auf? FF2. Inwiefern können digitale Geschäftsmodelle zur unternehmerischen und gesellschaftlichen Nachhaltigkeitstransformation beitragen? FF3. Kann durch gezieltes Nachhaltigkeitsmarketing die Akzeptanz von Green IS in der Gesellschaft gefördert werden? Gemäß der Design Science Research werden Verfahren zur Nachhaltigkeitsbewertung für Smart City Mobilitätsstrategien und betriebliche Umweltinformationssysteme (BUIS) des produzierenden Gewerbes konstruiert. Es wird ein Prototyp zum webbasierten Benchmark solcher Smart City Initiativen realisiert. Das entwickelte Geschäftsprozessmodell zeigt auf, inwiefern eine Transformation zur Plattformorganisation im Rahmen von Open Innovation für Industriebetriebe erfolgreich gelingen kann. Die quantitativen Erhebungen zeigen auf, das vor allem hochpreisige Informations- und Kommunikationstechnologie (IKT) für Geschäftsmodelle der Sharing Economy geeignet ist sowie, dass die Akzeptanz nachhaltiger IKT in der Gesellschaft bereits insbesondere bei Zugehörigen des "Lifestyle of Health and Sustainability" (LOHAS) vorhanden ist und der weiteren Förderung durch geeignete Verbraucher-Symbole bedarf.

Syftet med denna studie är att utifrån ett chefsperspektiv undersöka upplevelser av erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sina respektive verksamheter. Vidare studeras även chefers upplevelser av hur sociala medier idag skulle kunna påverka medarbetarna med fortsatt utgångspunkt från den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer på chefer inom vårdsektorn. Studiens resultat redogör att cheferna har olika erfarenheter i sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla chefer beskriver faktorer som exempelvis rekrytering, hälsa, bemanning och mobbning som centrala områden, både positivt och negativt påverkningsbara, för medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vidare beskrivs av vissa chefer, upplevelser i användandet av sociala medier kunna påverka resultat och effektivitet inom respektive verksamhet också här både positivt och negativt.

An increasing amount of both physical and mental layers keep distancing urban dwellers from the biophysical envi- ronment that we often call nature. Environmental psycholo- gists have coined the term ‘extinction of experience’ to de- scribe the decreasing amount of encounters urban dwellers have with the natural environment. With the depletion of these experiences we have less relation to the natural world. And what we cannot relate to, we find hard to value. The intent has been to explore new ways urban dwelling adults could interact with the natural environment in order to help them relate to the abstract notion of biodiversity. The final concept is inspired by expert and user insights gathered through ethnographic research methods. The resulting design concept is a service and product eco- system that is based in the field of soundscape ecology.

This thesis proposes a concept for exploring cities with an inclusive map. Most of current studies and projects only include one kind of user groups if creating systems for navigation and exploring new areas. Often, if creating a system for a very exclusive user group, e. g. visually impaired, other user groups are not considered. Though in order to create an accessible system, studies should include the user in the range of the most inclusive and most exclusive user groups. This is why we tried to create the concept of a design for an accessible city map under the approach of inclusive design. Since around 15 per cent of the world population suffer from some kind of disability, we decided to start with the most exclusive users of a city map – visually impaired. Therefore, theoretical and practical human-centred design methods are used to create a prototype hand in hand with the future user groups. The details used in the design process incorporates data from 10 survey answers from visually impaired people as well as data from 10 interviews with sighted people and a workshop with six people from different professions out of sociology, tourism marketing, HCI and language sciences. Additionally, at the end of the process, an evaluation with three visually impaired and two sighted people was used to prove the concept of the created prototype. The prototype was created with different digital fabrication and IoT tools and technologies. It should help to make public spaces more accessible and explorable. We hope to deliver a base idea of an accessible city map, which shows how to include inclusive design in the regular design process, in order to design without exceptions. The evaluation showed that our idea worked and that even though the users' groups are very different, they have a lot in common.

Diese Dissertation besteht aus vier Aufsätzen, die sich mit der funktionalen Einkommensverteilung beschäftigen und leistet einen Beitrag in den Bereichen Arbeitsmärkte und Makroökonomie. Der erste Aufsatz ist ein Literaturüberblick über den Einkommensanteil von Arbeit am Gesamteinkommen. Der zweite Aufsatz analysiert den Einfluss von Informations- und Kommunikationstechnologien (IKT) auf den relativen Lohnanteil von hoch-, mittel- und niedrig qualifizierten Arbeitnehmern. Die Ergebnisse der Untersuchung legen nahe, dass IKT die relativen Lohnanteile beeinflusst, dieser Einfluss jedoch nicht im gleichen Maße über Zeit und Länder auffindbar ist. Einzelne Industrien werden aufgezeigt, in denen Investitionen in IKT den relativen Lohnanteil hochqualifizierter Arbeitnehmer steigern. In anderen Industrien führen Investitionen in IKT zu einer Polarisierung am unteren Ende der Verteilung. Der dritte Aufsatz untersucht die Einflüsse auf die Lohnquote in Westeuropa. Die Studie zeigt einen großen und persistenten negativen Einfluss von internationaler wirtschaftlicher Integration auf die Lohnquote über die mittlere Frist. Starke Arbeitsmarktinstitutionen steigern die Lohnquote. Der vierte Aufsatz untersucht durch welchen Kanal IKT die Lohnquote beeinflusst. Das Modell von Bental und Demougin (2010), welches die Hypothese aufstellt, dass die Lohnquote fällt da IKT die Beobachtbarkeit von Anstrengung erhöht und so die Informationsrente der Arbeitnehmer bei gleicher Anstrengung senkt, wird zu Daten von neun Westeuropäischen Ländern kalibriert. Dies zeigt, dass das Modell die Trends der Lohnquote als auch die der Reallöhne in Effizienzeinheiten und der Arbeit in Effizienzeinheiten durch den Kapitalstock, replizieren kann. Desweiteren zeigt die Analyse von Individualdaten aus dem Deutschen Sozio-Ökonomischen Panel, dass die gefühlte Beobachtung der Arbeitsleistung im Durchschnitt zwischen 1985 und 2001 gestiegen ist. / This dissertation consists of four essays on the functional distribution of income and contributes to the body of research on labor markets and macroeconomics. The first essay reviews the literature on the income share of labor. The second essay analyzes empirically the impact of investments into information and communication technology (ICT) on the relative compensation of high-, medium-, and low-skilled workers. The results imply that, although ICT investments influence the relative demand of workers by skill, this impact is not persistent over time and across countries. Nevertheless, individual industries are identified in which ICT investments increase the relative compensation of high-skilled workers and industries in which ICT investments polarize compensation at the bottom of the skill distribution. The third essay investigates the empirical influences on the labor share in Western Europe. The results show a large and persistent negative impact of economic integration on the labor share in the medium-run for an industry-level measurement. Stronger labor market institutions increase the labor share. Furthermore, the results suggest a common negative impact of ICT and economic globalization on labor share, while ICT itself seems complementary to labor in production. The fourth essay assesses empirically through which channel ICT decreases the labor share. The model of Bental and Demougin (2010), which argues that ICT reduces the labor share by improving monitoring technology and therefore lowering the workers rent at every level of output, is calibrated and simulated using data from nine OECD countries. The results show that the model can generate the observable trends in the labor shares as well as real wages in efficiency units and labor in efficiency units over capital. Furthermore, an analysis of micro data from the German Socio-Economic Panel indicates an overall average increase of perceived monitoring of workers between 1985 and 2001.

Die vorliegende Dissertation beschäftigt sich hauptsächlich mit zwei Fragen: Erstens, welche Faktoren beein-flussen den Prozess, durch den sich neue Technologien unter Firmen verbreiten? Zweitens, welche Konsequen-zen ergeben sich aus der Verbreitung neuer Technologien? Beide Fragen beschäftigen sich mit der Dynamik des technologischen Wandels. Die Analyse wird am konkreten Beispiel von e-Business Technologien durchgeführt. Dabei werden insbesondere die Konsequenzen von interdependenten Technologien untersucht. Es wird ge-zeigt, dass es zu steigenden Erträgen der Adoption kommen kann, wenn verwandte Technologien sich nicht in ih-ren Funktionalitäten substituieren. Dies kann zu einer endogenen Beschleunigung der technologischen Entwick-lung führen. Dies bedeutet, dass die Wahrscheinlichkeit der Adoption einer Technologie mit der Anzahl der zu-vor adoptierten, verwandten Technologien ansteigt. Diese Theorie wird empirisch getestet und in vier verschie-denen Untersuchungen mit zwei verschiedenen, großen Datensätzen bestätigt. Die Existenz einer wachsenden di-gitalen Kluft in der e-Business Technologie-Ausstattung der Unternehmen wird für den Zeitraum von 1994-2002 nachgewiesen. Außerdem wird argumentiert, dass die Adoption neuer Technologien in Firmen strategische Bedeutung hat da sich daraus Möglichkeiten zur Durchführung von Innovationen ergeben. Diese können sich entweder durch redu-zierte Produktionkosten für bestehende Produkte, neue Produkte und Dienstleistungen, oder neue Distributions-kanäle manifestieren. Empirische Evidenz zeigt, dass e-Business Technologien derzeit wichtige Enabler von In-novationen sind und dass innovative Firmen mit höherer Wahrscheinlichkeit wachsen. Außerdem wird gezeigt, dass durch e-Business Technologien induzierte Innovationen gegenüber anderen Innovationsarten nicht inferior sind in Bezug auf deren gleichzeitiges Auftreten mit finanziellen Leistungsindikatoren. Die Arbeit diskutiert die Implikationen dieser Ergebnisse aus volks- und betriebswirtschaftlicher Perspektive. / This dissertation primarily deals with two questions: First, what determines the process by which new tech-nologies spread among enterprises over time? Second, what are the consequences of the spread of new technolo-gies? Both questions concern the dynamics of technological change. They are analyzed considering the diffusion and implications of e-business technologies as a concrete example. Particular attention is given to technological interdependencies. It is shown that increasing returns to adoption can arise if related technologies do not substitute each other in their functionalities. This can lead to an endoge-nous acceleration of technological development. Hence, the probability to adopt any technology is an increasing function of previously adopted, related technologies. The theory is empirically tested and supported in four inde-pendent inquiries, using two different exceptionally large datasets and different econometric methods. The exis-tence of a growing digital divide among companies is demonstrated for the period between 1994 and 2002. In addition, it is argued that the adoption of new e-business technologies by firms has strategic relevance be-cause this creates opportunities to conduct innovation, either to reduce production costs for a given output, to create a new product or service, or to deliver products to customers in a way that is new to the enterprise. Empiri-cal evidence is presented showing that e-business technologies are currently an important enabler of innovations. It is found that innovative firms are more likely to grow. Also, e-business related innovations are not found to be inferior to traditional kinds of innovations in terms of simultaneous occurrence with superior financial perform-ance of enterprises. Implications of these findings are discussed both for economists and management researchers.

Källkritik och informationssökning är en viktig del av en digital kompetens och därav även en stor del av revideringen av LGR11 (Skolverket, 2018a) som fokuserat på att digitalisera skolan. Tidigare forskning tyder på att minst undervisning inom området ges i grundskolans tidiga år. Syftet med denna studie är således att få en ökad insikt i hur undervisning i och om området ser ut i årskurserna F-3. Vi valde att främst se till lärarnas egna resonemang och tolkningar, därav har våra metoder utgått från en kvalitativ ansats och ett pragmatiskt perspektiv. Genom surveyundersökning och semistrukturerade intervjuer har vi kunnat se över 38 F-3 lärares tankar om undervisning i källkritik och informationssökning. Lärarna i studien ser området som en självklar del av det vardagliga arbetet i skolan och en viktig kunskap i det digitaliserade samhället som bör arbetas med från förskolan och i alla skolans ämnen, däremot uteblir undervisningen ofta trots att lärarna ser sina egna kunskaper i området som tillräckliga. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling inom området då de upplever osäkerheter kring den didaktiska aspekten. Faktatexter och diskussioner i helklass blir därför de vanligast förekommande arbetsmetoderna oavsett årskurs och skolbiblioteket ses inte som en resurs i undervisningen vid källkritik och informationssökning. Området har en tendens att prioriteras bort med anledning av brist på tid, både vad gäller planering och undervisningstid, och digitala verktyg. / Source criticism and information literacy is a major part of the knowledge and skills needed in a digital era and therefore an important component in the revise of the Swedish curriculum of the compulsory school (Skolverket, 2018a) that targets the digitalization of the Swedish school system. Thus’, previous studies show that less education is provided for pupils in compulsory school in the subject of source criticism and information literacy, than in any other grade. The purpose of this study is to get additional insight in the education of source criticism and information literacy in compulsory school. We chose to study the teachers’ interpretations of the subject and how they implement the subject into their own classroom. Therefore, we have chosen a qualitative approach with a pragmatic perspective. Through a survey and multiple semi-structured interviews, we have been able to inquire about the reasonings of 38 compulsory school teachers. The teachers in this study view source criticism and information literacy as a natural part of their daily teaching and as an important societal based knowledge or ability in a digital society. A subject that is both important to introduce in pre-school and should be included in every school subject. Yet the teachers express a need for competence development as a result of an uncertainty with the didactic features of the pupils’ education. Factual texts and discussions held with the whole class, in the classroom, is therefore the most common approach regardless of grade. The school library is not seen as a resource for learning about source criticism and information literacy. The subject tends to get lower priority compared to other subjects due to the lack of time in both planning and teaching-hours and also due to the lack of digital tools available.

The aim of this study is to investigate four teachers’ ideas and experiences of Information and Computer Technologies (ICT) in the early years of learning to read in the lower grades of school. This is done with the aid of qualitative interviews. The results of the interviews are then discussed on the basis of Vygotsky’s sociocultural theory. The informants work in three different municipalities in southern Sweden. The study presents research that is both positive and negative to the use of computers or tablets instead of pen and paper in the teaching of writing. The study also aims to elucidate the informants’ perception of advantages and disadvantages of ICT in teaching. The result shows that the informants have a positive view of ICT as a complement in their teaching. The informants, however, are limited by external factors such as access to technical tools and Internet connections, which causes frustration and has the effect that they get relatively little actual experience of it. The teacher’s technical competence and the age of the pupils also affect the working methods and the pupils’ assignments. / Syftet med den här studien är att undersöka fyra lärares föreställningar om och erfarenheter av IKT i den tidiga läsinlärningen, för skolans yngre årskurser. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet från intervjuerna diskuteras sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Informanterna arbetar i tre olika kommuner i södra Sverige. I studien presenteras forskning som är både positiv och negativ till att använda dator eller surfplatta istället för penna och papper i skrivundervisningen. Studien syftar även till att belysa informanternas upplevda för- och nackdelar med IKT i undervisningen. Resultatet visar att informanterna är positivt inställda till IKT som ett komplement i undervisningen. Informanterna begränsas dock av yttre faktorer som tillgång på tekniska verktyg och internetuppkoppling, vilket dels skapar frustrationer, dels leder till att deras erfarenheter är förhållandevis få. Även lärarens tekniska kompetens och elevernas ålder påverkar arbetssätt och uppgifter.

The purpose of this study is to examine how white-collar workers are affected by working borderless, that is, work that is flexible in relation to time, space, and organizational borders. The research questions address the workers experience of the boundless work, how it affects their relationship between working life and private life, and how it affects their organizational and social work environment. The study is qualitative. Semi-structured interviews have been conducted with eight individuals working in white collar work with the possibility to work in other spatial forms than at their specific workplace. The theoretical framework chosen as a tool for analyzing the results is; Sennetts (2000) theory about flexibility, Karasek and Theorells (1990) Demand-Control-Support-model and parts of Goffmans (2014[1959]) dramaturgical perspective. The results show that the borderless work has both pros and cons for the employee, the benefits being that it can contribute to a better balance between working life and private life for the employee. The disadvantages mainly concern the prolongation of working hours and the fact that, with the new information and communication technology development, it may be difficult for the employee to distance himself from work. The results also show that within the borderless work there may be lack of clear requirements as well as control of the employee. When combined with a borderless working time, that can lead to a pressured situation for the employee. / Syftet med denna studie är att undersöka hur individer inom tjänstemannasektorn påverkas av att arbeta gränslöst, det vill säga arbete som är flexibelt i förhållande till tidsmässiga, rumsliga och organisatoriska gränser. Frågeställningarna behandlar individernas upplevelse av det gränslösa arbetet, hur det påverkar deras relation mellan arbetsliv och privatliv samt hur det påverkar deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta individer som arbetar inom tjänstemannasektor och har möjlighet att arbeta i andra rumsliga former än på sin specifika arbetsplats. Det teoretiska ramverk som valts ut som verktyg för att analysera resultatet är; Sennetts (2000) teori om flexibilitet, Karasek och Theorells (1990) krav/kontroll/stöd-modell samt delar av Goffmans (2014[1959]) dramaturgiska analysmodell. Resultaten visar att det gränslösa arbetet har både för- och nackdelar för arbetstagaren. En fördel är att det kan bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetstagaren. Nackdelarna rör främst att arbetstiden ofta förlängs samt att det i och med den nya informations- och kommunikationsteknologiska utvecklingen kan vara svårt för arbetstagaren att distansera sig från arbetet. Resultaten visar även att det inom det gränslösa arbetet kan råda brist på tydliga krav samt kontroll på arbetstagaren, när detta kombineras med en gränslös arbetstid kan det leda till en pressad situation för arbetstagaren.